Search

Många diakoner uppfattar liturgiska uppgifter som centrala och identitetsskapande. Men i kyrkohandboken saknas stöd för att de utför dessa uppgifter just för att de är diakoner. Om inte diakonatets identitet arbetas igenom, riskeras teologisk anonymitet.

Every Sunday, sermons are delivered in over a thousand churches within the Church of Sweden. In each of them, theology is not just applied but also ”done”, or formulated. Using the concept of “theologizing” and building on theories from two professors in homiletics, David Schnasa Jacobsen and Leonora Tubbs Tisdale, this thesis empirically investigates in what ways preachers in the Lutheran Church of Sweden (CoS) formulate and shape theology in their sermons with the help of biblical texts, traditions, and references to context. It also explores some of the main motifs in the theologies formulated.Two main questions frame this research:1. In what ways do preachers in the Church of Sweden use contexts, biblical texts and traditions to formulate theology in their sermons?2. How are some of the main motifs in these theologies formulated?Using an analytical model developed for this purpose, I analyzed 228 sermons collected in the year 2020 from the Lutheran Church of Sweden. The approach was abductive in that the model was based on a theoretical framework, but also influenced to a certain extent by what emerged in the material. In addition to thematic sorting and searching for patterns, I examined certain aspects more closely in a smaller number of sermons.Presenting the results of the analysis, I use the image of a macramé, a type of handicraft where threads are tied together by knots to form a pattern. In this image, the different kinds of threads represent biblical texts, contexts, and traditions. I show that the preachers interpret not only the biblical texts, but also the contexts and traditions and that the interpretations mutually influence each other. Using the concept of juxtaposition, I point to the significance of how preachers select from traditions, contexts, and biblical texts.I also introduce the concept of crux in sermons and define it as “what emerges in the sermon about what makes its message necessary to be heard right now”. I explore the crux as a for

This thesis investigates the integration of priests from the Church of Sweden within the Swedish Armed Forces, despite Sweden's secularization. The study aims to understand the reasons behind this inclusion and its impact on military capabilities. Utilizing a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with experienced military personnel and priests. The thematic analysis revealed three primary themes: moral factors contributing to combat effectiveness, existential and mental health support, and the historical and cultural integration of the Church of Sweden within the Armed Forces. The findings indicate that priests enhance moral resilience, offer existential support, and maintain cultural continuity, all of which are vital for military performance. The study concludes that while religion is not used to legitimize warfare, the presence of priests provides essential ethical guidance and psychological support, thereby reinforcing the overall combat capability and well-being of military personnel.

Diakoner i Svenska kyrkan har sedan länge varit aktörer för socialt arbete. Trots detta finns det lite forskning på diakonernas arbete. Diakoni och socialt arbete är nästintill synonymer, men skillnaden är att diakoni utgår från den kristna tron. Syftet med denna studie är att få en fördjupad förståelse för hur det är att bedriva socialt arbete i Svenska kyrkan genom diakonperspektivet. Vidare, att undersöka hur faktorer för tillit och möjligheter ser ut för diakonen genom dels organisatoriska influenser och lokala kontexten. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna har sex stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer gjorts med diakoner. Därefter har empirin analyserats genom riktad kvalitativ innehållsanalys. Denna analysmetod utgår från förbestämda begrepp som forskaren väljer. De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är möjlighet och tillit. Resultatet visar att diakoni riktas till alla människor, men har fokus på särskilt utsatta i samhället. Svenska kyrkan har en kompletterande roll mot myndigheter, troligtvis för att diakonen inte tvingar konfidenten till förändring utan har endast en lyssnande roll. Den lyssnande rollen kräver mer tid, vilket diakonerna säger att de har. Diakonerna beskriver även en stor frihet att utforma verksamheten efter det lokala behovet, personliga intresset och den organisatoriska kontexten. Denna frihet och den roll Svenska kyrkan har i samhället är ofta möjliggörande. Dock kan friheten ibland bli begränsande, beroende på diakonens kontext. Tilliten till diakonerna grundas oftast i en förutfattad mening (generell tillit) om Svenska kyrkan. Denna förutfattade mening baseras på konfidentens egen uppfattning, men från och med ett möte med en diakon baseras tilliten på den personliga relationen (specifika tilliten). Tillit fungerar alltså i växelverkan och möjliggör för diakonerna att möta människor.

Even though places of worship are protected by the Hague Convention for the Protection of Cultural Property in the Event of Armed Conflict, they often become targets. To safeguard the cultural property of religious communities, it is necessary to plan for wartime protection under peaceful conditions, but studies of how this planning was conducted after 1945 are largely missing. This Article compares how the cultural property of the Church of Sweden (Lutheran) has been planned for protection up until 2023. Cultural property protection was first introduced in World War II, but the Church had to plan and carry out most protective measures without state support. During the Cold War, a system for protecting movable property was developed that lasted until it was replaced in the 1980s by cultural protection plans that employed a more holistic approach to risk mitigation in peace as well as in war. Finally, the recent development and future challenges are discussed in relation to the 1954 Hague Convention and the reconstruction of a Swedish total defense due to the Russo-Ukrainian War., Beredskap för kulturarvssektorn vid höjd beredskap och krig

This study describes and analyses the Swedish ecclesiastical heritage as well as the structures and systems that provide conditions and frameworks for how it is perceived and managed. One purpose is to explain today’s situation concerning the 3,000 historic church buildings and sites protected by national heritage legislation and owned by the Church of Sweden. Furthermore, the study analyses how the approaches, paradigms or discourses, which define that ecclesiastical heritage, have changed over the past two centuries. The study aims to bridge the gaps between antiquarian, art history and conservation discourses, where churches are mainly seen as material historic objects and other discourses that regard churches as living heritage, intangible heritage, or as resources for human rights and sustainable development. The analyses are based on theories such as the concepts of Authorized Heritage Discourse, heritagisation, secularisation, and research methods as discourse analysis and self-reflexivity. The study defines and discusses the Church Antiquarian System, which includes the State-Church agreement, the Historic Environment Act and the State financial compensation. The analyses show that the system is based on a partly outdated conservation approach, with origins in an even older nineteenth-century antiquarian discourse, that is not consistent with the national heritage policy adopted by the Swedish parliament. Thus, it blocks a necessary development where many redundant churches could be revitalised as resources for society. The current approach, as well as the Church’s use of its heritage and history, contribute to a deliberately created positive image, avoiding dark or controversial heritage that illustrates abuse of groups of people such as “witches” in the seventeenth century. To achieve the desired development towards a holistic and inclusive approach to ecclesiastical heritage, several recommendations are given. These include identification of heritage disc

Syftet med den är studien är att svara på frågan, vad lär begravningspsalmerna ut och vilka bilder av det eviga livet/det bortom döden målar psalmerna fram? Detta görs genom analyser av de fyra vanligast förekommande begravningspsalmernas i Svenska kyrkan. Analysen avser psalmernas helhet det vill säga både dess text och musik. Resultaten av analyserna visade att det är mycket lite som dessa begravningspsalmer undervisar om det som eventuellt finns bortom döden. Det psalmerna lär är vad det innebär att leva som kristen med en kristen livsåskådning. I begravningssammanhanget skänker psalmerna, det vill säga dess texter tillsammans med dess musik den sörjande människan en tröst och tanke om att ta en dag i taget i sin sorg, och att hon aldrig är ensam i sorgen eftersom det finns en Gud som är personligt närvarande.

En uppsats av två kantorstudenter 2012 samt egna upplevelser tas till utgångspunkt för attstudera förnyelse i Svenska kyrkans musikutbud på 2000-talet. Ett tiotal kyrkliga företrädare,huvudsakligen kyrkomusiker har våren 2022 djupintervjuats för besvarande av frågor omförnyelse av kyrkomusik, mest på 2000-talet när Svenska kyrkan skilts från staten.Frågeställning 1 är hur förnyelsen tas emot. Förnyelsen med ökat inslag av icke sakral musikoch populärmusik uppskattas av kyrkomusiker och andra kyrkliga aktörer.Frågeställning 2 är vad som driver kyrkomusiker att göra merarbetet som krävs.Kyrkomusiker gör gärna det merarbete som krävs om de kan leverera en värdig upplevelse. Detror att diversifieringen av kyrkomusik kommer fortsätta.Slutsatserna bygger huvudsakligen på intervjumaterialet där deras individuella svar redovisasanonymiserat, ett mångfasetterat material. Efter redovisningens olika avsnitt följer en analys avhur forskningsfrågorna besvaras och sedan en diskussion om den kyrkomusikaliska förnyelsensutbredning i tid och rum samt geografiskt. Vidare ett resonemang om möjligheter med ochgränser för förnyelsen av kyrkomusiken.Förnyelsen drivs av publikens ökade musikkunskap och önskemål till kyrkomusikern.Kyrkomusikerns respons är att göra sitt bästa för att ge en fin musikupplevelse och om möjligtöka antalet betalande medlemmar.

A sermon after a crisis or traumatic event requires great pastoral care. How do we put what happened into words? When things are so devastating that words are not enough? How do we speak about hope and despair in the midst of a crisis? This thesis aims to analyze sermons in the Church of Sweden after the attack on Drottninggatan, Stockholm, Sweden in 2017. Nine sermons held in the weeks following the attack have been analyzed. The theoretical background and theme of the analysis has been psychotraumatology and trauma-informed theology. The thesis’ process has been an inductive approach, as it begins in the material and then compares these against the selected aspects. The questions asked in the thesis are: “What qualities can be found in these sermons after the terrorist attack at Drottninggatan?“ As well as two sub-questions about the respective perspectives: “Which psychotraumatological perspectives were found in the sermons?” and “What perspectives of trauma-informed theology were found in the sermons?” The analysis of sermons and the answer to the first question resulted in five common themes: Responsibility and humanity, The terrorist attack and evil, The Bible and God, Despair and Hope. Based on this, both theoretical aspects have been used to analyze the results.

This study explores how churches as a place for religion and worship, a cultural heritage and a public place, also can function as spaces for art by analysing three different church interiors and works of art from the late 20th century. Theories include Pierre Bourdieu’s theory of cultural capital and David Dean’s theory about different forms of display and Carol Duncan’s writings about museums and churches as ritual spaces. Simon Unwin’s modifying elements of architecture have been used to analyse the interiors, and the three works of art, created by Herman Reijers, Anna-Lisa Odelqvist-Cruse and Kjellaug Nordsjö, have been analysed using a semiotic analysis. The result of the study suggests that churches as a place for art is unique, and that the use of art has both an aesthetic and educational purpose by mediating the Christian beliefs. The study also suggests that when churches act as a place for contemporary art it might help preserve the churches cultural heritage and keep the church room active.

What happened after? A study of the careers of priests within the Church of Sweden who have been assigned a rebuke or probationary period. The purpose of this study is to examine whether a rebuke or probationary time affects the careers of priests within the Church of Sweden. It is the diocesan chapter that decides on such measures. The reason may be a breach of consecration vows or that the priest has damaged the esteem of ordained ministry to a great extent. The purpose is primarily to protect the congregations from unsuitable priests. The career of a study group of 35 priests who received a rebuke or probationary period was compared with a control group of 42 priests, who were reported to the diocesan chapter but where the case did not lead to any action. Data were collected for every three years 2004–2019. The priests have been followed through a register­­ study for up to 10 years or until retirement. The careers of priests in the study group are negatively affected. For five years they have an average lower position. The year after the decision, about 25% are without employment in the church. After five years, the careers of these priests are on a par with the careers of the control group. The results indicate that priests in the study group have a worse career than the priests in the control group. This is particularly obvious in the first five years after the decision. The purpose of the disciplinary decisions is partly fulfilled by the fact that these priests for a period do not work within the church. This study is one of the few, which examines the careers of professionals who have received some form of reprimand. It thus constitutes a new contribution to the research on professionals.

This essay examines Sami perspectives on the reconciliation process between the Sami people and the church of Sweden. This is based on a qualitative content analysis of the recitals during the Ságastallamat conference in October 2022 that brought together Sami and church representatives. Theoretically, the essay is based on a model for reconciliation in post-colonial societies developed by Verdeja (2017). Reconciliation is understood according to this model as divided into four concepts, critical reflection, symbolic recognition, material recognition, and political participation. The result shows that the concepts applied to the Sami perspectives that emerged during Ságastallamat 2. The Sami representatives expressed that all four concepts were needed for reconciliation to be reached. A point at issue that emerged as particularly important in all parts of the reconciliation model was the land issue and self-determination. This was connected to critical reflection since it was considered that the self-determination of Sami´s land had been lost through colonization. It was also connected to symbolic recognition as the church was prompted to take a stand for the Sami to regain lost land. The fact that the church of Sweden owns land was connected to material recognition as the church was urged to return the land to the Sami. Finally, the issue of land was connected to political participation since it was considered that the Sami should be given self-determination over land and that within the church one should use Sami knowledge to manage the creation.

The aim of this study, Pastoral care behind bars, is to investigate the experiences of detention and prison chaplains regarding pastoral care and its function in Swedish detention centres and prisons. Using a qualitative approach, semi-structured interviews were conducted with six priests within the faith-community Svenska kyrkan. With variation, the analysis has shown, based on Berit Okkenhaug’s theory of trinitarian pastoral care and Ralph Linton’s role theory, that pastoral care is about a compassionate encounter between a priest and a client. During the pastoral care meeting the client is given the opportunity to reflect on existential issues and faith and to explore inner pain. All the interviewed priests emphasized that confidentiality is a crucial factor in building trust with clients. Pastoral care conversations often revolve around guilt and forgiveness, and clients may confess their deepest concerns. The clergy interviewed describe that pastoral care in detention centres and prison fulfils a religious function, regardless of whether the clients have an explicit faith or not. This study also shows that the interviewed priests, based on an implicit Christian ideal, create the role of a pastoral care provider and as they describe themselves as a religious authoritarian leader.

Birgitta Trotzig och det katolska. Föredrag av Krzysztof Bak, professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet och i svensk litteratur vid Uniwersytet Jagielloński i Kraków. Birgitta Trotzig (1929–2013), en nydanare i modern svensk litteratur, kommenterade i olika sammanhang sin konvertering till katolicismen. Hon diskuterade också gärna både äldre och dagsaktuella strömningar i den katolska teologin. Hennes litterära verk öppnar med olika medel en intensiv dialog med den katolska traditionen. I vilken mån kan Trotzig uppfattas som en katolsk författare? Och vad innebär i hennes fall ”det katolska”? Trotzigforskaren Krzysztof Bak, litteraturprofessor vid Stockholms universitet och Uniwersytet Jagielloński i Kraków, försöker i sitt föredrag ge svar på dessa frågor. Stora Salen i S:ta Eugenia kl 19–20, 2023-02-09.

The main purpose of this study was to investigate how professionals working within the Swedish Church and the City Mission in a municipality in southern Sweden describe their work with individuals in financial crisis, as well as whether and, if so, how they perceive themselves as complementing or replacing the responsibilities of the municipal welfare agency. During the ongoing inflation, prices for essentials such as food, rent, and electricity have increased, placing additional strain on the welfare state and the efforts of social workers to meet the needs of individuals in economic hardship. There is a lack of consensus in the research regarding the role that the Swedish Church and the City Mission should play in social work and the extent to which they provide aid. In times of inflation, the question becomes particularly relevant as civil society actors become more relevant when societal resources are insufficient. To address our research questions, we conducted a qualitative interview study involving eight participants from the Swedish Church and the City Mission. We employed neo-institutional theory to interpret our empirical data. Our study revealed that the Swedish Church and the City Mission in a municipality in southern Sweden emphasize their multifaceted function and flexible approach, enabling them to address various forms of needs among individuals experiencing financial crisis. They described themselves as being able to complement certain aspects of the municipal welfare agency's responsibilities, but their resources were too limited to fully replace these functions. Our study demonstrated that they could provide limited amounts of food, financial resources, and create a sense of community and belonging inside their organization.

I min och Sara Franssons artikel (kapitel 5 s.77-93) fördjupar vi förståelsen för hur två i rapporten presenterade resultat hänger samman: för det första det faktum att konfirmandernas upplevda nöjdhet med sin konfirmandtid minskar och för det andra att detta sker parallellt med att också efterfrågan på det önskade ämnesinnehållet förändras. Detta gör vi genom ett fokus på vilka metoder de unga möter i undervisningssituationen. Kapitlets syfte är att undersöka hur vi kan förstå relationen mellan konfirmandernas erfarenhet av ett innehåll, de i undervisningen tillämpade metoderna och deltagarnas upplevda nöjdhet med sin tid som konfirmander. Den teoretiska utgångspunkten tar sin utgångspunkt i Comenius argument och vad som kommit att kallas det didaktiska alfabetet. Något omformulerade lyder de didaktiska frågorna: Vem, Vilka, Vad, Varför, Hur. Utgångspunkten för den analys som vi presenterar i kapitlet är att ett pedagogiskt hållbart arbete kräver att svaren på de didaktiska frågorna samverkar., In mine and Sara Fransson's article (Chapter 5, pp. 77-93), we deepen our understanding of how two results presented in the report are connected: firstly, the fact that the confirmands' perceived satisfaction with their confirmation period is decreasing and, secondly, that this is happening in parallel with a change in the demand for the desired subject content. We do this by focusing on the methods the young people encounter in the teaching situation. The purpose of the chapter is to investigate how we can understand the relationship between the confirmands experience of content, the methods used when teaching and the participants' perceived satisfaction with their time as confirmands. The theoretical starting point is based on Comenius' arguments and what has come to be known as the didactic alphabet. Somewhat reformulated, the didactic questions are: Who, Whom, What, Why, How. The starting point for the analysis we present in the chapter is that pedagogically sustainable work requires that the answers to all the didactic questions interact.

Projektet utforskar rådande maktbalans mellan staden och landsbygden, och riktar kritik åt den dominerande urbana normen. Ur en sarkastisk vinkel implementeras kasinot som medel för landsbygden att hävda sig mot staden i en värld styrd av kapital. Kasinot används som en symbol för den kapitaldrivna och ofta moraliskt ifrågasättbara världsutvecklingen, och genom denna allusion söker projektet ifrågasätta i vilken utsträckning målet om tillväxt kan tillåtas helga de allt mer extrema medel som används för att nå dit. Projektets tematik utvecklades som ett svar på det av skolan ställda kravet att rita en hybridbyggnad innehållandes ett folkets hus och ett egenvalt plusprogram omfattande totalt 2000 kvadratmeter på landsbygden i Nynäshamns kommun. Då den största delen av produktraffineringen som tidigare skedde i Sorunda, där projektet tar plats, har tvingats lägga ner på grund av centralisering uppstod en svårighet att finna ett trovärdigt plusprogram som kunde ge skäl för ett folkets hus. Då orten dessutom drabbas kraftigt av av den ökade lastbilstrafiken som Stockholm stads omläggning av Frihamnen till Nynäshamn har gett upphov till kom frågan om urban norm att hamna i fokus, och projektet att kretsa kring landsbygdens möjligheter att parasitera på samma maktförhållanden som den förtrycks av., This project explores the current power dynamic between urban and rural, and aims to critique the domineering urban norm. From a sarcastic point of view the casino is implemented as a means for the countryside to assert power over the city in a world ruled by capital. The casino is used as a symbol for the capital-driven and often morally questionable world development. Through this allusion the project seeks to question to what extent the goal of growth should be allowed to justify the ever more extreme means used to achieve this end. The thematic of the project was developed as an answer to the schools requirement to design a hybrid building containing a peoples house and a self chosen plus-programme to an extent of 2000 metres squared in Nynäshamn municipality. As most of the product refinement that used to exist in Sorunda, where the project takes place, har been forced to shut down due to centralisation there was an issue with finding a feasible plus-programme that could support the peoples house-function. Further, as the region has been heavily affected by the increasing heavy traffic caused by Stockholm Stads relocation of Frihamnen to Nynäshamn, the question of urban norm came into focus, and the project was oriented towards the possibility for the countryside to parasitize on the same power structures that oppress it.

Allt fler äldre upplever minskad livskvalitet på grund av ensamhet och 10–15 % av den åldrande befolkningen upplevde ofrivillig ensamhet 2022. Civilsamhället är en viktig aktör för att tillsammans med offentlig välfärd hantera sociala problem och Svenska kyrkan är en av de största aktörerna inom svenskt civilsamhälle. Vi har undersökt hur diakoner i Svenska kyrkan arbete med äldre och ensamhet. Studiens frågeställningar rörde hur diakoner ser på ensamhet, förhållningssätten bakom arbetet med äldre och ensamhet och hur diakoner ser att detta arbete gör skillnad. Studien har en kvalitativ ansats där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med sex diakoner i tre församlingar. Den skapade empirin har transkriberats och analyserats med tematisk analys utifrån empowerment genom EPS-modellen och aktivitetsteorin. Resultatet visar attdiakoner beskriver olika dimensioner av ensamhet samt de barriärer som kan försvåra arbetet med att stävja ensamhet. Identifierade förhållningssätt är diakonalt förhållningsätt, uppmuntra till aktivitet, skapa tillhörighet, egenmakt, se och lyssna till de äldre samt se till de äldres styrkor. Studien identifierade även samverkan och arbetet med ideella som viktigt. Tre motiv till aktiviteterna syntes i studien: sätta människan i socialt sammanhang, efterfrågas av församlingen samt uppdrag från förtroendevalda. Diakonerna i studien upplever att arbetet gör skillnad genom vad de ser hos och hör av de äldre samt genom mängden besökare till en verksamhet. Framåt vill vi belysa möjligheterna för professionella inom välfärden som finns i att bli medveten om samverkan mellan offentlig välfärd och civilsamhället. I framtida studier önskar vi en undersökning av betydelsen av ideellas roll i civilsamhällets sociala arbete

Denna uppsats handlar om konsten att uppöva förmåga till improvisation på orgel. Den tar upp frågor kring hur de s.k. musikaliska parametrarna spelar in vid improvisation, vilken plats improvisationen kan ha vid en gudstjänst samt hur jag gick tillväga för att uppöva en förmåga till Preludium innehållande trio och fuga. Det bestod i en klar kombination av teori via litteratur och föreläsning samt praktik med eget övande och analyserande. Reslutaten visar att det går att uppöva ändamålsenlig förmåga till improviserat spel på orgel, att det de musikaliska parametrarna spelar en central roll samt att gudstjänsten erbjudet tillfällen för organisten att improvisera.

Riksantikvarieämbetet har fått i uppdrag att analysera och redovisa vilka effekter den kyrkoantikvariska ersättningen haft för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet. Riksantikvarieämbetet bedömer att den kyrkoantikvariska ersättningen är en viktig förutsättning för att möjliggöra långsiktighet i vården och underhållet av de kyrkliga kulturminnena. Ersättningen bidrar till att de kyrkliga kulturminnena bevaras på ett sätt som gör att deras kulturhistoriska värde inte minskas. Ersättningen beskrivs av länsstyrelserna och Svenska kyrkan som omistlig för att möjliggöra tillräckliga vårdande och underhållande insatser.

This thesis examines the role played by the Church of Sweden in the field of social work, with some comparison to the social services. The Church of Sweden has a rich history of engaging with communities, delivering social support, and addressing the welfare needs of its congregants and the wider population. Employing qualitative research methods and interviews of a selection of priests and deacons, this thesis aims to gain a greater understanding of the church’s social work initiatives, contrasting them with the more bureaucratic and secular approach of the social services. The study also examines the difference between social work driven by faith and mercy, compared to that based on justice and rights. The results have led us to the conclusion that there are certain innate advantages to a mercy-based model of social work, but also inherent drawbacks of such nature that it would not make such an approach to social work a viable alternative as a basis for building a reliable social safety net, but also makes it a valuable complement.