Search

Resultaten från projektet visar på att bristande resurser – ekonomiska, personella och kunskapsmässiga – genomgående tycks vara ett problem för fjällkommunerna. Detta, tillsammans med omfattande sektorisering och stora områden med överlappande riksintressen, samt en urban norm i planeringsstödet, leder till lågt politiskt engagemang och driv i ÖP-processerna. Våra erfarenheter från projektet indikerar därför att det är viktigt att tidigt och kontinuerligt engagera och förankra den lokala politiken i planeringsarbetet. Vidare bekräftar erfarenheterna slutsatser från andra studier gällande att deltagandeprocesser måste få ta tid. Den fortsatta planeringsprocessen i Vilhelmina indikerar dock att tidigt deltagande genererat ett brett och konstruktivt engagemang under senare faser i planeringen samt bidragit till ett mindre omfattande behov av revideringar av planförslaget. Våra lärdomar och sätt att arbeta med deltagande planering i Vilhelmina kommun summeras och presenteras i en stegvis modell (se teorier och metod nedan) som andra fjäll- och/eller gles- och landsbygdskommuner kan utgåifrån och anpassa till sina specifika förutsättningar och målsättningar med sina deltagandeplaneringsprocesser.Generellt finns stora möjligheter att uttrycka skogslandskapets, älvlandskapets, det fjällnäraochfjällandskapets bevarande- och utvecklingsvärden genom kartläggningar, skattningar ochutvärderingar i förhållande till markanvändningsprioriteringar. Från projektet har förslag lagtstill teman och inriktning på grön infrastruktur och ekosystemtjänster i det planförslag som tagitsfram i Vilhelmina, men koncepten har inte kunnat inarbetas tillräckligt i planeringsprocessenför att de ska fungera som planeringsunderlag. Det saknas en grundläggande förståelse förbegreppens innebörd och potential. Det saknas även relevanta och användbara data i tillräckligprecision och upplösning. Båda begreppen ska tillämpas som beslutsstöd på detaljerad skalaoch samtidigt på övergripande skala för att vara funktionella över kommun- och länsgränser.Detta förutsätter konsensus i planarbetet och liknande förutsättningar i data och tillämpningmellan olika kommuner och länsstyrelser som inte finns i tillräckligt hög utsträckning idag.Vi ser att det finns mycket kvar att göra när det gäller det kommunala arbetet medöversiktsplanering, men genom att ifrågasätta dagens planeringsstruktur och formella krav påomfattning, och i viss mån även status, på planeringen samt utöka det nationella stödet haröversiktsplaneringen potential att i framtiden bli ett reellt verktyg för innovativ hållbarlandskapsplanering i fjällen.

Projektet Grön översiktsplanering i fjällen finansierades av Naturvårdsverket i den med Riksantikvarieämbetet gemensamma forskningssatsningen Storslagen Fjällmiljö. Inom projektet samarbetade forskare från Umeå Universitet och SLU med tjänstemän och politiker i Vilhelmina kommun, och med medborgare i Vilhelmina kommun. Aktiviteter och genomförande utgick från gemensamma beslut i en arbetsgrupp där både politiker, tjänstemän och forskare fanns representerade. Syftet med projektet var att, med Vilhelmina som pilotkommun, omsätta forskning i praktik och utveckla den kommunala översiktsplanen (ÖP) som verktyg för långsiktig landskapsplanering och nationell måluppfyllelse. Avsikten var att förbättra planeringsprocessen genom en utvecklad användning av befintligt landskapsdata samt en utökad dialog med kommuninvånare och andra intressenter i översiktsplaneringen. Särskilt fokus lades på grön infrastruktur och ekosystemtjänster, institutionella hinder och möjligheter och på deltagande planering. Kommunens tjänstemän bistod genom att ta fram och sammanställa bakgrundsmaterial i form av befintliga kommunala planer och policys, kartunderlag samt beskrivningar av olika verksamhetsområden. Med syfte att bredda kunskaps-/planeringsunderlaget engagerades, inom ramen för projektet, enskilda kommunmedborgare i olika deltagande aktiviteter. Totalt deltog 78 personer i sju fokusgrupper och 40 elever (enkät i årskurs 7-9 vid Strandskolan) i processen. Forskarna bearbetade materialet från fokusgrupperna och sammanställde visioner och ställningstaganden som sedan förankrades i uppföljande möten. Kommunens politiker tog därefter ställning till vilka alternativ som ska presenteras som förslag till ÖP. Resultatet från projektet kommer att utgöra utkast till samrådshandling när arbetet går vidare i Vilhelmina under 2018, i enlighet med lagstiftade krav på demokratisk process i översiktsplaneringen. Från projektet har förslag lagts till teman och inriktning på grön infrastruktur och ekosystemtjänster i översiktsplanen. Generellt finns stora möjligheter att uttrycka skogslandskapets, älvlandskapets, det fjällnära- och fjällandskapets bevarande- och utvecklingsvärden genom kartläggningar, skattningar och utvärderingar i förhållande till markanvändningsprioriteringar. Grön infrastruktur och ekosystemtjänster är dock inte tillräckligt inarbetat i planarbetet för att fungera som underlag. Det saknas relevanta och användbara data i tillräcklig precision och upplösning. Det saknas också en grundläggande förståelse för begreppens innebörd och potential. Båda begreppen ska tillämpas på detaljerad skala som beslutsstöd och samtidigt på stor skala för att vara funktionella över kommun- och länsgränser. Detta förutsätter en konsensus i planarbetet och liknande förutsättningar i data och tillämpning mellan olika kommuner och länsstyrelser. NATURVÅRDSVERKET RAPPORT 6811 Grön översiktsplanering i fjäll- och fjällnära landskap 8 Bristande resurser – ekonomiska, personella och kunskapsmässiga – tycks genomgående vara ett problem för fjällkommunerna. Detta, tillsammans med omfattande sektorisering och stora områden med överlappande riksintressen, samt en urban norm i planeringsstödet, leder till lågt politiskt engagemang och driv i ÖP processerna. Våra erfarenheter indikerar därför att det är viktigt att tidigt och kontinuerligt förankra det deltagande planeringsarbetet gentemot den lokala politiken. Vidare så måste deltagandeprocesser få ta tid. Våra lärdomar och sätt att arbeta med deltagande planering i Vilhelmina kommun summeras och presenteras i en stegvis modell (se avsnitt 7.5.9. tabell 9) som andra fjäll- och/eller gles- och landsbygdskommuner kan utgå ifrån och anpassa till sina specifika förutsättningar och målsättningar med sina deltagande planeringsprocesser. Genom att utöka det nationella stödet och ifrågasätta struktur och status på dagens ÖP har den potential att i framtiden bli ett reellt verktyg för innovativ hållbar landskapsplanering i fjällen.

Local natural resources (LNRs) are essential for the socioeconomy of rural societies. The United Nations (UN) Agenda 21 and “Our Common Future” state that local spatial planning is central for the prospect of balancing ecological, social and economic sustainable development (SuD). Stakeholder participation in spatial planning enhances acceptance and improves preconditions for successful planning outcomes. Consequently, it is important to increase knowledge about LNRs and the use of them and to integrate such knowledge in local spatial participatory planning with a landscape perspective. These opening statements apply to Swedish boreal municipalities and describe the intentions of Swedish municipal comprehensive planning (MCP). The purpose of this work was to examine and analyze the preconditions for integrating MCP with a landscape perspective in rural municipalities. The thesis is based on case studies in Swedish, rural, municipal contexts reported in five papers. In Papers I & II, local businesses in Vilhelmina Municipality were surveyed to describe the societal importance of LNRs. The results showed that LNRs are vital to 78 % of the businesses, of which half are based on forest farming, and there are strong bonds between entrepreneurs, their businesses, the municipality and LNRs. Papers III & IV present and discuss the characteristics of MCP in theory and practice. An e-mail survey was sent to municipal officials in all Swedish mountain municipalities. MCP-stakeholders in municipalities in Bergslagen, in central Sweden, were interviewed. Respondents in both case studies stated a belief that MCP can offer prospects in planning for SuD. However, resources and stakeholder participation in planning are generally scarce, especially in rural municipalities. Paper V illustrates how new knowledge on forest land use (to support MCP) can be gained by combining spatial and temporal data on forest condition, owners and land use values in a geographic information system (GIS). This thesis provides scientific and practical contributions to aid in efforts aiming for SuD. It is done by framing MCP theoretically and contextually and by suggesting that MCP should be extended to include forest land use and by stressing the rural context in local spatial participatory planning. Opportunities in MCP have to be embraced, but local governments need enhanced knowledge about local land use, specifically forest land use. Moreover, stakeholder participation needs to be developed, requiring more resources. In the case of a Swedish rural municipality, it is crucial that efforts are made to develop MCP as a tool, not just in theory but also in practice.

At the international policy level, there is a clear link between access to information about forests and the work towards sustainable land use. However, involving forests in planning for sustainable development (SuD) at the Swedish local level, by means of municipal comprehensive planning (MCP), is complicated by sector structure and legislation. Currently, there is a gap or hole in the MCP process when it comes to use and access to knowledge about forest conditions and forest land use. This hole limits the possibilities to formulate well-informed municipal visions and goals for sustainable forest land use as well as for overall SuD. Here we introduce an approach for compilation and presentation of geographic information to increase the preconditions for integrating forest information into Swedish MCP. We produce information about forest ownership patterns and forest conditions in terms of age and significant ecological and social values in forests for a case study municipality. We conclude that it is possible to effectively compile geographic and forest-related information to fill the hole in the municipal land use map. Through our approach, MCP could bestrengthened as a tool for overall land use planning and hence as a base in SuD planning. Special Issue: Dynamics and Management of Boreal Forests

Natural resources are important to the individual and to society. However, the definition of ‘natural resources’ as well as the regulation of the use of them vary. In order to determine which types of natural resource and access to them that can be considered important to a local society and by whom, a case study was undertaken in a rural boreal municipality. This study related natural resources to commercial activities by means of a questionnaire to 424 randomly selected workplaces in Vilhelmina municipality. Results show that 78% of the respondents consider themselves highly dependent on local natural resources (LNRs) and that they, together, engage many people. LNR dependent respondents were grouped by cluster analysis into seven LNR/LNR access dependency profiles. Clear patterns were found with respect to main business categories in terms of dominance, and variation within profiles and overlap between profiles. Forest and/or agricultural farming (FAF) businesses were for example more or less separated from other types of businesses (‘various’) but still they were not unified as a group but found in, and even dominating, more than one profile. Similarities and differences with respect to geographical locations, customers and engagements further characterise the profiles. High LNR dependency and patterns identified indicate the value of the chosen approach in relation to other types of approaches. It supports the notion that a LNR/LNR access dependency perspective on commercial activities could help to improve strategies for strengthening the local economy and maintaining and developing the rural boreal municipality as a resource community.

Local natural resources (LNRs) have historically been crucial for human settlements and municipality development in the interior of northern Sweden. To investigate whether LNRs are still important, a sample population of local business enterprises was identified in a typical rural boreal municipality (Vilhelmina) and information on activities and engagement numbers was obtained using a questionnaire supported by telephone interviews. Respondents were grouped into ‘forest and/or agricultural farmers’ (FAF) and ‘various’. Most respondents (78%) stated high dependency on LNRs and engagement estimates were higher than numbers available in official employment data. Respondents across both business categories maintained that local natural, cultural, traditional and social values are at least as important as economic factors for establishment of local business enterprises. Thus, results indicate that local qualities are critical for local society prosperity and welfare of inhabitants and that LNRs still are important for maintaining and developing rural boreal municipalities.