Search

This report presents an evaluation framework that facilitates the investigation of study areas for CHPM technology. The same methodology was applied to five areas (South West England, Portuguese Iberian Pyrite Belt, Romania Beius basin and Bihor mountains, Nautanen and Kristineberg in Sweden) evaluating their CHPM potential and characteristics. A European outlook for CHPM prospective locations has also been prepared, covering 24 countries.

This report aims to provide a brief overview of four major ore districts in Europe, namely in SW England, southern Portugal, NW Romania and central and northern Sweden. It is completed with a survey of existing boreholes in the European countries, where temperatures at depth in access of 100oC are observed. The report includes descriptions of the geological settings, and on-going efforts in geophysics in seeing deeper and increasing resolution for detecting mineralized zones at depth, as well as attempting to estimate their geothermal potential., H2020

I det gemensamma delprogrammet "Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag" ingår följande län: Skåne, Jönköping, Kronoberg, Blekinge, Gotland, Kalmar, Östergötland, Södermanland och Västra Götaland. Ett viktigt syfte med delprogrammet har varit att mäta nivåer i påverkade områden och därmed komplettera SGU:s grundvattennät som främst fokuserar på opåverkade förhållanden. Ett resultat inom den tidigare delen av delprogrammet var handledningen "Miljöövervakning grundvattennivåer". Mätningar har delvis påbörjats av flera län. Praktiska problem har förekommit, exempelvis svårigheter att hitta lämpliga platser för etablering av observationsrör. Observationsrör har etablerats utifrån olika syften, bl a miljömål och vattenförvaltning. Delprogrammet bedöms inte i tillräcklig omfattning svara upp mot kraven enligt miljömål och vattenförvaltning, dock har det ännu inte kommit igång fullt ut. Behov av ökad övervakning i berg har påpekats, särskilt i kustnära områden med risk för överuttag. En större samordning mellan regional och nationell nivåövervakning rekommenderas för att nå större måluppfyllelse. Mätningar i opåverkade grundvattenförekomster utförs av SGU och resultaten från dessa mätningar bedöms representera stora delar av landet. SGU kan utifrån erfarenhet från nivåövervakning bidra med 1) stöd vad gäller etablering av mätstationer, 2) mottagning, lagring och tillhandahållande av data, samt 3) bearbetning och analys av data. Mätresultat från egenkontroll, exempelvis i anslutning till allmänna vattentäkter, kan ingå i eller komplettera det regionala delprogrammet. Möjligheter att ha kontroll över mätmetoder och mätfrekvens samt omgivningsfaktorer är dock begränsad inom denna typ av datainsamling. En undersökningstyp för grundvattennivåer som även är användbar för egenkontroll och liknande skulle vara värdefull för att säkra kvaliteten i mätningarna. En sådan saknas idag. Möjligheter att använda modeller för nivåövervakning bör prövas och utvärderas. Utvärdering av SMHI:s S-Hype för modellering av grundvattennivåer i opåverkade områden har visat att modellberäkningar kan vara ett komplement till nivåmätningar i fält. Möjligheter att slå samman de två delprogrammen "Grundvattennivåer i områden med risk för överuttag" och "Grundvattennivåer i Norrland" bör utvärderas separat i en sammantagen utvärdering av både den nationella nivåövervakningen och dessa två delprogram. I en sådan utvärdering bör också ingå en studie av möjligheter att använda nivådata från olika typer av egenkontroll.

Vatten är vårt viktigaste livsmedel. I Sverige använder 1,2 miljoner permanentboende människor vatten från egen brunn. Trots detta är inte vattenkvaliteten för enskild dricksvattenförsörjning tillfredsställande kartlagd. Framförallt har kunskapen om naturlig radioaktivitet och metaller i vattnet varit begränsad. Sveriges geologiska undersökning (SGU) initierade år 2001 tillsammans med Statens strålskyddsinstitut (SSI) ett sexårigt samarbete för att kartlägga naturligt förekommande radioaktiva ämnen, metaller och andra ämnen i dricksvatten från enskilda främst bergborrade brunnar. Resultaten av undersökningen ska kunna användas av myndigheter på både riks- och lokalplanet för riskbedömningar och för att utveckla förslag till åtgärder samt som underlag för riktvärden och gränsvärden. Denna rapport fokuserar främst på de naturligt förekommande radioaktiva ämnena samt uran och arsenik. SGU har finansierat sin del av projektet med interna forskningsmedel. Under 2004 och 2006 har finansiering även erhållits av den hälsorelaterade miljöövervakningen vid Naturvårdsverket. SSI har utfört undersökningarna inom det egna miljöövervakningsprogrammet. Provtagningen har, med några undantag, utförts av personal från SGU. Analyser har utförts av AnalyCen, SGU, Sveriges lantbruksuniversitet och SSI. Till samtliga som har medverkat och speciellt till alla vänliga och intresserade brunnsägare som har ställt upp vid provtagningarna riktats här ett mycket varmt tack.

(1) Klimatförändringen; (2) Jordrörelser vid dagens klimat - erosion, skred och ras; (3) Klimatförändringens inverkan på jordrörelser - erosion, skred och ras

Inom Västra Götalands län har övervakning av grundvattnets kemiska sammansättning aktivt bedrivits sedan början av 1990-talet. I och med bildningen av V Götalands län 1998 sammanfördes olika länsprogram och komplettering skedde med lokaler inom f.d. Skaraborgs län. I övervakningen ingår både intensiv och extensiv övervakning. Den intensiva övervakningen innebär provtagning två gånger varje år, medan extensiv övervakning baseras på provtagning två gånger vart femte år. Provtagningen utförs på våren samt tidigt på hösten. Programmen är speciellt inriktat på försurningskänsligt grundvatten. SGU har fått i uppdrag att göra en utvärdering av övervakningen och denna rapportering avser läget sommaren 2005. Regionala inventeringsrapporter import från MDP 2015-05

Naturligt radioaktiva ämnen och metaller förekommer i dricksvatten men halterna varierar mycket mellan olika brunnar. De tidsmässiga variationerna är i allmänhet måttliga. Många undersökningar av radonhalter i svenskt dricksvatten har visat att förhöjda halter finns främst i områden med kristallina prekambriska bergarter som t ex vissa graniter och omvandlade vulkaniska och sedimentära bergarter. Förhöjda halter av uran och radium i dricksvatten uppträder ofta inom samma geografiska områden dock inte nödvändigtvis i samma brunnar. Uran finns i dricksvattnet i många delar av Sverige med halter som överstiger myndigheternas rekommendationer. Radium, som är svårlösligt i vatten, är sparsamt förekommande i dricksvatten. En viktig anledning till den genomförda undersökningen är de hälsomässiga problemen med radioaktivitet och metaller i dricksvatten. Socialstyrelsens hälsomässiga riktvärde (otjänligt) för radon är 1000 Bq/l. För uran finns sedan 2003 en med Livsmedelsverket och Socialstyrelsen gemensam rekommendation att uranhalten inte bör överstiga 15 μg/l i dricksvatten p.g.a. dess kemiska toxicitet. Riktvärdet för arsenik sänktes 2003 från det tidigare värdet 50 μg/l till 10 μg/l. För de flesta ämnen i denna undersökning används Socialstyrelsens riktvärden. Där riktvärden saknas används Livsmedelsverkets eller Världshälsoorganisationens (WHOs) gränsvärden eller rekommendationer. För enskild vattenförsörjning används ungefär 270 000 bergborrade brunnar och 180 000 jordbrunnar av permanentboende. Dessutom utnyttjas sammantaget ungefär lika många jord- och bergborrade brunnar av fritidsboende. Projektet har genomförts under perioden 2001 – 2006 i samverkan med Statens strålskyddsinstitut. Finansiering har under 2006 även erhållits av Naturvårdsverket genom medel från den hälsorelaterade miljöövervakningen (NV-avtal nr 215 0610, dnr 721-1594-06Mm ). Tack vare finansieringen från Naturvårdsverket har en rikstäckande undersökning kunnat genomföras med ytterligare provtagning av 324 brunnar. I resultaten redovisas data från hela projektperioden där sammantaget 768 brunnar har ingått.

Arsenik (As) är ett grundämne som förekommer naturligt i berggrunden. I områden med sulfidrika bergarter som vissa skiffrar och andra äldre sedimentbergarter kan arsenikhalten i vattnet vara över eller mycket över gränsvärdet för dricksvatten (10 μg As/l). Dricksvattnet från framför allt bergborrade brunnar kan därför utgöra en betydande källa till arsenikexponering. Drygt en miljon permanentboende och ungefär lika många fritidsboende har sin dricksvattenförsörjning från egen brunn. Antalet borrade brunnar ökar. Tidigare undersökningar har visat förhöjda till höga arsenikhalter i brunnsvatten, framför allt i bergborrade brunnar, i Skelleftefältet i Västerbotten, i ett stråk mellan Västerås och Enköping och kring Sollefteå. I flera län saknas i dagsläget helt information om arsenikhalter i grundvatten. Gränsvärdet för arsenik i dricksvatten baseras på livstidsrisken för cancer. Arsenik kan ge tumörer i hud, lunga och urinblåsa, möjligen även i lever och njure. De tidigaste symptomen på kronisk arsenikförgiftning är pigmenteringsförändringar i huden och förtjockning av hudens hornlager framför allt på handflator och fotsulor. Risken för negativa hälsoeffekter minskar om exponeringen minskar eller upphör. Det är således önskvärt att begränsa intaget av arsenik så långt det är möjligt. Detta gäller speciellt för barn, eftersom experimentella studier tyder på att foster och små barn kan vara känsligare än vuxna. Inom ramen för den nationella hälsorelaterade miljöövervakningen analyserades under 2004 arsenik i 199 brunnsvattenprover tagna före eventuella filter. I denna rapport redovisas även resultaten från arsenikanalyser utförda vid SGU 2001-2003 (totalt 178 brunnsvatten). Sammantaget redovisas arsenikanalyser för 377 brunnsvatten från 14 län och 97 kommuner. I några län har endast ett fåtal prov tagits. Syftet med undersökningen var att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning. Arsenikhalterna var låga i del flesta län. I 4,8% av brunnarna var arsenikhalten högre än 10 μg/l (range 11-297 g/l) och i 1,9% av brunnarna var halten högre än 100 μg/l (range 108-297 g/l). De högsta halterna uppmättes i Västerbotten (297 μg/l), Stockholm (max-halt 231μg/l) och Västmanlands län (25 μg/l). Arsenikhalter strax under gränsvärdesnivån 10 μg/l uppmättes i Jämtland, Norrbotten och Västernorrlands län samt på Öland. I övriga län låg alla uppmätta arsenikhalter under 10 μg/l. Syfte Att kartlägga arsenikhalter i enskilda brunnar samt att sätta uppmätta halter i relation till kända risknivåer och göra en hälsoriskbedömning.

Sveriges geologiska undersökning (SGU) har fått i uppdrag av länsstyrelsen i Blekinge län att utvärdera länets nuvarande program för övervakning av grundvatten. Programmet omfattar regelbundna analyser av grundvatten från 13 brunnar vid vattenverk, 21 privata brunnar i jordbruks- eller skogsmark samt 30 källor. I uppdraget ingår att bedöma grundvattenstatusen enligt Naturvårdsverkets ”Bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten” samt att göra tidseriestudier av vissa parametrar. Ett förslag till framtida övervakningsprogram lämnas. Uppdraget redovisas i denna rapport och som underlag har legat mätdata tillgängliga i mars 2001. Länsstyrelsens mål med programmet är att kunna kontrollera att grundvattnet kan ge en tillräcklig mängd dricksvatten med fullgod kvalitet. Tyngdpunkten ligger på övervakning av försurning av grundvattnet. Genom att bevaka både grunda grundvattentäkter med snabb omsättning av grundvattnet samt djupa med långsam omsättning är avsikten att både långtidseffekter och tidiga miljöförändringar skall kunna spåras. Detta syfte illustreras av att den genomsnittliga alkaliniteten för lokalerna ligger inom hela intervallet 0 till 236 mg/l. Enligt bedömningsgrunder för miljökvalitet – Grundvatten finns tre geografiska regioner representerade inom Blekinge: A – Sydsveriges sedimentära berggrundsområde, B – Sydsvenska höglandet och C – Väst- och sydostkusten. Efter indelning i grundvattenmiljö och djup hamnade 20 av lokalerna i B3g = ”grunda brunnar (

This report aims to provide a brief overview of four major ore districts in Europe, namely in SW England, southern Portugal, NW Romania and central and northern Sweden. It is completed with a survey of existing boreholes in the European countries, where temperatures at depth in access of 100oC are observed. The report includes descriptions of the geological settings, and on-going efforts in geophysics in seeing deeper and increasing resolution for detecting mineralized zones at depth, as well as attempting to estimate their geothermal potential.