Search

Background: During magnetic resonance imaging (MRI), the interaction between the alternating currents of the gradient coil and the static magnetic field (SMF) generates vibrational forces, perceived as loud acoustic noise. The sound pressure levels (SPLs) are high enough to cause hearing damage, necessitating hearing protection for anyone in the scanner room. To address this, technological advancements have introduced acoustic noise reduction (ANR) software that can alter the gradient currents, resulting in lower vibrational forces and quieter scans. However, such alterations might decrease image quality and prolong scan times. Therefore, it is crucial to evaluate different ANR software to understand their specific utilities and limitations. Additionally, it remains unclear whether, when, and how such software is being utilized clinically, and how MR personnel manage acoustic noise overall. Furthermore, exposure to the SMF within the scanner vicinity can induce transient adverse health effects, such as vertigo, dizziness, nausea, headaches, drowsiness, and metallic taste. However, the evidence is inconclusive regarding the regularity of symptoms, and control groups are needed to account for environmental confounders. Insights into the management of acoustic noise, gradient field applications, and SMF exposure may assist in making MRI both safer and quieter, thereby improving the MR work environment, patient comfort, and the overall clinical experience. Aim: The overall aim of this thesis was to present a radiography perspective on acoustic noise management, gradient field applications and SMF exposure in MR. Methods: This thesis encompasses four studies. In Study I, we explored health complaints subjectively associated with SMF and acoustic noise exposure, including symptom prevalence and attribution over the last year. Data were extracted from a nationally distributed cross-sectional survey answered by MR radiographers and CT radiographers (the latter used as contr, Bakgrund: Vid magnetkameraundersökningar (MR, magnetisk resonans) skapar samspelet mellan växelströmmarna i gradientspolen och det statiska magnetfältet (SMF) vibrationskrafter som uppfattas som höga oljud. Ljudnivåerna är så pass höga att hörselskydd krävs för att undvika hörselskador under bildtagning. Modern mjukvara har utvecklats för att minska detta buller genom att ändra eller begränsa gradientströmmarna, men kan påverka bildkvaliteten negativt och förlänga scanningstiden. Genom att utvärdera olika bullerreducerande mjukvaror kan vi förstå deras specifika användningsområden och begränsningar. Dessutom är det oklart om, när och hur sådan mjukvara används kliniskt, eller hur MR-personal hanterar buller generellt. Exponering för SMF i närheten av magnetkameran kan även orsaka tillfälliga negativa hälsoeffekter som yrsel, illamående, huvudvärk, dåsighet och metallsmak. Hur ofta dessa symtom uppträder är inte helt klarlagt, och kontrollgrupper behövs för att ta hänsyn till påverkande omgivningsfaktorer. Ökad kunskap om hanteringen av buller, gradientfältsapplikationer och SMF-exponering kan bidra till att göra MR både säkrare och tystare, vilket förbättrar arbetsmiljön, patientkomforten och den övergripande kliniska upplevelsen. Syfte: Det övergripande syftet med denna avhandling var att presentera ett radiografiskt perspektiv på hantering av buller, gradientfältsapplikationer och SMF-exponering vid MR. Metod: Denna avhandling omfattar fyra studier. I Studie I undersökte vi förekomst av symtom och hälsobesvär som kopplats till SMF- och bullerexponering. Data hämtades från en nationellt utskickad tvärsnittsenkät besvarad av MR-röntgensjuksköterskor och CT-röntgensjuksköterskor (CT, datortomografi, användes som kontroller) runtom hela Sverige. Totalt inkluderades data från 529 deltagare och analyserades både beskrivande och med logistisk regression. I Studie II intervjuade vi 15 MR-röntgensjuksköterskor runtom Sverige för att undersöka hur de hanterar buller i klini

Bakgrund: Polycystiskt ovarialsyndrom (PCOS) innebär en hormonell obalans och drabbar cirka 10% av världens kvinnor. Obalansen ger upphov till symtom såsom oregelbunden mens, polycystiska äggstockar, överrepresentation av androgent hormon, övervikt, hirsutism och ger också förhöjd risk för andra allvarliga följdsjukdomar. Globalt sett har en enhetlig diagnostisering varit utmanande att uppnå då syndromet ter sig mångsidigt och komplext. Sjuksköterskan har ett etiskt ansvar i att vårda efter begreppet personcentrerad vård samt kunna förse patienter med välbehövlig och relevant information om sin hälsa. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med PCOS. Metod: En litteraturöversikt utifrån tio vetenskapliga originalartiklar hämtade från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Resultat: Följande teman och underteman framkom: Erfarenheter och påverkan av symtom, upplevelse av kvinnlig identitet med underrubriken kulturell påverkan samt erfarenheter av mötet med vården med underrubriken stöttning. Slutsats: PCOS är ett komplext syndrom som påverkar kvinnor fysiskt, psykiskt och socialt negativt. Syndromet påverkar kvinnornas självbild och hur de ser på sin kvinnliga identitet. Vården behöver mer förståelse och utbildning i hur de på bästa sätt kan bemöta och främja hälsan hos kvinnor med PCOS., Background: Polycystic ovary syndrome (PCOS) is a hormonal imbalance and affects approximately 10 % of women worldwide. This imbalance leads to symptoms such as irregular menstruation, polycystic ovaries, overrepresentation of androgen hormone, obesity, hirsutism and also increases the risk of other serious sequelae. Achieving a unified diagnosis has globally been challenging due to the syndrome’s multifaceted and complex nature. Nurses have an ethical responsibility to provide care, based on the concept of person-Centered care and to also be able to provide essential and relevant information to patients concerning their health. Aim: The aim was to describe women's experiences living with PCOS Method: A literature review was made based on ten scientific original articles collected from the databases PubMed and Cinahl Complete. Results: The following themes and subthemes emerged for the result: Experiences and impact of symptoms, experience of female identity with subheading cultural influence, and experiences and encounters with healthcare with subheading support. Conclusions: PCOS is a complex syndrome that negatively impacts women physically, mentally and socially. The syndrome affects women's self image and how they perceive their feminine identity. Healthcare professionals require further understanding and education on how to address and promote the health of women with PCOS, in the best way.

Bakgrund: Kroniska inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) innefattar i första hand Ulcerös kolit (UC) och Crohns sjukdom (CD) vilka är de vanligast förekommande inflammatoriska tarmsjukdomarna. IBD karaktäriseras av symtom som smärta i mag-tarmkanalen, diarré, blod i avföringen och att symtomen går i skov. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelser av att leva med en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Metod: Metoden som användes i studien var allmän litteraturstudie. Vidare användes en induktiv ansats i denna litteraturstudie. Resultat: Resultatet visade att IBD påverkar patienter på flera nivåer. Nivåerna delades in i fyra kategorier: Psykisk hälsa vid IBD, Fysisk aktivitet och energinivåer vid IBD, Samverkan med sjukvårdspersonal vid IBD samt Kosthållning och nutrition vid IBD. Konklusion: Patienter som led av IBD upplevde att sjukdomen har en negativ påverkan på den psykiska hälsan. Dessutom påverkade IBD patienters energinivåer till att patienter hade svårt att utföra vardagliga aktiviteter, främst när de genomgick skov. De patienter som fick möjligheten att vara delaktiga i sin vård upplevde i högre grad minskad ångest relaterat till vald behandlingsmetod. Vidare upplevde patienter att sjukvården inte gav den hjälp gällande kostrådgivning som de själva kände sig behöva., Background: Inflammatory bowel disease (IBD) primarily includes ulcerative colitis (UC) and crohn's disease (CD), which are the most common forms of inflammatory bowel diseases. IBD are characterized by symptoms such as bowel pain, diarrhea, blood in the stool, and that the symptoms often manifest in flares. Aim: The aim of the study was to illustrate patients experiences of living with inflammatory bowel disease. Method: The method used in this study was a general literature study. Furthermore an inductive approach was used in the study. Results: The result showed that IBD affects patients on different levels. The levels were divided into four categories: Mental health and IBD, Physical health and energy levels and IBD, Collaboration with healthcare personnel and IBD, and Diet and nutrition and IBD. Conclusion: Patients that suffered from IBD experienced a negative affect on their mental health. Additionally, the diagnosis affected the patients energy levels, which led to struggles in the day to day life, foremost when they went through a flare. The patients that participated in their own treatment, experienced lower anxiety in relation to their treatment. Moreover, the patients described that they did not get the help they required when it came to their diet changes.

Bakgrund: Vuxna med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) kan uppleva svårigheter i sin vardag. De kan uppleva svårigheter med minne, exekutiva funktioner samt motoriska koordinationsproblem. Svårigheterna kan i sin tur påverka olika livsområden, som till exempel arbete, vardagssysslor, ekonomi, roller, studier, deltagande i aktiviteter samt upprätthållande av sociala relationer. Syfte: Syftet är att beskriva hur symtom relaterade till ADHD hos vuxna påverkar utförandet av aktiviteter. Metod: Metoden var en litteraturöversikt där vetenskapliga artiklar söktes fram i databaserna PubMed, Psychinfo och CINAHL och sen analyserades. I studien inkluderades tolv vetenskapliga artiklar. Litteraturöversikten hade en induktiv ansats och utgick från en induktiv analys för att skapa egna kategorier utifrån insamlad data. Resultat: Visade på fyra huvudkategorier av svårigheter relaterat till ADHD hos vuxna. Det förekommer svårigheter med exekutiva funktioner och dess påverkan på aktivitetsutförandet, psykosociala faktorers påverkan på deltagande och utförande av aktiviteter, ADHD symtoms inverkan på studier- och arbetsliv och engagemang i meningsfulla aktiviteter. Slutsats: Ökad föreståelse för ADHD symtom och dess påverkan på vardagen är viktigt att förstå för att kunna erbjuda rätt anpassningar och stöd, Background: Adults with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) may experience difficulties in their daily life. They may struggle with memory, executive function and motor coordination issues. These difficulties can affect various area of life, such as work, daily chores, economy, roles, studies, participation in activities and maintaining social relationships. Aim: The aim of the study was to describe how symptoms related to ADHD in adults affect the performance of activities. Method: The design of the study was a literature review where scientific articles were retrieved from the databases PubMed, Psychinfo and CINAHL and analyzed. Twelve scientific articles were included in this literature review. The literature review had an inductive approach and was based on an inductive analysis to create own categories based on the collected data. Result: Showed four main categories of difficulties related to ADHD in adults. Difficulties are related to executive functioning and its impact on activity performance, psychosocial factors impact on participation and performance of activities, ADHD symptoms impact on study- and work life and engagement in meaningful activities. Conclusion: Increased understanding for ADHD symptom and its impact on everyday life is important to understand to be able to offer right adjustments and support.

Introduktion: Handboll är en populär lagsport som innehåller kroppskontakt, hopp och sprints. Det är dock även en skadedrabbad sport, där bla huvudskador är vanligt. Huvudskador, eller sport related concussion (SRC), är en allvarlig skada som kan leda till komplikationer senare i livet. Tidigare forskning, gällande risken av att drabbas av SRC, har visat skillnader mellan kön samt positioner. Inom svensk handboll är de flesta SRC studier utförda på högsta eliten. Syftet med denna studie var därför att kartlägga förekomsten av SRC, eventuella skillnader mellan positioner, kön, samt symtom och metod för återgång till träning bland division 1 spelare och NIU/RIG-elever. Metod: En online enkät med 22 frågor uppdelat i tre delar skapades. Frågorna validerades genom face-validity samt en pilotstudie. Enkäten skickades sedan ut till alla division 1 klubbar och NIU/RIG-gymnasier, där tränarna/lärarna själva fick distribuera enkäten till sina elever/spelare. Resultat: Förekomsten av SRC av de som svarade i division 1 och NIU/RIG var 34,9%. Resultatet visade att gruppen målvakter rapporterade flest SRC av alla positioner. Kvinnliga spelare rapporterade signifikant fler antal SRC jämfört med herrspelare (58 vs 30, p=0,018) samt även fler olika symtom efter skada jämfört med herrspelarna. Vanligaste strategin för återgång till idrott oavsett kön och position var hjärntrappan. Konklusion: Sammanfattningsvis visade vår data att förekomsten av SRC bland handbollsspelare på div 1 och NIU/RIG är något lägre än tidigare studier på elitspelare. Resultatet att damspelarna rapporterade fler antal SRC, samt fler och mer varierade symtom än herrspelarna stämmer överens med flera tidigare studier. Den vanligaste vägen tillbaka till handbollen var via hjärntrappan. Vår undersökning bidrar till att öka kunskapen om SRC:s inom handbollen och förhoppningsvis kan den bidra till att förebygga denna typ av skada i framtiden., Introduction: Handball is a popular sport that contains a lot of body contact, jumps and sprints. It is also an injury-prone sport, where head injuries are common. Head injuries, or sport related concussion (SRC), is a serious injury that may cause complications later in life. Previous research on the risk of SRC have shown differences between gender and within player position. In Swedish handball, available studies on SRC:s include mostly the highest elite. Thus, we aimed to study the prevalence of SRC, differences between positions, gender, symptoms and method of return to training among Division 1 players and NIU/RIG-students. Method: An online survey with 22 questions divided into three parts was created. The questions were validated through face validity and a pilot study. The survey was then distributed to all division 1 clubs and NIU/RIG high schools, where coaches/teachers were responsible for distributing the survey to their students. Results: The SRC prevalence among the Division 1 and NIU/RIG-student respondents, was 34.9%. Goalkeepers reported the highest incidence of SRC of all positions. Female players reported a significantly higher number of SRC compared to males (58 vs. 30, p=0.018). Furthermore, females reported a more diverse range of post-injury symptoms. The most frequently used return-to-play strategy was the brain-ladder, regardless of gender or position. Conclusion: Our data revealed that the prevalence of SRC among division 1 and NIU/RIG handball players is slightly lower than previous studies on elite handball players. The result that female players reported a higher number of SRC and more varied symptoms than male players, aligns with several previous studies. The most common pathway back to handball was through the brain-ladder protocol. Our study contributes to increasing knowledge about SRC in handball and hopefully can help prevent this type of injury in the future.

Bakgrund: Antal patienter med kronisk njursvikt fortsätter att öka i världen. När njurarnas funktion blir sämre behövs en njurersättande behandling sättas in. Ett alternativ är hemodialys, vilket är en behandlingsmetod som sker på en mottagning två till tre gånger i veckan tre till fyra timmar per tillfälle. Den tidskrävande behandlingen kan påverka patientens upplevda livskvalitet eftersom det innebär en stor förändring i livet. Syfte: Att belysa patienternas upplevelse av livskvalitet vid behandling med hemodialys. Metod: Studien utformades som en allmänlitteraturstudie, där 12 artiklar analyserades och bildade tre olika teman.Resultat: Resultatet av patienternas upplevelser resulterade i tre teman. De tre teman var patientens upplevelse av symtom, patientens förmåga att acceptera sjukdomen och patientens upplevelse av sociala förhållanden.Resultatet visar att hemodialysen påverkar patientens upplevelse avlivskvalitet negativt. Slutsats/Konklusion: Patientens vardag präglas av hemodialysbehandlingen, vilket påverkar livskvaliteten negativt. Inom sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår att hjälpa patienten öka sin livskvalitet. Samtal om patientens livskvalitet och användning av ett befintligt mätinstrument kan sjuksköterskan identifiera patientens individuella behov av omvårdnad relaterat till livskvalitet. Det kan behövas vidare forskning om omvårdnadsinterventioner för att lindra patientens lidande av hemodialysbehandling och öka livskvaliteten., Background: The number of patients with chronic kidney failure continues to increase worldwide. When the kidney function gets worse, a kidney replacement therapy is needed. Haemodialysis is a treatment alternative that takes place at a treatment facility two to three times a week for three to four hours per session. The time-consuming treatment can affect the patients’quality of life (QoL) because it means a major life change. Aim: To highlight the patients’ experience of QoL during haemodialysis treatment. Method: The study was designed as a general literature study. Twelvearticles were analysed and formed three themes. Results: The results of the patients' experiences resulted in three themes. The three themes were the patients' experience of symptoms, the patients' ability of accepting the illness and the patients' experience of social conditions. Conclusion: The patients' everyday life is affected by the haemodialysis, which affect the QoL negatively. Nursing includes helping the patient improve its QoL.Conversations about the patients' QoL and the use of an existing measuring instrument allow the nurse to identify the patients' individual need for care related to QoL. Further research on nursing interventions to alleviate patient suffering from haemodialysis treatment and increase QoL may be needed.

Bakgrund Personer med sjukdomen cancer drabbas ofta av biverkningar och symtom som påverkar livskvalitén i form av bland annat fatigue, illamående, neuropati och smärta. Syfte Att beskriva mjukmassage och söka efter svar om mjukmassage kan vara till hjälp för patienter med cancer att uppleva lindring av symtom och biverkningar relaterat till sjukdomen. Metod Litteraturöversikt med mixed metod. Resultat Enligt denna litteraturöversikt framkommer att mjukmassagens effekt på symtom och biverkningar hos patienter med sjukdomen cancer ger positiva resultat enligt studiens referensram Hälsorelaterad livskvalitet. De olika typer av cancer som inkluderades i studien var bröstcancer, gynekologiskcancer, koloncancer, prostatacancer, metastaserad cancer och cancer i tyroidea. Utfallsmåttet enligt referensramen var: stress, neuropati, fatigue, sömn, livskvalité, smärta, oro/ångest, humör/psykologisk sinnesstämning samt mätning av effekten av mjukmassage genom olika skattningsinstrument, blodprover och mätning av puls, blodtryck och intag av smärtstillande läkemedel. Enligt de granskade artiklarna finns det underlag för att mjukmassagen har positiv effekt för att minska symtom och biverkningar för patienter med cancer. Slutsats Mjukmassage har effekt för patienter med cancer. De studier som granskats i detta arbete visar på positiva effekter av mjukmassage vad gäller symtomen smärta, oro och stress relaterat till cancer som sjukdom och även på biverkningar relaterat till behandling av cancer. Mer svensk forskning på mjukmassage inom cancervården efterfrågas., Background Individuals with the disease cancer often experience side effects and symptoms that affect their quality of life, including fatigue, nausea, neuropathy, and pain. Aim To describe soft massage and explore whether it can be helpful for cancer patients in experiencing relief from symptoms and side effects related to the disease. Method Literature review using a mixed method approach. Results According to this literature review, it is evident that the effect of soft tissue massage on symptoms and side effects in patients with cancer yields positive results within the study's framework of Health-related Quality of Life. The different types of cancer included in the study were breast cancer, gynecological cancer, colon cancer, prostate cancer, metastatic cancer, and thyroid cancer. The outcome measure according to the framework was framework encompass: stress, neuropathy, fatigue, sleep, quality of life, pain, worry/anxiety, mood/psychological disposition, as well as the measurement of the effect of soft massage through various assessment instruments, blood tests, and the measurement of pulse, blood pressure, and intake of pain medication. According to the reviewed articles, there is evidence that soft tissue massage has a positive effect and statistical significance in reducing symptoms and side effects for cancer patients. Conclusion Soft massage has an effect on patients with cancer. The studies reviewed in this work demonstrate positive effects of soft massage in terms of symptoms such as pain, anxiety, and stress related to cancer as a disease, as well as on side effects related to cancer treatment. More Swedish research on soft massage within cancer care is needed.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är idag den vanligaste dödsorsaken både i Sverige och globalt. Kvinnor är överrepresenterade i att uppvisa atypiska symtom vid insjuknandet. Anatomin och patofysiologin skiljer sig mellan könen, trots det är beslutsgränsen vid diagnostik densamma. Mortaliteten är högre för kvinnor och kan bero på underdiagnostik och underbehandling. Sjuksköterskan kan möta denna patientgrupp genom hela vårdkedjan och behöver därför ha tillräckligt med kunskap för att kunna uppmärksamma avvikelser samt kunna se vad som behöver åtgärdas när en patient har drabbats av en hjärtinfarkt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva kvinnors upplevelser av kontakten med vården vid insjuknande i hjärtinfarkt med atypiska symtom. Metod: Litteraturstudien är baserad på tio vetenskapliga studier med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl och PubMedanvändes för litteratursökningen. SBU:s Mall för kvalitetsgranskning av studier användes och dataanalysen utgick från Popenoes guide för litteraturstudier. Resultat: Två huvudkategorier och fyra subkategorier identifierades. Den första huvudkategorin var: Diagnostisering vid hjärtinfarkt med subkategorierna: Inte bli trodd och Rätt diagnos direkt. Den andra huvudkategorin var: Känslor vid bemötande med subkategorierna: Diskriminering och Viljan att inte vara till besvär. Konklusion: Kvinnornas upplevelser av kontakten med vården var främst negativa då de upplevde att vårdpersonal förminskade dem och bortförklarade deras diffusa symtom. Viljan att inte vara till besvär resulterade i att kvinnorna skämdes över att de sökt vård. Ett fåtal av kvinnorna fick rätt hjälp direkt, däremot feldiagnostiserade och felbehandlades majoriteten av kvinnorna i studierna. För att tillgodose kvinnornas alla behov är det av stor vikt att sjuksköterskan har kunskap om och förståelse för kvinnornas upplevelser., Background: Myocardial infarction is the most common cause of death both in Sweden and globally. Women are overrepresented in exhibiting atypical symptoms when they become ill. The anatomy and pathophysiology differ between the sexes, however, the decision limit in diagnostics is the same. Mortality is higher for women and may be due to underdiagnosis and undertreatment. The nurse can meet this patient group throughout the entire care chain and therefore needs to have enough knowledge to be able to notice deviations and to be able to see what needs to be done when a patient has suffered a myocardial infarction. Aim: The purpose of the study was to describe women's experiences of healthcare at the onset of a myocardial infarction with atypical symptoms. Method: This literature study is based on ten scientific studies with a qualitative approach. The databases Cinahl and PubMed were used for the literature search. SBU's template for quality review of studies was used and the data analysis was based on Popenoe's guide for literature studies. Result: Two main categories and four subcategories were identified. The first main category was: Diagnosis in myocardial infarction with the subcategories: Not being believed and Correct diagnosis immediately. The second main category was: Emotions when treated with the subcategories: Discrimination and Not wanting to be an annoyance. Conclusion: The women's experiences of contact with healthcare were mainly negative as they felt that the healthcare staff belittled themand explained away their diffuse symptoms. The desire not to be an annoyance resulted in the women feeling ashamed of seeking care. A few of the women got help right away, but the majority of the women in the studies were misdiagnosed and incorrectly treated. In order to meet all the women's needs, it is of great importance that the nurse has knowledge of and understanding of women's experiences.

Bakgrund: Prolaps är ett tillstånd som drabbar en av tre kvinnor efter vaginal förlossning. Tillståndet kan leda till fysiska och psykiska nedsättningar som smärta, inkontinens, sexuella dysfunktioner och minskad livskvalitet. Syfte: Syftet med litteratursammanställningen var att undersöka effekten av pelvic floor muscle training och pelvic floor physical therapy vid pelvic organ prolaps efter graviditet, i jämförelse med utan aktiv intervention. Material och metod: En litteraturöversikt genomfördes för att sammanställa den aktuella kunskapen och forskningsläget. Sökningarna genomfördes mellan 31 januari 2023 och 13 mars 2023 i databaserna Pubmed, Svemed+ och Cochrane Library. Resultat: PFMT/PFPT hade en signifikant effekt på symtom av prolaps, muskelmassan och arean av M. levator ani. Signifikant färre kvinnor hade sökt vidare behandling efter att ha genomgått PFMT/PFPT. Kombinationen av PFMT och livsstilsråd resulterade i att deltagarna upplevde en ökad livskvalitet efter interventionens slut. Det fanns ingen signifikant skillnad i graden av prolaps eller grad av inkontinens efter interventionen. Konklusion: Det fanns en viss förbättring för de som utförde någon form av PFMT vid prolaps. PFMT/PFPT hade en viss effekt på pelvic organ prolaps, framförallt på känsla av symtom och muskelmassa. Det behövs ännu mer forskning för att i dagsläget kunna dra en vidare slutsats.

Bakgrund: Akut koronart syndrom (AKS) är ett samlingsnamn för akut hjärtinfarkt med ST-höjning (STEMI), akut hjärtinfarkt utan ST-höjning (NSTEMI) samt instabil angina pectoris (kärlkramp). AKS är ett livshotande tillstånd som behöver akutsjukvård utan fördröjning och är en av de vanligaste hälsoproblem globalt. Tidig identifiering av sjuksköterskan har en avgörande roll för behandlingsalternativen. Personcentrerad vård har även en central roll i mötet med patienter som drabbas av AKS samt har gynnsamma effekter genom förbättrad upplevelse av vården. Syfte: Syftet var att identifiera patienters symtom, riskfaktorer och upplevelse av att drabbas av akut koronart syndrom. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod för att få en sammanställning av redan befintlig forskning som är relevant för syftet. PubMed och CINAHL användes som databaser vid sökning av artiklar och totalt inkluderades 26 artiklar. Dataanalysen genomfördes med integrerad analys. Resultat: I resultatet framkom två kategorier med 10 underkategorier. Första kategorin: Symtom relaterat till AKS. Det visade att bröstsmärta var det vanligaste symtomet men även att flertal andra symtom uppkom med stor variation och prodromala symtom vid AKS presenteras i stort. Symtom kopplat till kardiovaskulära riskfaktorer var även en viktig del i presentationen av resultatet samt att försöka tyda och hitta koppling till debuterade symtom. Andra kategorin: Upplevelser relaterat till AKS. Upplevelse av ångest, oro och rädsla av att dö i samband med AKS var inte ovanligt och många deltagare förstod inte att de upplevda symtomen var kopplat till AKS. Slutsats: Det dominerande symtomet vid AKS var bröstsmärta, prodromal symtom presenterades dagar till månader innan insjuknande i AKS. Symtom hade även en stor individuell variation där debut, karaktär och varaktighet skiljde sig åt. Sjuksköterskan har en betydande roll i vården av patienter med AKS där personcentrerad vård har en central roll., Background: Acute coronary syndrome (ACS) is a name for acute myocardial infarction with ST elevation (STEMI), acute myocardial infarction without ST elevation (NSTEMI) and unstable angina pectoris. ACS is a life-threatening condition that needs emergency medical attention without delay and is one of the most common health problems globally. Early identification by the nurse has a decisive role in the treatment options. Person- centred care has also a central role in the meeting with patients who suffer from ACS and the experience of the care. Aim: The aim was to identify the patients' symptoms, risk factors and experience of suffering from acute coronary syndrome. Methods: A literature review with systematic approach was chosen. PubMed and CINAHL were databases used when searching for articles and a total of 26 articles were included. The data analysis was carried out using integrated analysis. Results: The results revealed two categories with 10 subcategories. First category: Symptoms related to ACS. Chest pain was the most common symptom, but other symptoms appeared with great variation and prodromal symptoms in ACS were presented widely. Symptoms linked to cardiovascular risk factors were an important part of the presentation of the results and trying to decipher and find a connection to the first symptoms. Second category: Experiences related to ACS. Experiencing anxiety, worry and fear of dying associated with ACS was not uncommon and many participants did not understand that the symptoms were linked to ACS. Conclusion: The predominant symptom was chest pain, prodromal symptoms were presented days to months before the onset of ACS. Symptoms also had a large individual variation where onset, character and duration differed. The nurse has a significant role in the care of patients with ACS where person- centred care has a central role.

Bakgrund: Hjärtsjukdomar är ett omfattande folkhälsoproblem i dagens samhälle. Det akuta sjukdomstillståndet hjärtinfarkt kräver snabb behandling eftersom tiden är en avgörande faktor för utfallet. Till följd av kvinnans diffusa symtombild föreligger könsskillnader i tiden för ett akut omhändertagande. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelse och hantering av symtom vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt med kvalitativ design och induktiv ansats. I litteraturöversikten inkluderades 11 artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I litteraturöversikten uppenbaras det att kvinnor vanligen upplever icke karaktäristiska symtom samt att de är omedvetna om den diffusa symtombilden vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Kvinnorna hanterar symtomen genom att söka efter logiska förklaringar och självmedicinera. Kvinnans unika upplevelser och hantering medför att mötet med vården blir försenat. Slutsats: Kvinnorna upplevde att samhället och vården hade bristande kunskaper om den icke karaktäristiska symtombilden. För att öka informationen till kvinnorna krävs det att sjuksköterskan är medveten om kvinnors upplevelse vid insjuknandet i hjärtinfarkt. Detta för att möjliggöra en hälsofrämjande vård som förser kvinnorna med information om den diffusa symtombilden. Sjuksköterskans kunskap om kvinnans upplevelser minskar även risken för att kvinnans akuta omhändertagande uteblir. Således kan en vård som minskar lidande och främjar hälsa utformas.

I samband med sjukhusvård kan äldre patienter riskera försämrad hälsa, inklusive delirium. Delirium, som är vanligt hos äldre patienter på sjukhus, är ett akut och allvarligt tillstånd med svåra konsekvenser för såväl patienten som för närstående, vårdpersonal och hälso- och sjukvård. Det är viktigt att delirium förebyggs, identifieras och behandlas. Forskning visar dock på brister i vården, vilket kan påverka patienternas hälsa och välbefinnande negativt. Det övergripande syftet med avhandlingen var att identifiera och beskriva symtom, tecken, riskfaktorer och vårdåtgärder vid delirium hos äldre patienter som vårdas på sjukhus samt att utvärdera tillämpbarheten av ett bedömningsinstrument för att identifiera delirium. Alla deltagande patienter var 65 år och äldre och rekryterades från ett länssjukhus (I-IV) och ett universitetssjukhus (III, IV). Dessutom ingick de bedömare som bedömt delirium med bedömningsinstrumentet 4AT i delarbete IV. Delarbetena bestod av en kvantitativ subgruppsanalys (n=25) av en punktprevalensstudie (n=210), en retrospektiv journalgranskning (n=78) med kvalitativ analys och två tvärsnittsstudier baserade på samma urval (n=200) med kvantitativa (III, IV) och kvalitativa analyser (IV). Data samlades in genom strukturerade intervjuer, validerade instrument, patientjournaler, frågeformulär och en öppen intervjufråga. Patienterna rapporterade svåra och besvärande symtom vilka hade journalförts i begränsad omfattning (14%). Även kognitiv funktionsnedsättning och patienternas beskrivningar av sitt välbefinnande hade journalförts i liten utsträckning. Patienternas tecken på delirium ledde till nedsatt förmåga att såväl delta i sin egen vård som att undvika skada. Vårdpersonalen svarade delvis på patienternas tecken på delirium då åtgärderna kunde vara både anpassade, bristfälliga och utöver vanlig vård. Skörhet var den starkaste riskfaktorn för delirium. Andelen patienter med delirium ökade med svårighetsgraden av skörhet. Den svenska versionen av

Våld mot barn är ett allvarligt folkhälsoproblem och de yngsta barnen är en särskilt utsatt åldersgrupp. Inom forskningen om det förebyggande arbetet framhålls betydelsen av den tidiga identifikationen av våldet. Syftet i denna systematiska litteraturstudie var därför att undersöka vilka tecken som barn 0-6 år uppvisar – medvetet eller omedvetet – när de har utsatts för våld av en primär omsorgsgivare. Insamlingen av data bestod av en systematisk litteratursökning. Den genererade nio vetenskapliga artiklar, vilka utgör studiens urval. Samtliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visade att de yngsta barnen som utsatts för våld av en primär omsorgsgivare uppvisar några olika typer av tecken: affektiva, sociala och utvecklingsmässiga. Exempel på mer specifika tecken som förekom var förhöjd spänningsnivå, aggressivitet, undvikande beteende och problem med känslomässig självreglering. Därutöver var en del tecken av en mer ospecifik karaktär. Med utgångspunkt i ett folkhälsovetenskapligt perspektiv diskuterades resultatet i relation till tidigare forskning och teori. Utifrån att det förelåg en brist på systematiska litteraturstudier där det angivna studieområdet undersökts utgör denna studie ett viktigt bidrag till det rådande forskningsfältet. Avslutningsvis föreslås det att forskare åtar sig att genomföra fler kvalitativa studier med likartade syften, eftersom den systematiska litteratursökningen visade att nästintill alla jämförbara studier hade genomförts med en kvantitativ metod.

Bakgrund: Hjärtinfarkt bedöms vara den ledande dödsorsaken världen över. Kvinnor upplever symtomen vid hjärtinfarkt som diffusa och söker ofta senare vård jämfört med män. Därför avvaktar kvinnorna med att söka vård vilket kan leda till allvarliga komplikationer. Majoriteten av forskningen inom hjärt-kärlutgår från mäns upplevelser vilket medför att kvinnor riskerar att blifeldiagnostiserade och felbehandlade. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att sammanställa litteratur kring kvinnors upplevelser i samband med en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie kvalitativ ansats baserades på 13 vetenskapliga studier.Databassökningar gjordes i Cinahl och PubMed. Resultat: Resultatet bestod av två huvudkategorier, Föreställningar om hjärtinfarkt som behandlar kvinnors uppfattningar gällande hjärtinfarkt och Viljan att vara självständig vilken innefattar kvinnans rädsla av att förlora kontrollen över livet. Slutsats:Bröstsmärta är inte alltid det kvinnor känner vid en hjärtinfarkt då de kan upplevaen generell sjukdomskänsla som trötthet och illamående. Kvinnor beskrev även enrädsla över att lämna familjen och att inte bli tagna på allvar av vårdpersonal. Med ökad förståelse och medvetenhet hos vårdpersonal om kvinnors upplevelser vid hjärtinfarkt kan lidandet för kvinnorna minskas samt en bättre vård ges. Ytterligare forskning inom området är därför av stor vikt., Background: Myocardial infarction is the leading cause of death worldwide. Women´s symptoms of myocardial infarction differ from men's and are often perceived as diffuse. Therefore, women are hesitant to seek care, which can lead to serious complications. The majority of cardiovascular research is based on men's experiences, which means that women are at risk of being misdiagnosed and mistreated. Aim: The purpose of the literature study was to compile literature on women's experiences in connection with a myocardial infarction. Method: The qualitative approach of the literature study was based on 13 scientific studies.Database searches were performed in Cinahl and PubMed. Result: The result consisted of two main categories, Perceptions of myocardial infarction that deal with women's perceptions regarding myocardial infarction and The desire to be independent which includes the woman's fear of losing control. Conclusion:Myocardial infarctions were experienced by women as a general feeling of illness, fears of leaving family and not being taken seriously by health personnel. With increased understanding among healthcare professionals about women's experiences of heart attacks, suffering for women can be reduced and better care provided. Further research in this area is therefore of great importance.

ADHD is often considered a boy's diagnosis, but girls are as likely as boys to bear the symptoms. This requires knowledge among social workers to prevent girls from being stigmatized and create destructive strategies with social consequences. The purpose of this study is to describe and analyses women´s experiences of living with ADHD and to understand the social consequences and adaptation strategies women use from a life course perspective. This qualitative study is based on autobiographies and blogs to provide answers to the research question. It appears that the women suffer from internalized symptoms that often go unnoticed and are noticed only when women's self-esteem is damaged, as they are no longer able to hold together and destructive strategies such as self-harm, eating disorders and addiction are developed. Like boys from whom the diagnostic template is structured, it also appears that the girls have symptoms such as lack of consistency, impulsivity and difficulty in keeping concentration, however, it appears that girls do not have acting out behavior as boys. The results in this study show that girls often were diagnosed in high age, which is often when they are adult women. It appears that the women experience a redress, belonging and relief once the diagnosis takes place. Not all women in the study have experienced that their difficulties have been noticed, but instead they have been identified as deviant by their surroundings.

Identifieringen av upplevelserna kring symtomen vid hjärtinfarkt har visat sig vara en komplex process. En stor kunskapsbrist har betonats kring kvinnors specifika upplevelser av symtom vid hjärtinfarkt. Vid hjärtinfarkt upplever kvinnor själva en otillräcklig förståelse för tolkning av symtomen. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelver av symtom vid hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv ansats med utgångspunkt från åtta resultatartiklar. Data sammanställdes genom att färgmarkera relevant information som slutligen ledde till huvudkategorier och underkategorier. Resultat: Totalt tre huvudkategorier sammanställdes: 1) kvinnors upplevelser av symtom vid hjärtinfarkt, 2) kvinnors kunskap om symtom med underkategorin avsaknad av upplysning samt 3) faktorer som leder till fördröjning att söka vård. Resultatet påvisade att kvinnors upplevelser av symtom grundade sig i atypiska kännetecken för hjärtinfarkt. Konklusion: Upplevelserna av diffusa symtom ledde till att allvarligheten ignorerades av kvinnor och istället eftersöktes andra svar för besvären. Försenat vård var relaterat till att kvinnor inte kunde tolka sina symtom som oroväckande, vilket sjuksköterskan bör ha i åtanke. Resultatet påvisade betydelsen av vidare forskning kring sjuksköterskans roll vid misstänkt hjärtinfarkt ur ett omvårdnadsperspektiv., The identification of the experiences surrounding the symptoms of a heart attack has proven to be a complex process. A large lack of knowledge has been emphasized regarding women’s specific experiences of symptoms in heart attacks. In the case of a heart attack, women themselves experience an insufficient understanding of the interpretation of the symptoms. Purpose: The purpose of the study was to shed light on women’s experiences of symptoms during a heart attack. Method: A general literature study was carried out using an inductive approach baser on eight result articles. Data were compiled by color marking relevant information which ultimately led to main categories and subcategories. Results: A total of three main categories were compiled: 1) women’s experiences of symptoms in heart attack, 2) women’s knowledge of symptoms with the subcategory lack of information and 3) factors that lead to delay in seeking care. The results showed that women’s experiences of symptoms were based on atypical characteristics of myocardial infarction. Conclusion: The experiences of diffuse symptoms led women to ignore the seriousness and instead to look for other answers for the complaints. Delayed care was related to women not being able to interpret their symptoms as worrisome, which the nurse should keep in mind. The results demonstrated the importance of further research into women’s experiences of symptoms in suspected myocardial infarction from a nursing perspective.

De senaste åren har diagnosticering av psykiatriska tillstånd utifrån DSM-manualens symtomkriterier varit föremål för debatt i vilken diagnosernas validitet och nytta har ifrågasatts. Lösningar på detta problem har under de senaste årens erbjudits utifrån flera olika angreppsvinklar, både vetenskapliga och dynamiska, med en gemensam förståelse kring att diagnostisering av psykiatriska tillstånd inte är någon lätt uppgift. Diagnosen spelar en stor roll inom vården i Region Skåne. Regionen strävar efter att å ena sidan bedriva holistisk, person-centrerad vård och å andra sidan basera vården på standardiserade vårdprocesser, vilket skapar en spänning mellan de två fälten. Syftet med denna studie var att undersöka klinikers erfarenhet av denna spänning och av de dilemman som kan uppstå i arbetet med att diagnostisera psykiatriska tillstånd. Studien har omfattat fjorton djupintervjuer med psykologer och läkare och har sin utgångspunkt i kvalitativ metod utifrån grundad teori. Analysen av materialet har genererat fyra huvudteman: Diagnosens (huvud)roll i organisationen, Jakten på det mätbara, Den försvunna livsberättelsen och Diagnosen - nytta eller skada? Resultatet visade att rätt diagnos kan vara svårt att fastslå utifrån en bristande etiologi kring psykiatriska tillstånd och på grund av hur DSM-manualen är konstruerad utifrån symtom. Resultatet visade vidare att medan diagnosen spelar en viktig roll i den psykiatriska vården upplever klinikerna att ett starkt fokus på diagnos, både inom vården och i samhället i stort, kan vara svårt att förena med ett holistiskt synsätt och person-centrerad vård. Diskussionen adresserar de dilemman som presenteras av klinikerna samt spänningsfältet mellan diagnosfokus och holistisk vård., During the past years, the art of diagnosing psychiatric conditions through the DSM manual have been debated and criticized and the validity of the diagnoses have been questioned. Solutions to this problem have during the past few years been offered from several different angles, both scientific and dynamic, with the common understanding that diagnosing psychiatric conditions is no easy task. The diagnosis plays a big role in public health care in Region Skåne. The region strives on one hand to practice holistic, person-centered care, and on the other hand to base the care on standardised processes, which creates a tension between the two. The purpose of this study was to look into clinicians’ experience of this tension and dilemmas that may occur in the work of diagnosing psychiatric conditions. The study consists of fourteen in-depth interviews with psychologists and medical doctors, which have been conducted through a qualitative research standpoint based on grounded theory. The analysis has generated four main-themes: The leading role of the diagnoses within the organisation, The hunt for the measurable, The lost life-story and The diagnoses - help or harm? The result showed that finding the right diagnoses can be difficult considering the lack of information on etiology for psychiatric conditions and due to how the DSM-manual is constructed focused mainly on symtoms. The result further showed that while the diagnoses play an important part in psychiatric health care, the clinicians experience that the strong focus on diagnoses, both in health care and in society in general, can be difficult to merge with the ambition to treat the patient from a holistic point of view. The discussion addresses the dilemmas presented by the clinicians and the tension in public health care between the focus on diagnosis and holistic care.

Healthcare and residential care workers represent two occupational groups that have, in particular, been at risk of Covid-19, its long-term consequences, and related sick leave. In this study, we investigated the predictors of prolonged sick leave among healthcare and residential workers due to non-hospitalized Covid-19 in the early period of the pandemic. This study is based on a patient register (n = 3209) and included non-hospitalized healthcare or residential care service workers with a positive RT- PCR for SARS-CoV-2 (n = 433) between March and August 2020. Data such as socio-demographics, clinical characteristics, and the length of sick leave because of Covid-19 and prior to the pandemic were extracted from the patient’s electronic health records. Prolonged sick leave was defined as sick leave ≥ 3 weeks, based on the Swedish pandemic policy. A generalized linear model was used with a binary distribution, adjusted for age, gender, and comorbidity in order to predict prolonged sick leave. Of 433 (77% women) healthcare and residential care workers included in this study, 14.8% needed longer sick leave (> 3 weeks) due to Covid-19. Only 1.4% of the subjects were on sick leave because of long Covid. The risk of sick leave was increased two-fold among residential care workers (adjusted RR 2.14 [95% CI 1.31–3.51]). Depression/anxiety (adjusted RR 2.09 [95% CI 1.31–3.34]), obesity (adjusted RR 1.96 [95% CI 1.01–3.81]) and dyspnea at symptom onset (adjusted RR 2.47 [95% CI 1.55–3.92]), sick leave prior to the pandemic (3–12 weeks) (adjusted RR 2.23 [95% CI 1.21–4.10]) were associated with longer sick leave. From a public health perspective, considering occupational category, comorbidity, symptoms at onset, and sick leave prior to the pandemic as potential predictors of sick leave in healthcare may help prevent staff shortage.

Inledning: Patienter med covid-19 har en ökad risk att drabbas av lungemboli. Symtomen som patienter med covid-19 har liknar många gånger symtom på lungemboli. Förhöjda D-dimer-värden ökar misstanken om lungemboli. Detta är dock svårt att tolka eftersom patienter med covid-19 kan ha förhöjda D-dimervärden på grund av infektionen. För att misstänka lungemboli behövs ett positivt utslag på D-dimer och beaktande av symtom och för att påvisa lungemboli behöver patienter genomgå en undersökning med datortomografi (DT). Syfte: Beskriva symtom och kliniska tecken hos patienter med covid-19 som genomgår en datortomografiundersökning med frågeställningen lungemboli. Genom syftet utformades frågeställningen: Ses någon skillnad i symtom och kliniska tecken hos patienter med covid-19 som får diagnosen lungemboli och de som inte får diagnosen lungemboli? Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturöversikt och innefattar elva vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod. Resultat: Ingen signifikant skillnad kunde ses i symtom, fysiska mätvärden, ålder och kön hos patienter med covid-19 som diagnostiserades med lungemboli jämfört med de som inte diagnostiserades med lungemboli, men däremot sågs en signifikant skillnad i D-dimernivåerna. Alla patienter med covid-19 hade förhöjda D-dimernivåer, och de patienterna med lungemboli hade högre värden. Slutsats: Det gick inte att urskilja något D-dimergränsvärde som med säkerhet kan utesluta lungemboli hos patienter med covid-19. Symtom och fysiska mätvärden hos patienter med covid-19 som drabbats eller inte drabbats av lungemboli är lika varandra. Förhöjda D-dimer- nivåer hos patienter med covid-19 är vanligt. Detta gör att många patienter med covid-19 remitteras till DT med frågeställningen lungemboli. Röntgensjuksköterskan ska kunna avgöra om en undersökning är berättigad för att en patient inte ska bli utsatt av en onödig stråldos, vilket är komplicerat i detta fall.

Syfte: Att utvärdera patientnyttan av behandling med apnébettskena vid obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) på avdelningen för Orofacial smärta och käkfunktion på Odontologiska fakulteten, Malmö Universitet, samt att undersöka vilka subjektiva och kliniska faktorer som kan förutsäga ett lyckat behandlingsutfall samt om behandlingsbiverkningar uppstår. Material och metod: I en retrospektiv kvalitetsstudie utvärderades 183 konsekutiva patientjournaler mellan 2017/01–2020/05. Data från journalerna granskades avseende subjektiva symtom och kliniska fynd för att kunna besvara på befintliga frågeställningar. Data inhämtades från ett standardiserat formulär och klinisk undersökning från baseline (n=183), 3 månader (n=143) samt 1 årsuppföljning (n=93). Datamaterialet analyserades i SPSS 27. Resultat: En god behandlingseffekt rapporterades av 66% vid 3 månaders och 64% vid 1 årsuppföljningen. En signifikant kvarstående förbättring av morgontrötthet (p<0,000), dagtrötthet (p<0,000) och sömnighet (p<0,000) registrerades. Sömnighet graderades med Epworths sömnighetsskala. Antal uppvaknande per natt minskade (p<0,000). Följsamheten var god, 71% använde skenan 6–7 nätter i veckan. Den vanligaste biverkningen var övergående smärta i tuggsystemet. Bettavvikelser i form av minskad vertikal och horisontell överbitning förekom hos 22 respektive 14 patienter vid 3 månaders uppföljningen. Inga predikterande faktorer för en positiv behandlingseffekt kunde registreras i denna studie. Slutsats: Majoriteten av patienter upplevde en god behandlingseffekt, hade minskad morgon och dagtrötthet och uppvisade en god följsamhet av att använda apnébettskenan. Inga prediktiva värden kunde identifieras för gott behandlingsutfall. Smärta och bettavvikelse rapporterades av var femte patient, minskad horisontell och/eller vertikal överbitning registrerades hos ungefär var 10:e patient, Aim: To evaluate the long-term effect of treatment with an oral appliance in patients withobstructive sleep apnea syndrome (OSAS) at the Department of Orofacial Pain and JawFunction, Faculty of odontology, Malmö University, and to investigate which subjective andclinical factors can predict a successful treatment outcome and whether side effects occur. Material and method: In a retrospective quality study, 183 consecutive patient records wereevaluated between 2017/01-2020/05. Data from the records were examined for subjectivesymptoms and clinical findings in order to answer stated questions. Data were obtained froma standardized inquiry and a clinical examination from baseline (n=183), 3 months (n=143)and a one-year follow-up (n=93). The data material was analysed with SPSS 27. Results: A good treatment effect was reported by 66% at 3 months and 64% at 1 year followup. A significant sustained improvement in morning sleepiness(p<0.000), daytime sleepiness(p<0.000), and sleepiness (p<0.000) was recorded. Sleepiness was graded according to theEpworth sleep index. The number of awakenings per night decreased (p<0.000). Compliancewas good, 71% of patients used the splint 6-7 nights a week. Most common dental sideeffects were transient pain in the masticatory system. Dental side-effects in the form ofreduced vertical and horizontal overbite occurred in 22 respectively 14 patients at the 3months follow up. No predictive factors could be found in this study. Conclusion: The majority of patients experienced a good treatment effect, had reducedmorning fatigue and daytime sleepiness and showed a good consistency of using an oralappliance. No predictive values could be identified for good treatment outcomes. Pain anddental changes were reported by one in five patients, decreased overbite and/or overjet wasrecorded in approximately one in 10 patients.

Sammanfattning Bakgrund: Lungcancer är den vanligaste cancerrelaterade dödsorsaken i världen. Många personer som lider av lungcancer lider av symtomen från lungcancern och från biverkningarna av behandlingen. Samtidigt som de psykiska besvären också påverkar personens välmående och livskvalitet. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelser av lungcancer och hur dess symtom påverkar livskvaliteten. Metod: För att besvara studiens syfte användes en allmän litteraturöversikt med en kvalitativ ansats baserats på tio vetenskapliga artiklar. Resultat: I resultatet presenteras två huvudkategorier. Den första huvudkategorin Lungcancer påverkar det psykiska måendet med tillhörande underkategorier Upplevelser av skuld och otillräcklighet, Upplevelser gällande ovissheten i framtiden och om sjukdomen skulle återkomma och Upplevelser av förändrad självbild. Den andra huvudkategorin Lungcancer påverkar det fysiska måendet med underkategorierna Upplevelser av förändring i livskvaliteten, Upplevelser av påverkan på det sociala livet och Upplevelser av symtom. Slutsats: Personer med lungcancer upplever en rad olika symtom både psykiskt och fysiskt. Det kan vara påverkan på det sociala livet, skuldkänslor och förändrad självbild. Det är inte bara symtom från själva sjukdomen och behandling och biverkan av behandling, som kan påverka livskvaliteten hos personer med lungcancer utan också de sociala aspekterna.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken för både mänoch kvinnor i Sverige. Tidigare forskning visar att det kan vara en skillnad isymtombild mellan män och kvinnor vid hjärtinfarkt. Hälso- och sjukvården skavara jämlik. Trots detta kan det finnas skillnad avseende vårdens utformning ur ettgenusperspektiv. Sjuksköterskan har en viktig roll att i ett tidigt skedeuppmärksamma tidiga tecken på misstänkt hjärtinfarkt.Syftet var därför att belysa kvinnors upplevelser av symtom samt erfarenheter ochagerande vid hjärtinfarkt.Metod: Studien är en litteraturöversikt och baserad på 15 vetenskapliga artiklarmed kvalitativ ansats.Resultat: Det är vanligt att kvinnors symtom på hjärtinfarkt är mångtydiga ochsvåra att tolka. I ett tidigt skede kan symtomen yttra sig såsom orkeslöshet ochtrötthet. Sedermera tilltar symtombilden som sällan stämmer med kvinnorsförväntningar på hur en hjärtinfarkt ska yttra sig. Detta kan innebära att kvinnorstartar en individuell beslutsprocess där olika faktorer påverkar huruvida debestämmer sig för att uppsöka sjukvård.Slutsats: Det finns stora variationer i hur kvinnor upplever symtom, erfarenheteroch hur de agerar tiden innan en hjärtinfarkt. Samhället behöver uppmärksamma attdet fortfarande råder ojämlikhet i vården mellan kvinnor och män. Sjuksköterskanska sträva efter att anta ett personcentrerat förhållningssätt och bemöta den unikaindividen med kunskap och respekt för kvinnors svårtolkade symtom som kanorsakas av en hjärtinfarkt., Background: Cardiovascular disease is the most common cause of death for bothmen and women in Sweden. Previous research shows that there may be a differencein symptoms between men and women in heart attacks. Health care must be equal.Despite this, there may be differences regarding the design of care from a genderperspective. The nurse has an essential role in paying attention to early signs ofsuspected myocardial infarction at an early stage.This study aimed to highlight women's experiences of symptoms and theirexperiences and actions in heart attacks.Method: The study is a literature review and based on 15 scientific articles with aqualitative approach.Results: Symptoms of a heart attack in women are ambiguous and difficult tointerpret. At an early stage, the symptoms may manifest as weakness and fatigue.Later, the symptom picture increases, which rarely matches women's expectationsof how a heart attack should manifest itself. The results also demonstrate is canmean that women start an individual decision-making process where differentfactors affect whether they seek medical care.Conclusion: There are significant variations in how women experiencesymptoms, experiences and how they act in the time before a heart attack. It isurgent to pay attention that there is still inequality in care between women and men.Nurses should strive to adopt a person-centered approach and treat the uniqueindividual with knowledge and respect for women's difficult-to-interpret symptomsthat a heart attack can cause.

Problematiskt datorspelande är ett beteende som ökar hos våra barn och unga. Några utvecklar beroende, diagnosen är ny och benämns gaming disorder. De barn och unga som utvecklar gaming disorder lider av ohälsa både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjuksköterskan har en betydande roll vid beroendesjukdomar och dess interventioner. Syftet var att sammanställa och beskriva det vetenskapliga underlaget gällande vilka interventioner som används och dessa interventioners effekt hos barn och unga när det gäller gaming disorder. Beskrivande litteraturöversikt har använts som metod, där 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ metod söktes i databaserna Cinahl, APA Psykinfo och Pubmed (n=9) och en manuell litteratursökning av referenslistor (n=2) som besvarade syftet för examensarbetet. Elva artiklar granskades och analysen resulterade i två övergripande kategorier; interventioner vid gaming disorder och interventioners effekt, med tillhörande underkategorier. Interventioner som användes vid gaming disorder var olika former av kognitiv beteendeterapi (KBT) samt behandling med farmaka eller mindfulness. Resultatet visade att dessa interventioners effekt gav olika grad av symtomreducering vilket ledde till ökad hälsa. Slutsatsen av litteraturstudien är att den intervention som främst användes vid gaming disorder var KBT. Den viktigaste effekten av interventionerna var att få symtomreducering av svårighetsgraden. Även familjemedverkan spelade en viktig roll för interventionsresultatet. Denna studie kommer att kunna användas av sjuksköterskor som arbetar dels preventivt med barn och unga samt inom primärvård och barnpsykiatrisk vård. Studien kommer att ge dem en överblick över vilka interventioner som finns och vilka effekter som kan förväntas av initierad intervention.

The aim of the study is to examine if family therapists who work with traumatized clients in family treatment and investigation are affected by secondary trauma and whether there are opportunities to recover from work. To answer the study’s aim and questions, a qualitative method has been used where ten semi-structured interviews have been conducted. The collected empirical data has subsequently been interpreted and analyzed of the basis of previous research and Isdal's and Figley's psychological explanations of concepts. The results show that the family therapists experience secondary traumatic stress at work, but that a few have developed severe or long-term symptoms of secondary trauma as a result from the work. The results also indicate that family therapists who have experienced previous trauma feel strengthened in their professional role, while others feel that the event has weakened their ability to treat and provide support towards the client. Furthermore, the results show that several family therapists possess individual resources and strategies that enable their chances of recovery. However, the organization lacks methods in terms of offering organizational support that leads to deteriorating conditions for the family therapist’s recovery., Syftet med föreliggande studie är att undersöka om familjebehandlare som arbetar med traumatiserade klienter i familjebehandling och utredning påverkas av sekundär traumatisering och om det finns möjligheter att återhämta sig från arbetet. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ metod använts där tio semistrukturerade intervjuer genomförts. Den insamlade empirin har därefter tolkats och analyserat utifrån tidigare forskning samt Isdals och Figleys psykologiska begreppsförklaringar. Resultatet visar att familjebehandlarna upplever sekundär traumatisk stress i arbetet men att ett fåtal har utvecklat allvarliga eller långvariga symtom för sekundär traumatisering till följd av arbetet. Resultatet indikerar även att familjebehandlare som erfarit tidigare trauman upplever sig stärkta i yrkesrollen medan andra upplever att händelsen försvagat deras förmåga att bemöta och tillhandahålla stödjande verktyg för klienten. Vidare synliggör resultatet att flera familjebehandlare besitter individuella resurser och strategier som möjliggör deras chans till återhämtning. Verksamheten brister dock i avseende att erbjuda organisatoriskt stöd som leder till försämrade förutsättningar till familjebehandlarnas återhämtning.

Bakgrund: Sexualitet utgör en del av identitet och är viktig för livskvalitet. Sexuell hälsa är en mänsklig rättighet, men svårt att tala om. Cervixcancer och behandling orsakar sexuell ohälsa och sänkt livskvalitet. Sjuksköterskan kan optimera vården. Syfte: Att belysa kvinnors behov, symtom och upplevelser relaterat till sexualitet efter cervixcancer. Metod: Icke-systematisk litteraturstudie med 10 vetenskapliga artiklar. Fem av kvantitativ design, tre av kvalitativ, samt två mixed method. Datanalys skedde med integrerad analys. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades; sexuell dysfunktion vid cervixcancer, skuld och skam och kvinnors behov och förväntningar på hälso- och sjukvården, samt åtta underkategorier. Slutsats: Cervixcancer hotar kvinnors sexualitet, de önskar mer stöd och information. Önskvärt är mer utbildning för sjuksköterskor att samtala om sexualitet, och även fler specifika interventioner för att åtgärda kvinnornas bekymmer.

Hjärt- och kärlsjukdomar fortsätter att vara en av de främsta dödsorsakerna i världen. Akut koronart syndrom (AKS) drabbar såväl yngre som äldre, kvinnor som män och personer ur alla samhällsgrupper. Att drabbas av sjukdom är en individuell och personlig upplevelse vilket vården bör ta hänsyn till i mötet med varje enskild patient. Syftet var att beskriva patienters symtom vid insjuknande i akut koronart syndrom. Metoden som valdes var litteraturöversikt. En litteraturöversikt ger möjligheten att belysa och beskriva redan existerande forskning. Sökningarna gjordes via databaserna PubMed och CINAHL vilket resulterade i 17 inkluderade artiklar. Dataanalysen genomfördes med integrativ analys. Resultatet påvisade stor variation i insjuknandet i AKS men också flertalet likheter. Det vanligaste symtomet var bröstsmärta eller obehag i bröstet för samtliga patientgrupper. Majoriteten av patienter upplevde minst ett prodromalsymtom. Den genomsnittliga symtombördan för samtliga AKS-diagnoser var mellan fem till sex symtom. Likheter framkom också vid flertalet analyser av symtomkluster, såväl vid analys av en bred population som inom specifika samhällsgrupper. Samtidigt fanns tydliga skillnader mellan olika samhällsgrupper me avseende på kön, ålder, komorbiditet, socioekonomisk status samt etnisk och kulturell tillhörighet. Tydliga skillnader kunde också observeras vid jämförelse av insjuknande i IAP, NSTEMI och STEMI. Slutsats: Tydliga skillnader såväl som stora likheter förekommer vid insjuknande i AKS mellan olika samhällsgrupper. För att förbättra möjligheten att göra liknande jämförelse och öka generaliserbarheten behöver standardisering ske gällande datainsamlingen av symtom. En standardisering av datainsamlingen skulle ge förbättrade förutsättningar att dra slutsatser kring insjuknandet i AKS för att kunna erbjuda personer en personcentrerad vård.

Bakgrund: I Sverige lever ungefär två procent av befolkningen med hjärtsvikt. Hjärtsvikt är en obotlig sjukdom som har en dålig prognos som jämförs med cancer. Syfte: Att belysa och sammanställa forskning som beskriver patienters upplevelser av att leva med hjärtsvikt. Metod: Denna studie är en litteraturöversikt som fokuserar på genomförda studier som är vetenskapligt granskade. Resultat: Två teman framkom vilket var begränsat liv och förändrat liv. Nio subteman skapades var att aldrig vara utvilad, att känna sig kvävd, att inte våga somna, att känna sig fängslad, förändrad livsstil, en oviss framtid, glädjen försvinner, att ge kontrollen till någon annan och att kunna gå vidare med livet. Konklusion: Hjärtsvikt begränsar patienters liv de fysiska begränsningar som är på grund av främst andfåddhet samt trötthet. Hjärtsvikt förändrar patienters liv genom att få en annan livsstil samt att de blir påverkade emotionellt som leder till minskad livskvalitet. Sjuksköterskor kan med denna kunskap få en ökad förståelse hur det är att leva med hjärtsvikt för att därigenom kunna ge en mer personcentrerad vård., Background: In Sweden, approximately two percent of the population lives with heart failure. Heart failure in an in incurable disease that has a bad prognosis and compared to cancer. Purpose: To elucidate and compile research that describes patients’ experiences of living with heart failure. Method: This study is a Literature Review that focuses on studies that have been scientifically reviewed. Results: Two themes were found that were limited lives and changed lives. Nine sub-themes created were, to never be rested, to feel suffocated, to not dare fall asleep, living in prison, changed lifestyle, uncertain the future, the joy that disappears, to give control to someone else and to move on with life. Conclusion: Heart failure limits patient’ lives to the physical limitations that are mainly due to dyspné and fatigue. Heart failure changes patients by changing their lifestyle and being emotionally affected which leads to reduced quality of life. With this knowledge, nurses can gain an increased understanding of what it is to live with heart failure, thereby being able to provide more person-centered care.

Bakgrund: Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig från den generella symtombilden vilket kan vara diffus smärta, trötthet och ångest. Vid hjärtinfarkt upplevs kroppen och tillvaron förändrad, fysiska och psykiska begränsningar skapar lidande. Välbefinnande går emellertid att uppnå trots förekomst av sjukdom, dock krävs återfunnen kontroll över livssituationen. Sjuksköterskan ska besitta kunskap för att lindra lidande och främja hälsa och välbefinnande. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av att drabbas av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt där datamaterialet består av tio vetenskapliga artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Resultat: I resultatet framkom det fyra kategorier: Ett försenat vårdmöte; Upplevelsen av välbefinnande påverkas av sjukvården; En förändrad tillvaro och Vikten av meningsfulla relationer. Konklusion: Uppsatsen påvisar att kvinnor med hjärtinfarkt upplever ett dagligt lidande till följd av sin sjukdom. Kvinnor upplever att sjukdomen begränsar deras vardag och påverkar deras livssituation. Vikten av att ha ett socialt kontaktnät och professionellt stöd blir centralt för en förbättrad återhämtning., Background: Women's symptoms of myocardial infarction differ from the general symptomatology, which may be diffuse pain, fatigue and anxiety. After myocardial infarction, the body and lifestyle are perceived changed, physical and mental limitations create suffering. Well-being can be achieved even during the presence of illness, however, control over the life situation is required. The nurse should possess knowledge to relieve suffering and promote health and well-being. Purpose: To shed light on women's experiences of being affected by a heart attack. Method: A qualitative literature review where the data material consists of ten scientific articles based on the perspective of the patient. Results: In the result four main categories emerged: A delayed care meeting; The experience of well-being is affected by health care; A changed existence and the importance of meaningful relationships. Conclusion: The essay demonstrates that women with myocardial infarction experience a daily suffering connected to their illness. Women feel that the disease limits their daily lives and affects their life situation. The importance of having social contacts and professional support becomes central to improve recovery.

När kvinnor drabbas av en hjärtinfarkt har de ofta diffusa symtom som kan vara svåra att förstå då deras symtom inte passar in i den typiska hjärtinfarkts-bilden. Kvinnor får heller inte likvärdig behandling som männen vid en hjärtinfarkt. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt. Studiens Metod var en litteraturöversikt, denna metod lyfter vad tidigare forskning kunnat visa om kvinnors upplevelser och erfarenheter av insjuknandet vid en hjärtinfarkt. I resultatet framkom två teman och sju subteman. Tema ett: Otydliga och svårtolkade tecken, där tre subteman kunde urskiljas, dessa var Fatigue som dominerande debutsymtom, Olika symtom och Behov av hjälp och stöd för att söka vård. Tema två: Kvinnors förväntningar av en hjärtinfarkt och där kunde fyra subteman urskiljas: Förutfattade meningar om hjärtinfarkt, Andra ofarliga förklaringar, Oro över att inte bli tagen på allvar och Kvinnans känsla av ansvar. Huvudfynden visade att kvinnor, när de drabbas av hjärtinfarkt, inte alla gånger förstår allvaret i situationen då de symtom de får är så pass diffusa att det inte alltid går att relatera dem till något allvarligt. Detta resulterar i att vård inte söks i tid, vilket fördröjer tid till behandling. Författarna anser att fynden är viktiga för sjukvårdspersonal att uppmärksamma, för att ett onödigt vårdlidande skall kunna undvikas. Det finns okunskap hos kvinnor och sjukvården kring kvinnors insjuknande i hjärtinfarkt. Detta kan orsaka problem då kvinnorna inte söker vård i tid samt att sjukvården riskerar att missbedöma dem och vård kan utebli.

Bakgrund: Hjärtinfarkt bedöms vara den ledande dödsorsaken världen över. Trots att fler män än kvinnor insjuknar i hjärtinfarkt är dödligheten bland kvinnor högre. Bilden av hjärt- kärlsjukdom har länge präglats av ett manligt perspektiv vilket är en livshotande inställning som leder till att kvinnors symtom inte tas på allvar. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt där elva artiklar från databaserna CINAHL Complete och PubMed granskats och analyserats. Resultat: De vanligaste symtomen hos kvinnor med hjärtinfarkt var smärta, fatique, andningspåverkan, gastrointestinala besvär och kroppstemperaturförändringar. Många kvinnor hade svårt att förstå och relatera sina symtom och blev inte tagna på allvar i vården. Det fanns en tydlig frustration då symtomen i många fall inte överensstämde med de symtomförväntningar som fanns. Slutsats: Litteraturöversikten lyfter fram kvinnors symtom vid hjärtinfarkt och bidrar till att skapa en förståelse för kvinnans tankemönster vid vårdsökandet. Hjärtinfarkt ska inte baseras på kön utan på kliniska fynd. Genom att vidga en större förståelse för hur kvinnor tolkar sina symtom kan vårdpersonal förbättra utgången för kvinnor med hjärtinfarkt., Background: Myocardial infarction is considered to be the leading cause of death worldwide. Although the number of cases is higher in men, the mortality rate is higher amongst women. The image of cardiovascular disease has long been characterized by a male perspective, which is a life-threatening attitude that leads to women's symptoms not being taken seriously. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of myocardial infarction symptoms. Method: A literature study where eleven articles from the databases CINAHL Complete and PubMed were reviewed and analyzed. Results: The most common symptoms in women with myocardial infarction were pain, fatigue, respiratory distress, indigestion and body temperature changes. Many women had a hard time understanding and relating their symptoms to cause and were hence not taken seriously in care. There was a clear frustration as the symptoms in many cases did not match the expectations that existed. Conclusion: This literature review highlights women’s symptoms of myocardial infarction and helps to create an understanding of the woman's thought patterns when seeking care. Assessment of myocardial infarction should not be based on gender but on clinical findings. By broadening a greater understanding of how women interpret their symptoms, healthcare professionals can improve the outcome for women with myocardial infarction.

Introduktion/Bakgrund: År 2018 drabbades 21 765 personer av 24 800 hjärtinfarkter i Sverige. Av dessa avled 5 800 personer vilket är jämförbart med att var fjärde drabbad avled inom 28 dagar. Hjärtinfarkt innebär ischemi i hjärtats muskelceller som orsakar celldöd. Det finns två olika hjärtinfarkter – NSTEMI och STEMI. Det är känt att sjukdomar uppträder olika mellan könen och att det därmed kan vara svårare för sjuksköterskan att identifiera symtom och tecken hos det ena eller det andra könet, exempelvis upplever kvinnor fler och mer diffusa symtom vid hjärtinfarkt i jämförelse med männens symtomupplevelse. Med anledning av detta är det viktigt att sjuksköterskan har kunskap om könsvariationer för att ge en så god vård som möjligt, oavsett om patienten är man eller kvinna. Syfte: Att beskriva skillnader i mannens respektive kvinnans upplevelser vid hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med utgångspunkt från Polit och Beck (2017) process om nio steg för sökstrategi och datainsamling, urvalsprocess samt bearbetning och sammanställning. Två sökstrategier användes, bibliografisk databassökning och ancestry approach, vilket genererade elva artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån kvalitativa- och kvantitativa granskningsmallar av Polit och Beck (2017). Resultat: Det förekom skillnader i symtomupplevelse mellan män och kvinnor vilket redovisas i Smärtor skiljer sig mellan könen; Fatigue - vanligaste symtomet hos kvinnor; Kvinnor upplever generell ångest medan män upplever dödsångest; Varken män eller kvinnor vill vara till besvär och Männens sexuella funktion försämras efter hjärtinfarkt. Slutsats: Hjärtinfarkt är, för både män och kvinnor, en stor händelse som förändrar livet både för den drabbade och personer i dennes närhet för all framtid. Trots att forskningen går framåt och att antalet insjuknanden samt dödsfall sjunker drastiskt är antalen fortfarande höga och innebär ett stort lidande för varje enskild drabbad samt den drabbades nära och kära. Vid tiden f

Introduktion: Varje år diagnostiseras 4200 personer i Sverige med lungcancer. Patienter uppger i samband med sin diagnos ha en stillasittande livsstil och påfrestande symtomupplevelse. Vid behandling av lungcancer är god symtomlindring av betydelse och därav har sjuksköterskan en viktig del vid rehabiliteringen. Fysisk aktivitet har genom studier bevisats vara en viktig intervention samt minskar komplikationer. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att belysa betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. Metod: Litteraturstudien genomfördes enligt Polit och Beck (2017) nio steg, sexton vetenskapliga artiklar kom fram efter systematiska sökningar i databaserna CINAHL, PubMed och PsycInfo, samtliga artiklar presenteras i en artikelmatris (bilaga 1). Artiklarna som användes till studiens resultatdel var tio kvantitativa, fyra kvalitativa och två mixad-metod. Resultat: Utifrån insamlat material utarbetades två huvudkategorier med sex underrubriker som svarade på betydelsen av fysisk aktivitet som symtomlindring hos patienter med lungcancer. De två huvudkategorierna var fysisk samt psykisk symtomlindring med underrubriker fatigue, dyspné, smärta, mental hälsa, depression samt ångest. Konklusion: I studiens resultat framkom det att majoriteten av patienter med lungcancer upplevde att fysisk aktivitet påverkade deras fysiska och psykiska symtombörda positivt genom lindring. Fysisk aktivitet ökade patientens välbefinnande genom att sänka graden av negativ symtomupplevelse såsom exempelvis trötthet, smärta och ångest.

Background and Objective: Comorbidity and especially cardiovascular diseases are common among patients with chronic obstructive pulmonary disease (COPD). The primary purpose of this study was to identify drugs for the treatment of cardiovascular diseases in COPD patients. The secondary purpose was to analyze whether the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms. Method: The study was a retrospective cross-sectional study of 421 COPD patients whose drug lists were analyzed and cardiovascular drugs were identified. These drugs were then divided into eight drug groups, based on the drug's ATC (Anatomic Therapeutic Chemical classification system) codes. Only patients with reported cardiovascular diseases were included in the analysis. Patients with mild and severe COPD symptoms were identified. Thereafter, the patients were divided into two groups based on the COPD symptoms. Chi-squared test was performed to see if the use of cardiovascular drugs differs between patients with mild and severe COPD symptoms. Setting: Primary and secondary care patients with COPD in Gävle and Dalarna. Main outcome measures: Identify and analyze the use of cardiovascular drugs in COPD patients with mild and severe symptoms. Results: The results of the survey showed that cardiovascular drugs were used by 274 (65%) of the COPD patients. Among them, 66 % with severe COPD symptoms and 34 % with mild symptoms. The use of the eight cardiovascular drug groups were similar between patients with mild and severe COPD symptoms. There wasn’t any statistically significant difference in the use of cardiovascular drugs between patients with mild and severe COPD symptoms (p= 0,893). Conclusions: There wasn’t any difference in the use of cardiovascular drugs among patients with mild and severe COPD symptoms. However, this result needs to be substantiated with a follow-up study with a larger study population and longer study time to be generalizable.

Bakgrund: Sjuksköterskor har delade attityder till psykisk ohälsa. Mest förekommande var attityder gällande rädsla och behandling, samt auktoritära attityder. Majoriteten av patienterna erhöll negativa upplevelser av sjuksköterskors attityder, inkluderat stigmatisering, nedvärdering och sedering. Syfte: Denna litteraturöversikt syftade till att skapa en översikt över sjuksköterskestudenters attityder gentemot psykisk ohälsa. Metod: Tillämpad metod var en allmän litteraturöversikt där 16 artiklar analyserades. Resultat: Sjuksköterskestudenterna hade delade attityder till psykisk ohälsa. Vanligt förekommande attityder delades in i kategorierna; ”synen gentemot personer med psykisk ohälsa”, ”upplevelser i mötet med personer med psykisk ohälsa” samt ”närvaro, eller frånvaro, av kunskap och förståelse”. Många sjuksköterskestudenter ansåg personer med psykisk ohälsa som farliga, våldsbenägna och att symtomen inte var äkta. Sjuksköterskestudenterna ansåg även att patienten bär ansvaret till sin sjukdom. Sjuksköterskestudenter såg även psykisk sjuka personer som någon utanför den egna gruppen. Dock visade en stor del av sjuksköterskestudenterna inkluderade attityder och mod till att vårda en psykisk sjuk och en förståelse för patientens symtom och sjukdomsbild. Slutsats: Rädsla och segregerande attityder riktade mot personer med psykisk ohälsa är vanligt förekommande bland sjuksköterskestudenter. En stor del sjuksköterskestudenter tar inte heller patienters symtom på allvar och det finns en bristande förståelse gällande psykisk ohälsa., Background: Nurses held divided attitudes towards mental illness. Most commonly emerged attitudes were those related to different forms of fear, authoritarian attitudes and treatment. Patients experiences of nurses’ attitudes towards mental illness were for the most part negative, including being stigmatized, the staff being degrading towards the patient, as well as sedation. Aim: The aim of this study was to create an overview of nursing students’ attitudes toward mental illness. Method: The method used were a general literature review containing 16 articles which were analyzed. Results: Nurse students held divided attitudes towards mental illness. Commonly emerged attitudes were categorized into “the view on persons with mental illness”, “experiences and feelings of contact with mentally ill persons” and “the presence, or absence, of knowledge and understanding”. Many nursing students viewed the mentally ill as dangerous and more prone to violence, that the patients’ symptoms were not real and that the individual is responsible for becoming mentally ill. Nursing students also viewed the mentally ill as someone outside of the own group. However, many nursing students also showed including attitudes and courage regarding caring for a mentally ill patient, as well as showing an understanding for the patients’ symptoms and diagnosis. Conclusion: Fear and segregated attitudes aimed towards mentally ill persons commonly emerge amongst nursing students. A large number of nursing students does not take patient’s symptoms seriously, and there is a short understanding regarding mental illness.