Search

Denna kandidatuppsats undersöker särskilt hur unga kvinnor förhåller sig till och interagerar med ”Clean Girl”-fenomenet, en trend som symboliserar en viss estetik och livsstil på TikTok. Genom en kvalitativ metod, inkluderande en dold observation av TikTok-innehåll och intervjuer med unga kvinnor, ger studien insikt i hur dessa individer uppfattar och anpassar sig till de ideal och föreställningar som förmedlas genom denna trend. Studien bygger vidare på tidigare forskning som har utforskat ungdomars formativa år och identitetsskapande, med särskild tonvikt på ungdomskulturens dynamik och sociala mediers påverkan, inklusive plattformar som Facebook, Instagram, och nyligen TikTok. Studien ger en förståelse för de dynamiska processer som ligger bakom identitetsskapande i den digitala eran, med fokus på hur ungdomar använder digitala plattformar som TikTok för att utforska och uttrycka olika aspekter av sin identitet. Resultaten belyser hur unga kvinnor navigerar mellan individuell självpresentation och kollektiva ideal, vilket stämmer väl överens med teorier av sociologer som Richard Jenkins om identitetens dynamiska natur, samt Erving Goffmans koncept om 'frontstage' och 'backstage' inom social interaktion. Därtill analyseras även fenomenets skepnad till Beverly Skeggs teorier om respektabilitet.

Den här studien ämnar att undersöka hur fyra nyhetsmedier: Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter, framställer det vita snuset och kopplar resultaten med hur det kan påverka trender bland ungdomar. När det vita snuset lanserades 2016 ingick inte det i lagen om tobaksprodukter vilket innebar att snuset kunde marknadsföras och säljas till personer under 18 år väldigt enkelt. Resultatet blev en explosionsökning av snusande ungdomar. I augusti 2022 kom ”lagen om tobaksfria nikotinprodukter” till vilket innebar en förändring i samhället i form av marknadsföring och försäljning. Hur skriver nyhetsmedier om det vita snuset idag? Sammanfattningsvis belyser studien efter en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys att nyhetsartiklar idag framställer och gestaltar nikotinsnuset som mestadels hälsofarligt och är ett pågående problem för dagens ungdomar.

Today's society is characterised by various political discourses in which gang violence is portrayed in different ways. This study focuses on how young men are affected by the prevailing political discourse in everyday life and also their perspective on preventive work by the society. To achieve this, young men's attitudes and experiences in the debate climate on immigration and crime are studied. The study is based on a qualitative method where three group interviews were conducted. Various themes were discussed in relation to a theoretical framework based on the theories "we" and "they", Goffman's view of stigma and a critical discourse analysis based on Ernst Laclau and Chantal Mouffe. The previous research includes the development of youth crime, how young men are depicted and discusses how criminals are portrayed in their stories. The theoretical starting point focuses on the formation of masculinity for young men in a group, in order to give a picture of what similar discussions of young men in a group might look like. The results show that there is a hostile attitude towards the police and politicians and a low confidence in the reduction of gang violence. They also show that clothing and appearance carry preconceptions which affect their freedom to express themselves and dress as they like. Finally, the young also share their experiences with creeping racism as a social phenomenon and that the discourses that characterise society also affect teachers and police officers through certain prejudices and beliefs in their work.

Syftet med studien är att undersöka hur musiken i grundskolan skulle kunna inspirera till vidare utveckling av musicerande på fritiden. Sju gymnasieelever i åk 1 har intervjuats om sin upplevelse av musikundervisningen i grundskolan, om den inspirerat dem till att spela på fritiden och om hur musikundervisning kan utformas på ett inspirerande sätt. Resultatet visar att musik är viktigt för ungdomarna men att musikundervisningen i skolan inte är en viktig faktor för att spela på fritiden. De har en positiv inställning till musikämnet i skolan. Flera av respondenterna spelar instrument på fritiden, några av dem har fått inspiration från skolans undervisning men det är också flera som lärt sig på annat håll. När det gäller musikundervisningen i skolan menar gymnasieeleverna i studien att det viktigaste är att få lagom utmaning, att få testa olika instrument i en trygg miljö och att ha en entusiastisk och tillgänglig musiklärare som är öppen för deras musikaliska verklighet. Respondenternas svar visade vidare att det viktigaste för att stimulera till fortsatt musicerande är att läraren är kunnig, engagerad och skapar en bra stämning i klassrummet. De önskar varierad undervisning men föredrar praktisk aktivitet före teoretisk undervisning eller eget arbete med digitala verktyg. De uppskattar att få spela själva, prova olika instrument och vill gärna själva få välja innehåll i musicerandet.

Denna studie jämför hur fans och fankulturerna kring Twilight-filmerna respektive Sagan om ringen-filmerna skildrats i svensk media under de år filmerna var aktuella på bio och omskrevs som mest. Undersökningen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. Den kvantitativa delen har undersökt i vilken utsträckning fankulturerna omskrevs i media, vilka aktörer som kommer till tals i artiklarna och om fansen och filmernas påverkan på dessa skildras övervägande positivt eller negativt. Den kvalitativa delen ämnar att genom massmedieretorisk textanalys jämföra hur fansen och de två fankulturerna gestaltats i artiklarna, samt om det finns någon skillnad med avseende på hur kvinnliga och manliga fans gestaltas. Det teoretiska ramverket består av gestaltningsteori, genusrepresentationer i media, moralpaniksteori och sociologiska perspektiv på stereotypisering. Resultatet från den kvantitativa undersökningen visar att Twilight-fans omskrevs lite mer i media utefter de sökord som användes. Den visar även att fans av bägge filmserier oftare skildrades positivt än negativt, men att Sagan om ringen-filmernas påverkan på fansen skildrades övervägande positivt medan skildringen av Twilight-filmernas påverkan var mer nyanserad och omdiskuterad. Det framkom dessutom att fans av Sagan om ringen kom till tals oftare i artiklarna än fans av Twilight. Resultatet från den kvalitativa undersökningen visar att fansen och fankulturen för bägge filmserier gestaltades övervägande positivt – ett resultat som skiljer sig från den tidigare forskningen om dessa fankulturers porträttering media. Vidare visar den kvantitativa och kvalitativa undersökningen tillsammans att viss skillnad finns i hur de kvinnligt kodade Twilight-fansen gestaltas jämfört med den mer manligt förknippade fankulturen kring Sagan om ringen.

Den snabba samhällsutvecklingen har lett till nya möjligheter, men också nya utmaningar för ungdomar som står på tröskeln till vuxenvärlden. Livet för unga människor idag är i stor utsträckning präglat av val där idéer hämtas från den globala populärkulturen och digitala sociala forum, där detta tjänar som inspiration till att individualisera den egna livsåskådningen och identiteten. De myter och berättelser som varit förbehållna religiösa eller kulturella sammanhang och som gett upphov till tro och reflektion över livets stora frågor, behandlas under uppväxten till stor del genom populärkulturens filmer, tv-spel, datorspel, serietidningar och böcker i vår avtraditionaliserade samtid. (Partridge 2004, ss. 137–138) Historiskt och i traditionsorienterade samhällskulturer, har ceremonier och riter använts för att markera när en ungdom anses redo att ta del av vuxenvärlden. Det är ett sätt för samhället att uppmärksamma och vägleda ungdomen in i nästa livsfas och ett sätt för ungdomen att få bearbeta de utmaningar och det ansvar som kommer med den vuxna identiteten. Denna uppsats syftade till att undersöka hur en populärkulturell film skulle kunna tolkas som en modern övergångsrit utifrån Arnold van Genneps teori om övergångsritens gemensamma meningsskapande funktion och förstås genom Thomas Ziehes analyser om modern ungdomskultur. Detta gjordes genom en tematisk analys. Resultatet visar att handlingen i filmserien DET av Stephen King kunde tolkas som en reflektion av de utmaningar som framställs i forskningen om ungdomskultur och att bli vuxen. Genom att använda de meningsskapande aspekterna av övergångsritens tre faser utvanns en fördjupad förståelse för den sociala gemenskapens roll för processen att hitta sin identitet och sitt sammanhang. Filmserien DET symboliserar en fantastisk bild av vänskap och mod, men samtidigt en bild av en vuxenvärld som står utanför den känslomässiga livsvärlden som tillhör ungdomstiden.

From beatniks to hippies — challenging and revolving subcultural youths in Sweden 1959 to 1969 The purpose of this work has been to explore and analyse the transformation of the youth subcultures beatniks and hippies in a Swedish context between 1959 and 1969, by searching answers to the following questions: What was the background of the subcultures ? How were these subcultures established, transformed and developed in a Swedish context? What became their typical style and taste?, and in what rooms and places were these cultures practiced by Swedish youths? Mass media, especially TV but also radio, film, books and records brought the world in and were the main reason youths in Sweden could identify themselves through foreign subcultures. They adapted most of the original style but brought in some local elements. My studies show a close link between the beatnik-subculture and the hippie-subculture, in Sweden transformed through the mod-subculture. The freedom-movement and visions spread by “the beat-generation” were important as inspiration and guide to unite youths and challenge the national hegemony. The mod-culture established the subcultural practises in public rooms. The transnational bounds in the hippie-culture set a global perspective of the world rather than the previous regional or national perspectives. It is shown in the study that intersectional boundaries were pushed by the subcultures. They helped to bring up equality among sexes and were a main force for women’s liberation throughout the 60’s. All classes were in some way involved in the subcultures, although they practised them in different ways. Subcultural youth style was commercialized, popularised and became in many ways mainstream during the 60’s. These youth-cultures had a vast impact on cultural changes as well as changes in society in Sweden during the time of my research.

I studien presenteras en studie om ungdomskultur och dess betydelse, samt sociala medier och kommunikation på internet där bildämnet och identitetsskapande är kopplat till detta. I den här studien besvaras följande frågeställningar: Vilka sociala medier används och hur ser ungdomar på sin användning av dessa, samt om hur sociala medier har en plats i bildämnet? Vilka influenser i form av förebilder och fenomen väljer ungdomarna på sociala medier? Vilken betydelse anser ungdomarna att dessa influenser har för sitt eget identitetsskapande inom bildämnet? För att kunna besvara frågeställningarna och syftet gjordes en intervjustudie på två olika skolor vid två olika tillfällen. I studien intervjuades nio ungdomar i åldern 15–16, sex elever från högstadiet i årkurs 9 och tre förstaårselever på gymnasiet. Undersökningen fördjupar sig i ungdomars användande av sociala medier och hur eleverna ser på sociala mediers roll som förebilder för sitt eget identitetsskapande i bildämnet, där eleverna använder sig av sitt identitetsskapande för att producera material och bilder. Resultatet visar att identitetsskapandet i bildämnet har ett utrymme i undervisningen men att eleverna känner att lärare ibland har en speciell syn på hur saker och ting ska göras. På så sätt kände ungdomarna att deras kreativitet inte fick blomma ut, utan motivationen uteblev. Ungdomarna vill gärna visa mer av sitt identitetsskapande och här kommer den mesta av deras inspiration från ungdomskultur och sociala medier. Mycket av det som informanterna lär sig inom bildämnet har de hämtat mestadels ifrån sociala medier, som till exempel hur man ritar hår, när det gäller porträtt i bildundervisningen. Därmed spelar sociala medier en stor roll i ungdomarnas kunskapsinhämtning och bildämnet lever därmed även utanför skolans väggar.

The aim of this essay is to examine how boys and girls between 9–14 years old are portrayed in pen pal ads from the latter part of the 20th century. The source material consists of pen pal ads published in the newspaper Expressen during the years 1976–1977 and 1986–1987. With a qualitative content analysisas selected method, and an intersectional perspective with focus on gender and age, the content of the pen pal ads has been studied and analysed. The result shows that themes like sports, music, idols, and animals are a part of the descriptions in almost all the ads. Based on the content of the ads, the themes and other descriptions, different ideals have emerged for boys and girls. The ideals shift between the different periods. For example, the boys’descriptions during 1976–1977 shows that sports are an interest that belongs to an ideal for boys. Not only do they mention sports more often than girls, they also, to some degree, mention different sports than girls. During 1986–1987 the result shows that the girls have increased their interest in sports, and the boys have developed a greater interest for music and idols. The girls also start to mention sportactivities that previously almost only were mentioned by boys. During both periods there are both girls and boys who go against the ideals of their own sex and mentions interests that belong to the ideal of the opposite sex. Age may have had an impact on who within the different sexes that breaks the ideal. There are also some areas within the different themes that are of more interest to a boy or a girl of a certain age. However, gender is the strongest factor, which create the biggest differences between how boys and girls are portrayed in their pen pal ads.

This essay discusses how Karlstad's sobriety committee saw youth drunkenness as a socialproblem between the years 1941–1950. The aim is to analyze which behaviors the committeeconsidered to be problematic and the reasons for these, as well as how the board worked tochange and solve these problems. As a method, the research has used a discourse analysiswhere all the sobriety board's statements, from their annual reports between the years 1941–1950, have been carefully analyzed with a focus on problems, causes and measures taken. Theresults are analyzed in connection with previous research on the subject and a theoreticalstarting point in governmentality. The theory states that the state wants to control people butnot through a top-down perspective but instead through positive means and internalization.The result shows that the sobriety committee found the youth's behavior and alcohol habitsvery worrying and problematic and that the reasons behind this behavior were many butabove all were the popular and alcohol-filled entertainment venues and a lack of interest in asober lifestyle the most prominent causes. From a governmentality perspective, you can seehow the committee came up with several attempts at solutions to change the mentality ofyoung people around alcohol, but they repeatedly saw unsatisfactory results.

I Helsingør arbejder projektet Aspiranterne med at give unge, der er faldet imellem uddannnelsestilbud, mulighed for at prøve kræfter med kulturbranchen. De unge får dels et kursusforløb, dels en praktik på et museum eller lignende, hvor de producerer kulturbegivenheder og formidlingsopgaver.

Ungdomskulturer förändras med tiden och nya ungdomskulturer tillkommer i relation till samhällsförändringen. Samhällsförändringarna har lett till att nya ungdomskulturer har utvecklats, vara en av dem har präglats av ghettokulturen och macho-attityden från förortens kultur. Genom bland annat den svenska hiphopen och mobiliseringen av ungdomar i samhället har kulturen från förorten anammats av ungdomar i samhällets alla hörn. Den här studien syftar till att undersöka och skapa en djupare förståelse till den rådande så kallade ortenkulturen som har spridits bland ungdomar i dagens samhälle. Studien fokuserar på att generera en inblick i vilka faktorer som förstärker gemenskapen inom den rådande ortenkulturen utifrån ungdomars egna berättelser om deras livsvärld i relation till kulturen. Därav grundas denna studien i en kvalitativ undersökning med en hermeneutisk metodansats. I studien har det genomförts fem individuella intervjuer med ungdomar mellan åldrarna 15-17 år. Ungdomarnas perspektiv, erfarenheter och upplevelser syftade till att skapa en djupare förståelse för ungdomskulturen. Intervjufrågorna är baserade på teoretiska perspektiv utifrån flera klassiska och moderna sociologer samt tidigare forskning. Materialet har sedan transkriberats, kodats och analyserats i relation till de teoretiska aspekterna samt den tidigare forskningen. Det som framkommer i analysen är primärt tre faktorer som har en betydande roll för den förstärkta gemenskapen inom ortenkulturen: etnicitet och kultur som binds samman, symboliskt handlande och maskulinitet. I analysen framkommer det att ungdomars mångkulturella bakgrunder och tillskrivna egenskaper av omgivningen påverkar deras anpassning till kulturen, samtidigt som ungdomar med en svensk etnicitet socialiseras in i den. Genom symboliskt handlande förstärks gemenskapen ytterligare då en gruppering i ett “vi” och “dem” genereras, där språk, beteende och klädsel inkluderas i det symboliska handlandet, så som att använda sig av slang

The present study investigates how students encounter and interpret images based on their individual perspectives and previous experiences. The research questions are how students’ cultural capital can be understood based on their visual encounters and preferences, and what ways they use their cultural capital to interpret a surrealistic photo. The concept cultural capital is based on field theory. A web-based questionnaire with photo-elicitation was constructed, with basis in qualitative methodology. Participants consisted of 15 students, aged 15, from an elementary school in the South of Sweden. Results indicate that participants have different forms of cultural capital and seek out images based on personal interests. The environments where visual meetings take place are largely digital, and peers as well as the art-teacher encourage these creative activities. The participants demonstrate awareness of the world and global/human issues, which they use to decode and create narratives about a surreal photo. Pedagogic consequences include that the art teacher should function as a cultural intermediary, engage in, and adapt teaching to students’ digital visual interests, and cultural capital.

Dagens mest populära gangsterrap uppmärksammas inom mediala diskurser som glorifierande till kriminalitet. Denna studie ämnar att skifta fokus till hur unga killar upplever gangsterrapen och om de påverkas av den glorifiering som förekommer i låtarna. Studiens syfte eftersträvar att undersöka de personliga upplevelser och känslor som gangsterrapens textinnehåll skapar för unga killar från en Stockholmsförort. Med hjälp av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer klargörs upplevelser och känslor kring gangsterrapen för att besvara frågeställningarna. Dessa lyder; Upplever unga killar i en Stockholmsförort att det finns associationer mellan texterna och deras verklighet? Hur kan de unga killarna påverkas av den uppmuntran och normalisering av kriminalitet som uttrycks i gangsterrapens låttexter? För att besvara studiens syfte deltog fem respondenter i åldrarna 15–16 i undersökningen. Samtliga var unga killar som är uppväxta i förorten och lyssnar dagligen på gangsterrap. Resultatet i studien visade att textinnehållet i dagens gangsterrap bringar en gemenskapskänsla i skildringen av deras upplevda verklighet i förorten. Vidare var framgången den främsta aspekten till att inspireras av textinnehållet och dess tillhörande uttryck genom bland annat pengar, materialism och tjejer. Vägen till att nå den eftersträvade framgången visade sig vara grundad i de villkor som de unga i förorten upplever. Resultatet visade även att det finns ett samband mellan områdets influenser och gangsterrapen som tillsammans skapar en eftersträvan av framgång. Avslutningsvis delar studiens respondenter uppfattningen om att glorifieringen av kriminalitet inom gangsterrap inte uppmärksammas i samma grad som aspekterna av framgång. Detta innebär att framgång blir målet och inte kriminaliteten i sig., Today's most popular gangster rap is observed in the media as glorifying to crime. This study intends to shift the focus to how young boys experience gangster rap and whether they are affected by the glorification that occurs in the songs. The purpose of the study is to investigate the personal experiences and feelings that the gangster rap's lyrics create for young boys from a Stockholm suburb. With the help of a qualitative method and semi-structured interviews, the experiences and feelings about gangster rap are clarified to answer the questions that the study aims to answer. These are; in which extent do the young boys experience that there is a relationship between the texts and their reality? How can young boys in a Stockholm suburb be affected by the encouragement and normalization of crime expressed in the gangster rap's lyrics? For the purpose of the study, five respondents aged 15-16 years participated in the research. All of these were young boys who grew up in the suburbs and listened to gangster rap daily. The results of the study showed that the textual content of today's gangster rap brings a sense of solidarity in the depiction of their perceived reality in the suburbs. Furthermore, the results also showed that success was the main aspect of being inspired by the textual content and its associated expression through money, materialism and women. The path to achieving the desired success turned out to be based on the conditions that the young people in the suburbs experience. The results also show that there is a connection between the area's influences and the gangster rap, which together create a pursuit of success. In conclusion, the study's respondents opine that the glorification of crime within gangster rap does not attract in the same degree as the aspects of success within it does. This implify that success becomes the goal and not the crime itself.

Syftet med denna studie är att synliggöra vilken uppfattning slöjdlärare har om det centrala innehållet som handlar om olika kulturer, slöjdtraditioner och symboler i slöjden. Tidigare har det hörts kommentarer som ”Det är det svåraste kunskapsområde att arbeta med” samt ”Det området arbetar jag inte med, tänk om eleverna vill skapa något som är olämpligt”. Frågeställningarna i denna studie syftar till att undersöka vilka kunskaper slöjdlärare har om ovanstående områdena samt hur de arbetar/tolkar arbetsområdena. Var hittar slöjdlärare kunskap och inspiration om dessa områden. För att undersöka om det fanns grund att genomföra studien skapades initialt en enkät på sociala medel där endast slöjdlärare är medlemmar. Endast 87 av 10 000 medlemmar svarade på enkäten. I och med antalet respondenter samt de svar som kom in ansåg jag fanns det underlag att arbeta vidare med frågan. Enkäten följdes upp av sex intervjuer med slöjdlärare med avsikt att gå djupare in på frågorna. Resultatet samanställdes och det genererade tre teman, Meningsskapande, Tillfredställelse samt Kunskap. Dessa tre teman uppkom av de gemensamma ord/begrepp som slöjdlärarna oberoende av varandra talade om vid intervjuerna. Diskussionen behandlar främst hur de intervjuade slöjdlärarna möter dessa tre teman.

Syfte och frågeställningar: Studiens huvudsakliga syfte är att undersöka hur hiphopkulturen representeras i svensk dags- och kvällspress. Detta med hjälp av frågeställningarna: Vilka ramverk används av svensk dags- och kvällspress för att beskriva hiphopkulturen? och Vilket narrativ skapar dessa ramverk, och vad betyder det för svensk dags- och kvällspress representation av hiphopkulturen? Metod och material: Studiens metod och material grundar sig i framing- och narrativanalys av 30 stycken artiklar publicerade i Expressen och Svenska Dagbladet. Huvudresultat: Hiphopkulturen presenteras som populärkultur, ungdomlig subkultur samt belyses dess koppling till kriminalitet.

I 1920-talets Sverige gjorde jazzen sitt officiella intåg. Genren och framförallt livsstilen lockade till sig många ungdomliga anhängare samtidigt som deras föräldrar och media stod på sidan om och förfasades över deras sätt att bete sig och hur de klädde sig. Jazzen höll sig kvar och utvecklades till Swing och Sverige fick sin första tonårsidol i form av 16-åriga Alice Babs. Nästa våg av ungdomskultur kom på 1950-talet i form av rocken som i likhet med sin släkting jazz också härstammade från afro-amerikansk kultur. Den traditionella rocken utvecklades sedan på 1960-talet till någonting som lät hårdare och råare, nämligen hårdrock. År 1976 hade den amerikanska hårdrocksgruppen Kiss sin första spelning i Sverige på nöjesfältet Gröna Lund i Stockholm. Tonåringar över hela landet flockades för att se den nya supergruppen. Kiss blev däremot inte lika välkomnande i media som menade att gruppen uppmuntrade sina fans att leka våldslekar på rasterna. I mitten av 1980-talet och början av 1990-talet introducerades närmast följandeungdomskultur, hip-hoppen som likt rocken och jazzen härstammande från afro-amerikansk kultur. 1994 debuterade en av de första kända hip-hopp grupperna i Sverige, Latin Kings med albumet Välkommen till förorten. Albumet väckte stor uppmärksamhet i media och journalister reste ut till främst Stockholms förorter för att intervjua gruppens fans om den nyahippa ungdomskulturen och huruvida texterna innehöll någon sanning eller inte. Uppsatsen som genomförts är en kvalitativ massmedieretorisk analys vars syfte är att svara på frågeställningen hur ungdomsfenomen har gestaltats i fyra svenska tidningar utifrån tre historiska ungdomsfenomen. Tidningarna som analysen har utgått ifrån är Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter samt Svenska Dagbladet. Resultatet av analysen visar att gestaltningen av ungdomskultur oftast har präglats av det finns en pågående konflikt som tidningarna själva ofta omedvetet eller medvetet medverkar till.

Uppsatsen analyserar maskuliniteter i tre populära mangasserier: Kohei Horikoshis My hero academia (2014), One och Yusuke Muratas One-punch man (2012) samt Hirohiko Arakis Jojo’s bizarre adventure: part 1 phantom blood (1986). Syftet med föreliggande studie är attsynliggöra vilka maskuliniteter som representeras i mangorna och på så sätt kunna diskutera och problematisera de manliga ideal som ungdomar möter i populärkulturen. För att besvara uppsatsens syfte utgår studien från en kvalitativ metod och materialet tolkas utifrån ett genusperspektiv med inriktning på maskuliniteter. Resultatet visar att samtliga verk innehåller representationer av ideala samt icke-önskvärda maskuliniteter. Den självuppoffrande, uthålliga, starka och moraliskt drivna hjälten utgör verkens maskulina ideal. De icke-önskvärda maskuliniteterna underbygger sina handlingar med egoism. Vidare synliggör resultatet att mangornas konstruktioner av maskulinitet och femininitet både reproducerar och utmanar samhällets föreställningar om vad som är manligt och kvinnligt. I samtliga verk görs exempelvis femininet till något passivt och vackert och maskulinitet till något starkt och aktivt. Verken tar dock avstånd från tanken att män till sin natur är aggressiva. Resultatet visar också att mangorna skiljer sig i sina maskulina representationer. I My hero academia och Jojo’s bizarre adventure utgör protagonisterna verkens maskulina ideal medan protagonisten i One-punch man kan betraktas som en skrattspegel till ett traditionellt hjälte-ideal.