Search

Gender equality has long been a part of the curriculum for the Swedish school system. The subject is meant to permeate all aspects of school operation and teachers' education in the classroom. History as a subject is no exception. Although it is part of the school curriculum and practice, there is a lack of studies concerning the topic. Moreover, there is a lack of studies concerning how students perceive and think about these practices and subjects. This study examines how Swedish students experience and express thoughts about gender equality in an historical, contemporary and future perspective. The method in hand has been a content analysis, used on 110 student-answers from the Swedish National test within the history-subject of 2015. Within this method, narrative theories constructed by Jörn Rüsen have been used to study and categorize students' historical consciousness in the form of their temporal orientation. In order to examine how students perceive gender equality, we have primarily made use of the political definition provided by the Swedish government and the separation between quantitative and qualitative gender equality described by Victoria Wahlgren. Results of this study shows that students' attitudes regarding gender equality today are often linked to their identification within the subject of history. The same is also true for their thoughts about the future. Differences between boys and girls are identified, with girls being more nuanced about modern gender equality. This difference underlines the connection and importance of knowledge about the past in order to understand questions at hand. Differences regarding gender can be seen in how students define gender equality. In general, all students seem more focused on quantitative gender equality questions. Nevertheless, girls tend to discuss the subject in a more qualitative way. Finally, there is a discussion of how these results influence history teachers' practices. Aspects such as the conseq

Filmens legitimitet som historieförmedlare har diskuterats och debatterats av historiker sedan mediet slog igenom. Sedan 1980-talet har akademiska diskussioner även förts angående filmens roll i skolan, där dess användning ökat i takt med dess genomslagskraft i övriga samhället. Allteftersom filmer blir mer lättillgängliga blir frågan om filmens roll i formandet av elevers historiemedvetande än mer aktuell. Hur dessa frågor tacklas i historieundervisningen och på vilket sätt film används i klassrummen är frågor som fångat vårt intresse och därför blev vår frågeställning: vad säger forskning om historisk film som historiedidaktiskt verktyg i historieundervisning på gymnasieskolan? I denna kunskapsöversikt har vi ämnat att kartlägga forskningsläget inom området historisk film i historieundervisningen. Vi har framförallt fokuserat på undervisning på gymnasial nivå. Inom arbetet har vi undersökt internationella såväl som svenska vetenskapliga skrifter från akademiker inom ämnet. Metoden som användes var informationssökning via sökmotorerna ERC, Swepub och Libsearch för att skapa en grundlig bild över vad tidigare forskning säger om användningen av historisk film i klassrummet och hur den mottas av elever. Bilden av den historiska filmens plats i klassrummet har gått från tveksam till accepterad allteftersom att mediets popularitet har ökat. Resultaten visar att det finns flera olika anledningar för lärare att använda film för att utveckla elevernas historiska förmågor. Elever kan också gynnas av att film inkluderas i undervisningen eftersom verktyget bidrar med andra perspektiv och möjliggör historisk empati. Slutsatser som vi kommit fram till efter insamling av information om det övergripande forskningsläget är att filmens användning som historieförmedlare till gymnasieelever inte längre är ifrågasatt. En del lärare tenderar dock att inte utnyttja mediets säregna fördelar och potential. Om film används på ett konstruktivt och utvecklande sätt, i linje med kurs- och ämn