Search

In this project the release of 15 pharmaceuticals from three different WWTPs into three different recipients inKristianstad Municipality, Region Skåne was investigated. All three WWTPs are situated within the borders of thefirst UNESCO Biosphere Reserve in Sweden, Kristianstads Vattenrike – “Vattenriket®”, established in 2005. Pharmaceutical included were: 1. Atenolol 2. Azithromycin 3. Carbamazepine 4. Ciprofloxacin 5. Clarithromycin 6. Diclofenac 7. Erythromycin 8. Estrone 9. Ibuprofen 10. Naproxen 11. Metoprolol 12. Propranolol 13. Oxazepam 14. Paracetamol 15. Sulfamethoxazole, Project MORPHEUS 2017–2019

In the MORPHEUS project three Swedish Wastewater Treatment Plants (WWTPs) were investigated for their release of pharmaceuticals into the recipient. One of these was Degeberga WWTP which discharges its treated wastewater into the Segesholmsån river, ending in the Baltic Sea. Segesholmsån river has a length of 23 km and an average flow of roughly 0.6 m3/s (Figure 1)., Project MORPHEUS 2017–2019

Enligt Naturvårdsverkets rapport Avancerad rening av avloppsvatten för avskiljning av läkemedelsrester och andra oönskade ämnen (2017) finns ett behov att införa avancerad rening av läkemedelsrester, samtidigt som sådan rening också medför rening av andra oönskade mikroföroreningar i avloppsvattnet. Naturvårdsverket konstaterar också att det saknas underlag för att utvärdera vid vilka reningsverk som det är aktuellt att införa avancerad rening.Målet med detta projekt var att ta fram en regional arbetsmetod som kan underlätta detta arbete, samt presentera en möjlig prioriteringsordning för skånska reningsverk vad gäller uppgradering till avancerad rening utifrån reningsverkens recipientpåverkan.Som ett första steg togs två listor fram, en lista med verkens storlek vad gäller anslutna personekvivalenter och en lista med reningsverk som har stora utsläppsflöden i förhållande till recipientflödet (stor hydraulisk påverkan) och därmed låg utspädning. De reningsverk som hade högst utsläppsflöde i förhållande till recipientflödet var Rosendal (Tomelilla), Svalöv, Nyvång (Åstorp), Södra Sandby; Ellinge (Eslöv) och Ekeby (Bjuv). I Bjuv valdes också Ekebro reningsverk som, på grund av sitt läge nedströms Ekeby, kunde undersökas vad gäller kumulativa effekter. Som ett andra steg togs vattenprov vid fyra olika tillfällen under året uppströms, nedströms och i utgående vatten från dessa reningsverk. Provernas innehåll av läkemedel analyserades och resultaten utvärderades för att undersöka om reningsverk med stor hydraulisk påverkan också utgör stor risk för påverkan vad gäller utsläpp av läkemedel.Resultaten från läkemedelsanalyserna visade att reningsverken har betydande utsläpp av läkemedel till recipienterna, det vill säga, att halter i recipienterna överskrider bedömningsgrunder i HaV:s föreskrifter (HVMFS 2019:25).Bedömningsgrunderna för Diklofenak, och 17-beta-östradiol i enstaka fall, överskreds nedströms alla sju undersökta reningsverk vilket betyder att det finns risk för giftpåverkan på vattenorganismerna. Vid Ellinge, Ekebro och Nyvångs reningsverk där recipienterna är vattenförekomster inom ramen för vattendirektivet uppnås måttlig ekologisk status på grund av överskridandet. Detta innebär attåtgärder behöver genomföras för att minska halterna i recipienten så att de inteöverskrider bedömningsgrunden och så att, i sin tur, miljökvalitetsnormen god ekologisk status nås till 2027. Vattenmyndigheterna listar bland annat avancerad rening, bättre användning av receptfria produkter (till exempel genom att information leder till att kunder väljer mer miljövänliga alternativ) och miljötillsyn som åtgärder för att minska halterna i sitt nya förslag till åtgärdsprogram för 2021-2027. VA-branschen behöver också arbeta för att minska utsläpp till exempel genom uppströmsarbete och att vara aktiva aktörer i omställningen till avancerad rening.8Vid reningsverk i Skåne där analyser av läkemedelsrester inte har skett kan påverkansanalysen ge en indikation på var övervakning behöver riktas. Den påverkansanlys som arbetades fram inom detta projekt pekar ut 17 skånska reningsverk där det finns risk att bedömningsgrunden för Diklofenak överskrids och vid 12 av dessa finns det även risk att bedömningsgrunden för 17-beta-östradiol överskrids. Nästa steg kan därmed vara att analysera Diklofenak nedströms reningsverken i Lyby, Vinslöv, Perstorp, Staffanstorp, Lönsboda, Hässleholm ochKlippan och 17-beta-östradiol nedströms reningsverken i Källby, Svedala, Lyby, Vinslöv, Perstorp, Sjöbo för att kontrollera vattnets status.Ett annat viktigt mål i projektet var att identifiera reningsverk med sårbara recipienter utifrån ett klimatperspektiv. Detta går egentligen hand i hand med prioriteringsordningen för avancerad rening. Det vill säga, Rosendal, Svalöv, Nyvång, Södra Sandby, Ellinge och Ekeby som har studerats närmare i denna studie,och som var de reningsverk som hade störst hydraulisk påverkan på recipienten, är också de mest sårbara reningsverken sett till klimatförändringar. Då deras utsläpp redan idag har stor påverkan på recipienten kommer de att få ännu större påverkan allteftersom längre torrperioder, till följd av klimatförändringar, kommer att leda till att flödet i deras recipienter minskar periodvis. Om avancerad rening införs vid dessa reningsverk måste en bedömning göras om och när det tillräckligt renade vattnet kan användas som resurs så att recipientens flöde inte påverkas negativt, i de situationer vattentillskottet från reningsverket utgör en betydande del av recipientflödet. En analys av torråret 2018 visade att perioden med väldigt låga flöden varade från maj till november, med andra ord, hela odlingssäsongen. En möjlig väg kunde vara att magasinera renat utgående vatten från november till maj och använda detta till bevattning under sommarmånaderna. En sådan lösning kräver stora reservoarer i form av dammar och våtmarker, vilka också skulle kunna gynna biodiversiteten i de områden där de anläggs

The constant release of pharmaceuticals into the environment can lead to pollution of water and soils which might constitute a risk to human and other living organisms. Residues of common pharmaceuticals such as painkillers, antimicrobials, antidepressants, contraceptives or antiparasitics may enter the environment during manufacturing and disposal processes. The main sources of releases, however, are human consumption and veterinary use. Due to the metabolic stability of some pharmaceuticals up to 90% of the active ingredients are excreted and end up in the wastewater system and finally in the environment – e.g. accumulated in the Baltic Sea and its living organisms.The EU and its Member States have in the past few years increasingly recognised the challenge of pharmaceuticals in the environment (PIE). This is exemplified first and foremost by the European Commission’s Strategic Approach to Pharmaceuticals in the Environment, but also initiatives at the national level aiming at closing main knowledge gaps in the field, comprehensive monitoring systems and more surveys to detect the occurrence of pharmaceuticals in surface and ground water. Moreover, the OECD has recently published a report on pharmaceutical residues in freshwater that calls for a better understanding of the effects of pharmaceuticals in the environment and policy actions.However, this has not yet led to the development of indicators and threshold values at the EU level that aid Member States in implementing systematic monitoring schemes for PIE. As long as this situation persists and as long as we still do not sufficiently understand the effects of pharmaceutical residues on the ecosystem and on human health, the question arises: What can be done about PIE at the regional level? The answer to this lies in the precautionary principle – i.e. taking action to prevent harm to the environment even without having exact knowledge of all facets of the problem., Project MORPHEUS 2017–2019

Under februari 2019 togs 7 dygnsprover på det totala utgående flödet av avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Malmö samt på det totala inkommande flödet av avlopssvatten till Sjölunda avloppsreningsverk i Malmö, som är Malmös största reningsverk. Syftet var att få kunskap om utgående koncentrationer av läkemedel från sjukhuset i relation till de inkommande koncentrationerna till avloppsreningsverket. Proverna togs från måndag till söndag under en och samma vecka och analyserades med avseende på förekomst av 33 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. Detta innefattade 9 st antibiotika, 19 st läkemedel samt 5 andra kemikalier.

MORPHEUS – Policy Brief No. 3

MORPHEUS – Policy Brief No. 1

Project MORPHEUS 2017 - 2019

In the MORPHEUS project we estimated the occurrence and load of pharmaceuticals in four areas of the South Baltic Sea. This included the released loads from selected WWTPs as well as the environmental occurrence of pharmaceutical substances downstream of the WWTPs in the coastal regions Skåne (Sweden), Mecklenburg (Germany),Pomerania (Poland) and Klaipėda (Lithuania).In this article, we report on some of the findings from the Swedishmodel area Skåne and Kristianstad Municipality in the north eastpart of Skåne (Scania) as an example of a local assessment., Project MORPHEUS 2017–2019

Project MORPHEUS 2017–2019

This report of MORPHEUS Project Partners documents the outcome of WP3 – consumption patterns. Herein, the project aims to identify and quantify the emission of selected pharmaceuticals especially discharged via wastewater of WWTP. A comprehensive data research was performed and prioritized pharmaceutical consumption loads have been calculated for the model areas in Lithuania, Poland, Sweden and Germany. The outcome of this report can be summarized in the following key facts: 1. Consumption data is based on either sales data of wholesalers/pharmacies or data from health care institutions. The unit of consumption is number of reimbursed packages andDDD, respectively. 2. The resolution and data coverage (only partly including OTC, hospital etc.) is country- specific: The best time-resolution was found in Poland (monthly), the best spatial resolution in Lithuania (population group, Project MORPHEUS 2017 - 2019

MORPHEUS – Policy Brief No. 2

Project MORPHEUS 2017–2019

Project MORPHEUS 2017–2019

MORPHEUS 2017–2019

Project MORPHEUS 2017 - 2019

Project MORPHEUS 2017–2019

Project MORPHEUS 2017 - 2019

Under våren 2017 togs prover på avloppsvatten från Skånes Universitetssjukhus (SUS) i Lund i samarbete mellan Region Skåne och Högskolan Kristianstad (HKR). Totalt analyserades fyraprovpunkter med avseende på förekomst av 23 läkemedel, antibiotika och andra mikroföroreningar. De fyra provpunkterna var 1. Pumpgrop för uppsamling, 2. Onkologen, 3. Infektion samt 4. Avlopp från Centralblocket. Resultaten redovisas baserat på olika behandlingsfunktion, vilketinnefattar grupperna J - Antiinfektiva medel för systemiskt bruk, C - Hjärta och Kretslopp, N -Nervsystemet, M - Rörelseapparaten samt övriga ämnen. Resultaten visar att vissa läkemedelsläpps ut från SUS i högre koncentration jämfört med utgående avloppsvatten från ettreningsverk (se rapporten ”Läkemedelsutsläpp från Skånska avloppsreningsverk 2017” nedan). Noterbara ämnen är ciprofloxacin, sulfamethoxazole och trimethoprim, samtligaantibiotika. Resultaten vi-sar också att olika avdelningar medicinerar sina patientgrupper olika och att avdelningarna därmed kan vara lokala punktkällor för vissa typer av antibiotika. Koncentrationen av läkemdelsrester i avloppsvattnet påverkas förstås också av den totala vattenanvändningen, som i sin tur är en konsekvens av antal anställda, antal patienter, antal toaletter och arbetsmetoder/vattenanvänd-ning per avloppsspunkt mm. De uppmätta halternavisar att det är önskvärt, i en uppföljande studie, att analysera och fastställa, företrädesvis för antibiotika, vilka andra preparat som används på SUS, och i vilken omfattning. Det är viktigt att poängtera att resultaten från denna undersökning kommer från ett provtagningstillfälle där provtagningen bestod av ett stickprov. En uppföljande studie behöver innehålla fler analystillfällen samt söka svar på om förekomsten av höga halter av antibiotika kan föranleda resistensutveckling i sjukhusens avloppssystem. Vidare behöver man undersöka vilka eventuella åtgärder som behöver vidtas, vid sjukhusen och/eller vid avloppsreningsverken, för att förhindra att höga halter av läkemedelsrester belastar vattenmiljön med dess djur och växtliv. Hänsyn måste då också tas inte bara till vilka ämnen som specifikt härrör från sjukhuset utan också i vilka mängder och i vilken omfattning de når reningsverket i aktiv form.

Huge amounts of horse manure is either burnt or illegally deposited. Treated correctly it is a good source for plant nutrition and valuable as a soil improvement or for other horticultural uses. To ensure a safe return to agriculture, aspects such as residues of unwanted compounds should be considered. For instance, there is not much knowledge about the fate of pharmaceutical residues in horse manure. An analysing method was developed and found capable of analysing several active ingredients at the same time. When composting horse manure with residues of medicine, three of the tested active ingredients were still detectable in the compost after 60 days.