Search

Bakgrund: Kariessjukdomen hör till en av världens vanligaste sjukdomar med flertalet kända orsaks- och riskfaktorer. För att bevara en god oral hälsa utgör förebyggande tandvård en betydelsefull del bland äldre och kan ha en stor inverkan på en individs livskvalitet. Karies kan förebyggas och behandlas med stöd av patientutbildning och förebyggande tandvård, en hälsoinsats som främjar framförallt individen men även samhället med minskade resurs- och vårdkostnader. Syfte: Övergripande syftet med studien var att kartlägga förekomst och fördelning av registrerade förebyggande åtgärder i relation till karies bland individer 65 till 70 år, bofasta i Värmland 2017. Metod: Studiens design var en tvärsnittsstudie av individdata (n=2738) från 65- till 70-åriga individer bosatta i Värmland och undersökta i tandvården, Region Värmland 2017. Data baseras på Svenskt Kvalitetsregister för Karies och Parodontit (SKaPa) åren 2017 och 2018. Resultat: Närmare trefjärdedelar av individerna hade ingen tillståndskod för karies registrerad (72,1%). Det var ungefär dubbelt så vanligt med tillståndskoder för sekundärkaries jämfört med primärkaries, 684 respektive 291 registreringar. Totalt registrerades 742 sjukdomsförebyggande åtgärder (200-serien) och 3495 sjukdomsbehandlande åtgärder (300-serie). ”Icke-operativ behandling” var den åtgärd som starkast associerades till individer med kariestillstånd (OR 3,83; CI 3,04–4,83). ”Information vid risk för sjukdom” var starkast associerad till individer utan kariestillstånd. Antalet erhållna förebyggande åtgärder var snedfördelad och kunde variera från en upp till nio behandlingar per individ. Konklusion: Resultatet i denna studie talar för betydelsen av ytterligare studier inom förebyggande tandvård som hälsofrämjande insats för att främja oral hälsa bland äldre individer med kariessjukdom. Beteendemedicinsk prevention är en underutnyttjad åtgärd som behöver övervägas inom den förebyggande tandvården. Introduction: Dental caries is one of the most common diseases worldwide with well-known risk factors. In order to maintain a good oral health, preventive dental care is an important part for elderly people and impacts on an individual´s quality of life. Dental caries can be prevented and treated with patient support, education and preventive dental care. Health promotion activities within dental care contributes to the individual’s well-being and reduces costs for the society. Aim: The overall aim was to identify the occurrence and distribution of registered preventive dental care in relation to caries, among individuals aged 65 to 70 years resident in the county of Värmland in 2017. Method: A cross-sectional register-based study of individual data (n= 2738) from 65 to 70-year-old individuals resident and dental examined, in the county of Värmland in 2017. Data was obtained from The Swedish Quality Registry for Caries and Periodontal Diseases (SKaPa) from years 2017 and 2018. Results: Nearly three-quarters of the individuals had no caries conditions registered (72,1%). Secondary caries-conditions were about twice as common compared to primary caries, 684 and 291 registrations, respectively. A total of 742 preventive-treatments and 3495 preventive disease-treatments were registered. “Non-invasive treatment” had the strongest association to individuals with caries conditions (OR 3,83; CI 3,04-4,83). The treatment “information when risk for disease” had the strongest association to individuals without caries conditions. The number of obtained preventive treatments were skewed and could vary from one up to nine treatments per individual. Conclusion; The results of this study indicate the importance of further studies of preventive dental care as a health promotion achievement to promote oral health among older individuals with dental caries disease. Behavioral medical prevention is underused and needs to be considered in preventive dental care in the future.

Syftet med studien var att undersöka hur oralt hälsofrämjande arbete upplevdes av legitimerade tandhygienister. En kvalitativ studie har genomförts och datainsamlingen gjordes genom intervjuer med en intervjuguide som underlag. Åtta deltagare från två folktandvårdskliniker i Skåne intervjuades och intervjuerna varade i 11-20 minuter. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållanalys. Resultatet redovisas utifrån temat ”Tandhygienister har ett stort ansvar i sitt hälsofrämjande arbete”. Deltagarna upplevde att hälsofrämjande arbete är betydelsefullt, att de har goda förutsättningar och möjligheter att påverka patienterna att uppnå en god oral hälsa. Patienternas motivation och tandhygienistens engagemang är av stor vikt för att uppnå förståelse hos patienter om egenvård och vad god oral hälsa innebär. Deltagarna anser att de har ett ansvar som legitimerade tandhygienister att hjälpa patienterna att uppnå och bibehålla en god oral hälsa. Majoriteten av deltagarna upplevde att en god oral hälsa inte bara är viktig för tändernas hälsa utan även för hälsan i övrigt. Slutsatsen av studien är att är att tandhygienister upplever att de har ett stort ansvar när det gäller hälsofrämjande arbete samt att det finns goda möjligheter att påverka patienter att uppnå en god oral hälsa genom hälsofrämjande arbete. Patienter som inte är intresserade och inte tar ansvar för sin egen munhälsa är en utmaning för deltagarna vid oralt hälsofrämjande arbete.

Introduktion: Parodontit diagnostiseras och behandlas av tandhygienister. Behandlingen kan vara smärtsam och kräva anestesi. Syfte: Syftet med denna studie är att kartlägga tandhygienisters användande av anestesi vid scaling och debridering av tandköttsfickor i underkäkens molar- och premolarområde, samt deras anledning till vald anestesimetod. Frågeställningar: I samband med scaling och debridering i underkäkens molar- och premolarområde, hur ofta använder tandhygienister: enbart ytanestesi/ parodontalgel (exempelvis Oraqix), infiltrationsanestesi samt mandibularblockad? Av vilken anledning väljer tandhygienisten en viss anestesimetod? Metod: Empirisk kvantitativ tvärsnittsstudie där 249 webb-baserade enkäter skickades ut till legitimerade tandhygienister varav 118 besvarade enkäter låg till grund för analys. Resultat: Studiens resultat visar att subgingival scaling och/eller debridering i underkäkens molar- och premolarområde tillsammans med någon form av anestesi är ett för tandhygienister vanligt behandlingsmoment. Det råder ingen entydighet kring användandet av anestesi vid utförandet av detta behandlingsmoment. Den vanligaste anledningen till att injektionsanestesi helt väljs bort är att patienten avböjer. Konklusion: Många tandhygienister lägger inte mandibularblockad tillräckligt ofta för att känna sig säkra på det, detta samt patientens vilja är faktorer som påverkar valet av anestesimetod. Mer forskning inom ämnet behövs för att bättre förstå ämnets komplexitet.

Syftet: Syftet med studien var att kartlägga förekomst av subjektiv halitosis bland studenter på Hälsohögskolani Jönköping. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie där urvalet utfördesslumpmässigt genom ett stratifierat urval och datainsamling skedde via enkätutdelning. Enkätfrågornaberörde områden kopplade till halitosis som egenvård, livsstilsfaktorer samt personliga erfarenheter. Resultat: Totalt ingick 122 individer i studien, åldersintervallet för deltagarna var 20-53 år ochmedelåldern var 25 år. Studien visade att prevalensen av subjektiv halitosis bland studenterna var 15,6%. Av alla deltagare angav 89 % att de uppskattade att tandvårdspersonal påtalade dålig andedräkt vidbesök. För de individer som någon gång upplevt dålig andedräkt var andedräkten värst på morgonen. Individer med subjektiv halitosis blev oftare generade och kunde genom andras reaktion misstänka attde har halitosis, jämfört med individer som inte har subjektiv halitosis, skillnaden var statistiskt signifikant. Slutsats: Det fanns förekomst av subjektiv halitosis bland studenterna. Fortsatt forskninggenom kliniska undersökningar rekommenderas avseende samband mellan stress och halitosis hosstudenter.

Stress kan påverka den fysiska och psykiska hälsan när en obalans mellan de krav som ställs och förmågan att hantera dessa sker. Arbetsrelaterad stress är en konsekvens av hög arbetsbelastning i förhållande till individens förmåga. Tandhygienister behandlar många patienter per dag och det ställs höga krav på ekonomiska intäkter. Samtidigt ska hög kvalitativ vård ges till patienter. Därför var syftet med denna litteraturstudie att undersöka om tandhygienister upplevde stress i sitt arbete och hur stress påverkade deras fysiska och psykiska hälsa. Utifrån sex sökningar i databasen PubMed hittades åtta vetenskapliga artiklar, som ligger till grund för denna litteraturstudie. Metoderna som användes i de inkluderade studierna var: enkätstudier, intervjustudier och fysisk undersökning. Samtliga artiklar visade att stress påverkade den fysiska och psykiska hälsan negativt. Stress påverkade den fysiska hälsan genom bland annat muskuloskelettala besvär i nacke, axlar, rygg och handleder. Faktorer som påverkade den fysiska hälsan var, operationsstolar, arbetslivserfarenhet samt antalet patienter som behandlades per dag. Den psykiska hälsan påverkades genom bristande kontroll över tidbok, social isolering, och dålig återkoppling från chefer. Arbetsrelaterad stress och muskuloskelettala besvär var två anledningar till varför tandhygienister sjukanmälde sig. Slutsatsen med studien är att arbetsrelaterad stress har en negativ påverkan på tandhygienisternas fysiska och psykiska hälsa. Stress leder till muskuloskelettala besvär i bland annat nacke, axlar, rygg och handleder, samt otrivsel på arbetet och sjukanmälningar.

Tandhygienistyrket etablerades i slutet på 1960-talet. Sedan dess har utbildningen till tandhygienist förändrats och arbetsuppgifterna utökats. Syftet med studien var att undersöka vilka arbetsuppgifter yrkesverksamma, legitimerade tandhygienister utför, inom ramen för formell kompetens. En enkätstudie skickades till 200 tandhygienister, slumpmässigt utvalda av Sveriges tandhygienistförening. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor om ålder, kön, omfattning av tandhygienistutbildning, examensår, yrkesverksamma år som tandhygienist, omfattning av arbetstid, arbetsgivare samt frågor om arbetsuppgifter och vilka patientkategorier man arbetade med.173 enkäter (86 %) inkluderades i studiens resultat. Den vanligaste arbetsuppgiften som tandhygienister utför dagligen är att diagnosticera parodontit kliniskt (78 %). Slutsatsen av studien blev att yrkesverksamma tandhygienister i Sverige utför alla arbetsuppgifter inom ramen för formell kompetens, dock i varierande utsträckning. Dagliga arbetsuppgifter som tandhygienister vanligen utför är att diagnosticera, risk/prognosbedöma och profylaxbehandla karies och parodontit på vuxna och barn.

Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka uppfattningar av hypnoterapins effekter och upplevelser av hypnoterapi som behandling av tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker. Material och metod: Materialet inhämtades genom intervjuer med sex informanter som arbetade med hypnoterapi som behandling mot tandvårdsrädsla på tandvårdskliniker i Sverige. Intervjuerna har genomförts med användning av en intervjuguide och varade i ca 20 – 35 minuter. Metoden var kvalitativ och data analyserades med innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framträdde ett huvudtema: Förebyggande behandlingsmetod. Resultatet visade att informanterna uppfattade hypnoterapins effekter som goda och de upplevde hypnoterapi som effektiv vid behandling av tandvårdsrädsla. Informanterna var eniga om att behandling med hypnoterapi ska användas på tandvårdsklinikerna och utföras av tandläkare eller tandhygienist. Många av informanterna upplevde att kollegorna hade svårt att acceptera hypnoterapi som metod. Slutsats: Uppfattningar och upplevelser av hypnoterapi som behandling och dess effekt är överlag positiv med vissa svårigheter angående kollegornas attityder gentemot metoden. Mer forskning behövs för en bredare acceptans och förståelse av hypnoterapi som behandlingsmetod., Aim: The aim of this study was to investigate the perceptions of hypnotherapy’s effects and experiences of hypnotherapy as a treatment of dental fear in dental clinics. Material and Methods: The material was obtained through interviews with six informants working with hypnotherapy as a treatment for dental fear in dental clinics in Sweden. The interviews were conducted using an interview guide and lasted 20 - 35 minutes. The method was qualitative and the interviews were analyzed through a qualitative content analysis. Results: In the results a main theme appeared: Preventive treatment. The results showed that the informants perceived hypnotherapy’s effects as good and they experienced hypnotherapy as effective in the treatment of dental fear. The informants agreed that hypnotherapy should be used in dental clinics and performed by a dentist or dental hygienist. Many of the informants felt that their colleagues had difficulties accepting hypnotherapy as a method. Conclusion: Perceptions and experiences of hypnotherapy as a treatment and its effect are generally positive with some exceptions regarding their colleagues attitudes towards the method. More research is needed to bring a wider acceptance and understanding of hypnotherapy as a treatment method.

Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit före respektive efter en implementeringsintervention. Frågeställningar: Var har tandhygienisterna funnit information gällande NR? Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen? Metod: Trettioåtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg. Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ”Initial kronkaries” jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ”Kronisk parodontit”. Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare. Uppföljande utvärdering av evidensbaserad prevention inom tandvården rekommenderas, då ett mindre antal icke evidensbaserade preventiva åtgärder kvarstod.

Syftet med studien var att kartlägga anestesianvändning vid depuration utförd av tandhygienister. Ett ytterligare syfte var att undersöka tandhygienisters anledningar till varför anestesi används eller inte används. En enkätstudie skickades till 148 tandhygienister slumpmässigt utvalda av Sveriges Tandhygienistförening. Nittio enkäter (60,8 %) inkluderades i studiens resultat. Anestesi vid depuration användes främst en till två gånger per vecka med ett medelvärde på 38,6 % (±29,8). Ökat fickdjup resulterade i ökad anestesianvändning vid subgingival rengöring (fickdjup 5-6 mm 43,1 VAS, fickdjup 10< mm 82,4 VAS, Visual Analogue Scale). Anestesiförekomsten var lägre vid avlägsning av supragingival tandsten, fyllningsöverskott samt polering med putspasta. Ytanestesi utan efterföljande injektion var den vanligast förekommande anestesitypen, och den minst använda var mandibularinjektioner. De mest förekommande svaren till varför anestesi används var att ge en smärtfri behandling och att anestesi möjliggör ett bättre utfört arbete. Den vanligaste anledningen till varför anestesi inte används var att patienten avböjer. Det kan ifrågasättas om smärtfri behandling sker tillräckligt ofta, då resultatet tyder på att anestesi används för lite i förhållande till hur mycket depuration som utförs.

Det finns en begränsad mängd vetenskapliga studier om äldres uppfattning av tandhygienistbesök. Därför är det viktigt att belysa och få vetskap om vad äldre personer har för uppfattning av tandhygienistbesök för att få en ökad förståelse för denna patientgrupp och deras behov. Syftet med studien var att undersöka äldre personers uppfattning av tandhygienistbesök. Studien är en kvantitativ empirisk studie som utfördes med användning av en enkät som innehöll 22 frågor med fasta svarsalternativ som delades ut vid olika pensionärsföreningar och samlingsplatser. I studien ingick 110 äldre personer från åldern 65 år och däröver. Studien visade att majoriteten av respondenterna uppfattade att tandhygienisten hade ett mycket bra bemötande och att de uppfattade att de hade fått det stöd och den hjälp de behöver för att kunna ha en god munhygien. En stor del av respondenterna var nöjda med det senaste besöket och de trivdes mycket bra hos tandhygienisten. Det var ett mindre antal som uppfattade tandhygienistbesök som obehagliga och smärtsamma. Studiens slutsats visar att majoriteten har en positiv uppfattning av tandhygienistbesök och att de anser att det är viktigt att besöka en tandhygienist.

Bakgrund: Ortodontisk behandling utförs vanligtvis på ungdomar och kan innebära en risk för den orala hälsan. Studier har visat att patienter med fast apparatur löper större risk att utveckla svullen gingiva och karies. Syfte: Syftet med studien är att undersöka tandvårdspersonalens rutiner kring munhygien hos patienter med fast apparatur på ortodontikliniker. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie i form av en enkät med 11 frågor. Enkäten skickades till fyra ortodontikliniker i fyra olika län i södra Sverige. Enkäten innehöll frågor gällande munhygien-rutiner och tandhygienistprofessionen. Sammanlagt 59 personer tillfrågades delta i studien. Resultat: Enkäten besvarades av 38 personer. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna in-struerade munhygieninstruktion vid insättning av fast apparatur och vid uppvisad dålig munhy-gien. Samtliga deltagare instruerade munhygien på patienten och större delen gav även samtal och uppföljning. Gällande tandhygienistprofessionen har majoriteten av klinikerna inte någon tandhygienist anställd. Av samtliga deltagare ansåg 29% (n=11) att det skulle vara bra att ha en tandhygienist anställd på ortodontikliniker och 45% (n=17) såg behov av kontakt. Slutsats: Det fanns inte några större skillnader mellan professionerna och klinikerna gällande munhygienru-tiner och hur de utförs. Nästan hälften av deltagarna såg behov av kontakt med tandhygienist vid insättning av fast apparatur och vid munhygieninstruktion. Background: Orthodontic treatment is usually performed on adolescents and increase risks for the oral health. Studies have shown that patients with fixed appliances more likely develop gingival enlargement and caries. Aim: The aim of this study was to investigate the dental pro-fessional’s routines including oral hygiene in patients with fixed appliances on orthodontic clin-ics. Method: The study was a quantitative cross-sectional study with questionnaire regarding 11 questions. The questionnaire was sent to four orthodontic clinics in four counties in southern Sweden and contained questions regarding oral hygiene routines and dental hygienists. Alto-gether 59 individuals were asked to participate. Results: The questionnaire was answered by 38 individuals. The result showed that the majority gave oral hygiene instructions at insertion of fixed appliances and when oral hygiene was poor. All participants practice oral hygiene in-structions on patients and almost everyone had conversations and follow-up visits. The majority of clinics didn´t have dental hygienists employed. Of all participants 29% (n=11) thought it would be good to have dental hygienists employed and 45% (n=17) saw need of contact. Conclusion: No major differences between professions and clinics were shown regarding oral hy-giene routines and performance. Almost half of the participants saw need of contact with dental hygienists.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visade att majoriteten av informanterna upplevde sin orala hälsa negativt efter avslutad strålbehandling, dessa benämns i fysisk effekt och psykisk begräsning. Informanterna upplevde smärta samt muntorrhet efter avslutad strålbehandling. Resultatet visade även att nutritionsbegränsingar uppstod och att de var tvungna till att göra kostförändringar, även sväljning och tuggning försvårades. Informanterna upplevde generellt att det var jobbigt att äta i stora sammanhang då rädslan för att sätta maten i halsen förekom. Strålbehandlingen påverkade även informanterna psykiskt genom att de ofta var låga i humöret. Slutsatsen av studien visar att dessa patienter upplever smärta, har problem med att äta och påverkas psykiskt samt att de hämmas socialt., The purpose of this study was to illustrate how patients radiated against head and neck cancer, experience their oral health after ending radiotherapy. The study is qualitative and considers interviews with eight informants. The interviews were conducted using an interview guide. The interviews were recorded on a tape recorder and lasted about 10-20 minutes. The interview data were then analysed using a qualitative content analysis. The results of this study show that a majority of the respondents experience their oral health negatively after ending radiotherapy; these are mentioned in physical effect and mental limitation. The informants experienced pain and dry mouth after completing radiotherapy. The results also showed that they had trouble eating, including swallowing and chewing difficult and that they were forced to make dietary changes. The informants experienced generally it was hard to eat at large surroundings because the fear of choking occurred. Radiotherapy had also affected the informants psychologically, as they often was in low mood. The conclusion of the study shows that these patients experience pain, have trouble eating and that they are affected psychologically as well as inhibited socially.

Syftet med studien var att kartlägga studier som har använt sig av det orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrumentet GOHAI. Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställt forskning inom det ämne som är valt. Granskning gjordes av artiklar som använt sig av GOHAI vilka söktes via PubMed. Begränsning gjordes på deltagare ≥60 år, engelskspråkiga och med abstract tillgängligt. Studien baserades på 20 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att studierna kom från olika delar av världen. Majoriteten av deltagarna bodde självständigt. Medelvärdet för GOHAI var mellan 30-50 för många av deltagarna i de studier som granskades. Fler kvinnor än män upplevde sämre OHRQoL, liksom de allra äldsta, protesanvändare, deltagare med dåligt tandstatus oh näringsbrist. Högutbildade hade bättre OHRQoL än lågutbildade. Konklusionen av studien är att äldre uppfattar sin OHRQoL som medelmåttig till dålig. I flera studier visades att framförallt kvinnors OHRQoL var sämre jämfört med mäns.

Syftet med denna studie är att belysa mäns maskulinitetskonstruktion i tandhygienist- och sjuksköterskeyrket samt att redovisa aktuell forskning om könssegregering. Uppsatsen är en litteraturstudie vars material består av åtta artiklar och tre avhandlingar. Materialet har framkommit efter sökningar i databaserna PubMed och SAGE Journals. Orsaken till könssegregeringen i tandhygienist- och sjuksköterskeyrkena bottnar i den feminina genuskodning som yrkena har men även yrkenas historiska bakgrund. Det är dock ingen nackdel för männen att söka sig till yrkena eftersom de har lättare för att göra karriär jämfört med sina kvinnliga kollegor. Yrkets genuskodning påverkar även de manliga sjuksköterskornas identitetskonstruktion. För att upprätthålla och förhålla sig till den hegemoniska maskuliteten distanserar sig de manliga sjuksköterskorna från det som kodas som feminint i yrket. Alternativt identifierar de sig med vissa feminina sidor, poängterar dessa och särskiljer dem från de maskulina sidorna. Trots att män som befinner sig i ett yrke som är feminint kodat reproducerar de vidare en könsstereotyp roll. Avslutningsvis visar resultatet även på att det finns lite forskning gjord beträffande manliga tandhygienister och deras erfarenheter av yrket.

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa. Kroppens infektionsförsvar försämrades hos rökare. Slutsats: Studien har funnit att det finns ett samband mellan cigarrettrökning och pa-rodontit. Variabler som ålder och kön har ingen påverkan på associationen mellan ci-garettrökning och parodontit. Däremot är det antalet rökta cigarretter per år och anta-let år av konsumtion som har en påverkan för uppkomst av parodontit., Aim: The purpose of this study was to investigate the relationship between cigarette smoking and parodontitis. Method: The study is based on a general literature study that compiles current research in the chosen subject. The study is based on 15 quantitative articles which were searched through PubMed and Sience Direct. Results: The results showed that there was a relation between periodontal disease and cigarette smoking. Smoking was the primary behavioral risk factor for the occurrence of parodontitis and smokers showed a more unhealthy behavior and negative attitude to the general health. Studies also showed that the body's defense against bacteria decreased in smokers who had a high amount of plaque and thus contributed to the immune system overreacts to the bacteria. This in turn caused widespread damage in the tissue and resulted in loss of tissue.Conclusion: The study showed that there is a relation between cigarette smoking and periodontitis. Variables such as age and sex have no influence on the association between cigarette smoking and periodontitis. In contrast, the number of smoked cigarettes per year and the number of years of consumption that have an impact on the occurrence of periodontal disease.

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställer aktuell forsk-ning inom det valda ämnesområdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras på 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den främsta beteendemässiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohälsosamt beteende och negativ attityd till allmän hälsa. Kroppens infektionsförsvar försämrades hos rökare. Slutsats: Studien har funnit att det finns ett samband mellan cigarrettrökning och pa-rodontit. Variabler som ålder och kön har ingen påverkan på associationen mellan ci-garettrökning och parodontit. Däremot är det antalet rökta cigarretter per år och anta-let år av konsumtion som har en påverkan för uppkomst av parodontit. Aim: The purpose of this study was to investigate the relationship between cigarette smoking and parodontitis. Method: The study is based on a general literature study that compiles current research in the chosen subject. The study is based on 15 quantitative articles which were searched through PubMed and Sience Direct. Results: The results showed that there was a relation between periodontal disease and cigarette smoking. Smoking was the primary behavioral risk factor for the occurrence of parodontitis and smokers showed a more unhealthy behavior and negative attitude to the general health. Studies also showed that the body's defense against bacteria decreased in smokers who had a high amount of plaque and thus contributed to the immune system overreacts to the bacteria. This in turn caused widespread damage in the tissue and resulted in loss of tissue.Conclusion: The study showed that there is a relation between cigarette smoking and periodontitis. Variables such as age and sex have no influence on the association between cigarette smoking and periodontitis. In contrast, the number of smoked cigarettes per year and the number of years of consumption that have an impact on the occurrence of periodontal disease.

Aim: The aim of this study was to investigate former dental hygienist students’ view regarding their education at Kristianstad University.Material and methods: This quantitative study was descriptive and the data collection method was used by a questionnaire. This was sent by post to former dental hygienist students at Kristianstad University. In total, 57 dental hygienists participated in the study.Result: The majority of the respondents (94 %, n=54) were content with their education. The education’s primary strength turned out to be the clinical activity that is conducted while at the same time there was a wish for more practice. The content in the dental hygienist education at Kristianstad University is corresponding to the requirements in the profession including oral health science according to the majority of the respondents.Conclusion: The clinical activity that is conducted both at external dental clinics and at the dental clinic at the college has a high significance for the prospective dental hygienist’s career.Keywords: alumnus, dental hygienist, dental hygienist education, knowledge, skills description

Syftet med studien var att beskriva och jämföra tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist vid studiens start samt 3 månader efter icke kirurgisk parodontalbehandling hos patienter med kronisk parodontit samt att beskriva hur olika bakgrundsfaktorer påverkar tandvårdsrädsla och attityder till tandhygienist. Ett ytterligare syfte var att studera sambandet mellan attityder till tandhygienist och tandvårdsrädsla. Studien var en jämförande studie med kvantitativ ansats och en del i en större experimentell studie med två aktiva interventioner för att påverka munhygienbeteende. Studien innefattade 109 studiedeltagare, 57 kvinnor och 52 män i åldrarna 25-65 år som var remitterade till specialistklinik för parodontologi. Frågeformuläret som användes gällande tandvårdsrädsla var Dental Anxiety Scale (DAS) med 4 påståenden avseende upplevelser för att besöka tandhygienist. För att fastställa attityder till tandhygienist användes Dental Hygiene Belief Survey (DHBS) som innehöll 8 påståenden rörande kommunikation. Resultatet visade att studiedeltagarna 3 månader efter behandling hade en lägre grad av tandvårdsrädsla samt en mer positiv attityd till tandhygienist jämfört med vid studiens start. Ingen skillnad mellan interventionerna kunde ses med avseende på tandvårdsrädsla samt attityder till tandhygienist. Samband mellan ålder, kön och tandvårdsrädsla kunde endast ses vid studiens start. Konklusionen visar att icke-kirurgisk parodontalbehandling utförd av tandhygienist minskar graden av tandvårdrädsla och att attityder till tandhygienist förbättras efter denna behandling.

The aim of the study was to examine the competence of dental hygienists among Clinic Director´s within the Public Dental Service and Private dentists in the county of Skåne . The study was quantitative and consisted of an electronic questionnaire sent out to all Clinic Directors in the county of Skåne. A total of five hundred and thirty eight questionnaires were sent out. The inclusion criteria were the Clinic directors who employed dental hygienists who had obtained their professional degree during the last four years. Twenty nine Clinic directors responded to the study. The results showed that in general clinic directors are pleased and feel that dental hygienists are proficient in periodontology and dental caries diagnostics. There were two clinic directors who felt that dental hygienists should have more knowledge in the fields of endodontics and pedodontics. The Clinic directors were asked if they wanted to add a certain skill or specialty to the competence of dental hygienists. Two of the clinic directors said that they would like to see dental hygienists be able to measure blood and sugar levels if needed. In conclusion, this study shows that most of the clinic directors thought that the dental hygienists had good knowledge and skills within their operating range. The result of this study must be interpreted with caution because of the low response rate., Syftet med studien var att undersöka vad klinikchefer inom Folktandvården i Region Skåne och Privattandläkarna i Skåne län ansåg om tandhygienistens kompetens. Studien var kvantitativ och bestod av en elektronisk enkät som skickades ut till samtliga klinikchefer inom Folktandvården och Privattandläkarna i Skåne län. Det skickades ut totalt 538 enkäter. Inklusionskriterierna var de klinikchefer som anställt en tandhygienist som tagit sin yrkesexamen under de senaste fyra åren. Tjugonio klinikchefer besvarade enkäten. Resultatet av studien visade att klinikcheferna ansåg tandhygienisten kunnig inom parodontologi och kariesdiagnostik. Det var två klinikchefer som önskade att tandhygienisten skulle ha ökad kompetens inom endodonti och pedodonti. Klinikcheferna fick svara på en fråga i enkäten om de önskade lägga till något i tandhygienistens kompetensområde och där svarade två klinikchefer att blodsocker- och blodtrycksmätning skulle ingå i tandhygienistens kompetensområde. Slutsatsen av studien visar att merparten av klinikcheferna ansåg att tandhygienisterna hade bra kompetens inom sitt arbetsområde. På grund av låg svarsfrekvens måste reultatet tolkas med stor försiktighet.

The aim of the present study was to examine smoking behaviour and motivation for smoking cessation in patients at a dental clinic. Another aim was to examine if the patients had been asked by the dental staff regarding their smoking habits. Twenty-two patients from a student clinic and twenty-one patients from a Swedish Public Dental Service Clinic in southern of Sweden participated in the study. Participants consisted of eighteen women and twenty-five men. Data collection was carried out using a questionnaire that was directed at smokers. The questionnaire was answered in connection with the visit to the dental hygienist. The patients smoked between eight and twelve cigarettes per day and had on average smoked between 5 -15 years. More than half of the patients started smoking because of pressure from friends. In the future the patients would consider quitting smoking to avoid oral health diseases. Most of the patients wanted to try without external aid. The general health and oral health was perceived as good, or very good by 43 respondents. The most common oral health problems were dry mouth, dark brown coating on the teeth and gingivitis. This survey shows that many of those who currently smoke started smoking because of their surroundings. Giving up smoking to avoid oral health diseases was very important / important to the respondents. The motivation for smoking cessation was different among the patients. It was difficult for many patients to stop smoking. The survey also showed that more dental hygienists than dentists asked their patients about smoking habits and informing them about smoking cessation., Syftet med denna studie var att undersöka rökvanor och motivation till rökavvänjning hos patienter vid tandvårdsklinik. Ytterligare ett syfte var att undersöka om patienterna blivit tillfrågade av tandvårdspersonalen om sina rökvanor. Tjugutvå patienter från en studentklinik och tjuguen patienter från en folktandvårdsklinik i södra Sverige deltog i studien. Deltagarna bestod av 58 % män och 42 % kvinnor. Datainsamlingen genomfördes med användning av en enkät som var riktad till rökare. Enkäten besvarades i samband med ett tandhygienistbesök. Patienterna uppgav att de rökte mellan åtta och tolv cigaretter per dag och hade rökt mellan 5-15 år. Mer än hälften av patienterna började röka på grund av grupptryck eller kompisar. Patienterna kunde tänka sig att sluta röka i framtiden, för att undvika munhälsoskador och dem flesta av rökarna vill försöka sluta röka utan hjälp. Den allmänna hälsan respektive munhälsan upplevdes som bra eller mycket bra av samtliga 43 respondenter. De vanligaste problemen med munhälsan var muntorrhet, svarta bruna beläggningar på tänderna samt gingivit. Denna enkätstudie visar att många av dem som rökte började röka på grund av att personer i deras omgivning rökte. Att sluta röka för att undvika munhälsoskador var mycket viktigt/viktigt för patienterna. Motivationen till rökstopp varierade bland patienterna. Det var svårt för många av de att hålla sig rökfria. Studien visar även att det var fler tandhygienister än tandläkare som frågade patienterna om deras rökvanor och informerade om rökavvänjning.

The aim of the present study was to examine smoking behaviour and motivation for smoking cessation in patients at a dental clinic. Another aim was to examine if the patients had been asked by the dental staff regarding their smoking habits. Twenty-two patients from a student clinic and twenty-one patients from a Swedish Public Dental Service Clinic in southern of Sweden participated in the study. Participants consisted of eighteen women and twenty-five men. Data collection was carried out using a questionnaire that was directed at smokers. The questionnaire was answered in connection with the visit to the dental hygienist. The patients smoked between eight and twelve cigarettes per day and had on average smoked between 5 -15 years. More than half of the patients started smoking because of pressure from friends. In the future the patients would consider quitting smoking to avoid oral health diseases. Most of the patients wanted to try without external aid. The general health and oral health was perceived as good, or very good by 43 respondents. The most common oral health problems were dry mouth, dark brown coating on the teeth and gingivitis. This survey shows that many of those who currently smoke started smoking because of their surroundings. Giving up smoking to avoid oral health diseases was very important / important to the respondents. The motivation for smoking cessation was different among the patients. It was difficult for many patients to stop smoking. The survey also showed that more dental hygienists than dentists asked their patients about smoking habits and informing them about smoking cessation. Syftet med denna studie var att undersöka rökvanor och motivation till rökavvänjning hos patienter vid tandvårdsklinik. Ytterligare ett syfte var att undersöka om patienterna blivit tillfrågade av tandvårdspersonalen om sina rökvanor. Tjugutvå patienter från en studentklinik och tjuguen patienter från en folktandvårdsklinik i södra Sverige deltog i studien. Deltagarna bestod av 58 % män och 42 % kvinnor. Datainsamlingen genomfördes med användning av en enkät som var riktad till rökare. Enkäten besvarades i samband med ett tandhygienistbesök. Patienterna uppgav att de rökte mellan åtta och tolv cigaretter per dag och hade rökt mellan 5-15 år. Mer än hälften av patienterna började röka på grund av grupptryck eller kompisar. Patienterna kunde tänka sig att sluta röka i framtiden, för att undvika munhälsoskador och dem flesta av rökarna vill försöka sluta röka utan hjälp. Den allmänna hälsan respektive munhälsan upplevdes som bra eller mycket bra av samtliga 43 respondenter. De vanligaste problemen med munhälsan var muntorrhet, svarta bruna beläggningar på tänderna samt gingivit. Denna enkätstudie visar att många av dem som rökte började röka på grund av att personer i deras omgivning rökte. Att sluta röka för att undvika munhälsoskador var mycket viktigt/viktigt för patienterna. Motivationen till rökstopp varierade bland patienterna. Det var svårt för många av de att hålla sig rökfria. Studien visar även att det var fler tandhygienister än tandläkare som frågade patienterna om deras rökvanor och informerade om rökavvänjning.

Syftet med studien var att jämföra den upplevda arbetssituationen hos tandhygienister inom folktandvården med tandhygienister inom den privata tandvården. Tandhygienister i södra Sverige som var registrerade hos SRAT (n=313) tillfrågades att delta i studien. Enkäten skickades ut elektroniskt, vilket gav en svarsfrekvens på 48% (n=151). Inom folktandvården svarade 59% (n=101) och inom den privata tandvården svarade 35% (n=50). Enkätfrågorna omfattade arbete, arbetsklimat, arbetssituation, profession, hälsa, inflytande och stöd i yrkesrollen samt bakgrundsfrågor om ålder, kön, anställningsform och arbetstid. Resultaten visade statistiskt signifikanta skillnader (p, The aim of this study was to compare the perceived work situation among dental hygienists in the public dental health service with dental hygienists in private practice. Dental hygienists in southern Sweden who were registered at SRAT (n= 313) were asked to participate in the study. The questionnaire was sent out electronically, which gave a response rate of 48% (n= 151). The response rate in the public dental health sevice was 59% (n= 101) and in private practice 35% (n=50). The survey questions covered work, work atmosphere, work situation, profession, health, influence and collegial support together with background questions about age, gender, employment status and working hours. The result showed a statistically significant difference (p

Tandhygienistyrket är ett relativt nytt yrke. I Sverige har yrket funnits i cirka 40 år och har under denna tid genomgått stora förändringar. Tandhygienister behandlade från början enbart patienter som remitterades av tandläkare. Dessa faktorer kan ha bidragit till att personer som besöker tandvården idag inte alltid känner till vad en tandhygienist gör. Syftet med studien var att undersöka om personer som besöker en folktandvårdsklinik vet vad en tandhygienist gör. En studie med empirisk och kvantitativ design genomfördes med användning av enkäter, bestående av 22 frågor med fasta svarsalternativ. Sammanlagt besvarades 150 väntrumsenkäter av personer som besökte tre folktandvårdskliniker i Landstinget Blekinge. Urvalet var konsekutivt, författarna till studien tillfrågade personligen personer, 16 år och uppåt, i den ordning de anlände till väntrummen om de ville delta i studien. Merparten av respondenterna kände till att en tandhygienist självständigt genomför undersökningar, informerar samt arbetar förebyggande. Respondenterna var tveksamt inställda till om tandhygienister fick ställa diagnos på och behandla tandlossningssjukdom. Slutsatsen av studien är att en majoritet av de människor som besöker en Folktandvårdsklinik inte till fullo vet vad en tandhygienist gör., Dental hygienist is a relatively new profession and the profession has existed in Sweden for about 40 years. During this time it has gone through major changes. In the beginning, dental hygienists only treated people who were referred by a dentist. These factors may have resulted in that visitors to public dental clinics not always knowing what a dental hygienist does. The aim of this study was to investigate if people who visited public dental clinics know what a dental hygienist does. An empirical study was carried out using a questionnaire containing 22 multiple-choice questions. In total 150 questionnaires were answered by visitors to three public dental clinics within Blekinge county. The sample method used was consecutive. The authors asked people 16 years and older, in the order in which they arrived at the clinic, if they would participate in the study. The majority of the participants were aware that dental hygienists carry out examinations independently, inform and work preventively. The participants were unclear that dental hygienists could diagnose and treat periodontal disease. The conclusion of the study is that visitors to public dental clinics do not know entirely what a dental hygienist does.

The registered dental hygienist has a key role in promotion and prevention within Swedish dental care. Working as a dental hygienist requires an ability to work independently and make well-grounded decisions in order to give good and sure care. The aim of the project was to develop, test and evaluate a model for clinical final examinations based on the requirements for working as a registered dental hygienist. The project resulted in a model consisting of a theoretical and a clinical examination. The theoretical part consists of a fictitious patient case while the clinical part comprises a realistic patient situation in which the student takes charge of a patient and gives treatment. The strength of the new model lies in the fact that all students at different universities and colleges have to take clinical examinations according to the same assessment criteria, which ensures good and comparable quality.

Syftet med studien var att belysa hur tandhygienisten uppfattar att den egna kompetensen används inom Folktandvården. Studien är kvalitativ och innefattas av intervjuer med tio legitimerade tandhygienister som är verksamma inom allmäntandvården. Intervjuerna har skett med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på kasettband och varade i ca 10-20 minuter. Bearbetningen av intervjumaterialet har skett, gemensamt av de båda författarna och analyserades enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av studien visar att majoriteten av intervjupersonerna uppfattar att deras kompetens utnyttjas till fullo. Uppfattningen av kompetensutnyttjandet är subjektiv och säger inget om hur kompetensutnyttjandet verkligen är. Trots att intervjupersonerna känner en tillfredställelse angående deras kompetensutnyttjande nämns en rad inre och yttre faktorer som visar på motsatsen, så som tandhygienistens egen inställning till hur kompetensen utnyttjas, drivkraften till vidare utveckling inom yrket, övriga personalens inställning till tandhygienistens kompetens, arbetsplatsmiljö och möjligheten till att själv kunna påverka sin arbetssituation. Studien visar också att tandhygienisterna uppfattar att tandhygienistyrket behöver tydliggöras mer och att tandläkarnas kännedom om tandhygienistens behörighet och kompetens behöver förbättras. Förslag till fortsatt forskning är att studera det verkliga kompetensutnyttjandet hos legitimerade tandhygienister och inte bara uppfattningen., The aim of this study was to examine how the dental hygienist perceive that their formal competence is used in the national dental health service. The study is qualitative and include interviews with ten registered dental hygienists who work in the national dental health service. The interviews were conducted with the support of an interview guide. The interviews were recorded and lasted approximately 10-20 minutes and were analysed with a qualiative contentanalysis. The result of the study shows that the majority of the participants perceive that their competens is used to its fullest. The experience is subjective and says nothing aboute the objektive use. Even though the participants felt a satisfaction regarding their competence use, a number of interior and exterior factors show the contrary, such as the own attitude towards how the competence is used, the motive to further development within the profession, the staffs attitude towards the dental hygienist competence, workenviroment and the ability to influence their own worksituation. The study also shows that the dental hygienist perceive that the dental hygienist profession needs to be clarified and the dentists knowledge about the qualification and competence of dental hygienists needs to be improved. Further research regarding the objective competence use needs to be done regarding the dental hygienist profession.

Tidigare forskning inom odontologi har baserats på biomedicinska teorier där man analyserar och löser odontologiska problem, men eftersom orsakerna till munsjukdomar till största delen beror på beteendet är det av intresse att fokusera forskning baserad på beteendemedicinska teorier. Effektiviteten hos olika modeller för att öka patienters compliance inom tandvården är otillräckligt undersökt. Syftet med denna studie var att undersöka om interventionen i ett munhälsoprogram med en individuell skräddarsydd behandling utgående från kognitiva beteendestrategier genomfördes enligt studieprotokollet. Totalt i denna studie fanns 19 videoinspelningar under olika besök hos tandhygienist tillgängliga. Efter inklusionskriterier och exklusionskriterier gjorts blev det ytterligare ett bortfall på fyra filmer, tre hade för dålig ljudkvalitet och en stämde inte in med den information som stod på fodralet. Slutligen ingick 15 filmer i studien kring följsamheten av studieupplägget av interventionen. Resultatet var att interventionen fick den behandling som de skulle ha fått utefter den skräddarsydda behandlingen vid de besök som studerats. Exempelvis att de tillsammans med patienterna formulerar mål, utför infärgningar på patienternas tänder, går igenom patientens tandstatus och så vidare.

Tandhygienisten har en stor roll när det gäller att introducera barnet till tandvården och att arbeta med pedagogik och empowerment, en process där patienten lär sig ta större kontroll över beslut och handlingar, som påverkar barnets orala hälsa. Syftet var att beskriva hur legitimerade tandhygienister arbetade kliniskt med munhälsopromotion till barn, hur pedagogiska strategier användes och vilka teorier strategierna grundades på. Metoden var en kvalitativ intervjustudie, som genomfördes som pilotstudie vilket innebar att studien utfördes i liten skala för att testa en intervjuguide. Resultatet visade att tandhygienisten använde ett salutogent perspektiv och tvåvägskommunikation med barnet och föräldern för att kunna få fram viktig information. Motiverande samtal, ”tell-show-do”-metoden och positiv förstärkning var pedagogiska strategier, som respondenterna tog upp. Konklusionen är att samtliga respondenter använder pedagogiska strategier, men de visste inte vilken teori som låg till grund för de pedagogiska strategierna. Utifrån svaren konstaterades att den humanistiska traditionen låg till grund för respondenternas arbetssätt. Tandhygienistens kunskap om pedagogiska strategier och teorier är begränsad. Detta indikerar att pedagogik, som ett obligatoriskt ämne i tandhygienistutbildningen, är betydelsefullt.

Syftet med denna studie var att beskriva svenska egenföretagande tandhygienisters (EfTH) arbetsförhållanden för att studera om där fanns samband mellan fysisk och psykosocial arbetsmiljö och arbetstillfredsställelse i gruppen. Samliga tandhygienister i Sveriges tandhygienistförenings sektion för egna företagare (n = 179) inbjöds att deltaga i studien vilken gjordes med hjälp av ett frågeformulär grundat på en förkortad version av the General Nordic Questionnaire for Psychological and Social Factors at Work, QPSNordic 34+. Sextiofem procent (n=108) svarade på enkäten. Resultaten visade att äldre tandhygienister och de som hade fler än 19 yrkesår upplevde högre grad av arbetsskicklighet, var säkrare i sin yrkesroll och kände sig mindre stressade än yngre. Stress var relaterat till fler än trettio arbetstimmar per vecka. Alla frågor i skalorna om arbetstillfredsställelse, arbetsglädje och arbetsstolthet skattades högt och allra högst frågan om arbetsstolthet. Frågor i skalorna om kontroll i arbetet visade på hög kontroll av arbetstakt, pauser och påverkan av beslut i det egna arbetet. Ett statistiskt signifikant samband kunde påvisas mellan kontroll av arbetstakt, påverkansmöjligheter, positiv feedback från patienter och arbetstillfredsställelse. Det fanns också statistiskt signifikanta samband mellan kontroll av arbetstakt, positiv feedback från tandläkare för arbetsresultat, positiv feedback från patienter samt att få tillhöra en (arbets)grupp och arbetsglädje. En slutsats från denna studie är att det förefaller finnas ett samband mellan EfTH:s arbetsförhållanden och hög arbetstillfredsställelse.

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket. Studiens resultat visade ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av fem till sex millimeter djupa tandköttsfickor, blödning vid sondering och tandsten synlig på bite-wings (p=0,000). Vidare visade studiens resultat ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av sju till åtta millimeter djupa tandköttsfickor, nio millimeter eller djupare tandköttsfickor och karies (p=0,003 respektive 0,042 och 0,050). Trots att andelen individer som använde approximala hjälpmedel dagligen ökade med 13,1 procentenheter och andelen individer som var rökfria ökade med 8,6 procentenheter saknade resultaten statistisk signifikans. Studiens resultat visade att tandhygienistbehandling leder till förbättrad munhälsa hos patienter med parodontit, trots att beteendeförändringen ej var statistiskt säkerställd.

Tandhygienisters arbetstillfredsställelse och vad som påverkar denna är hittills relativt lite studerat. Det finns således ett stort behov av att undersöka detta område närmare. Syftet med studien var att undersöka vilka faktorer som påverkar arbetstillfredsställelse inom tandhygienistprofessionen, samt hur vanligt förekommande det är att yrkesverksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie. Resultatet visade att flera faktorer av olika karaktär är av betydelse för tandhygienisters upplevelse av arbetstillfredsställelse. De huvudsakliga faktorerna innefattar fysisk arbetsmiljö, psykosociala faktorer samt olika bakgrundsfaktorer. Den fysiska arbetsmiljö som förekommer inom tandhygienistprofessionen innehåller flera moment som kan orsaka muskuloskeletala problem, vilket kan påverka upplevelsen av arbetstillfredsställelse. Faktorer av psykosocial karaktär såsom stress och arbetsorganisatoriska faktorer samt samarbete och kommunikation över yrkesgränserna framstår i studien ha en stor betydelse för upplevd tillfredsställelse i arbetet. Studien visade också att verksamma tandhygienister upplever arbetstillfredsställelse trots att flera av de inverkande faktorerna har en negativ karaktär. Konklusionen är att arbetstillfredsställelse inom tandhygienistyrket påverkas av såväl fysiska som psykosociala förhållanden med tonvikt på det senare.