Search

Ur ett socialarbetarperspektiv ämnar studien att utforska vilka levnadsvillkor som kan bidra med att unga män involveras i drogrelaterad brottslighet i socialt utsatta bostadsområden, där frågor om skyddsfaktorer och riskfaktorer är förekommande. Studien använder sig av stämplingsteorin som ett ramverk. Studien använder en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med socialarbetare för att förstå deras perspektiv på arbetet med unga män som påverkas av drogrelaterad brottslighet. Resultaten tyder på att de vanligaste anledningarna till att unga män engagerar sig i drogrelaterad brottslighet är en bristande föräldraroll, bristande motivation samt svart ekonomi och status. Studien visar också att unga män stigmatiseras och stämplas som "droganvändare" och "brottslingar" av samhället. Stämplingarna kan ha en betydande påverkan på deras identitetsutveckling, självkänsla och livsbana. Studien betonar vikten av att kunna förstå de underliggande orsakerna till drogrelaterad brottslighet, istället för att enbart fokusera på unga mäns avvikande beteenden. Således belyser studien det komplexa samspelet som finns mellan sociala sammanhang och drogrelaterad brottslighet bland unga män i socialt utsatta bostadsområden, vilket uppmanar till en mer nyanserad förståelse av frågan.

Studien belyser vilken funktion rektorer anser sig ha till ungdomskriminalitet utifrån sin yrkesroll, samt vilket ansvar och funktion rektorer anser att skolan har gentemot ungdomskriminalitet. För att synliggöra och vidare analysera rektorers förhållningssätt har ett teoretiskt ramverk skapats med grund i Hirschis (1969) kontrollteori om sociala band. Studiens resultat bygger på kvalitativa epost-intervjuer och muntliga intervjuer med tolv rektorer. Den tematiska analys som genomfördes utifrån de tolv intervjuerna mynnade ut i två teman, kontroll och funktion. Även ämnen som samverkan och ansvar har under analysens gång visat sig vara viktiga delar för förståelsen av rektorernas utsagor. Studien synliggör hur rektorer ser på sitt arbete mot bakgrund av skolan som brottsförebyggande institution, samt vilka svårigheter och möjligheter som finns i rektorernas arbete avseende förhindrande av ungdomskriminalitet. Utifrån teorin om sociala band går det att finna att rollen som rektor innefattar en kontroll över skolans aktiva val i det brottsförebyggande arbetet, men också en maktlöshet i det brottsförebyggande och brottsagerande arbetet vilket skapar en frustration. Skolan kan vara en viktig aktör i ungas liv för att få dem att avstå från kriminalitet. Ansvaret för brottsförebyggande insatser i skolan är något som rektorer tolkar olika och därmed också i tolkningen av vilken kontroll skolan ska utöva utifrån de sociala banden., 2024-02-09

The aim of this study is to understand and identify the different risk factors that lead to juvenile delinquency and how social work interacts with juvenile delinquency. Juvenile delinquency is one of the main prominent discussions in Swedish society. There are a lot of youth today that fall victims to the evergrowing crime rates in Sweden. It is a dire situation that needs urgent care to stop the negative development in which more and more youth gets involved with crime. Other causes for worry are the opportunistic gang leaders that recruit juveniles to carry out their criminal agenda. As a result of the ongrowing rates of juvenile delinquency, politicians have presented notions on whether the department of social work should have a look-over and be adjusted to also include criminology as a means to prepare the social worker for the inevitable meeting with juvenile delinquency in their work. The study results found different risk factors on individual, group and social levels that can indicate whether or not the youth develops antisocial problematic behaviors that can indicate a future debut in crime. The following risk factors are of great findings that can help identify early signs of juvenile delinquency: troubling childhood and trauma, psychological causes, sociobiological causes, gender, victimization, community and solidarity, attitudes and peer pressure, socioeconomic causes, sociodemographic causes and exclusion from society, To better help understand the findings of the study, attachment theory and labeling theory were used to analyze the results. There is limited research that showcases how social work interacts with risk factors for juvenile delinquency, yet the main protective factors against juvenile delinquency are family and school. The method chosen in this study is a thorough analysis of different peer-reviewed articles and deep literature - study. The articles were found on the following sites: Psycinfo and Sociological Abstr

Brottslighet är ett ständigt återkommande ämnesområde inom samhällsdebatten där det främst diskuteras kring brottslighetens utformning, karaktär samt om brottsligheten ökar eller minskar i samhället. Enligt den nationella trygghetsundersökningen gjord för år 2023 uppger en majoritet av befolkningen i Sverige att de känner en oro över brottsligheten i samhället. Att antalet brott som sker i samhället ska ha ökat har man dock inte kunnat fastställa. Däremot har man identifierat en ökning av grövre våld, samt att det grövre våldet krupit ner i yngre åldrar. Syftet med detta examensarbete är att genom en kvalitativ studie undersöka yrkesverksammas erfarenheter av det brottsförebyggande arbetet i Umeå samt hur de anser att det förebyggande arbetet bör fortlöpa för att fortsätta reducera ungdomskriminalitet. Studien bygger på fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma från olika aktörer i Umeå. Både tidigare forskning och intervjupersonerna poängterar att det behövs mer kunskap och resurser i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. En framgångsfaktor för förebyggande arbete som lyfts i resultatet är samverkan. Dels hur samverkan behöver effektiviseras för att vara just en framgångsfaktor. Det framgår att samverkan idag inte allt för sällan möts av hinder både till följd av lagar och aktörers olika arbetssätt. Dels hur man hittills sett positiva resultat där samverkan bedrivits kring ungdomar.

Denna studie undersöker vilka faktorer som ligger till grund för ett beslut om avhopp, samt vilka faktorer som förenklar eller försvårar processen att lämna gängkriminaliteten. Empirihar samlats in genom intervjuer med professionella inom en kommunal avhopparverksamhet, samt en ideell organisation där respondenten också hade egna erfarenheter av gängkriminalitet och avhopp. Studien använder sig utav en riktad innehållsanalys, där tidigare forskning och teorier legat till grund för materialets bearbetning. Resultatet av studien visar hur en mängd olika faktorer kan ligga till grund för ett avhopp, som bland annat tid i fängelse, mognad eller familj och närstående. Likaså finns ett flertal faktorer som underlättar och försvårar ett avhopp. Faktorerna är högst individuella och är mer eller mindre aktuella i olika fall, men kan ses som olika push- och pullfaktorer där avhopparen ständigt dras mellan gängkriminaliteten och avhoppet. Den faktor som värdesätts högst för att förenkla ett avhopp är den egna motivationen, som förklaras vara i särklass viktigast för att slutföra avhopparprocessen.

Syftet med denna studie är att granska och undersöka de underliggande orsakerna till ungdomsbrottslighet samt att skaffa en fördjupad förståelse för de faktorer som bidrar till ungdomars deltagande i kriminella nätverk. Genom att genomföra intervjuer med företrädare för KRIS (Kriminellas Revansch i Samhället) och SSPF Grupp (skola, socialtjänst, polis och fritid i samverkan), har specifika faktorer som ligger till grund för ungdomsbrottsligheten kunnat identifieras och granskas. En kvalitativ forskningsansats har antagits för studien genom tillämpningen av två fokusgruppsintervjuer samt fyra individuella semistrukturerade intervjuer med sammanlagt tio respondenter. Denna studie har omfattat tillämpning av teorier såsom sociala bandteorin, social identitet och konformitet. Dessa väletablerade teorier har använts som ramar för att tolka och analysera resultatet. För att skapa en djupare förståelse för fenomenet har vi använt en socialpsykologisk ansats. Resultatet av studien präglas av upplevelser och erfarenheter hos våra intervjupersoner, vilka är yrkesverksamma på samhällsinstanser som arbetar med personer som antingen vill lämna eller har lämnat kriminalitet bakom sig. Slutsatsen i denna studie belyser faktorer som lockar ungdomar till kriminella sammanhang. Dessa inkluderar gemenskap, identitetssökande, grupptillhörighet, familjestruktur, skolgång, effekten av ungdomars vänskap, behovet av status, digitala lockbeten och rekrytering till kriminella nätverk., The aim of this study is to explore the root causes of youth delinquency and gain deeper insights into the factors contributing to youths' involvement in criminal networks. Through interviews with representatives from KRIS (Criminals' Revenge in Society) and SSPF Group (School, Social Services, Police, and Leisure in Collaboration), specific factors underlying youth delinquency were identified and examined. This qualitative research utilized two focus group interviews and four individual semi-structured interviews with ten respondents in total. The study employed theories such as social bond theory, social identity, and conformity as analytical frameworks to interpret findings. By applying a social psychological approach, we aimed to understand the phenomenon more deeply. The results of our study are characterizedby the experiences and insights of our interviewees, who are professionals in social institutions working with individuals who either want to leave or have left criminality behind. The findings underscore various factors that attract youths to criminal contexts, including community, identity-seeking, group affiliation, family dynamics, schooling, peer influence, the pursuit of status, digital incentives, and recruitment into criminal networks. Through this research, we aim to contribute to a better understanding of youth delinquency and inform strategies for intervention and prevention.

Youth crime is a continuously growing social problem, where professionals face the complexity of the phenomenon. To manage and prevent youth crime, it is essential to implement measures and preventive interventions where field workers play a crucial role. Therefore, it is interesting to examine how field workers experience and actively implement crime prevention measures for children and youth in Sweden. This is a qualitative study based on two semi-structured group interviews with field workers. The analysis of the empirical material was conducted using a qualitative methodology, previous research, and two selected theories relevant to the study's purpose. The results of the analysis generated various themes describing the field workers' experiences and insights. The results section of the study is divided into different parts related to the three research questions we aim to investigate. Additionally, the results section outlines the difficulties field workers face in their professional roles, where resources, time, and collaboration have proven to be lacking. Finally, it has emerged that relationship building, and early interventions are effective methods for preventing youth crime in Sweden., Ungdomskriminalitet är ett ständigt växande samhällsproblem där yrkesverksamma står inför fenomenets komplexitet. För att kunna hantera och förebygga ungdomsbrottsligheten är det av vikt att genomföra åtgärder och förebyggande insatser där fältarbetare utgör en viktig insats. Det blir därför intressant att undersöka hur fältarbetare upplever och aktivt genomför brottsförebyggande åtgärder för barn och unga i Sverige. Detta är en kvalitativ studie som grundar sig på två semistrukturerade gruppintervjuer med fältarbetare. Analysen av det empiriska materialet genomfördes genom en kvalitativ metodik, tidigare forskning och två valda teorier som är av relevans för studiens ändamål. Resultaten från analysen genererade i olika teman som beskriver fältarbetarnas upplevelser och erfarenheter.Studiens resultatdel är fördelad i olika delar relaterat till de tre frågeställningar som vi ämnar undersöka. Utöver detta redogör resultatdelen för fältarbetarnas svårigheter i deras yrkesroll där resurser, tid och samverkan har visat sig vara bristfällig. Slutligen har det framkommit att relationsskapande och tidiga åtgärder är effektiva metoder för att förebygga ungdomsbrottslighet i Sverige.

Varje år omhändertas ungdomar på grund av nutidens ungdomskriminalitet. Flera av dessa ungdomar placeras på HVB (hem för vård eller boende) i syfte att rehabiliteras från antisocialitet vilket kan förstås som en social hållbarhetsåtgärd. HVB har däremot kritiserats för att missgynna en hälsosam utveckling i och med en eventuell negativ socialiseringsprocess. Alla individer påverkas undermedvetet av sin omgivning vilket kan argumenteras vara mer påtagligt under ungdomsåren, därav kan konceptet av att samla flera ungdomar med liknande problematik på ett HVB ifrågasättas. Detta fenomen studeras utifrån teorier om social påverkan, konformitet, social inlärning, social identitet samt självbestämmandeteorin. Med hjälp av teorierna har studien som syfte att utforska behandlingsassistenters subjektiva erfarenheter av HVB-placerade ungdomars kriminella beteenden. Studien undersöker socialpsykologiska processer i form av interpersonella relationer och normkultur för att se hur de påverkar ungdomars upprätthållelse eller utveckling av kriminella beteenden. Med en kvalitativ design tillämpas semistrukturerade intervjuer med ett urval av 10 behandlingsassistenter i svensk kontext. Studiens tematiska analys identifierade tre huvudteman: “yrkesverksammas förhållningssätt”, “skyddsfaktorer” samt “riskfaktorer” med totalt 12 tillhörande subteman. Resultatet visar att en samling av antisociala ungdomar i samma sammanhang oftast bidrar till en negativ påverkan för ungdomarna. Hur ungdomarna påverkas av sin HVB-vistelse beror på vilka skyddsfaktorer samt riskfaktorer de besitter, men även hur behandlingsassistenter förhåller sig och arbetar med ungdomarna., Every year, young people are taken into custody due to the youth crime prevailing in today's society. Several of these youths are placed in HVB (homes for care or residence) around Sweden to rehabilitate from their destructive lifestyles which can be seen as a concept of action from a social sustainability perspective. However, HVB have been criticized for disadvantaging the healthy development of youths due to a potential negative socialization process. All individuals are subconsciously influenced by their environment which can be argued to be more sensitive for youths, hence the concept of gathering several youths with similar issues in an HVB can be questioned. The social psychological theories underlying this issue include social influence, conformity, social learning, social identity, and self-determination theory. Using these theories, the study aims to explore caregivers' subjective experiences of HVB-placed youths' criminal behaviors. The study examines social psychological processes in the form of interpersonal relationships and norm culture to see how they affect youths' maintenance or development of criminal behaviors. With a qualitative design, the study uses semi-structured interviews with a sample of 10 caregivers in a Swedish context. Through thematic analysis, we have been able to identify three overarching themes:“professionals' approaches”, “protective factors”, and “risk factors” with a total of 12 associated subthemes. The results indicate that gathering a group of antisocial youths in the same setting often contributes to a negative influence for the youths. How the youths are affected by their residential care depends on the protective and risk factors they possess, as well as how caregivers engage with and work with the youths.

Ungdomar över hela landet hamnar år efter år i en farlig och destruktiv våldsspiral präglad av normbrytande beteenden. Att förstå sig på fenomenet ungdomskriminalitet och vägen dit, är av största vikt för att bryta denna destruktiva våldsspiral. Därför är syftet med denna studie är att genom professionellas perspektiv utforska vanligt förekommande faktorer som bidrar till att barn och unga involveras i ungdomskriminalitet. Studiens metod bestod av en kvalitativ ansats där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes. Samtliga intervjuer skedde med professionella individer, som aktivt arbetade med barn och unga på uppdrag av socialtjänsten. Nio av studiens intervjuer genomfördes med en respondent per intervju, och en av studiens intervjuer genomfördes med två respondenter. I studiens resultat framkom de professionella perspektiven på problematiken. De lyfte vikten av miljö, där en ungdoms benägenhet till konformitet samt ungdomens risker för negativ exponering fungerade som starka riskfaktorer. Nästkommande riskfaktor blev sociala normer, där individens grupptillhörighet och sociala nätverk framkom som starka riskfaktorer. Sista riskfaktorn för studien blev identitet, där ett bristande välbefinnande hos en ungdom, NPF-diagnoser samt en ungdoms personliga förutsättningar framkom som omfattande riskfaktorer. Samtliga riskfaktorer framkom som omfattande utifrån de svar som förekom i studien., Young people all over the country find themselves year after year in a dangerous and destructive spiral of violence characterized by norm-breaking behaviors. Understanding the phenomenon of youth crime and the path leading to it is crucial to break this destructive spiral of violence. Therefore, the aim of this study is to explore, through the perspectives of professionals, common factors contributing to the involvement of children and young people in youth crime. The study employed a qualitative approach, conducting ten semi-structured interviews. All interviews were conducted with professional individuals actively working with children and young people on behalf of social services. Nine of the study's interviews were conducted with one respondent per interview, while one interview was conducted with two respondents. The study's results revealed the perspectives of the professionals on the issue. They highlighted the importance of the environment, where a young person's tendency towards conformity and the risks of negative exposure served as strong risk factors. The next identified risk factor was social norms, where the individual's group membership and social networks emerged as strong risk factors. The final risk factor identified in the study was identity, where a lack of well-being in a young person, neurodevelopmental disorders, and a young person's personal circumstances emerged as significant risk factors. All risk factors were found to be extensive based on the responses in the study.

Syftet med denna scoping review är att identifiera och syntetisera publikationer om förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Arbetet strävar efter att sammanställa forskningsläget kring arbetssätt inom preventionsarbetet med ungdomskriminalitet. En litteratursökning har genomförts för insamling av data och en deduktiv manifest innehållsanalys användes för att identifiera, kategorisera och analysera relevant information. Sju studier identifierades där interventionerna som framkom i litteraturen kategoriserades in i tre olika teman: utbildningsbaserade interventioner, samhällsbaserade interventioner samt interventioner för individ och familj. Resultatet visar att interventionerna övervägande fungerar bra i det förebyggande arbetet för de ungdomar som interventionerna riktar sig till, men mer kvalitativ svensk forskning behövs inom området., The purpose of this scoping review is to identify and synthesize publications on preventive work against juvenile delinquency. This paper aims to put together a compilation of the current state of research regarding working methods within the prevention work with juvenile delinquency. A literature search was conducted to collect data, and a deductive manifest content analysis was used to identify, categorize, and analyze relevant information. Seven studies were identified and the interventions that were found in the literature were categorized into three different themes: education-based interventions, community-based interventions, and interventions for the individual and family. The results show that the interventions predominantly work well for the youths targeted by the interventions, but more qualitative Swedish research is needed on this topic.

De senaste åren har det blivit allt vanligare att höra om barn och unga som begår, misstänks eller faller offer för kriminalitet. Det sociala arbetet står inför utmaningar i det förebyggande arbetet till följd av utvecklingen av barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. De senaste åren har det sociala och förebyggande arbetet i civilsamhället lyfts fram allt mer. Dock saknas kunskap om hur civilsamhällets roll i det förebyggande arbetet ser ut och vilka förutsättningarna är för att kunna förebygga kriminalitet bland barn och unga. Denna scoping review syftar till att undersöka hur delar av civilsamhället arbetar förebyggande med barn och unga som befinner sig i riskzonen för kriminalitet. Genom en litteraturgranskning fokuserar studien på att kartlägga delar av civilsamhällets förebyggande insatser samt hur dessa tar hänsyn till risk- och skyddsfaktorer för barn och unga i riskzonen. Resultatet visar att delar av civilsamhället erbjuder flera insatser som kan fungera förebyggande när rätt förutsättningar ges. Det visar även på att viss hänsyn tas till olika risk- och skyddsfaktorer i insatserna som erbjuds., In recent years, it has become increasingly common to hear about children and young people who commit, are suspected of or fall victim to crime. Social work faces challenges in preventive work as a result of the development of youth at-risk for delinquency. In recent years, the social and preventive work in civil society has been highlighted more and more. However, there is a lack of knowledge about what the role of civil society in preventive work looks like and what the conditions are for being able to prevent crime among youth. This scoping review aims to investigate how parts of civil society work preventively with youth at-risk. Through a literature review, the study focuses on mapping parts of civil society's preventive efforts and how these take into account risk and protective factors for youth at-risk. The results show that parts of civil society offer several interventions that can function preventively when the right conditions are given. It also shows that some consideration is given to various risk and protection factors in the interventions offered.

Syftet med föreliggande kandidatuppsats var att undersöka socialsekreterares praktiska arbete med barn och ungdomar, med fokus på missbruksproblematik och ungdomskriminalitet. Studien utgick från två frågeställningar som rörde risk- och skyddsdimensioner samt det förebyggande arbetet. Önskan med kandidatuppsatsen var att uppnå ökad kunskap kring missbruk och kriminalitet bland barn och unga samt att samhället skulle få en inblick i socialsekreterarnas breda arbete med barn och ungdomar. Studien utgår från en hermeneutisk utgångspunkt och har en kvalitativ ansats. Fem semistrukturerade intervjuer med öppna frågor genomfördes, vilket gav uppsatsen ett brett resultat och en djupare förståelse hos läsarna. Resultatet som framkom var bland annat vikten av att arbeta med barnet eller ungdomens hela familj, och betydelsen av att vårdnadshavarna blir utbildade i att identifiera risk- och skyddsfaktorer för att minska risken för en negativ utveckling. Ytterligare ett resultat som framkom var betydelsen av att samtliga delar av samhället måste arbeta förebyggande med barn och ungdomar som riskerar att utveckla missbruk eller en kriminell livsstil och att detta med fördel även bör göras i tidig ålder.

Denna studie undersöker vad som driver kriminalitet hos människor. Studiens syfte är att, genom kvalitativa intervjuer, analysera vilka emotioner som aktualiseras i kriminaliteten, på vilket sätt de brottsliga handlingarna neutraliseras och hur vägen bort från kriminalitet gestaltas. Det empiriska materialet består av livsberättelser från fyra kvalitativa intervjuer med människor som påbörjade sin kriminalitet i ung ålder men som valde att lämna livsstilen. Empirin har analyserats tematiskt utifrån tre teorier: seductions of crime, neutraliseringsteorin och turning points. Resultatet i studien visar att det som driver kriminaliteten tycks vara emotioner såsom skam, skuld och förnedring. Således drivs respondenterna mot sina vändningspunkter när de inges hopp och frihet. Vidare tycks samtliga respondenter använda sig av de neutraliserande teknikerna som lyfts i uppsatsen. Neutraliseringstekniker har använts på olika sätt för att hantera den typ av kriminella handlingar som har utförts. Under den aktiva tiden av kriminalitet brottades samtliga intervjupersoner med skam och skuld. Vidare var det en som uppgav rädsla som en av faktorerna till förändringsprocess. Samtliga hade drivkraften att lyckas genomföra brottsliga handlingar på ett så bra sätt som möjligt. Tydligt för intervjupersonerna var att känslan av stolthet först upplevdes när de lämnat sin kriminella livsstil. Detta var inget som förekom tidigare trots kriminalitetens pengar, märkeskläder och status. Gemensamt är att samtliga berättelser handlade om att bli föremål för händelser i livet som renderade vändpunkter. Förändringsprocessen blev ett faktum och det är något som samtliga intervjupersoner arbetar med än idag.

Juvenile delinquency is a widespread phenomenon in Sweden. Social services are responsible for caring for children and adolescents who live in adverse living conditions. Today, there are ongoing discussions among politicians and the media about the social services’ shortcomings in addressing juvenile delinquency. This qualitative study aims to explore how social services investigate children and adolescents who have reported criminal problems to the social services and to examine social workers’ experiences and potential opportunities in their professional practice. The data collection comprises five semistructured interviews that have been analyzed within the theoretical concepts of human service organizations and grassroots bureaucrats, as well as the transtheoretical model of behavior change. The results show that social workers describe various strategies and approaches in their work with juvenile delinquency. Moreover, the study elucidates the susceptibility of social workers' professional endeavors to both organization factors and external ones, encompassing societal confidence in social services and the dynamic evolution of juvenile delinquency. These factors can either aid or hinder social workers in addressing juvenile delinquency. In summary, more resources and motivation are needed in social services for adolescents and families, along with research to improve social workers’ conditions in juvenile delinquency.

Syftet med vårt examensarbete är att få mer kunskap kring varför kriminalitet har blivit ett alternativ för unga pojkar i vårt samhälle. Vi har valt att använda oss av självbiografier och teorierna strain och anomi för att förstå vilka sociala riskfaktorer som kan leda till ett kriminellt beteende. Genom att få en förståelse för riskfaktorer som inkluderar familj, vänner och miljö kan vi också nå en ökad förståelse varför kriminalitet blir ett alternativ. Det vi funnit är att det inte är enskilda riskfaktorer som bidrar till att unga pojkar väljer kriminalitet som ett alternativ. Det är först när flera riskfaktorer i kombination med varandra som unga människor når en ökad risk att bli involverade i ungdomskriminalitet och kriminellt beteende. De riskfaktorer som självbiografierna hade gemensamt var att samtliga växte upp i socioekonomiskt utsatta bostadsområden, med ensamstående mammor, låg inkomst och svaga skolresultat. Vad gäller riskfaktorerna så fann vi även att många av dessa pojkar hade vänt sig till droganvändning eller försäljning av droger som ett led in i kriminalitet. Vissa unga människor som utsätts för samma riskfaktorer kan likt huvudkaraktärerna i självbiografierna vända sig till kriminalitet. Det gäller dock inte alla eftersom de flesta människor som utsätts för liknande riskfaktorer inte vänder sig till kriminalitet som ett alternativ. Trots att vi inte fokuserade på individuella faktorer såsom karaktärsdrag fick vi en förståelse för att impulsivitet, risktagande och låg självkänsla kunde agera som riskfaktorer för att yngre pojkar rättfärdigar kriminella beteenden. Vår slutsats är att man behöver arbeta med riskfaktorerna för att ha en chans att förebygga att unga pojkar blir involverade i kriminella aktivitet och kriminellt beteende., The aim of this study is to gain more knowledge about why crime has become an option for young boys in our society. We have chosen to use autobiographies and the theories of strain and anomi to understand which social risk factors can lead to a criminal behavior. By understanding these risk factors that include family, friends, and environment, we also gain an increased understanding of why crime becomes an alternative. What we found is that it is not individual risk factors that contribute to young boys choosing crime as an alternative. It is only when several risk factors are combined with each other that there is an increased risk for young people to be involved in juvenile delinquency or criminal behavior. The risk factors that the autobiographies had in common was that they grew up in a socio-economically vulnerable residential area, with single mothers, low income and with poor school results. As for the risk factors, we also found that many of these boys had turned to drug use or selling drugs as a way into crime. Some young people who are exposed to the same risk factors can, like the main characters in the autobiographies, turn to crime. However, this is not the case for everyone as most people exposed to similar risk factors do not turn to crime as an alternative. Although we did not focus on individual factors such as character traits, we gained an understanding that impulsivity, risk-taking and low self-esteem could act as risk factors for younger boys justifying criminal behavior. Our conclusion is that you need to work with the risk factors to have a chance of preventing young boys from becoming involved in criminal activity and criminal behavior.

Ungdomsbrottslighet är ett stort och nutida samhällsproblem, enligt forskning kan ungdomar med ADHD ha en ökad risk att begå kriminella handlingar. Av den anledningen har vi valt att studera unga före detta kriminella med en ADHD-diagnos för att få en ökad kunskap och förståelse kring sambandet ADHD och kriminalitet. Studien vi använt oss av är en kvalitativ studie där vi intervjuade fyra unga vuxna och inhämtade det empiriska materialet utifrån deras tidigare erfarenheter kring den kriminella livsstilen. Vi intervjuade även fyra socialarbetare som arbetar med ungdomar, tre av dem arbetar på en ungdomsenhet och en arbetar som fältarbetare. Vi valde att intervjua både före detta kriminella med ADHD och socialsekreterare för att försöka få en gemensam syn på problemet varför/och hur ungdomar med ADHD-diagnos ofta hamnar i brottslighet, kriminalitet eller annat antisocialt beteende. De unga delade med sig av sina tidigare livserfarenheter, om sin syn på orsaken till att de valt den kriminella banan samt på sin ADHD-diagnos. Socialsekreterarna svarade på frågor om vilka förebyggande samhällsinsatser som står till buds och hur effektiva dessa insatser är. För att få en ökad kunskap har vi fokuserat på riskfaktorer som ansågs kunna ligga till grund för den kriminella livsstilen, kopplat till ADHD-diagnos. Den teoretiska referensramen omfattar begreppen stämpling, stigma, boendesegregation, samt för socialarbetarintervjuerna relationskompetens och omsorgsprofessionalitet. I resultatet belyser ungdomarna, faktorer som familjerelationer, boendesegregation, skola, och bristfällig vård och insatser som bidragande orsak till att de har hamnat i kriminalitet. Socialsekreterarna uttryckte osäkerhet vad gäller effekten av de insatser som erbjuds ungdomarna, samt betydelsen av att göra ”det där lilla extra” för att lyckas hjälpa den unga att nå sina mål.

Samverkan som arbetsform är ingenting som myndigheter kan välja att göra eller inte göra, det är en nödvändighet. Samverkan har i tidigare forskning visat sig vara en förutsättning i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka samverkan mellan Polismyndigheten och socialtjänsten i arbetet med att förebygga ungdomskriminalitet med inriktning på informationsutbyte. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar formulerats; Vilken användning har myndigheterna av varandra utifrån samverkan? Vilka hinder upplever medarbetare med samverkan? Vilka framgångsfaktorer upplever medarbetare med samverkan? För att besvara undersökningens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra anställda inom Polismyndigheten. Den teori som ligger till grund för studien är Danermarks samverkansteori. Resultatet av studien visar att myndigheterna har stor användning av varandra inom ramen för samverkan i relation till förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Vidare har det gått att identifiera faktorer som hindrar och främjar samverkan. I samverkansarbetet anges resurser, lagstiftning, olika arbetsbeskrivningar samt riktlinjer och modeller som hinder. De framgångsfaktorer som identifierats är kunskap och förståelse samt relationen med socialtjänsten. Genom samverkan kan myndigheterna uppnå mer samhällsnytta. Faktorer som hämmar samverkan kan förhindras genom faktorer som främjar samverkan.

Summary: The organized youth crime that exists today is a relatively newsocial problem in most parts of our country. Younger people are drawn intothe criminal lifestyle and the phenomenon is an upgoing trend in Sweden,especially in ages between 15-20. In this study we wanted to see how oursociety responds to this phenomenon, in a local context. Our study is done ina municipality with 70 000+ inhabitants.We choose to use a case study as a research method. The empirical datacollected through interviews, with a total of eight respondents affiliated tothe phenomenon. The results given from the interviews shows that there is alack of clarity in how the phenomenon should be handled. We could see thatthe interventions of the problem are still under development. There aredifferent views on who carries what responsibility and which interventionsare most appropriate to these young kids. The schools approach seems to notmatch the target groups needs and their actions can be seen as one of thesocial mechanisms that is enabling the problem.

Juvenile delinquency is a societal problem that is increasingly receiving attention and has engaged researchers, politicians and especially the public. The purpose of this study is to investigate which risk factors social service professionals and the police authority identify concerning juvenile delinquency in young criminals and how crime prevention can be carried out to reduce juvenile delinquency in the society. The approach in this study is a qualitative method where we used semi-structured interviews. The study has adopted a hermeneutic scientific theoretical perspective. We used a thematic analysis to identify codes from our transcribed material which became the foundation for our results. With the help of the labelling theory and the system theory, we have interpreted the respondents' answers to create an understanding of how risk factors can affect the youth’s development of criminal behavior and how preventive work can be carried out to reduce juvenile delinquency. The results show that school problems and weak parenting increase the risk of a youth ending up in delinquency. Methods within crime prevention work that are used today are SSPF and MBU. Other findings are that crime prevention work requires early intervention in school, resources and relationship building. Finally, it is highlighted that the effects of prevention work are difficult to measure. The conclusion of this study is that there are several risk factors that can increase the risk of a young person becoming a criminal but it is not a prerequisite to develop a criminal behavior., Ungdomsbrottslighet är ett samhällsproblem som idag är alltmer uppmärksammat och har engagerat forskare, politiker och i synnerhet allmänheten. Syftet med studien är att undersöka vilka riskfaktorer yrkesverksamma inom socialtjänsten respektive polismyndigheten identifierar gällande ungdomskriminalitet hos unga kriminella och hur det brottsförebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten i samhället. Ansatsen i denna studie är kvalitativ, i form av semistrukturerade intervjuer. Vi använde oss av tematisk analys för att identifiera koder ur vårt transkriberade material som sedan blev underlag för vårt resultat. Studien har anammat ett hermeneutisk vetenskapsteoretiskt perspektiv. Med hjälp av stämplingsteorin samt systemteorin har vi tolkat respondenternas svar för att skapa förståelse kring hur riskfaktorer kan påverka ungdomens utveckling av ett kriminellt beteende samt hur det förebyggande arbetet kan bedrivas för att reducera ungdomsbrottsligheten. Resultatet visar att skolproblematik och svagt föräldraskap ökar risken för att en ungdom hamnar i kriminalitet. Arbetsmetoder inom det brottsförebyggande arbetet som används idag är SSPF samt MBU. Respondenterna belyser att det brottsförebyggande arbetet förutsätter tidiga insatser i skolan, resurser och relationsskapande. Slutligen lyfts det att effekterna av det förebyggande arbetet är svårmätbara. Slutsatsen i denna studie är att det finns ett flertal riskfaktorer som ökar risken för en ungdom att bli kriminell men att detta inte är en förutsättning för att utveckla ett kriminellt beteende.

Ungdomskriminalitet är ett samhällsproblem som både socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten möter och behöver hantera. Därav är studiens syfte att utforska hur socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten arbetar för att förebygga ungdomskriminaliteten. Således ligger fokus vid dessa två yrkesgruppers perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ metod med sex semistrukturerade intervjuer med socialsekreterare och fältarbetare inom socialtjänsten. Det empiriska materialet analyserades med hjälp av en tematisk analys, tidigare forskning och teorier såsom sociala band och systemteori samt det teoretiska begreppet handlingsutrymme. Resultatet utgår från olika teman genererat från den tematiska analysen. Den visar på att socialsekreterare betonar vikten av tidiga insatser och samverkan med olika aktörer. Fältarbetare betonar vikten av relationsskapande, motivation, de vuxnas närvarande och ungas deltagande i olika aktiviteter. Samverkan mellan fältgruppen och socialsekreterare visar sig vara nödvändigt för att på ett effektivt sätt arbeta förebyggande. I resultatet framkom även att det föreligger utmaningar såsom tidsbrist och motivation som kan försvåra det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet., Juvenile delinquency is a societal issue that social workers and fieldworkers in the social services encounter and need to address. Therefore, the aim of this study is to explore how social workers and fieldworkers in social services work to prevent youth crime. Thus, the focus is on the perspectives of these two occupational groups. The study is based on a qualitative method with six semi-structured interviews with social workers and field workers in social services. The empirical material was analyzed using a thematic analysis, previous research and theories such as social bonds and systems theory as well as the theoretical concept of room for actions. The result is based on different themes generated from the thematic analysis. It shows that social workers emphasize the importance of early intervention and collaboration with various actors. Field workers emphasize the importance of relationship building, motivation, the adults present and young people's participation in various activities. Cooperation between the field group and social workers proves to be necessary in order to work effectively in prevention. The results also revealed that there are various challenges such as lack of time and motivation that can make the preventive work against youth crime more difficult.

Syftet med denna studie är att med ett genusperspektiv undersöka hur flickor respektive pojkar som misstänks för brott beskrivs i socialtjänstens yttranden som upprättas enligt § 11 i Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Studien baseras på 28 yttranden inhämtade från två olika domstolar i Stockholm. Yttrandena gäller 14 flickor och 14 pojkar i åldrarna 15–18 år som antingen är misstänkta för misshandel, stöld, våld mot tjänsteman eller brott mot knivlagen och andra farliga föremål. Empirin har bearbetats genom tematisk analys och analyserats utifrån begreppen genusregimer, genus, den manliga normen och avskiljandets logik, samt genusrättvetenskap. Vi har även analyserat resultaten utifrån tidigare beskrivna perspektiv på ungdomsbrottslighet. Vårt resultat visar på att det finns skillnader i beskrivningarna av flickor och pojkar, där flickor beskrivs mer positivt och pojkar mer negativt. Det finns vidare skillnader i fokus, där flickornas familjerelationer och pojkarnas fysiska hälsa och fritidsintressen betonas. Flickorna beskrivs i förhållande till sin kriminalitet som passiva och mindre farliga för samhället, medan pojkarna ses som aktiva och mer kriminellt farliga. Resultatet indikerar också att flickors kriminalitet konstrueras på olika sätt, men med övergripande kvinnligt kodade ord. För pojkarna framkommer både aggressivitet och sårbarhet i beskrivningarna., The purpose of this study is to explore, from a gender perspective, how girls and boys accused of crimes are described in the social services' statements regarding juvenile delinquents. The study is based on 28 statements retrieved from two different courts in Stockholm. The statements concern 14 girls and 14 boys between the ages of 15 and 18 who are accused of various crimes. The empirical data has been processed through thematic analysis. Our results show that there are differences in the descriptions of girls and boys, where girls are described more positively and boys more negatively. There are also differences in focus, where girls' family relationships and boys' physical health and hobbies are emphasised to a greater extent. In relation to their criminality, girls are described as passive and less dangerous to society, while boys are seen as active subjects and more criminally dangerous. The results also indicate that girls' criminality is constructed in different ways, but with overall female-coded words. For boys, both aggressiveness and vulnerability emerged in the descriptions.

Denna studie om ungdomskriminalitet har ett socialkonstruktivistiskt angreppssätt och utgår från diskursteori. Metoden som har använts i undersökningen är fokusgruppsintervjuer. Totalt nio ungdomars röster representerar materialet som har analyserats i ett diskurspsykologiskt perspektiv. Vi har studerat hur sociala identiteter konstrueras och träder fram, som en produkt av samspel och social interaktion. I förhållande till två samhällsdiskurser, ansvarsdiskursen och individualiseringsdiskursen, har ungdomarnas förhållningssätt analyserats. Vi har funnit den sociala identitet som konstrueras som ett uttryck för identifikation såväl som lojalitet med den egna grupptillhörigheten. När vi har kartlagt skillnader i ungdomarnas sätt att förhålla sig till olika teman, har vi gjort en jämförelse mellan dessa. Vi fann då ungdomarnas underliggande uppfattning om att ungdomskriminalitet på olika vis fyller en funktion i en ung människas liv och tillvaro. Vi sammanställde tre olika brottskategorier, där varje kategori motsvarar den funktion som ungdomarna beskriver. De tre kategorierna representerar följande funktioner; en tillförande funktion, en kompenserande funktion och en förmedlande funktion. Dessa ses som försök till att avhjälpa ett bristtillstånd i tillvaron. Ungdomarna ger uttryck för maktlöshet som kan förstås i förhållande till att ungdomar inte har samma makt eller möjlighet som vuxna att påverka och ställa till rätta. Den kan också ses som ett uttryck för att de positionerar sig utifrån subjektet, en ung individ som förmedlar psykisk ohälsa och utanförskap. Ungdomarnas budskap i förhållande till förebyggande åtgärder, är att det behövs fler vuxna bland barn och ungdomar; föräldrar, lärare och annan skolpersonal, till och med socialtjänsten. Det viktiga är att fånga upp den unga individ som är i behov av stöd för att erbjuda hjälp innan det är för sent.

Introduktion: Ungdomskriminalitet är ett folkhälsoproblem med negativ konsekvens för både ungdomarna själva och samhället i stort. Det påverkar hälsa och välbefinnande hos de inblandade, bidrar till ojämlikhet och belastar samhällets resurser. Förebyggande åtgärder, interventioner och främjande av skyddsfaktorer är avgörande för att minska förekomst av ungdomskriminalitet och därmed förbättra folkhälsan. Syfte: Syftet med denna strukturerade litteraturstudie var att identifiera ett antal skyddsfaktorer vilka förekommer inom strukturerade fritidsaktiviteter och undersöka deras potential att förebygga ungdomskriminalitet. Metod: En tematisk analys utfördes på 20 vetenskapliga originalartiklar som erhölls från databaserna PubMed och EBSCO host i en strukturerad litteraturstudie. Resultat: Studien identifierade ett antal skyddsfaktorer inkluderade i strukturerade fritidsaktiviteter vilka bidrar till att förebygga normbrytande beteenden som kan leda till ungdomskriminalitet. Dessa skyddsfaktorer inkluderar personlig utveckling, socialt stöd, meningsfullhet och självkänsla, struktur och ledarskap inom fritidsaktiviteter samt individanpassad aktivitet. Slutsats: Studien visar att strukturerade fritidsaktiviteter inkluderar flera skyddsfaktorer som har potential att förebygga ungdomskriminalitet., Introduction: Juvenile delinquency constitutes a public health concern with detrimental implications for both the young individuals and society collectively. It impacts the well-being and health of those involved, contributes to inequality, and strains societal resources. Preventive measures, interventions, and the promotion of protective factors are crucial to mitigate the occurrence of youth delinquency, thus enhancing public health. Aim: The aim of this structured literature review was to identify a range of protective factors within structured leisure activities and explore their potential in preventing youth delinquency. Method: A thematic analysis was conducted on 20 scholarly original articles retrieved from the databases PubMed and EBSCO host in a structured literature study. Results: The study identified several protective factors inherent to structured leisure activities that contribute to preventing deviant behaviours that may lead to juvenile delinquency. These protective factors encompass personal development, social support, meaningfulness and self-esteem, structure and leadership within leisure activities, and individual adaptation. Conclusion: The study highlights that within structured leisure activities, there are several protective factors that show potential in mitigating juvenile delinquency.

Syftet med denna studie är att undersöka hur poliser, fältsekreterare och fritidsledare upplever sitt arbete och sin yrkesroll i det förebyggande arbetet mot ungdomskriminalitet. Detta med hänsyn till respektive aktörs förutsättningar i sitt handlingsutrymme, organisatoriska mål och arbetsmetoder de anser att de har. Datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som inspirerades av verktyget SOAR. Vi intervjuade två poliser, två fältsekreterare och tre fritidsledare som jobbar i Umeå kommun. Resultatet analyserades genom en tematisk analysmetod. Slutsatserna som framkom i studien är att informanterna upplever att de har ett stort handlingsutrymme men samtidigt är begränsade av sin organisations styrmedel vilka innefattar budget, lagar, politiska intressen och samhällsvärderingar. Vidare menar informanterna att samverkan är en strategi som är effektiv i det förebyggande arbetet men ser sekretesslagstiftning som ett hinder.

Syftet med denna studie var att undersöka och få en djupare förståelse av vilken hjälp ungdomar som hamnar i kriminella kretsar får av socialarbetare. Studien bygger på kvalitativa intervjuer, där jag har intervjuat en familjebehandlare som arbetar på SIG, tre socialsekreterare hos polisen - varav två också var SIG-samordnare - samt en socialsekreterare vid stadsdelsförvaltningen. Genom intervjuerna har studien funnit att ungdomar som hamnar i kriminella kretsar har tillgång till mycket hjälp från socialtjänsten och socialarbetare. Det framkommer också att socialarbetare ofta upplever hinder i sitt arbete, såsom brist på resurser och tidsbegränsningar, vilket påverkar deras möjlighet att hjälpa ungdomarna på ett adekvat sätt. En annan utmaning är när föräldrar till dessa barn väljer att inte samarbeta med socialtjänsten genom att neka eller tacka nej till den hjälp som erbjuds. Trots detta identifierades vissa insatser som visade sig vara framgångsrika, såsom att arbeta med familjen som helhet och att bygga upp förtroende och relationer med ungdomarna. Studiens resultat föreslår att det behövs ytterligare forskning för att utveckla och förbättra insatserna för ungdomar som hamnar i kriminella kretsar. Dessutom krävs det en större satsning på resurser och samarbete mellan olika aktörer inom socialtjänsten.

Planläggningen av de empiriska och tidigare forskningar som forskats i denna studie sammanfattar, sociologiska problemet ungdomskriminalitet bland unga män i Sverige. Studien använder en kvalitativ metod med ett semistrukturerad intervjuval. Urvalet bestod av sex intervjudeltagande med erfarenhet av att arbeta inom kriminella nätverk bland ungdomar. Varav tre av samtliga deltagande är från Unga Kris och tre från Statens institutionsstyrelse, SiS. Syftet med denna undersökning är att bygga förståelse för helheten av ungdomskriminalitets beteendemönster. Vilka är de bakomliggande orsakerna till ungdomsbrott, vad har familjen för betydelse och hur kan samhället bidra till att minska riskfaktorerna., The planning of the empirical and previous researches researched in this study summarizes, the sociological problem of juvenile delinquency among young men in Sweden. The study uses a qualitative method with a semi-structured interview choice. The sample consisted of six interview participants with experience of working in criminal networks among young people. Of which three of all participants are from Unga Kris and three from the Swedish National Board of Education, SiS. The purpose of this study is to build an understanding of the totality of juvenile delinquency behavior patterns. What are the underlying causes of juvenile delinquency, what is the significance of the family and how can society contribute to reducing the risk factors.

The study “social services work against youth criminality” purpose is to develop knowledge about how employees in the social services describe the causes of youth criminality and how to prevent and work against youth criminality. Our data has been collected from five interviews with contributors from the social services. The theories used in the study are stigma, empowerment and Payne ́s three perspectives within social work. The collected data shows that the most important social factors that can prevent and get youngster out of criminality are parents, school and the environment itself. This is what the social services mainly works on with their crime prevention work. The study is based on qualitative interviews, with help from a semistructured interview guide. The main results show that youngsters with poor schooling and parenthood are the reason why they end up in a criminal path. This is also what the social services focus on mostly, in order to prevent youth criminality in collaboration between the social services and youngster's environment, which are primarily the school and the parents., Syftet med denna studie är att utveckla kunskap om hur medarbetare inomsocialtjänsten beskriver orsaker till ungdomskriminalitet och arbetar med attmotverka och förebygga ungdomskriminalitet. I studien har femsemistrukturerade intervjuer genomförts med medarbetare inomsocialtjänsten. Det empiriska materialet har analyserats med stöd i teorierom stigma, empowerment och Paynes tre perspektiv på socialt arbete.Resultatet visar att de sociala faktorer som har mest betydelse för att hindraoch hjälpa ungdomarna ur kriminalitet är föräldrar, skolan och den närmstaomgivningen. Det är vad socialtjänsten främst fokuserar sinabrottsförebyggande insatser på. Vidare visar studien att ungdomar medstrulig skolgång och där det finns brister i föräldraskapet är orsaker bakomatt de hamnar i en kriminell livsstil. Det är även vad socialtjänsten läggermest fokus på. För att förebygga ungdomskriminalitet så krävs det, enligtintervjupersonerna, en samverkan mellan socialtjänsten och ungdomensomgivning som är främst skolan och föräldrarna.

Syftet med denna studie var att undersöka hur socialarbetare beskriver riskfaktorer somkan leda till utveckling av ungdomskriminalitet i socioekonomiskt utsatta områden iSverige. Studien är kvalitativ och har genomförts med hjälp av tvåfokusgruppsintervjuer med socialarbetare som är eller har varit verksamma isocioekonomiskt utsatta områden. Resultaten visar att den riskfaktor som beskrevs sommest betydelsefull var svaga ekonomiska, vilket informanterna menade i sin tur medföratt flera riskfaktorer såsom familjeproblem, bristande skolgång, svaga sociala band ochsamhällelig stämpling blir aktuella. Ett annat starkt tema i intervjuerna var att dessariskfaktorer även kan påverka den unges identitetsutveckling, framtidstro ochsamhällssyn på ett negativt sätt. Informanterna menade också att en bristande tro påsamhällssystemet och sin egen delaktighet i det, ökar risken att utveckla en kriminelllivsstil

Fältarbete är ett nytt tillvägagångsätt som allt fler kommuner börjar intressera sig för, samtidigt som allt fler myndighetsrapporter visar på att socialt fältarbete är beskrivet i en begränsad utsträckning, sett ur både juridisk och ett forskningsperspektiv. Mot bakgrund av detta har studiens syfte varit att undersöka fältarbetarnas erfarenheter av att jobba med barn och unga i riskzon och vilka riskfaktorer som fältarbetare identifierar i relation till ungdomskriminalitet, samt de utmaningar som finns i deras uppsökande arbete med barn och unga. Tillvägagångssättet har varit 4 kvalitativa intervjuer med fältarbetare i Linköpings kommun där de samtliga respondenterna hade ca sju månaders erfarenhet av fältarbete sedan uppstarten av verksamheten. Det empiriska materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analysmetod och stämplingsteori. Studiens resultat visar att riskfaktorer som är förekommande och relaterade till ungdomskriminalitet berör främst den miljömässiga och sociala aspekter av barn och ungas liv och bör därmed förstås i relation till deras omgivning och livsmiljö. I studien framkommer också att det saknas speciella metoder för fältarbetarna att utgå ifrån i sitt dagliga arbete, vilket lämnar stort utrymme för fältarbetarna att själva strukturera sitt arbete, vilket lämnar ett stort ansvar på fältarbetarna. Studiens resultat visar också att fältarbetare möts av stora utmaningar när det gäller arbete med ungdomskriminalitet, då det av fältarbetarna framhålls som något komplext och inte tycks finnas en enkel lösning till. Dessa utmaningar förutsätter att fältarbetarna är flexibla, har rätt kompetens och goda kunskaper om barn och ungas komplexa behov.

Syftet med studien var att få ökad kunskap om hur professionella arbetar för att förebygga att unga i utsatta områden inte ska dras in kriminalitet. Den metodologiska utgångspunkten i studien är en kvalitativ ansats med ett hermeneutiskt synsätt där semistrukturerade intervjuer har genomförts med fem intervjupersoner. Travis Hirschis (1969) teori om sociala band har använts som teoretisk analysmetod för att analysera studiens data. I studiens resultat framkom flertalet risk och skyddsfaktorer för ungdomskriminalitet i utsatta områden. Utanförskap, ekonomiska förhållanden, bristande föräldraengagemang samt dålig skolgång var de främsta riskfaktorer. Skyddsfaktorerna som framkom var faktorer såsom trygga vuxna som visar att de bryr sig, en meningsfull fritid, bra självkänsla, goda och positiva vänner samt bra skolgång. Resultatet visar också att en stor del av det förebyggande arbetet kring ungdomarna handlar om att skapa relationer samt att stötta och finnas där för dem. Vidare framkom det att sekretessen och det faktum att inget händer efter en orosanmälan var några av de hinder som professionella stöter på i det förebyggande arbetet.

Syftet med denna studie är att utifrån en medieanalys synliggöra framträdande diskurser kring ungdomskriminalitet kopplat till socialtjänstens arbete när det gäller barn och unga. Med stöd i kritisk diskursanalys inspirerad av Fairclough har 59 artiklar analyserats. Tre framträdande diskurser har identifierats: diskursen om den nya brottsligheten, diskursen om den otillräckliga socialtjänsten samt diskursen om kampen mellan hårda och mjuka åtgärder. Resultatet visar att media framställer ungdomskriminaliteten som ett nytt fenomen där utövande av brott förutsätter svaga band på en kollektiv nivå. Den nya brottsligheten presenteras som en avvikelse från den normala ungdomsbrottsligheten. Socialtjänsten beskrivs vara en viktig aktör i kampen mot ungdomskriminaliteten, men kritiseras samtidigt för sitt bristande engagemang. Hur ungdomsbrottsligheten ska hanteras delar samhället i två bestämda läger där den ena parten kräver hårdare tag, vilket bland annat innebär förslag om hårdare straff; medan den andra sidan efterlyser mjukare och förebyggande insatser. Genomgående i diskurserna förekommer uttalanden från svenska politiker vilket visar att politiken har en betydande roll i diskussionen gällande hur ungdomsbrottsligheten bör förstås och bekämpas. Studien understryker hur medias framställning bidrar till konstruktionen av hur ett fenomen som ungdomsbrottslighet i relation till socialtjänstens arbete bör förstås., The purpose of this study is to highlight prominent discourses within mass media concerning young people who commit crimes; and how responsible actors such as the social services are considered to handle this phenomenon. Based on a critical discourse approach inspired by Fairclough, 59 articles have been analyzed. Three prominent discourses have been identified: the discourse on the new crime, the discourse on inadequate social services and the discourse on the struggle between hard and soft measures. The results suggests that the media present juvenile delinquency as a new kind of phenomenon which presupposes weak collective ties. The new type of crime is also considered to deviate from an earlier form of normal crime. The social services are described as an important agent in the fight against juvenile delinquency. The criticism that is presented by the media consists of the social services' lack of commitment. How juvenile delinquency is to be solved divides society into two specific camps where one part demands a tougher grip, which means, among other things, harsher punishments; while the other, softer side emphasizes the need for more preventive measures. Throughout the discourses, statements from Swedish politicians are embedded, which illustrates the impact that politicians have in the discussion regarding how juvenile delinquency are to be understood and combated. The study underlines how the media presentation becomes an important factor in the linguistic construction of how a phenomenon, such as juvenile delinquency in relation to social services, is to be understood.

Juvenile delinquency is a recurring and currently discussed topic in today's media, and studies indicate that in the last few years there has been an increase in reports of juvenile delinquency to the social services. Researcher shows that a key factor in preventing youths’ involvement in crime is to take early preventative actions. It also appears that one important condition within preventive work is cooperation, and major parts of their contributions today consist of cooperation between different actors. The aim of this essay is to study how actors in the district of Teleborg in Växjö municipality cooperate in the preventive work against juvenile delinquency. By an empirical study of cooperation in Teleborg, we hope to be able to find a complete understanding and be able to raise any obstacles as well as success factors with the cooperation. This study is based on seven active actors in Teleborg, where each one of them are aiming towards keeping the youth away from juvenile delinquency. The result of the study proves that within Teleborg, there are various factors that encourage and inhibit the current cooperation. There are general and more organizational obstacles. Furthermore, it also appears when the cooperation is actualized, and what factors that are conductive within the preventive work.

Crime has for many years been a major social problem despite the great and daily efforts of both authorities and organizations. It has created great insecurity in society, where violence is both heard and seen on the streets. Fighting crime is a major challenge because it is often introduced at an early age, a time when individuals are often searching for their identity. It has been shown that many children choose to commit criminal acts but it is only a group of individuals who actually choose a career based on crime. The study examines reasons why young people choose to commit criminal acts and why individuals choose a career based on crime. The study is based on previous research and interviews with an authority and a lifestyle criminal. Based on previous research and the results from the interviews, it is emphasized that growing up is a major factor in why young people commit criminal acts. With the help of theories such as stigmatization, the learning theory and Gottfredson and Hirschi's general theory of crime, an interpretation of the interviewees' answers has been connected with the previous research.

Tidigare forskning inom området visar att skolan har en avgörande roll i det brottsförebyggande arbetet och att skolkuratorer har ett viktigt ansvar för att arbeta med elevers psykosociala hälsa. Dock är forskningen kring skolkuratorers roll i arbetet mot ungdomskriminalitet i den svenska kontexten bristfällig. Därför är denna studies syfte att undersöka skolkuratorers erfarenheter av arbetet mot ungdomskriminalitet. Studien har framställts genom fem semistrukturerade intervjuer med skolkuratorer från fem större kommuner i Sverige. En tematisk analys gjordes av empirin för att få fram olika teman och underteman till resultatet. I analysarbetet användes domänteori och handlingsutrymme som teoretiska utgångspunkter. Resultatet av studien visade att det varierar hur och i vilken utsträckning en skolkurator kom i kontakt med ungdomskriminalitet. Det fanns flera olika kontaktvägar för skolkuratorer att få kännedom om att en ungdom befann sig i kriminalitet eller i riskzonen för det. Det vanligaste sättet var att sådan information kom från andra elever på skolan. Informationen kunde även komma från externa aktörer som exempelvis socialtjänst. I vissa fall kom de inte alls i kontakt med ungdomar i kriminalitet, utan fick vetskap om kriminaliteten i efterhand. Skolkuratorerna hade olika arbetssätt beroende på om de arbetade förebyggande, hälsofrämjande eller åtgärdande. En viktig utgångspunkt i skolkuratorns arbete var den relationsskapande delen. De största utmaningarna som framkom var att arbeta ensam inom sin profession i skolan och bristande resurser. Det skapade en hög arbetsbelastning och påverkade deras möjligheter att arbeta brottsförebyggande. Det stora handlingsutrymmet och samverkan med både interna och externa aktörer framkom som möjligheter i arbetet. Organisatoriska förutsättningar sätter ramarna för hur skolkuratorer kan arbeta och formar deras handlingsutrymme. Samverkan med andra professioner inom skolan och med externa aktörer är viktigt för att motverka

Tidigare forskning visar på att ett effektivt sätt att minimera ungdomskriminalitet är att arbeta förebyggande. Syftet med studien var därför att undersöka vilka preventiva insatser som används för att motverka att ungdomar involveras i gängkriminalitet. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Urvalet bestod av sex stycken professionella inom socialtjänsten som hade erfarenhet av att arbeta med ungdomar i kriminella nätverk. För att tolka studiens resultat användes systemteori och teorin om sociala band. Med hjälp av tematisk analys har studiens material analyserats och behandlats. Resultatet visade att det preventiva arbetet med ungdomar är komplext och behöver utgå ifrån både ett individ- och helhetsperspektiv. För att identifiera och motverka gängkriminalitet bland unga behöver socialarbetare även ha kunskap om risk- och skyddsfaktorer samt främja relationsskapandet i arbetet. Slutsatsen som drogs var att det preventiva arbetet behöver prioriteras i samhället och att forskningen om preventiva insatser behöver utvecklas., Previous research indicates that preventive interventions is an effective way to reduce gangrelated crimes. The purpose of the study was to investigate which preventive measures are used to prevent juvenile delinquency. The study was conducted with a qualitative approach with the help of semi-structured interviews with six social workers. All with experience of working with juvenile delinquency. The theoretical framework for this study was systems theory and social bond theory. With a thematic analysis, the collected data and results were analysed. Results showed that preventive work with adolescents is complex and needs to have an individual and holistic approach. In order to identify and counter juvenile delinquency, social workers also need to have knowledge of risk and safety factors, and promote a relationship-grounded practice. The conclusion was that preventive work needs to be more prioritised in society and that research on preventive measures needs to be developed.

Syftet med studien är att undersöka samverkan mellan socialtjänst, skola, polis och fritid vid förebyggande arbete mot ungdomskriminalitet. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsmetod genom att semistrukturerade intervjuer genomförts med yrkesverksamma inom samverkansformen SSPF (socialtjänst, skola, polis, fritid) i en landsbygdskommun i Sverige. Materialet analyserades genom en tematisk analys och därigenom framkom fyra huvudteman: organisering av SSPF i en landsbygdskommun, professionellas erfarenheter av SSPF-samverkan, variationer i de professionellas uppfattningar om SSPF och verksamhetens utvecklingsmöjligheter. Resultatet av studien analyserades med hjälp av tidigare forskning kring ämnet och Horwath och Morrisons samverkansmodell. Utifrån intervjuerna framkommer det att landsbygdskommunen använder samverkansmodellen SSPF för att arbeta förebyggande mot ungdomar i riskzonen för kriminalitet och missbruk. Det belyses att en styrgrupp, arbetsgrupp och samordnare är centralt för organiseringen av SSPF-samverkan. Gynnsamma faktorer som framkommer för SSPF-samverkan är en samordnare, förmedling av samt förståelse för syfte och mål med SSPF och relevanta personer i SSPF-forumet. Förhindrande faktorer som framkommer för SSPF-samverkan är socialtjänstens lagstiftning och att det i SSPF-forumet i första hand lyfts ungdomar som är kända hos aktörer., The aim of this study is to examine collaboration between social services, school, police, and leisure sector when working preventive against youth criminality. Semi-structured interviews were conducted with professionals within the collaboration-model SSPF in a Swedish rural municipality. The research questions were investigated by conducting a thematic analysis of the data. Four main themes emerged in the analysis: organization of SSPF in a rural municipality, professionals experiences of SSPF collaboration, variations in professionals’ perceptions of SSPF and the potentialities of the operations. The results of the study were analyzed using previous research around the subject and Horwath and Morrison’s collaboration model. The interviews demonstrated that the rural municipality uses the collaboration model SSPF to work preventively for young people at risk for crime and addiction. A steering group, working group and a co-ordinator appeared significant for the organization of SSPF collaboration. Favourable factors for the SSPF collaboration that appeared were a co-ordinator, communication and understanding of the purpose and goals of SSPF, and appropriate members in the SSPF forum. Preventive factors of the SSPF collaboration included the legislation of the social services and the principle that in SSPF it was mainly young people who were already known by the participants that were discussed.

Recently there has been an increase of reports of concern to the Swedish social services regarding juvenile delinquency. Early interventions for these juveniles can contribute to a reduced risk of more serious problems in the future. The purpose of this study was to examine the preventive work within the social services and how social workers perceive enabling and limiting factors in the preventive social work with juvenile delinquency. The study is based on seven interviews with social workers from four Swedish municipalities. The results of our study showed that the social workers perceived their role in prevention work differently. It also showed that the characteristics and approaches that the social workers emphasized as the most important to create trust varied among them. More factors were perceived as limiting rather than enabling. Many of the limiting factors were beyond the control of the social workers, such as the municipality’s budget or deficient cooperation with other authorities (for example the police). This study has contributed to more knowledge about preventive work from the perspective of professionals.