Search

Denna studie redovisar en undersökning av hur lärare F-3 arbetar i sin undervisning inom denaturorienterande ämnena. Undersökningen visar hur lärare F-3 arbetar med naturmaterial,utomhuspedagogik samt om de kan avläsa skillnader i elevernas motivation till att arbeta i denaturorienterande ämnena.Resultat tolkas utifrån pragmatism, John Deweys tankesätt angående skolans uppbyggnad,multimodala undervisningsmetoder och delaktighet i klassrummet. Studien är utförd genomenkäter i pappersformat med aktiva lärare som deltagare. Dessa deltagare arbetar alla inom F-3 och har besvarat studiens frågeställning med båda kvalitativa och kvantitativa svar.Studien visar en del intressant skiljaktigheter i deltagarnas arbetssätt, båda med naturmaterial,undervisning utomhus och intresset att aktivera eleverna i undervisningsprocessen. Flertaletav deltagarna arbetar aktivt med naturmaterial av flera olika karaktärer och bedriver enfrekvent undervisning utomhus där de inkluderar eleverna i undervisningen. Vissa deltagareanser att de inte kan avläsa någon skillnad på elevernas motivation när de inkluderas iundervisningen.Studien visar att vissa av deltagarna arbetar med multimodala arbetssätt för att skapa ett aktivtlärande. Flertalet deltagare arbetar aktivt med undervisning utomhus under årets alla årstider.Vissa av deltagarna är intresserad av ytterligare utbildning inom undervisning utomhusmedans vissa deltagare inte har något intresse av att utvecklas inom undervisning utomhus.

Syftet med denna studie är att beskriva hur legitimerade förskollärare uppfattar undervisning utomhus samt deras erfarenheter av naturundervisning i utomhusmiljön. För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts genom att fyra förskollärare har intervjuats. Resultatet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv och därefter diskuterats i förhållande till tidigare forskning och aktuella styrdokument. Studiens resultat visar att innehållet i spontan undervisning utomhus ofta tenderar att handla om djur och natur, medan planerad undervisning utförs i riktning mot flera läroplansområden. Förutsättningarna i utomhusmiljön påverkar huruvida förskollärare bedriver undervisning utomhus. Vidare indikerar resultatet att förskollärare undervisar om naturens resurser med utgångspunkt i förskollärarnas initiativ samt barns nyfikenhet. Undervisning om naturen iscensätts multimodalt både utomhus och inomhus.

Förskolans betydelse som arena för implementering av undervisning för hållbar utveckling (UHU) är påvisad i tidigare forskning (Borg 2017). I den svenska förskolan har UHU varit en del i läroplanen sedan 2019, men hur EfS genomförs i praktiken är relativt okänt. Syftet med denna studie är att undersöka hur UHU genomförs på svensk förskola utifrån de förändrade förutsättningarna i läroplanen. För att få svar på syftet har först en intervju och sedan en observationsstudie genomförts. Först intervjuades sexton förskollärare. Dessa valdes slumpvist ut i åtta kommuner i Sverige. Dessa intervjuades individuellt utifrån en semistrukturerad intervjuguide. De utskrivna transkripten analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Därefter valdes två förskollärare ut till en ostrukturerad observationsstudie under tre dagar på vardera förskolan. Observationerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys (Cohen et al. 2018). I det preliminära resultatet av studien synliggörs fyra EfS-praktiker; Barns agens, Aktivt närvarande pedagoger, Barns erfarande och Kommunikation mellan barn och förskollärare. EfS-praktikerna synliggörs i analysen av intervjuerna och synliggörs i observationsstudien där de förekommer i samtliga undervisningsstrategier. Förutom planerad och spontan undervisningsstrategi beskriver förskollärarna en semi-spontan undervisningsstrategi där miljöer och material tillförts för att specifik undervisning ska kunna ske på barnens initiativ. Semi-spontan undervisning sker inomhus och på gården men i skogen väljer förskollärarna i studien en planerad undervisningsstrategi. Den planerade undervisningen i skogen, till skillnad mot planerad undervisning inomhus, ger barnen begränsade möjligheter att erfara och reflektera. Det behövs mer forskning i ämnet, men studiens resultat visar på ett behov av ökad kunskap hos förskollärarna om hur undervisning utomhus kan bedrivas, och hur barnens erfarande och möjlighet till reflektion tas tillvara. En bidragande orsak till fö, HOPES

Studien är viktig för att diskutera undervisning i lågstadiet. Elever lär sig på olika sätt och skolans uppdrag är att anpassa undervisning till alla elevers olika förutsättningar. Studiens syfte är att få reda på och redovisa verksamma lågstadielärares uppfattningar och ställningstaganden kring att involvera flera sinnen (än synen och hörseln) i naturvetenskaplig undervisning. Studien är kvalitativ och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med verksamma NO-lärare, där intervjuunderlag med förbestämda frågor och följdfrågor ställs beroende på respondentens svar. De olika intervjufrågorna relateras till rapportens övergripande tre forskningsfrågor: Hur beskriver lärare att de arbetar med att involvera så många sinnen som möjligt i sin undervisning? Hur påverkas elevernas ämneskunskaper, intresse och motivation när flera sinnen involveras i undervisningen? Samt vilka möjligheter och svårigheter upplever lärare när de undervisar där flera sinnen är involverade? Resultatet visar på att lärarna anser att det är viktigt att arbeta med flera sinnen. Involvering av sinnen sker genom experiment inomhus och specifika ämnesområden utomhus, som till exempel vattnets former samt tematiskt arbete. Intresse och motivation hos eleverna förstärks vid arbete med sina sinnen samt kropp. Mer planering krävs dock vilket lärarna beskriver som en svårighet vidinkludering av sinnen i undervisningen. Involvering av sinnen leder äventill främjad djupinlärning.

Introduktion: Människan har historiskt sett levt i och med naturen. Industrialiseringen har orsakat ett mer distanserat och bortkopplat liv till naturen och människans biologi är fortfarande anpassat för ett liv som jägare och samlare. Dagens folksjukdomar har gått från smittsamma till mer livsstilsrelaterade. Sjukskrivningar i psykisk ohälsa har stadigt ökat i Sverige, vilket bidrar till stora individuella och samhälleliga kostnader. Människor är mer stillasittande än någonsin och möter inte rekommendationer om fysisk aktivitet. Sammantagen tidigare forskning visar på naturens positiva hälsoeffekter för både fysisk- och mental hälsa. Då forskning om naturen och dess positiva hälsoeffekter i en svensk kontext är begränsad, är det av folkhälsovetenskaplig relevans för ytterligare studier. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om tiden spenderad i natur och grönområden påverkar det upplevda välmåendet hos vuxna (18–65 år). Hypotesen var att desto mer vistelsetid i natur och grönområde, desto bättre är det upplevda välmåendet. Metod: Studien var en kvantitativ enkätstudie med tvärsnittsdesign. Data samlades in med en digital enkät med sammanlagt 22 frågor (n=93). Data analyserades sedan i programmet IBM SPSS Statistics. Resultat: En stegring i upplevt välmående i alla hälsovariabler gick att utläsa med ökad utevistelsetid i natur. Det gick även att se en stegring med tid spenderad i grönområde och den upplevda fysisk hälsa men inte för de övriga hälsovariablerna. Dock visade inte resultaten på statistisk signifikans. Slutsats: Resultaten av den här studien bekräftar tidigare forskningsfynd. Studien visade på ett svagt dos-responssamband mellan tid spenderad i natur och grönområde och ökat upplevt välmående., Introduction: Humans have historically lived in and with nature. Industrialization has caused a more distant and disconnected life from nature and human biology is still adapted for a life as a hunter and gatherer. Sick leave due to mental illness has steadily increased in Sweden. People are more sedentary than ever and do not meet physical activity recommendations. Previous research shows nature's positive health effects for both physical and mental health. As research on nature and its positive health effects in a Swedish context is limited. Aim: The aim of the study was to investigate whether the time spent in nature and greenspaces affects the perceived well-being of adults (18–65 years). The hypothesis was that the more time spent in nature and greenspaces, the better the perceived well-being. Methods: The study was a quantitative survey study with a cross-sectional design. Data were collected using a digital survey with a total of 22 questions (n=93). The data were then analyzed in the program IBM SPSS Statistics. Results: An increase in perceived well-being in all health variables could be inferred with increased time spent outside in nature. It was also possible to see an increase in time spent in greenspaces and the perceived physical health, but not for the other health variables. However, the results did not show statistical significance. Conclusion: The results of this study confirm previous research findings. The study showed a weak dose-response relationship between time spent in nature and greenspaces and increased perceived well-being.

Studien syftar till att närmare undersöka hur barns samhandlande kan påverkas av miljö och materialitet. Det görs genom att dels synliggöra hur de skilda miljöerna inomhus och utomhus kan påverka barns samhandlingar, dels genom att se till vilka ytterligare faktorer som kan påverka samhandlingarna. I ett försök att komma närmre verkligheten valde vi att använda oss utav kvalitativa observationer, vilka genomfördes på fyra olika förskolor. Den teoretiska utgångspunkten som tillämpats i studien är intra-aktiv pedagogik utifrån Hillevi Lenz Taguchi. Resultatet synliggör att barnens preferenser vad det gäller miljö och materialitet var sammankopplat med dess möjligheter att tolkas och formas utefter samhandlingarnas olika behov och där flera olika användningsområden möjliggjordes. Det blev även synligt hur externa faktorer kan påverka de olika samhandlingar som sker. Slutsatsen är att barns samhandlande påverkas av flera olika faktorer, däribland av miljö, material och mänskliga parter. Det kan vara svårt att förstå samhandlingarna som sker utan att ha en förståelse för alla aktiva aktörers roll, vilket även krävs för att kunna se till eventuella begränsningar eller möjligheter.

Syftet med utvecklingsarbetet är att tillämpa aktionsforskning som ett när- och deltagarorienterat arbetssätt för att implementera planerade utomhuspedagogiska aktiviteter. Detta för att studera huruvida utomhuspedagogiska aktiviteter kan gynna en bättre inkludering samt försöka få en uppfattning av inkludering från elever i behov av särskilt stöd på fritidshemmet. Metodmaterialet har testats på en av de tre fritidsavdelningar som finns i en mångkulturell skola i södra Sverige. Aktionsprocessen av studien har utförts under fem veckors period som innehåller tre genomförda planerade utomhuspedagogiska aktiviteter som har erbjudits till totalt 32 inskrivna elever på fritidsavdelningen. Efter genomförandet av aktionen presenteras i denna studie en analys av två semistrukturerade gruppintervjuer med fem elever med särskilda behov. Resultaten visar att eleverna har varit delaktiga under aktiviteterna och fått möjligheten att upptäcka, testa och lära sig i en social kontext. Genom elevernas uppfattning av aktionen visas de motivation att komma till aktiviteterna. Det nya sättet som har föreslagits under aktionsprocessen tillförs att tillägga visuella redskap såsom bild på skolgården och namn på aktiviteten innan och under aktiviteternas utförande. Därtill har testats en ny tid att erbjuda planerade utomhuspedagogiska aktiviteter i fritidsavdelningen som anses positiv respons från eleverna, att komma ut direkt efter skolan och delta i utomhusaktiviteter. Sammanfattningsvis har elevernas uppfattning visat att de inkluderades i aktiviteterna, lärde och samlade på goda minnen genom att utforska, skapa och vila tillsammans med andra elever på fritidshemmet.

Ingress: Barn behöver testa sina förmågor, få möjligheter att pröva och utmana sitt risktagande för att förstår vad de kan och vad de behöver öva på. De behöver gradvis lära sig att bedöma olika situationer som de kan möta i livet. Detta är avgörande för att barn ska få en uppfattning om konsekvenser, och kunna bete sig ansvarsfullt i tonåren, eller senare som vuxna., Publicerad 7 februari 2023 på bloggen Vertikals.se.

Sammanfattning I denna studie är vårt syfte att undersöka en förskollärares syn på den spontana undervisningen i förskolan. Vi är två yrkesverksamma pedagoger med flera år inom yrket och har utgått ifrån våra egna erfarenheter av hur av den spontana undervisningen bedrivs i förskolan. Vi vill genom våra frågeställningar ta reda på om den spontana undervisningen bedrivs utomhus och i sådana fall hur det görs, om det skiljer sig och varför? För att få svar på våra frågor har vi riktat in oss på utbildade förskollärare, varav några av de även hade någon form av vidareutbildning kopplat till utomhuspedagogik. Vi har utgått ifrån västra Sverige och riktat in oss på tre olika kommuner där två förskolor från varje kommun valt att delta. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod genom intervjuer där vi använts oss av en metod kallad selfreport vilket innebär att respondenterna svarat på intervjufrågor via mejl. Studiens resultat ger svar på våra frågeställningar och visar att kunskapen kring begreppet spontan undervisning skiljer sig bland pedagoger. Vi ser även i resultatet att skillnaden på undervisningen upplevs handla om en förskollärares engagemang., Summary In this study, our purpose is to investigate a preschool teacher's view of spontaneous teaching in preschool. We are two professional educators with several years in the profession and have based our own experiences on how spontaneous teaching is implemented in preschool. Through our questions, we want to find out whether the spontaneous teaching is conducted outdoors and, in such cases, how it is done, if it differs and why? To get answers to our questions, we have focused on educated preschool teachers, some of whom also had some form of further education linked to outdoor pedagogy. We have started from western part of Sweden and focused on three different municipalities where two preschools from each municipality have chosen to participate. The study was conducted based on a qualitative method through interviews where we used a method called self-report, which means that the respondents answered interview questions by email. The results of the study provide answers to our questions and show that the knowledge about the concept spontaneously differs among educators. We also see in the results that the difference in teaching is perceived to be about preschool teacher’s commitment

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare planerar utomhusundervisning utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Forskningsfrågor som guidar den här studien är: “Hur synliggörs utomhusundervisning vid planering i såväl skriftliga planeringsdokument som i tal?” och “Hur motiverar förskollärare de didaktiska ställningstagandena i relation till utomhusundervisning?”. För att svara på studiens forskningsfrågor har dokumentanalys och forskningsintervju använts som metoder för att samla in datamaterial. För att stärka planeringsdokumenten som samlats in spelades pedagogernas diskussioner in med hjälp av en ljudupptagare. Ljudinspelningarna från planeringarna analyserades tillsammans med de skriftliga planeringsdokumenten. De pedagogiska planeringarna följdes upp med intervjuer av förskollärare som spelades in med ljudupptagare och analyserades. Datamaterialet har transkriberats och kategoriserats utifrån likheter och skillnader i empirin. Studiens teori är utvecklingspedagogik med tillhörande begrepp, lärandets akt och lärandets objekt som har använts vid analys av datamaterialet. I studien medverkar fyra förskolor från två kommuner i södra Sverige. Förskollärarna har varierande yrkeserfarenheter med olika kunskaper om utomhuspedagogik och didaktik. I resultatet synliggörs variation i hur arbetslagen planerar för undervisning utomhus utifrån medvetna didaktiska ställningstaganden. Samtliga arbetslag har en strävan om att inkludera utomhuspedagogik i deras temaarbete. I förskolornas planeringsdokument synliggörs det att utformningen av utomhusundervisning varieras i förhållande till deras temaarbete. Studiens förskollärare motiverar att didaktikens frågor är en bra utgångspunkt för undervisning utomhus. Något som genomsyrar resultatet är brist på kunskap om didaktik som begrepp. Det framförs att förskollärare behöver mer vägledning i både att inta medvetet didaktiskt förhållningssätt och hur utomhusundervisning kan samverkas med undervisningen

This study is investigating how preschool educators’ interactions in and with differentenvironments, with a specific focus on the preschool yard, become meaningful for theeducator’s actions in the preschool activities. The questions aimed to be answered in thestudy are: • How do educators’ actions in preschools develop in relation to: - the perceived, the conceived and the lived environment? - the preschool yards environments? The study used qualative method with semi-structured group interviews in three differentpre-schools. The preschool educators who participated in the study answered anddiscussed questions about environments in the preschool, with specific focus on thepreschool yard. With inspiration from “Production of space” (Lefvebre, 1991) the empirical data of thefocus groups were analyzed, and Nordin-Hultman`s (2004) concept of “becoming” is partof the discussions meaning making. This study is investigating and discussing how preschool teachers are acting and becomingin relation to the environment where the preschool activities take place. The results showhow interaction between material, mental and social dimensions become important for theteachers sense of opportunities and challenges to develop their pedagogical activities. Safety, socialization and design of in- and outdoor environments are some of the areasemphasized in these relations.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus, med särskilt fokus på vad barn lär och hur undervisningen bedrivs. Studiens syfte har konkretiserats till två forskningsfrågor som lyder: ”Hur motiverar förskollärare undervisning utomhus i förhållande till barns lärande och utveckling?” och ”Hur använder förskollärare utomhusmiljön för att bedriva undervisning utomhus?”. Tidigare forskning visar att utomhusvistelse bidrar till barns utveckling av motoriska, matematiska, språkliga och sociala färdigheter genom både planerade och spontana aktiviteter, som ska utgå från barns intresse. Tidigare forskning visar även på de möjligheter och begränsningar som finns med undervisning utomhus, till exempel rörelsefriheten, arbetslagets inställning och vädrets påverkan. Studien har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer tillsammans med fyra förskollärare som har olika lång yrkeserfarenhet, där de givit svar på frågor om ämnet. Därtill analyseras datainsamlingen och resultatet utifrån en utvecklingspedagogisk ansats, med begreppen lärandets objekt och lärandets akt (Pramling Samuelsson & Asplund Carlsson 2014) i fokus samt barns perspektiv och barnperspektiv (Sommer, Pramling Samuelsson & Hundeide 2014). Resultatet visar att förskollärarna har en positiv inställning till undervisning utomhus. Förskollärarna belyser att de undervisar i flertalet ämnen utomhus, där barn får möjlighet att utveckla motoriska, matematiska och språkliga färdigheter. Det här genomför de genom såväl planerade som spontana aktiviteter, både på förskolegården och i närområdet. Vår förhoppning med studien är att den ska bidra med kunskap om förskollärares syn på undervisning utomhus i förskola.

Utevistelse är en naturlig och central del i förskolans dagliga verksamhet, där förskolegården utgör den främsta platsen att vara på. Studien är kvalitativ och bygger på en metod med semistrukturerade intervjuer som genomförts med fem olika förskollärare. Syftet med studien r att bidra med kunskap om hur förskollärare ser på undervisning utomhus på förskolegården. Forskningsfrågorna som ska svara upp mot syftet är: Hur uppfattar förskollärare undervisning på förskolegården?, “Hurbeskriver förskollärare att de använder förskolegården vid undervisning?” och “Vilka ramar beskriver förskollärare finns vid undervisning på förskolegården?”Resultaten analyseras med hjälp av proximala utvecklingszonen och didaktikens fyra nyckelbegrepp som teoretisk utgångspunkt. Resultaten tyder på att förskollärare använder förskolegården till både spontan och planerad undervisning där de integrerar olika undervisningsmaterial och lärandeinnehåll. Förskolegårdens utformning avspeglar möjligheterna att bedriva undervisning utomhus, där resultaten visar på att en välplanerad miljö är önskvärd. Det framkommer i studien att det finns en del ramar att ta hänsyn till vid planering och genomförande av undervisning på förskolegården. Slutsatsen är att det faller tillbaka på förskollärares enskilda motivation och inställning till att undervisa utomhus på förskolegården, snarare än att förskolegårdens utformning avgör i vilken utsträckning undervisning bedrivs.

Förskolans styrdokument ska ligga till grund för planeringen och utformningen av lärmiljöer i förskolan, för att ge barnen möjlighet till utveckling, lek och lärande. I denna studie har vi valt att undersöka förskollärares uppfattningar om lärmiljöer på förskolans gård. Följande frågor ligger till grund för studien; Hur beskriver förskollärare att de arbetar med utformningen av lärmiljön på förskolans gård? På vilket sätt skiljer sig förskollärares uppfattningar om lärmiljöer inomhus respektive utomhus? samt Vilka möjligheter och/eller hinder ser förskollärare i lärmiljön på förskolans gård? För att besvara syftet och våra frågeställningar har en enkät delats ut på olika förskoleforum på Facebook. Enkäten besvarades av 22 förskollärare. Analysen av resultatet hämtar inspiration från den sociokulturella teorin med fokus på barns samspel med miljön, dess omgivning och tillhörande artefakter. De slutsatser som dras är att i stort sett alla respondenter i studien har samma syn på lärmiljöer utomhus som inomhus. Vid frågan om vilka möjligheter och/eller hinder som förskollärare ser vid utformningen av lärmiljöer på förskolans gård, beskriver respondenterna hindren mer utförligt än vad de gör med möjligheterna. Det framkom även att barns intresse och behov ligger till grund för planeringen och utformningen av förskolegårdens lärmiljöer.

Utomhuspedagogik har under en längre period varit ett omtalat ämne, speciellt i ämnetnaturvetenskap. Mycket forskning och skolans styrdokument pekar på fördelar med utomhusundervisning men trots det används det sällan. Många lärare känner en osäkerhet och vill inte riktigt medge utomhusundervinsingens positiva kraft. Syftet med studien är att belysa de specifika fördelarna med utomhusundervisning i naturvetenskapliga ämnen för eleverna.Metoden är ett urval av studier som samlades in genom systematisk litteratursökning i databaserna Diva, Primo, Google Scholar, Reserach Gate och Taylor & Francis Online utifrån förbestämda urvalskriterier. Resultatet i studien har pekat på flera specifika fördelar för eleverna. Många av fördelarna är förutsägbara, några av dessa är att eleverna får bättre resultat efter utomhusundervinsning, exempelvis får bättre motivation och en positiv inställning till undervisningens innehåll. Andra fördelar som var mer överraskande är att elevernas abstrakta tänkande ökade, eleverna lärde sig ämnesspecifikas begrepps betydelse snabbare och samarbetet mellan eleverna förbättras utomhus.

Förskolans läroplan säger att varje barn ska få möjlighet att utveckla sin förmåga till skapande. Förskolan ska ge barnen en möjlighet till att utforska, reflektera och att beskriva sin omvärld med hjälp av olika estetiska uttrycksformer. Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen kring pedagogers syn på skapande samt hur de arbetar med detta. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med åtta individer som alla arbetar inom förskolans verksamhet. Teoretiskt bygger studien på det sociokulturella perspektivet samt Vygotskij’s teori den ”proximala utvecklingszonen”. Studien synliggör hur pedagoger arbetar med skapande, samt hur det skiljer sig beroende på om skapandet sker inomhus eller utomhus. Av studien så framkom att alla respondenter ser på skapandet som en viktig och central del i barnens utveckling och lärande. Respondenterna såg dock svårigheter i att arbeta med skapande utomhus, de flesta påpekade även tidsbrist och stora barngrupper som ytterligare svårigheter inom skapanderarbetet. Något som framkom var även att förskolans miljö, material samt pedagogernas förhållningssätt och förkunskaper påverkade skapandearbetet i förskolan.

Undersökningen visar hur förskolor i Örebro kommun bedriver sin pedagogiska verksamhet utomhus samt hur hälsan påverkas av natur- och skogsvistelse. Den undersöker även hur skogen används som verktyg i förskolan och hur detta kan skilja sig mellan förskolor på landsbygden och förskolor i stadsmiljö. Studien har genomförts med hjälp av en litteraturstudie och en enkätundersökning som skickats till 26 förskolor i Örebro kommun. Skogen är en viktig naturresurs även för hälsan. Utomhusvistelse minskar stress, ökar den fysiska hälsan och stimulerar hjärnans utveckling. Majoriteten av de undersökta förskolorna i Örebro kommun har en skolskog eller ett skogsområde i närheten av skolan. Utomhuspedagogik innebär närhet till naturen, att ta med sig inomhusaktiviteter ut, lära barnen om naturens kretslopp och allemansrätt samt att de får lära sig att vårda naturen. De får möjlighet att genom nyfikenhet upptäcka nya saker och träna bland annat motorik, samarbete och balans. De flesta av respondenterna upplever inga svårigheter att hitta nytt undervisningsmaterial och deras intresse fångas när materialet är enkelt att utföra, tydligt kring syfte och mål, genomtänkt, utvecklande samt inte kräver allt för mycket material. Materialet behöver också fylla ett syfte pedagogiskt. Förskolorna i stadsmiljö och förskolorna på landsbygden som medverkade i studien delar samma åsikter vad gäller utomhuspedagogik. De utför pedagogisk verksamhet utomhus i liknande utsträckning och det handlar mer om hur engagerad förskolan är än geografisk placering. Dock kan förutsättningarna för förskolor i stadsmiljö vara sämre då det inte finns samma möjlighet till skogsareal där.

I detta arbete var utvecklingen av elevernas personliga ansvar i fokus och hur vi kan frambringa meningsfulla och inspirerande utomhusvistelser för eleverna. Vi studenter hade VFU på olika skolor så vi valde att göra två enskilda utvecklingsarbeten på skolorna vi befann oss på och därefter bearbetades de olika arbetena ihop till ett arbete. Det har observerats från både oss och fritidshemslärarna att när eleverna lekte utomhus på skolgården så försvann mycket av lekredskapen. Syftet med utvecklingsarbetet var att öka elevernas eget ansvarstagande, stimulera eleverna till att vara mer aktiva utomhus samt att göra dem delaktiga i utvecklingsarbetet. De här målen ville vi nå genom att göra om ett förråd till en Lekbod och implementera ett fungerande lånesystem för alla lekredskap som kunde användas i fritidshemmets utemiljö. Utvecklingen följdes vidare genom användningen av en hermeneutisk ansats som handlar om att tolka och förstå varför eleverna handlade som de gjorde. Utvecklingsarbetets struktur utgick från aktionsforskning där stegen planera, agera, observera och reflektera var grunden som arbetet vilar på. Samtliga fritidshemslärare såg framsteg då eleverna inte längre behövde bli påminda om lekredskapen de har lånat. Det visar att elevernas personliga ansvarstagande utvecklas. Aktionerna genomfördes under vår VFU-period som pågick under fem veckor.

Denna studie belyser vilka olika aspekter som påverkar varför eller varför inte lärare väljer att använda sig av utomhuspedagogik i biologiundervisningen. Bakgrunden till arbetet kommer från att det enligt forskning stärker elevernas lärande att använda sig av utomhuspedagogik samt att det finns hälsofördelar med att vistas utomhus. Trots detta är det inte självklart att alla lärare väljer denna arbetsmetod i undervisningen. Syftet med detta arbete har därför varit att ta reda på vad som påverkar lärare att göra valet att använda sig av utomhuspedagogik i biologi. Den huvudsakliga aspekten var att undersöka i vilken utsträckning olika ämnesinnehåll i biologi påverkar om utomhuspedagogik används eller inte. Datainsamlingen har gjorts genom en enkätundersökning via internet som besvarats av lärare. Frågorna i enkäten har varit av både kvantitativa och kvalitativa slag för att öka trovärdigheten av insamlade data som gjorts. Det resultatet visar är att det främst är det egna intresset hos läraren som spelar roll för användandet av undervisning utomhus. Värt att nämna är dock att få personer har deltagit i eller fullföljt hela enkäten vilket påverkat möjligheten att generalisera resultaten.

Syftet med studien är att få en uppfattning om de förutsättningar som svenska förskollärare kan möta i samband med rörelse och fysisk aktivitet utomhus under vinterhalvåret. Studien utfördes genom kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma förskollärare. Förutsättningarna för rörelse och fysisk aktivitet vid utevistelse på förskolan under vinterhalvåret upplevs olika från en förskollärare till en annan, men det finns vissa utmaningar och hinder som återfinns i samtliga berättelser, dessa rör först och främst vad som erbjuds av förskolans gård under vintern och väderförhållanden. Resultaten stämmer till viss del överens med liknande studier som genomförts på förskolor i andra länder under snarlika förhållanden. De förskollärare som deltagit i den aktuella studien uttrycker också önskemål om förutsättningar som främjar barns fysiska och psykiska utveckling vid utevistelse under vintern gällande planering, utemiljö och material., The purpose of the study is to get a perception of the conditions that Swedish preschool teachers might face in connection with movement and physical activity outdoors during the winter period, and their thoughts and reasonings regarding this. The study has been answered using qualitative interviews with professional preschool teachers who told their stories based on personal experiences. The conditions for movement and physical activity outdoors at preschool during the winter period are perceived differently from one preschool teacher to another, but there are some challenges and obstacles which are found in every story. These are first and foremost relating to what is offered by the preschool yard during the winter and weather conditions. The results partially correlate with similar studies done on preschools in other countries with similar conditions. The preschool teachers who have participated in the current study also express wishes and aspirations that will serve to promote the children’s physical and psychological development in an outdoor, winter setting with regards to planning, outdoor environment and materials.

Syftet med studien är att, med utgångspunkt i förskollärares beskrivningar, bidra med ökad kunskap om undervisning under förskolans utevistelse. Studiens frågeställningar lyder: Hur beskriver förskollärare undervisning som genomförs under utevistelsen? Samt Vilka undervisningsmöjligheter anger förskollärarna som betydelsefulla i undervisning under utevistelsen? Datainsamlingsmetoden som användes för att besvara studiens syfte och frågeställningar var en kvalitativ intervjustudie. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer med legitimerade förskollärare. Den insamlade empirin analyserades utifrån tematisk analys och den teoretiska utgångspunkten pragmatism i relation till begreppet kunskap i och genom handling. Resultaten påvisar tre teman som förskollärarna lyfter i relation till undervisning under utevistelsen: planerad och oplanerad undervisning, förskollärarrollen samt förskollärares syn på barnens inflytande. Vidare framgår att förskollärares kunskapssyn samt barnsyn påverkar hur undervisningen under utevistelsen kommer till uttryck, samt betydelsen av närvarande förskollärare som aktivt och medvetet reflekterar kring undervisning under utevistelsen utifrån barnens intresse och meningsfyllda lärande.

Idag utövar nästan varje svensk friluftslivsaktiviteter. Människans relation till naturen har genom tiderna förändrats och samtidens urbanisering kan distansera människan ifrån dess sammanhang. I vår tids stora klimatutmaning blir relationen till det vi vill bevara och rädda mer ansträngd och komplex när kunskapen och självklarheten om naturen marginaliseras. Sverige har sedan 70-talet uppfört så kallade naturum i närheten av upplevelsevärd natur i syfte att föra människor närmre den gröna miljön. Ur aspekten naturvägledning kan dock denna port till naturen ses som stängd. Den här uppsatsen syftar till att placera naturums sociala värden i en utomhusmiljö. Därmed presenteras ett gestaltningsförslag som alternativ till naturum i ett kunskaps- och undervisningssyfte. Undersökningen av ämnet grundas på Naturvårdsverket rapport Riktlinjer för naturum vilken är utgångspunkten för de aspekter som litteraturbakgrunden behandlar, såsom miljöpsykologi, naturvägledning och utomhuspedagogik. För att pröva teorierna och få inspiration omfattar metoden även en referensstudie av besökscentret i Hälleskogsbrännans naturreservat i Västmanland, som presenteras i resultatet. Vidare omfattar resultatet inventering och analys av det stadsnära naturområdet vid Kung Björns hög i Uppsala, som är platsen för gestaltningen. Resultatet är en platsspecifik slinga som med enkla medel vägleder människan genom landskapet. Slutligen diskuteras metod, litteratur, gestaltningens tillämpning av teorier och samspelet mellan landskapsarkitektur och naturvägledning., Today, almost every swede performs outdoor leisure activities. Humans relationship with nature has changed over time and contemporary urbanization can distance humans from their context. In today's major climate challenge, the relationship to what we want to preserve and protect becomes more strained and complex when the knowledge of nature is marginalized. Since the 70s, Sweden has constructed so-called naturum to facilitate the experience of nature in order to bring people closer to the green environment. However, from the aspect of nature guidance, this gate to nature can be seen as closed. This thesis aims to relocate the social values of naturum in an outdoor environment. Thus, a design proposal is presented as an alternative to naturum for a knowledge and educational purpose. The study of the subject is based on the Swedish Environmental Protection Agency's report Riktlinjer för naturum (Guidelines for naturum), which leads to the aspects covered by the literature background, such as environmental psychology, nature guidance and outdoor pedagogics. To examine the theories and acquire inspiration, the method also includes a reference study of the visit center in the nature reserve Hälleskogsbrännan in Västmanland, which is presented in the results. Furthermore, the result includes inventory and analysis of the peri-urban nature area at King Björn's mound in Uppsala, which is the site for the design. The result is a site-specific landscape trail that guides people with simple means. Lastly, the method, literature, the application of the theories and the interaction between landscape architecture and nature guidance are discussed.

Syftet med detta examensarbete är att utifrån ett neomaterialistiskt perspektiv undersöka hur barn, pedagoger och material samhandlar i utomhuslek på förskolan. För att få syn på samhandlandet mellan de olika materialiteterna utförde vi en kvalitativ studie i form av observationer. Observation som metod var väldigt användbar för vår studie eftersom att den gav utförliga beskrivningar av barnen, pedagogerna och materialitetens samhandlande. Resultatet av våra observationer i utomhuslek visar på en tydlig intra-aktion mellan mänskliga och icke-mänskliga materialiteter samt allt som finns runtomkring barnen. Allt detta kan påverka vilket handlande som uppstår.

Ågelsjön är ett av Sveriges största klätterområden. I den här studien har Ågelsjön studerats utifrån begreppet hållbar utveckling för att bättre förstå hur klätterområden ska anpassas i en föränderlig värld. Forskningen är en fallstudie och för att samla in material gjordes 5 intervjuer med klättrare från området. Resultaten har sedan analyserats med hjälp av tidigare forskning om klättring i främst USA och​ Agenda 2030,​ det för tiden ledande dokumentet vad gäller hållbar utveckling. ​Agenda2030​ innehåller 17 klimatmål (UN 2015) som enligt Lindsey och Darby (2018) ska förstås som sammankopplade. Insatser mot ett klimatmål kan ha effekter på andra klimatmål, både positiva och negativa. Ågelsjön främjar aktiva hälsosamma liv tack vare sin fina klättring i en vacker omgivning. Vid Ågelsjön främjas kunskap och erfarenheter för att bli en kompetent klättrare, det lägger grunden för ett livslångt idrottande. Klättrarna har haft en viss påverkan på miljön vid Ågelsjön men restaureringen som klättrare från Norrköping klätterklubb driver lägger grunden för ett hållbart klättrande med inkluderande leder och hållbara bultar i berget.

Detta är en kvalitativ studie där syftet är att öka kunskapen om fritidslärares uppfattningar om hur utomhuspedagogik främjar elevers lärande och utveckling i fritidshem. För att undersöka detta har semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta utbildade fritidslärare. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan med stöd i meningskodning. Utifrån analysen av data kunde sedan ett resultat sammanställas. Studiens resultat visar att fritidslärarna upplever att användandet av utomhuspedagogik främjar elevers utveckling och lärande på olika sätt där motorik och socialt samspel ofta nämns som något som främjas. I resultatet framkommer fritidslärarnas uppfattningar om att det finns flera olika möjligheter med att bedriva utomhuspedagogik. Det upplevs bland annat att utomhusmiljön har många möjligheter där skogsmiljön och skolgården framförallt nämns. Resultatet framhäver även fritidslärarnas uppfattningar om att det kan finnas olika hinder i bedrivandet av utomhuspedagogik, exempelvis tidsbrist, personalbrist och väder.

Bakgrund: Träning i naturliga miljöer har hälsofrämjande effekter och ökar välbefinnandet i jämförelse med träning som sker i inomhusmiljöer. Individer som utför träning i utomhusmiljöer visar sig ha högre hastighet, hjärtfrekvens och blodlaktatkoncentration, i jämförelse med individer som tränar inomhus vilket påverkar den fysiska prestationen.Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka mätbara skillnader i fysisk prestation inomhus och utomhus genom ett maxpulstest.Metod: Studien genomfördes med en randomiserad kontrollerad cross- over design där åtta män och fem kvinnor (medelålder 26 ± 3.67), fysiskt aktiva, genomförde ett beeptest vid två tillfällen. Testet utfördes av samma person vid ett tillfälle inomhus och ett tillfälle utomhus. Analysen utgick från uppskattat VO2 max genom protokoll av beeptest, objektiv mätning och kontroll av puls direkt före tester och direkt efter genomförda tester.Resultat: Resultaten visade en signifikant skillnad i VO2 max (O2ml/kg/min) (p= 0.047), genom en högre fysisk prestation inomhus i jämförelse med utomhus (46.08 ± 8.76 och 44.73 ± 8.84). Puls (slag/min) efter genomförda tester visade ett högre medelvärde inomhus i jämförelse med utomhus (192.36 ± 10.13 och 190.45 ± 9.11), men ingen signifikant skillnad (p=0.11). Puls före tester visade ingen signifikant skillnad (p=0.898) mellan inomhusmiljön och utomhusmiljön (107.16 ± 18.78 och 107. 75 ± 18.49).Slutsats: Resultaten indikerar på att det är skillnader i fysisk prestation i olika miljöer. VO2 max var signifikant högre i inomhusmiljön i jämförelse med utomhusmiljön. Medel-maxpulsen tenderade ha ett högre medelvärde inomhus i jämförelse med utomhus., Background: Exercise performed in natural environments produces health-promoting effects and increases well-being, in comparison with exercises performed in indoors-environments. Individuals who exercise outdoors has higher velocity, heartrate and blood lactate concentration compared to individuals who exercise indoors, which affects the physical performance.Purpose: The purpose of this study was to investigate measurable differences in physical performance indoors and outdoors through a maximum heartrate test.Method: The study was conducted with a randomized controlled cross over design where five women and eight men, physical active, in the middle age of 26 ± 3.67 years, performed a shuttle run test at two times. The test was repeated by the same individual one time indoors and one time outdoors. The analysis was made by estimated VO2 max using a protocol from the performed shuttle run test, and controlled objective measurements of pulse levels, directly before the test started and directly after finished test.Results: Significant differences were found between indoors and outdoors, where VO2 max (O2ml/lbs/min) (p= 0.047) was higher indoors than outdoors (46.08 ± 8.76 and 44.73 ± 8.84). Pulse levels (beats/min) was higher indoors than outdoors (192.36 ± 10.13 and 190.45 ± 9.11) after finished test, but significant differences were not found (p=0.11). Significant differences were not found in pulse levels before the test (p=0.898), between the different environments (107.16 ± 18.78 and 107. 75 ± 18.49).Conclusion: The results in this study show that there are differences in physical performance between different environments. VO2 max was significantly higher in the indoor environment compared to the outdoor environment. The average maximum pulse tended to have a higher average indoors compared to outdoors.

The purpose of this case study is to investigate and visualize how a preschool teacher uses digital tools in outdoor settings. I have chosen to focus on a tablet and a tool called the ’’web egg’’. The study is conducted at a preschool. The methods used are observation of a preschool teacher and children, and supplementary interviews with the preschool teacher to get more answers. The results show the teachers use of the web egg and the tablet outdoors. The tools are used as search engines to find information which leads to further discussions. The web egg and the tablet create situations where the language is central, this gives the children a chance to develop their verbal ability. The study also shows how the tools contributes to science education, by bringing the tools outside can they not only be a source to find information. Instead the children themselves must search, both visually and tactile. The tools complement each other and contributes to an immersed learning in sience education.

Syftet med denna studie är att jämföra I Ur och Skur förskolor, genom att titta på vilka likheter och skillnader det finns i utomhusmiljön och vad personal väljer att använda i den. Den metod som användes var strukturerade observationer där ett observationsschema användes som stöd. Det resultat som kom fram i studien var att förskolorna visade på både likheter och skillnader i gårdarnas miljöer, där personalen använde de resurser som fanns tillgängliga för att skapa goda lärandetillfällen för barnen. Slutsatsen var att miljön på förskolegården och personalens arbete kring den är ett komplext fenomen, då olika förutsättningar ger olika möjligheter.

The purpose of this study was to compare how preschool teachers at kindergartens with focus on outdoor learning and without any specific focus work on the young children´s learning in the outdoor environment and in biology. Interviews have been conducted to investigate this. The respondents to the interviews were nine active preschool teachers at three different preschools, one preschool with outdoor learning focus and two preschools with no specific focus. The survey shows that specializations that are important for how educators use the outdoor environment. At preschool A with outdoor learning focus the teachers chose to take out materials that are traditionally inside materials such as beads and Lego while at preschool B without specific focus they chose to take in natural Engelska översättning materials like chestnuts instead. At preschool C the preschool teachers use outdoor environment exclusively for free play. At preschool A the forest was used as a complement to the preschool yard and they had their own home place where they went once a week. They spent the whole day in the forest and they had both planned activities and free play. Preschool B went to the forest 4 – 5 times per term. They spent to a few hours in the forest and had motor skills for the small children as a focus. Preschool C had gone to the forest only one time. Biology became a major part of the activities of preschool A because they spent a lot of time outdoors and in the forest and that they had cultivation on the preschool yard. At preschool B, the preschool teachers followed the children's interests for small insects and snails and worked on and thus received biology. At preschool C, the preschool teachers had actively chosen to remove biology in favour of the small children’s motor skills and language learning. Keywords: Preschool, Learning environment, Outdoor, Preschool teachers

Aktuell statistik visar att stillasittandet ökar bland barn och unga i Sverige. I läroplanerna för förskolan och förskoleklassen skrivs att barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling ska främjas, och verksamheterna har således ett viktigt uppdrag i att vända trenden. Den forskningsöversikt som presenteras i föreliggande studie visar att ökad rörelseaktivitet kan stärka både barns motoriska utveckling och prestationer i skolan. Den visar även att pedagogers förhållningssätt och den fysiska miljöns utformning är betydande för barns möjligheter till rörelseaktiviteter. Syftet med vår studie är att få ökad förståelse om några olika uppfattningar som pedagoger i förskola och förskoleklass har avseende barns rörelseaktiviteter utomhus. För att få reda på pedagogernas uppfattningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer. I resultatet av intervjuerna, som analyserades genom variationsteorin, ger de deltagande pedagogerna en tudelad bild av sitt uppdrag. Å ena sidan menar de att barn rör sig automatiskt, utan undervisning och oberoende av den omgivande miljön. Den främsta meningen med rörelseaktivitet beskrivs vara att barnen ska springa av sig utomhus för att orka sitta still inomhus. Å andra sidan anser de sig ha har en central roll i att undervisa barnen, och erbjuda samt skapa stimulerande miljöer för rörelseaktiviteter, eftersom väl utvecklad motorik har betydelse för utveckling och lärande inom flera områden. En viktig slutsats vi drar av studien är att dessa olika synsätt kan påverka barns förutsättningar för utveckling och lärande.