Search

The purpose of this study was to examine former police employees’ attitudes towards coming back again to the Swedish Police and seek solutions for what can be done to enhance the chances of successful re-employments. To answer these issues, interviews were made with ten former police employees. Themes were extracted with a thematic analysis from the interview answers and four strategic documents in relation to a multisystemic perspective and intersectional theory framework. By the qualitative method, the observations and thematic analysis, results crystallized to an existing resistance towards coming back, due to lack of new individual challenges in the roles offered within the police, structural barriers for personal development, under-utilization of individual skills within the police work context, in addition to confirmation of former assumed experiences of insufficient salary development. Themes for development were: Efficiency, Coherence, Communication, Learning and Appreciation. These areas are examples of where the Swedish Police Authority can add value through development of the management of resources with implementation and future research. The study introduces a new concept named “boomerang police employee” from the existing “boomerang employee” obtained from research in human resources, specifically put in relation to the police work context to help make the police cultural attitudes more open and socially sustainable.

Study Objectives: Persons with Down syndrome (DS) have an increased risk of obstructive sleep apnea (OSA) needing continuous positive airway pressure (CPAP), but data on the therapy and outcomes in this population are scarce. We aimed to compare patient characteristics and outcomes of CPAP treatment for patients with OSA with and without DS. Methods: This was a population-based, longitudinal study on patients initiating CPAP therapy between July 2010 and March 2018 in Sweden and a population-based sex-and age-matched control group (control:case ratio 5:1), with linked data from the Swedish National Patient Registry and the Prescribed Drug Registry (DISCOVERY study cohort). Results: Patients with DS (n = 64) had a higher apnea-hypopnea index (51.7 & PLUSMN; 30.3 vs 36.8 & PLUSMN; 29.1 events/h, P < .001), Epworth Sleepiness Scale score (13.7 & PLUSMN; 5.9 vs 11.0 & PLUSMN; 4.9, P = .001), rate of previous surgery of tonsils and/or adenoids (21.9% vs 8.2%, P = .001), and more thyroid replacement hormone therapy (45.3% vs 7.8%, P < .001), but lower use of cardiovascular drugs (7.8% vs 22.3%, P = .003) compared with controls. At follow-up after 1.3 & PLUSMN; 0.9 years, there were no differences in nocturnal CPAP usage time (5.6 & PLUSMN; 2.4 vs 5.5 & PLUSMN; 2.0 hours, P = .77), CPAP adherence & GE; 4 hours/night (62% vs 65%, P = .93), or improvement in Epworth Sleepiness Scale score (-5.4 & PLUSMN; 6.8 vs-5.0 & PLUSMN; 2.0, P = .84) between DS and non-DS patients. Conclusions: OSA severity was substantially higher in patients with DS despite an increased rate of tonsil surgery. Treatment outcomes in terms of adherence and improved daytime sleepiness were comparable between groups, underlining the importance of both OSA diagnosis and treatment in patients with DS.

En låglänt sträcka av E6 genom Kållered, Mölndals kommun, drabbas, liksom närområdet, återkommande av översvämningar. Området utsätts dels för långvariga regn och höga flöden, dels för skyfall. Med fördröjningsmagasin och olika åtgärder för att öka kapaciteten i vattendraget minskar risken för översvämningar.

Sick leave due to poor mental health has increased in Sweden and the need for more knowledge about possible work adaption is big. Under the right conditions telecommuting seems to have positive effects on mental health. Research shows that voluntariness is an important factor. The aim of this study was to investigate the relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. The outcome was the amount of days a person wishes to telecommute. The sample consisted of 1383 white collar workers from private and public sector. Two linear regression analyzes were performed, one without and one with control variables. The result of this study showed no relationship between self-reported symptoms of burnout, depression, sleeping problems and willingness to telecommute. However, it showed a significant relationship between some of the control variables and the outcome. These were age, telecommuting experience, commuting time and the amount of telecommuting currently performed. Future studies should focus on including more people with higher levels of poor mental health, and also investigate the possibility of using telecommuting as work adaption for this group.

Syftet med denna undersökning är att söka variationer i förskollärares uppfattningar om vilka förutsättningar som finns i förskolans olika miljöer för att främja barns fysiska aktivitet och rörelseglädje samt om sitt uppdrag i relation till förskolans läroplan. Forskningsfrågorna vi utgår från är: Hur uppfattar förskollärare att de kan skapa möjligheter för barnen till fysisk aktivitet och rörelse utifrån förskolans miljö och material? och Hur uppfattar förskollärare det pedagogiska uppdraget att möjliggöra för barn att uppleva rörelseglädje, vara fysiskt aktiva och utvecklas motoriskt? För att nå förskollärares uppfattningar utgår vi från en fenomenografisk forskningsansats där vi genomfört intervjuer med förskollärare från förskolor med olika förutsättningar i miljön. Resultatet visar på en variation i hur uppdraget tolkas samt hur undervisningen utifrån miljöer och ytor genomförs. Det framkommer ett kompensatoriskt förhållningssätt där förskollärarean passar undervisningen utifrån de förutsättningar som finns genom att organisera situationer där barnen får möta olika sätt för rörelse och fysisk aktivitet. På så sätt är det inte miljön i sig som blir en avgörande faktor för barns möjlighet till rörelse, utan förskollärarnas medvetna och kompensatoriska förhållningssätt till miljö och material som blir avgörande för huruvida miljön begränsar eller möjliggör för fysisk aktivitet och rörelse.

Imagine a power wheelchair that can step over obstacles, step up on sidewalks and drive on lateral slopes whilst the user is still seated upright. Previously these features were impossible, but thanks to Elumo this is no longer the case. Elumo is a six-wheeled base to be used on electric wheelchairs. The base has been developed by Malin Svensson and Johan Olsson during their bachelor’s thesis at the Innovation Engineering Program at Halmstad University. The project took place between autumn 2021 and spring 2022. The development of Elumo started with several user studies conducted by the students, where over 70 wheelchair users responded to a survey concerning the everyday life of a person using wheelchairs. These users were later invited to a user workshop where they could list everyday complaints and possible improvements concerning existing power wheelchairs. One of the most common complaints was getting up on sidewalks and driving on uneven terrain. Both of these problems will be solved with the base Elumo. The technology that makes the stepping-feature and improved suspension possible, is patented by the company EMTW and the students have had a close cooperation with them during the development. Our goal is for “Elumo to become a new product that will focus on the user and will deliver innovative power wheelchairs that provide safety, independence and improve quality of life for people using wheelchairs.”

Undersökningens syfte är att ta reda på om man kan se en attitydförändring gentemot genusfrågor bland förskollärare och andra förskolepedagoger i en kommun efter Metoorörelsen. För att fullfölja syftet valde vi att genomföra en enkätstudie för att ge samtliga anställda inom de kommunala förskolorna i en kommun, möjlighet till att uttrycka sin uppfattning. Det teoretiska perspektivet vi valde att använda oss av i analysen är feministisk poststrukturalism, som bland annat behandlar hur maskulinitet och femininitet uppfattas på grund av våra föreställningar. Resultatet analyserades och diskuteras med de för teorin centrala begreppen diskurs, positionering och subjektskapande. Resultatet visade att Metooupproret inte verkar haft någon större inverkan på de tillfrågade pedagogernas attityder i förskolan. I delar av enkäten fann vi även att flertalet respondenter svarade en sak på den övergripande enkätfrågan men sedan gav uttryck för det motsatta på någon/några av de detaljerade frågorna inom samma tema.

The purpose of this study was to identify whether there are differences between regions in Sweden regarding the relationship between lethal violence and mental illness and for the connection when other factors are included in the explanatory model in the form of forensic psychiatric care and financial situation. In order to investigate the purpose and the formulated research questions public data and two different analysis methods, descriptive analysis and regression analysis were used. Using these analysis methods, two different types of differences between regions were identified. At first, two regions were found to have a significant effect in the relationship between lethal violence and mental illness, which changed to none of the regions when forensic psychiatric care and financial aid were taken into account. The second type of regional differences were identified by the fact that some of the regions included significant factors, and some did not. With this result it was concluded that there are differences between regions and these differences change in more complex explanatory models of lethal violence., Syftet med denna undersökning var att identifiera om det finns skillnader mellan Sveriges regioner när det gäller sambandet mellan dödligt våld och psykisk ohälsa, samt för sambandet då andra påverkande faktorer inkluderas i form av rättspsykiatrisk vård och ekonomisk situation. För att kunna undersöka syftet och de tillhörande frågeställningarna användes offentliga data och två olika analysmetoder, deskriptiv analys och regressionsanalys. Med hjälp av dessa analysmetoder identifierades två olika typer av skillnader mellan regioner. Först visade det sig att två regioner har en signifikant skillnad på sambandet mellan dödligt våld och psykisk ohälsa men som förändrades till inga regioner när man tog hänsyn till rättspsykiatrisk vård och ekonomisk situation. Andra typen av skillnader mellan regionerna identifierades genom att en del av regionerna innehöll signifikanta skillnader och vissa inte. Med detta resultat drogs slutsatserna att det finns skillnader mellan regioner som blir påverkade i mer komplexa förklaringsmodeller av dödligt våld.

Skolinspektionen skriver i en rapport från 2017 att deras granskning visar att pedagoger sällan är närvarande i barns bygg- och konstruktionslekar och att de sällan bidrar med samtal och utmanande frågor som hjälper barnen att utveckla sina förmågor inom bygg och konstruktion. I förskolans läroplan (Skolverket 2018, s.6) står det att de vuxnas förhållningssätt påverkar barnens förståelse och att vuxna är viktiga förebilder. Syftet med studien är att öka kunskapen om hur förskollärare uppmärksammar samt utvecklar barns bygg- och konstruktionslek i förskolans verksamhet. För att besvara studiens syfte valde vi att göra kvalitativa intervjuer med sex verksamma förskollärare i två olika kommuner. Resultatet av studien visar att de intervjuade förskollärarna medvetet arbetar och eftersträvar en närvarenhet i barns bygg- och konstruktionslek. Resultatet visar även att materialet spelar en stor och viktig roll och att bygg-och konstruktionslek erbjuder stora undervisningsmöjligheter, inte bara när det kommer till att sammanfoga material. Genom bygg- och konstruktionslek i förskolan utvecklar barnen kunskaper inte enbart om materialets stabilitet och hur det kan sammanfogas utan de utvecklar även socialt samspel, respekt, turtagning, språkkunskaper och matematik. Resultatet analyserades ur ett sociokulturellt perspektiv. Återkommande begrepp i resultatet är att stötta och utmana. Dessa begrepp kunde vi relatera till det sociokulturella perspektivet om lärande i samspel och begreppen scaffolding och den proximala utvecklingszonen.

Background: Persons with Down syndrome (DS) have increased risk of obstructive sleep apnea (OSA) needing continuous positive airway pressure (CPAP), but data on the therapy and outcomes in this population are scarce. We aimed to compare patient characteristics and outcomes of CPAP treatment for OSA patients with and without DS. Methods: Population-based, longitudinal study on patients initiating CPAP therapy between July 2010 and March 2018 in Sweden and a population-based sex- and age-matched control group (control:case ratio 5:1), with linked data from the Swedish National Patient Registry and the Prescribed Drug Registry (DISCOVERY study cohort). Results: DS patients (n=64) had higher apnea-hypopnea index (AHI) (51.7±30.3 vs 36.8±29.1 events/hour, p<0.001), Epworth sleepiness scale (ESS) score (13.7±5.9 vs 11.0±4.9, p=0.001), rate of previous surgery of tonsils and/or adenoids (21.9% vs 8.2%, p=0.001), more thyroid replacement hormone therapy (45.3% vs 7.8%, p<0.001), but lower use of cardiovascular drugs (7.8% vs 22.3%, p=0.003) compared to controls. At follow-up after 1.3±0.9 years, there were no differences in nocturnal CPAP usage time (5.6±2.4 vs 5.5±2.0 hours, p=0.77), CPAP adherence ≥4 hours/night (62% vs 65%, p=0.93), or improvement in ESS score (-5.4±6.8 vs -5.0±2.0, p=0.84) between DS and non-DS patients. Conclusion: OSA severity was substantially higher in DS patients despite an increased rate of tonsil surgery. Treatment outcomes in terms of adherence and improved daytime sleepiness were comparable between groups underlining the importance of both OSA diagnosis and treatment in DS patients.

En låglänt sträcka av E6 genom Kållered, Mölndals kommun, drabbas, liksom närområdet, återkommande av översvämningar. Området utsätts dels för långvariga regn och höga flöden, dels för skyfall. Med fördröjningsmagasin och olika åtgärder för att öka kapaciteten i vattendraget minskar risken för översvämningar.

This study investigates experiences of temporary work among care personnel in elderly care. Semi-structured interviews were performed with fifteen temporarily employed men and women working as care personnel in municipal nursing homes or home care and analyzed using a phenomenographic approach. The informants’ experiences of having a temporary employment were characterized by either a sense of flexibility or, more common, uncertainty, lack of control over life, time and economy, as well as difficulties associated with always being available. The informants’ experiences of working as a temporary employed were characterized by enjoyment of work and job satisfaction, differing experiences regarding the division of work and communication, but also being in an exposed position. The results presented reflect an experience of temporary employment as being in a vulnerable position. This vulnerability varies with resources and can take different forms.

I denna abduktiva kvalitativa studie har tolv medarbetare från två sydsvenska kommuner intervjuas för att förstå upplevelser av omställningen från fysiskt kontorsarbete till hemarbete under Coronapandemin, samt hur det har påverkat upplevelsen av medarbetarengagemang i och med den digitaliserade informella kommunikationen. Genom tidigare forskning och teorier kopplade till organisationsförändring, förändringskommunikation och meningsskapande, diskuterar jag hur kommunikatörer kan arbeta med strategisk internkommunikation för att bidra i kommunala organisationers omställning till digital arbetsplats. Den empiriska studien visar att digitaliseringen av internkommunikation förändrar förutsättningarna för den informella kommunikationen och därigenom även meningsskapandet, vilket påverkar medarbetarengagemanget och begränsar organisationskulturella uttryck. Här behöver kommunikatören, i en ledande roll, styra organisationsförändringen tillsammans med HR och digitaliseringsarbetet, genom strategisk informell kommunikation som bidrar till att organisationen uppnår sina mål. Denna förändring är komplex och behöver involvera samtliga medarbetare på individnivå., In this abductive qualitative study, twelve co-workers from two Swedish public organizations are interviewed to understand their experiences of shifting from office based work to working from home, and how this shift enforce the experience of engagement through digitalized informal communication. Through previous research and theories on organizational change, change communication and sensemaking, I discuss how communication managers can contribute to public organizations in their transformation to the digital workplace. I argue that digitalization of internal communication changes the prospects of informal communication and sensemaking along with it, thereby affecting co-worker engagement and limiting expressions of organizational culture. This calls for a communication manager in a leading role to steer the organizational, together with Human Resource and digitalization units, through strategic informal communication in order to contribute to the goals of the organization. This change process is complex and needs to involve all coworkers on an individual level to be successful.

Bakgrund: Stress på arbetsplatsen är något som blir vanligare för varje år inom sjuksköterskeyrket. Det är känt att stress har en fysiologisk och psykologisk påverkan på människor. Stress kan delas upp i två delar: stressorer och stressresponser. Sjuksköterskor kan känna av stressrelaterade symtom på grund av stressorer som: störande moment, personalbrist och arbetsbelastning. Sjuksköterskors huvudsakliga arbetsuppgift är omvårdnad och den arbetsrelaterade stressen kan i sin tur ha en effekt på omvårdnadsarbetet. Att ha en kunskap över hur omvårdnaden påverkas är behövs för att utföra ett gott omvårdnadsarbete. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskor upplever att stress på arbetsplatsen påverkar omvårdnadskvaliteten.Metod: En litteraturstudie som utfördes med kvalitativ ansats för att förstå olika upplevelser av valt fenomen. Efter att en utförlig urvalprocess skett så kvalitetsgranskades de artiklar som var hämtade från databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO, för att senare analyseras i fem steg. Resultat: Det visade sig att stress på arbetsplatsen hade en påverkan på omvårdnadskvaliteten och i analysen av resultatet fastställdes fem teman: Arbetsbelastning, Hjälpmedel och utrustning, Samverkan inom vården, Sjuksköterskors kompetens samt Arbetsledningen. Tillsammans med tre subteman: Tidspress, Personalbrist och Patienter och anhöriga.Konklusion: Omvårdnaden påverkades av stress på arbetsplatsen samt relaterades till de fem redovisade teman. Den mest omtalade infallsvinkeln var arbetsbelastning som i sin tur påverkades av andra inkluderade teman. Det visades även att sjuksköterskors upplevda stress påverkade omvårdnadskvaliteten, dock beskrevs det eventuella lösningar som bidrog till bättre omvårdnad., Background: Work-related stress is becoming more common for every year within the nurse profession. It is known that stress has physiological and psychological effects on people. Stress can be divided into two parts: stressors and stress responses. Nurses can experience the stress related symptoms because of stressors as: disturbing elements, shortage in staff and workload. Nurses main task is patient care and the work-related stress can have an effect on nursing. Knowledge of how nursing is affected is needed in order to perform good nursing work. Aim: To describe how nurses experience that stress at the workplace affects the quality of nursing care.Method: A literature review was done with a qualitative design to get a deeper understanding of experiences surrounding the chosen phenomenon. A detailed sampling process was conducted. The articles found in the databases PubMed, CINAHL and PsycINFO were reviewed to address a level of quality and then analyzed in five steps. Results: It was shown that work-related stress had a certain impact on the quality of nursing care and in the analysis of the results five themes were assessed: Workload, Instruments and equipment, Interplay within care, Nurses competence and Work management. Together with three subthemes: Time pressure, Staff shortage and Patients and next of kins. Conclusion: Nursing care was impacted by stress at the workplace which related to the five presented themes. The main approach was workload, which was also linked to the other included themes. It was also shown that nurses experience of stress impacted the quality of nursing care, although it was described that there were possible solutions that contributed to better care.

The purpose of this bachelor’s thesis is to examine the libraries' view of their own role and its relation to democracy, to identify any obstacles to the library's mission on being an inclusive public space. We do this through a qualitative content analysis, based on intersectional theory, on the proposal for a National Strategy for Libraries, The Treasure Trove of Democracy. We conclude that depictions of libraries and librarianship represented in the empirical material limits the ability to break down discriminatory structures within the institution.

The aim of this study has been to examine how professionals in the municipality and county cooperate in the organizational fields surrounding comorbidity between substance abuse and mental health among youngsters. The method chosen for this study was qualitative interviews with seven different professionals working in the social services, child and adolescent psychiatry, and Maria Skåne clinics. The results primarily showed that resources and division of responsibilities affected the cooperation in different ways both positively and negatively. The division of care was perceived to separate the competency where psychiatry doesn’t have sufficient knowledge of substance abuse. The social service fails to manage the mental health problems which have a negative impact on cooperation between the organizations. There is a desire to cooperate to a greater extent but is hindered by limited resources such as time. Knowledge and understanding of each other's activities and governing routines were also expressed as a success factor. The ability to cooperate under the same roof could be crucial for personal contacts where relationships were described to facilitate collaboration. The Maria Skåne clinic is an example of an interprofessional team that is characterized greatly by internal and external communication where unity is shared and the responsibilities dominate the work.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en djupare förståelse för hur tillit skapas i en samverkansprocess. Mer precist ämnar studien att undersöka hur medverkande i en samverkansprocess bestående av flertalet organisationer uppfattar att tillit skapas. Metod: Studien bygger på en kvalitativ fallstudie baserad på semistrukturerade intervjuer med respondenter från Malmö Stads samverkanssatsning CTC. Arbetsgången har varit induktiv. Teoretiskt perspektiv: Teorikapitlet presenterar viss tidigare forskning inom samverkan och tillit. Avsnittet mynnar ut i Mayer, Davis och Schoormans (1995) modell för hur tillit genom tillitsvärdighet skapas i relationer grundat på färdigheter, välvilja och integritet. Empiri: I den empiriska analysen presenteras materialet från de semistrukturerade intervjuerna. Framträdande mönster har grupperats och kategoriserats enligt de tre faktorerna för tillitsvärdighet: färdigheter, välvilja och integritet. Slutsats: Vi finner att aktörer i CTC upplever att tillit skapas genom att en part anses tillitsvärdig grundat på uppfattningen av dennes färdigheter, välvilja och integritet. Vidare framgår det att i CTC är det främst färdigheter och välvilja som bidrar till att skapa tillit, då den långsiktiga hållbarheten, integriteten, delvis ifrågasätts. Resultatet visar att det inom CTC skapas tillit i tre dimensioner: till processen, till organisationen samt till individen. Slutligen presenterar vi ett förslag till en analysmodell som kan utgöra ett verktyg för att i olika situationer skapa en blixtbild av förutsättningarna för att skapa tillit.