Search

Bakgrund: Tonårsperioden är en avgörande tid för unga. Ungdomars utsatthet för våld utgör en väsentlig folkhälsofråga globalt och nationellt. Vid mötet med ungdomar kan barnmorskor på ungdomsmottagningar ta upp ämnen som relationer, livsstil och sexuellt beteende. Västra Götalandsregionen har utvecklat SEXIT, en metod som kan bidra till att identifiera ungdomars sexuella risker och våldsutsatthet. Motiv: Ungdomars sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter behöver förbättras. Genom att kartlägga ungdomars självrapporterade sexuella beteende och erfarenheter av våldsutsatthet kan en bättre uppfattning om vilka risker som de utsätter sig eller andra för nås. Syfte: Att via SEXIT kartlägga ungdomars sexuella beteende och deras utsatthet för våld samt att utforska eventuella skillnader mellan ålder och kön. Metod: Stickprovsundersökning med 284 ungdomar vid en ungdomsmottagning i Norrland under 2022, som besvarat SEXIT enkäten som innehöll bakgrundsfrågor, våldsutsatthet och sexuella riskbeteenden. 96 sorterades bort, 188 deskriptiva statistiska analyser utfördes i statistikprogrammet Jamovi 2.4.8.0., med uppdelning i ungdomar och unga vuxna samt jämförelser mellan våldsutsatthet, sexuellt risktagande, ålder och kön. Resultat: En hög andel ungdomar och unga vuxna rapporterade utsatthet för fysiskt, psykiskt och sexuellt våld. Fler kvinnor uppger att de blev pressade till sex (kvinnor 22%, män 3%). Mer än en tredjedel (34%) av kvinnor rapporterade utsatthet för psykiskt våld och motsvarande siffra för män är 38%. Unga vuxna män angav att de oftare har blivit utsatt för fysiskt våld jämfört med unga vuxna kvinnor (p=0.018). Mer än hälften av kvinnor (60%), rapporterade att de hade utsatts för oönskade handlingar mot sin vilja. 15% använde sex som en strategi för att hantera känslomässiga svårigheter eller en form av självskada. Konklusion: En betydande andel ungdomar rapporterade att de utsatts för psykiskt, fysiskt och sexuellt våld, och de tar stora sexue, Background: Adolescence is a crucial period for youth. Youth exposure to violence is a public health issue globally and nationally. Midwives at youth clinics adress topics such as relationships, lifestyle and sexual behaviour. Västra Götaland Region has developed SEXIT, method to identify youth’s sexual risks and experiences of violence. Motive: Adolescents' sexual and reproductive health needs to be improved and their rights strengthened. By mapping young people's sexual behavior and experiences of violence, we can see what risks they expose themselves to or expose others to. Aim: to map adolescens´ sexual behavior and their exposure to violence through SEXIT and to explore potential differenses between age and gender. Method: Survey with 284 youths at a youth clinic in Norrland during 2022, responding to the SEXIT questionnaire containing background questions,exposure to violence, and sexual risk behaviors. 96 were excluded, and 188 analyses were conducted using the statsistical software Jamovi 2.4.8.0, categorized by youths and young adults, including comparisions between exposure to violence, sexual risk-taking, age and gender. Results: A high proportion of adolescents and young adults reported exposure to physical, psychological and sexual violence. More women state that they are pressured into sex (women 22%, men 3%). Over a third(34%) of women report exposure to psychological violence, corresponting to men who report 38%. Young adult men indicated that they have often been exposed to physical violence compared to young adult women (p=0.018) More than half of women reported experiencing unwanted actions against their will. 15% used sex as a strategy to cope with emotional difficulties or as a form of self-harm. Conclusion: A significant proportion of youths report exposure to psychological, physical and sexual violence, and they take substantial sexual risks. Accessible youth clinics are crucial for their health.

The Swedish social-democratic state has long been synonymous with a strong welfare system accompanied by high levels of trust. Lately, the Swedish population have demonstrated unease and dissatisfaction towards the Swedish state, and this trend seems to be more apparent amongst some specific socioeconomic and demographic groups. Previous research and theories have used trust as a measurement of the quality of democratic institutions. However, the relationship between institutions and trust has been mainly measured by generalised, interpersonal trust. In this thesis, we aim to study trust in institutions over time by conducting a timeline analysis, a cross-tabulation analysis, and a multivariate regression divided by the years 2010, 2015, and 2020. We use data from the SOM Institute cumulative national dataset to examine a potential correlation between institutional trust and the background variables consisting of age, gender, income, education, labour market situation, and country of origin. The background variables are based on Southwood and Standing’s precarity theories and Putnam and Rothstein & Stolle’s theories on trust. In line with previous research, we found that levels of institutional trust are lower amongst men about women, and those with lower education which persists with a decrease in trust over 2010, 2015, and 2020. The other variables showed non-significant results in the multivariate regression analysis. As the variables were chosen based on theory and previous research the relationship of institutional trust and the non-significant variables should be further researched. A mixed method of quantitative and qualitative methods and interaction terms of the background variables would be in place to fully grasp the structural dimension of trust.

Bakgrund: I Sverige söker årligen cirka 150 000 barn akutvård. Forskning har visat att akutsjukvård för barn kan vara utmanande och psykiskt påfrestande för vårdpersonalen. Varje akut situation som innefattar barn är en unik händelse som kräver en medvetenhet och kunskap om specifikt barnsjukvård. Personalen måste ha en kombination av yrkesskicklighet och omfattande erfarenhet för att kunna hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att undersöka barnsjuksköterskan upplevelse kring att vårda barn i åldrarna 0–2 år i akuta situationer på sjukhus. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer genomfördes med induktivt ansats. Det slutgiltiga urvalet bestod av elva barnsjuksköterskor som arbetar på sjukhus i sydöstra Sverige. Resultat: Resultatet visar på att det finns en stor variation av faktorer som påverkar barnsjuksköterskors upplevelse kring att vårda barn i akuta situationer. I resultatet framhävs främst brist på personaltäthet, betydelsen av erfarenhet och övning, samt att olika känslor uppstår. Slutsats: Studien visar på den komplexitet och variation av upplevelser som påverkar barnsjuksköterskor i akuta situationer. Teamarbete med anhöriga och kontinuerlig övning samt reflektion är avgörande för att främja upplevelsen för både personal, barn och anhöriga. Genom att öka kunskapen kring barnsjuksköterskors upplevelser kan åtgärder sättas in.

SammanfattningBakgrund: Akutmottagningen är den första vårdinrättningen kvinnor utsatta för våld i nära relation söker sig till. Miljön på akutmottagningen är en anledning till att sjuksköterskorna känner sig otillräckliga vid mötet med patienter. Sjuksköterskor bör erbjuda personcentrerad och patientsäker vård samt eftersträva ett evidensbaserat förhållningssätt.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta våldsutsatta kvinnor inom akutsjukvård.Metod: En litteraturstudie med deskriptiv design genomfördes med systematiska sökningar i flera databaser. Integrerad analys valdes för att bearbeta datan.Resultat: I redovisningen av resultatet framkom två huvudkategorier samt sex underkategorier. Utmaningar i form av kunskaps- och resursbrist och Emotionella utmaningar är de centrala delarna i studiens resultat. Resultatet omfattar sjuksköterskans upplevelse av bland annat tidsbrist, okunskap och känslomässiga reaktioner.Slutsats: Genom utbildning och kunskap kan sjuksköterskan bli medveten om förekomsten av våld i nära relation och dessutom ingripa vid misstanke om våldsutsatthet. Samtidigt finns det ett behov av emotionellt stöd för sjuksköterskorna som möter kvinnorna utsatta för våld i nära relation.

Denna studie syftar till att bidra till en fördjupad förståelse kring samhällskunskapselevers syn på läromedel och syn på kunskap kopplat till olika läromedel. För att nå syftet ställdes frågeställningarna “Vad kännetecknar elevernas syn på, val och användning av läromedel i deras samhällskunskapsstudier?” och “Hur kan vi förstå sambandet mellan elevers val av läromedel och deras lärande med betoning på första och andra ordningens kunskaper?”. För att besvara dessa frågeställningar användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomförts med 10 elever i parintervjuer. Sedan har en tematisk analys genomförts där elevernas svar kodats och tematiseras. Resultatet har därefter analyserats med Sandahls (2011) första och andra ordningens kunskaper som teoretisk grund där första ordningens kunskaper är faktakunskaper och begrepp medan andra ordningens är mer djupgående förståelse och förmågor, såsom slutledning, finna belägg och kritiskt tänkande. Studiens resultat visar att elever är delade i sina preferenser av läromedel, men att det finns några återkommande aspekter. Eleverna uttrycker att uppgiftens utformning är den viktigaste faktorn i deras val av läromedel då lärare ofta har valt ut vart de ska vända sig för att genomföra uppgiften. Vidare är språk en viktig aspekt då många elever upplever att läroböcker innehåller ett äldre språk och svårförstådda formuleringar vilket gör att de hellre vänder sig till sökmotorer. Detta trots att flera av eleverna uttrycker att de föredrar tryckta läromedel. Att elever vänder sig till videor och videotjänster så som Youtube för att hitta förklaringar till områden de inte riktigt förstår är även vanligt förekommande. Gällande första och andra ordningens kunskaper kopplat till läromedel uttrycker eleverna att första ordningens kunskaper, begrepp mm, lättast fångas av kortare sammanfattningar och hemsidor, såsom SO-rummet, Wikipedia och NE. Andra ordningens kunskaper, och djupare förståelse, upplever sig eleverna fång, This study aims to gain an understanding of the perspectives social science students' have on learning materials, such as textbooks, digital textbooks and internet sources, as well as their views on knowledge associated with different learning materials. In order to achieve this, the research questions asked are "What characterizes students' perspectives on, choices of, and their use of learning materials in their social science studies?" and "How can we understand the relationship between the choices students' in their learning materials and their learning, with an emphasis on the concept of first and second-order knowledge?". To answer these questions, a qualitative method is employed, with semi-structured interviews conducted with 10 students in paired interviews. A thematic analysis is then conducted, coding and thematizing the students' responses. The results are subsequently analyzed using Sandahl's (2011) first and second-order concept of knowledge as a theoretical framework. First-order knowledge refers to factual knowledge and concepts, while second-order knowledge involves deeper understanding and abilities such as coming to conclusions, finding evidence, and critical thinking. This study finds that students are divided in their preferences of learning materials, but there are some recurring aspects. Students express that the tasks that their teachers assign them is the most significant factor in their choice of learning materials, as teachers often dictate where they should turn to complete the task. Furthermore, language is an important factor, as many students find textbooks to contain older language and difficult-to-understand formulations, leading them to prefer search engines instead. This is despite several students expressing a preference for printed textbooks. It is also common for students to turn to videos and video services like YouTube to find explanations for areas they don't fully understand. Regarding first and second-order knowledge assoc

Följande studie syftar till att undersöka hur rektor, förskollärare och barnskötare beskriver förskollärarens ansvar och kollegiala ledarskap. Semistrukturerade intevjuer har använts för att få en uppfattning av vad förskolepersonal har för uppfattning om förskollärares ansvar och kollegiala ledarskap. Studien har en teoretisk utgångspunkt i Bernsteins teori som beskrivits av Osa Lundberg (2023). Teorins begrepp rekontextualiseringsfält, klassifikation och inramning används för att förklara hur respondenterna beskriver förskollärares ansvar och kollegiala ledarskap. Enligt Bernsteins teori påverkas pedagogiska verksamheter av vad som kommuniceras inom den. I relation till vår studie används teorin för att synliggöra om det finns delade uppfattningar om förskollärares ansvar och kollegiala ledarskap. Resultatet från studien visar att rektorer, förskollärare och barnskötare har en gemensam bild av förskollärarens ansvar och kollegiala ledarskap när de beskriver uppdraget utifrån styrdokument. Studien visar även att när rektor, förskollärare och barnskötare beskriver ansvaret och det kollegiala ledarskapet i deras praktik framgår det delade uppfattningar kring vad det innebär., The following study aims to investigate how principals, preschool teachers andchildminders describe the preschool teacher's responsibilities and collegialleadership. Semi-structured interviews have been used, as method to get anidea of what preschool staff think about the preschool teacher's responsibilityand collegial leadership.The study has a theoretical starting point in Bernstein's theory as described byOsa Lundberg (2023). The concepts of the theory recontextualising fields,classification and framing are used to explain how the respondents describe thepreschool teacher's responsibility and collegial leadership. According toBernstein's theory, educational activities are affected by what is communicatedwithin them. In relation to our study, the theory is used to make visible whetherthere are shared perceptions of the preschool theacher ́s responsibility andcollegial leadership.The results from the study show that principals, preschool teachers andchildminders have a common image of the preschool teacher's responsibilityand collegial leadership when they describe the assignment based on thegoverning document. The study also shows that when principals, preschoolteachers and childminders describe the responsibility and collegial leadershipin their practice, there are shared perceptions about what it means.

NASA’s Origins, Spectral Interpretation, Resource Identification, and Security-Regolith Ex- plorer (OSIRIS-REx) spacecraft arrived at the near-Earth rubble pile asteroid (101955) Bennu in December 2018, where it took high resolution images of the surface. The im- ages revealed that the surface is covered with boulders of various sizes. The morphology of these boulders can provide valuable information about the body’s history and the mechanical properties of the regolith. In this work, I use OSIRIS-REx images to map the outline of boul- ders on Bennu in two different geologic units: a Rugged Unit and a Smooth Unit. The two units are differentiated by surface texture, shape features and geologic features. This work was implemented using the open-source software QGIS. I compare the two units’ boulder morphology firstly in terms of boulder roughness by looking at the shape factors solidity (to what extent a boulder’s area equals that of its convex hull area) and circularity (to what extent a boulder’s perimeter is similar to the circumference of a circle with the same area). Then I study boulder compactness, by looking at the shape factors elongation (the ratio between its minor and major axis) and roundness (to what extent a boulder’s area resembles that of a circle enclosing the boulder). Despite the geologic differences, I find that there is no significant difference in the boulder roughness and compactness between the two units. Both regions’ boulders possess a large variation of values that overlap significantly. My results match well with laboratory impact experiments, implying that the regolith was created by a catastrophic impact, which is in agreement with Bennu’s status as a rubble-pile asteroid. I also find that the Smooth Unit tends to have smaller boulders (0.579 ± 0.35 m) with more boulders mapped (total 2426) than the Rugged Unit (0.711 ± 0.48 m, total 1774 boulders mapped). Finally, I show that smaller boulders tend to be rounder and less rough than larg

Denna studie undersöker implementeringen av Governance, Risk, and Compliance (GRC)-system och dess påverkan på organisationers tidigare arbetssätt. Med ett fokus på förändringsledning och kommunikation utforskar studien aktiviteter som sker samt beslut och utmaningar som uppstår vid GRC-systemets införande. Studien följer en induktiv forskningsansats med deduktiva inslag. För att skapa en djupare förståelse för ämnet utförs en fallstudie av ett SaaS-företag och tre av dess kunder. I syfte att undersöka upplevelser används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Resultaten indikerar att GRC-system erbjuder fördelar såsom förbättrad riskhantering och beslutsfattande, men även att implementeringen kräver betydande resurser och kompetens. Utmaningar som bristfällig kommunikation identifieras som en central faktor som påverkar implementeringsprocessen. För en framgångsrik implementering är det avgörande med ett välplanerat tillvägagångssätt och tydlig kommunikation både internt och externt. Slutsatserna belyser behovet av att integrera GRC-system i organisationens arbetsflöden och att tillhandahålla lämplig support och resurser för att underlätta övergången till det nya systemet.

Mäns våld mot kvinnor kan ses som ett problem som ger konsekvenser på både individ- och samhällsnivå. Det språk som används i media kan ses påverka våra uppfattningar och tolkningar av det som rapporteras. Hur mäns våld mot kvinnor diskuteras i det offentliga rummet har därmed varit relevant att studera för att få en bild av hur debatten om ämnet ser ut. Studien har därmed syftat till att undersöka hur mäns våld mot kvinnor i parrelation framställs i debattartiklar under 2023 i Sverige med hjälp av en kritisk diskursanalys. För att besvara syftet har en kvalitativ dokumentstudie av svenska debattartiklar gjorts. Studiens teoretiska ramverk har varit den ekologiska förklaringsmodellen av Heise, som vidareutvecklats av UN Women, samt Faircloughs kritiska diskursanalys. Resultatet visar två gemensamma diskurser vi benämnt Mäns våld mot kvinnor som ett samhällsproblem och Mäns våld mot kvinnor bör hanteras kollektivt. Diskurserna synliggörs på olika sätt i debattartiklarna beroende på hur skribenterna har uttryckt sig vilket vi delat in i olika teman. Fokuset i vår analys har varit på ordval och modalitet vilket är den första nivån i Faircloughs kritiska diskursanalys. Vi har genom det kunnat se att skribenterna tenderar att använda ett förstärkande språk när de skriver om mäns våld mot kvinnor i parrelation. Våldet beskrivs främst som ett strukturellt problem vilket vi relaterat till den samhälleliga nivån i den ekologiska modellen och den tredje nivån i den kritiska diskursanalysen.

Frågan om mångfald är debatterad inom journalistkåren och det finns delade meningar om dess betydelse och påverkan på det journalistiska arbetet. Uppsatsens frågeställningar handlar om journalisters syn på hur mångfald på en redaktion kan påverka nyhetsbevakningen, journalisternas erfarenheter av mångfaldsarbete på redaktioner och hur de upplever att mångfaldsarbetet fungerar. Vi utgår från fyra teoretiska ramverk genomgående i studien, allt från hur vi skapade frågeställningarna till hur vi analyserar resultatet. Dessa ramverk är teorier knutna till mångfald och mångfaldsarbete, gestaltningsteorin, dagordningsteorin och intersektionalitetsteorin. Teorierna i samspel ger oss en övergripande bild över fenomenet då det ger oss en grund för att förstå vad mångfaldsarbete går ut på, faktorer som kan påverka hur och vad som syns i nyhetsbevakningen samt att hjälpa oss förstå hur maktordningar skapas. Det som undersökningen fokuserar på är att belysa journalisternas erfarenheter och åsikter, något som påverkar hur de individuellt ser på vikten av mångfald på nyhetsredaktionerna. Detta såväl i korrelation med arbetsmiljön men även hur samhället speglas i nyhetsbevakningen. För att få svar på det utförde vi kvalitativa intervjuer med 7 journalister, alla med olika åldrar, journalistiska erfarenheter, kön och etniska bakgrunder. Med hjälp av vårt urval fick vi ett nyanserat resultat som innefattar olika perspektiv. Resultatet visade att journalisterna har en enad syn på frågan om mångfalden på redaktioner, däremot så var meningarna delade när det kom till orsaker till att medielandskapet ser ut som det gör idag. Meningarna var även delade när det kom till lösningar på fenomenet eftersom många ansåg att så som det ser ut idag är ett problem. Journalisterna uttryckte att de upplevde att det behövdes mer mångfald på de olika redaktionerna och a

Objective To investigate whether use of glucagon-like peptide 1 (GLP1) receptor agonists is associated with increased risk of thyroid cancer. Design Scandinavian cohort study. Setting Denmark, Norway, and Sweden, 2007-21. Participants Patients who started GLP1 receptor agonist treatment were compared with patients who started dipeptidyl peptidase 4 (DPP4) inhibitor treatment, and in an additional analysis, patients who started sodium-glucose cotransporter 2 (SGLT2) inhibitor treatment. Main outcome measures Thyroid cancer identified from nationwide cancer registers. An active-comparator new user study design was used to minimise risks of confounding and time related biases from using real world studies of drug effects. Cox regression was used to estimate hazard ratios, controlling for potential confounders with propensity score weighting. Results The mean follow-up time was 3.9 years (standard deviation 3.5 years) in the GLP1 receptor agonist group and 5.4 years (standard deviation 3.5 years) in the DPP4 inhibitor group. 76 of 145 410 patients (incidence rate 1.33 events per 10 000 person years) treated with GLP1 receptor agonists and 184 of 291 667 patients (incidence rate 1.46 events per 10 000 person years) treated with DPP4 inhibitors developed thyroid cancer. GLP1 receptor agonist use was not associated with increased risk of thyroid cancer (hazard ratio 0.93, 95% confidence interval 0.66 to 1.31; rate difference −0.13, 95% confidence interval −0.61 to 0.36 events per 10 000 person years). The hazard ratio for medullary thyroid cancer was 1.19 (0.37 to 3.86). In the additional analysis comparing the GLP1 receptor agonist group with the SGLT2 inhibitor group, the hazard ratio for thyroid cancer was 1.16 (0.65 to 2.05). Conclusions In this large cohort study using nationwide data from three countries, GLP1 receptor agonist use was not associated with a substantially increased risk of thyroid cancer over a mean, Abstract:Objective: To investigate whether use of glucagon-like peptide 1 (GLP1) receptor agonists is associated with increased risk of thyroid cancer. Design: Scandinavian cohort study. Setting: Denmark, Norway, and Sweden, 2007-21. Participants: Patients who started GLP1 receptor agonist treatment were compared with patients who started dipeptidyl peptidase 4 (DPP4) inhibitor treatment, and in an additional analysis, patients who started sodium-glucose cotransporter 2 (SGLT2) inhibitor treatment. Main outcome measures: Thyroid cancer identified from nationwide cancer registers. An active-comparator new user study design was used to minimise risks of confounding and time related biases from using real world studies of drug effects. Cox regression was used to estimate hazard ratios, controlling for potential confounders with propensity score weighting. Results: The mean follow-up time was 3.9 years (standard deviation 3.5 years) in the GLP1 receptor agonist group and 5.4 years (standard deviation 3.5 years) in the DPP4 inhibitor group. 76 of 145 410 patients (incidence rate 1.33 events per 10 000 person years) treated with GLP1 receptor agonists and 184 of 291 667 patients (incidence rate 1.46 events per 10 000 person years) treated with DPP4 inhibitors developed thyroid cancer. GLP1 receptor agonist use was not associated with increased risk of thyroid cancer (hazard ratio 0.93, 95% confidence interval 0.66 to 1.31; rate difference -0.13, 95% confidence interval -0.61 to 0.36 events per 10 000 person years). The hazard ratio for medullary thyroid cancer was 1.19 (0.37 to 3.86). In the additional analysis comparing the GLP1 receptor agonist group with the SGLT2 inhibitor group, the hazard ratio for thyroid cancer was 1.16 (0.65 to 2.05). Conclusions: In this large cohort study using nationwide data from three countries, GLP1 receptor agonist use was not associated with a substantially increased risk of thyroid cancer over a mean follow-up of 3.9 years. In the mai

Background & Aims: Concerns have been raised that the incretin-based diabetes drugs dipeptidyl peptidase 4 (DPP4) inhibitors and glucagon-like peptide 1 (GLP-1) receptor agonists may increase the risk of intestinal obstruction. We aimed to assess the association between use of DPP4 inhibitors and GLP-1 receptor agonists and the risk of intestinal obstruction. Methods: Using data from nationwide registers in Sweden, Denmark, and Norway, 2013–2021, we conducted 2 cohort studies, one for DPP4 inhibitors and one for GLP-1 receptor agonists, to investigate the risk of intestinal obstruction as compared with an active comparator drug class (sodium-glucose co-transporter 2 [SGLT2] inhibitors). Results: Among 19,0321 new users of DPP4 inhibitors (median (interquartile range [IQR]) follow-up time, 1.3 [0.6–2.6] years) and 139,315 new users of SGLT2 inhibitors (median [IQR] follow-up time, 0.8 [0.4–1.7] years), 919 intestinal obstruction events occurred. Use of DPP4 inhibitors, as compared with SGLT2 inhibitors, was not associated with a statistically significant increase in risk of intestinal obstruction (adjusted incidence rate, 2.0 vs 1.8 per 1000 person-years; hazard ratio, 1.13; 95% confidence interval, 0.96–1.34). Among 121,254 new users of GLP-1 receptor agonists (median [standard deviation] follow-up time, 0.9 [0.4–1.9] years) and 185,027 new users of SGLT2 inhibitors (median [IQR] follow-up time, 0.8 [0.4–1.8] years), 557 intestinal obstruction events occurred. Use of GLP-1 receptor agonists was not associated with a statistically significant increase in risk of intestinal obstruction (adjusted incidence rate, 1.3 vs 1.6 per 1000 person-years; hazard ratio, 0.83; 95% confidence interval, 0.69–1.01). Conclusions: In this analysis of nationwide data from 3 countries, previous safety signals indicating an increased risk of intestinal obstruction with use of DPP4 inhibitors and GLP-1 receptor agonists were not confirmed.