Search

Vi ställde oss frågande till varför det inte alltid finns med en HR-representant i ledningsgruppen. Vår uppsats syftar därför till att undersöka kvinnor som arbetar i ledande HR-positioner och deras inkludering i mansdominerade ledningsgrupper. I denna undersökning har vi intervjuat sju stycken kvinnliga HR som alla är en del av mansdominerade ledningsgrupper. Sex stycken av informanterna var HR-chefer och en var HR-partner. Vi har utöver det empiriska insamlandet även tagit del av ett antal vetenskapliga artiklar samt kurslitteratur för att besvara våra frågeställningar som lyder; ● Vilka egenskaper kan man beskriva en HR-person med? ● Vilken roll upplevs HR-medarbetaren/chefen få i ledningsgrupper? ● Vilka utmaningar finns inom HR-yrket och på vilket sätt kan de hindra inkludering i ledningsgrupper? ● Finns det ett glastak för HR kvinnor, hur tar det i så fall sig i uttryck? Vår slutsats blev att HR-kvinnors väg till ledarpositioner är betydligt krokigare än vad den är för män. Därav måste kvinnorna ta mer plats, ändra sina strategier för att passa in och förmedla värdet av HR:s bidrag.

The essay examines and compares three different textbooks used in gymnasieskolans A- course from a postcolonial perspective. The method used in the essay is a qualitative analysis. Edward Said’s postcolonial theories are used as a tool to facilitate the analysis of the textbooks. The purpose of the essay is to examine how the textbooks depicts different parts of the world, are they depicting a multicultural world view, or are the textbooks assuming a western perspective in their description of the world. The conclusion is that all textbooks used in the essay have a western perspective when they describe historical occurrences. Examensarbetet utgör en läromedelsstudie som ur ett postkolonialt perspektiv granskar tre läroböcker i historia för gymnasiets A kurs. Metoden som används i arbetet är en kvalitativ analys. Arbetet utgår ifrån Edwards Saids postkoloniala teori och övertar även bl.a. Chandra Mohantys begreppsapparater vid analysen av de granskade läromedlen. Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken världssyn läroböcker i historia för gymnasieskolan förmedlar, om de speglar ett mångkulturellt samhälle, eller om de utgår från ett västerländskt perspektiv. Resultatet visar att samtliga läromedel i undersökning har ett västerländskt perspektiv.