Search

Examensarbetet Språka på slöjdiska adresserar bristen på forskning inom slöjdlärares språkutvecklande arbete och strävar efter att belysa kopplingen mellan språk och slöjdpraktik för att stötta elevers språkutveckling och lärande. Syftet med studien är att öka kunskap om hur man kan arbeta språkutvecklande inom slöjdämnet. Studiens forskningsfrågor belyser lärarnas syn på innebörden, möjligheterna och de pedagogiska utmaningarna när det gäller att främja språkutveckling inom slöjdämnet. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med fyra behöriga slöjdlärare. Den tematiska innehållsanalysen har resulterat i en översikt av informanternas erfarenheter av och berättelser om ämnet. Resultatet visar att slöjdlärarna arbetar aktivt med språkutveckling genom multimodala strategier som inbegriper såväl filmstöd som muntligt, visuellt och skriftligt stöd. Bristen på studier om språkutveckling inom slöjdämnet kan möjligen vara ett hinder för att slöjd erkänns som ett ämne som kan exemplifiera språkinriktad undervisning. Vidare forskning behövs för att belysa effektiva undervisningsmetoder som kan överföras från slöjdämnet till ett bredare utbildningssammanhang.

Dagens förskola präglas av flerspråkighet och kulturell mångfald. Många barn talar annat språk än svenska i hemmet. Förskolan och förskollärares arbete utgör en viktig del av barns lärande och utveckling. Förskollärare har en central roll när det kommer till att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Därför är syftet med studien att få fördjupad kunskap om förskollärares erfarenheter av arbetet med att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn. För att besvara studiens syfte intervjuades 8 förskollärare från 5 olika förskolor. Dessa förskolor valdes ut på grund av att de är mångkulturella förskolor samt har flertalet flerspråkiga barn. Teorier som har använts i studien är sociokulturellt perspektiv, scaffolding, kulturella redskap och mediering. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod med åtta strukturerade intervjuer som har genomförts och transkriberats. Utifrån tidigare forskning och studiens dataanalys visar resultaten att förskollärare har många arbetsmetoder för att främja språkutveckling hos flerspråkiga barn. Resultatet av studien påvisade att förskollärarna använder metoder som högläsning, dela in barnen i mindre grupper, kartläggning, TAKK-tecken och bilder som stöd. Förskollärare anser att vikten av samverkan med hemmet och utformningen av miljön är viktig för att utveckla språket hos flerspråkiga barn. I resultaten framkom också att förskollärare verkar ha ett medvetet arbetssätt och använder olika metoder som de tycker är användbara för flerspråkiga barns språkutveckling.

The purpose of the study is to investigate how preschool teachers work to develop each child's language development in reading aloud situations. Based on the purpose, the following questions were formulated: In what ways do preschool teachers challenge each child individually in their language development in read-aloud situations? and Which factors do the preschool teachers describe as decisive for how the adaptations look in reading aloud situations? To answer the questions, a qualitative method was used in the form of video observations and semi-structured interviews. The video observations aimed to answer the first question and the semi-structured interviews aimed to answer the second question. After the data collection, the empirical evidence was analyzed based on thematic analysis. The study is based on a socio-cultural perspective and the following analytical concepts were used to analyze the empirical evidence: mediation, mediation tool, the zone of proximal development and scaffolding. The main result of the study is that the preschool teachers in the interviews discuss concrete strategies for challenging children linguistically during reading aloud situations. However, it was observed that the answers often focus more on how children with limited verbal language can be challenged. Our observations confirm this in that the adaptations are mainly aimed at the children who are less verbally competent compared to their peers., Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med att utveckla varje barns språkutveckling vid högläsningssituationer. Utifrån syftet formulerades följande frågeställningar: På vilka sätt utmanar förskollärare varje barn individuellt i deras språkutveckling vid högläsningssituationer? och Vilka faktorer beskriver förskollärarna är avgörande för hur anpassningarna ser ut vid högläsningssituationer? För att besvara frågeställningarna användes en kvalitativ metod i form av videoobservationer och semistrukturerade intervjuer. Videoobservationerna syftade till att besvara den första frågeställningen och de semistrukturerade intervjuerna syftade till att besvara den andra frågeställningen. Efter datainsamlingen analyserades empirin utifrån tematisk analys. Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och följande analysbegrepp användes för att analysera empirin: mediering, medierande redskap, den proximalautvecklingszonen samt scaffolding. Studiens huvudsakliga resultat är att förskollärarna i intervjuerna diskuterar konkreta strategier för att utmana barn språkligt under högläsningssituationer. Dock uppmärksammade vi att svaren ofta fokuserar mer på hur barn med begränsat verbalt språk kan utmanas. Våra observationer bekräftar detta genom att anpassningarna främst riktas mot de barn som är mindre verbala jämfört med sina kamrater.

Denna uppsats är en komparativ analys av Astrid Lindgrens bok Pippi Långstrump (1948) och den 31:a upplagan av samma bok (2020). Syftet med uppsatsen är att studera och jämföra språkutveckling i förhållande till de två upplagorna av Pippi Långstrump. Undersökningen är gjord utefter en komparativ metod. Analysen utgår från vilka språkliga skillnader som identifieras i den äldre respektive nyare upplagan av Pippi Långstrump. I slutet av uppsatsen diskuteras också hur boken kan användas i svenskundervisningen för att beröra språkutveckling. Slutresultatet av analys och diskussion visar att den äldre upplagan (1948) är skriven under en samhälls tid med ett annat språkbruk och andra värderingar än den 31: a upplagan (2020). I analysen framgår att boken kan användas i svenskundervisningen för att belysa språkutveckling.

This study aims to deepen the understanding of and contribute knowledge about how preschool teachers work to promote the language development of multilingual children through reading aloud. The following questions are: What tools do preschool teachers describe that they use when reading aloud to support the language development of multilingual children? How do preschool teachers describe the work in the inclusion of multilingual children in reading aloud in preschool? In this study, a qualitative method has been used to get closer to the preschool teachers' perspectives and thoughts through semi-structured interviews. The study's theoretical point of departure is the socio-cultural perspective where mediation and scaffolding are used as two central concepts as well as translanguaging as theory. In the results of the study, it appears that the preschool teachers describe different tools and methods that include, among other things, AAC (augmentative and alternative communication), image analysis, choosing a suitable book, smaller groups of children, collaboration with others children and digital resources such as Polyglutt. The analysis method that has been used in the study to analyze the material is a thematic analysis. The results of the study also show that the preschool teachers describe their way of working with the inclusion of multilingual children based on the different opportunities and obstacles they encountered during reading aloud with multilingual children., Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen av och bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar med att stötta språkutvecklingen hos flerspråkiga barn genom högläsning. Följande frågeställningar är: Vilka verktyg beskriverförskollärare att de använder vid högläsning för att stötta språkutvecklingenhos flerspråkiga barn? Hur beskriver förskollärare sitt arbetssätt medinkluderingen av flerspråkiga barn vid högläsning i förskolan? I denna studie har en kvalitativ metod använts för att komma närmre förskollärarnas perspektiv och tankar genom semistrukturerade intervjuer. Studiens teoretiska utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet där mediering och scaffolding används som två centrala begrepp samt transspråkande som teori. Analysmetoden som tillämpats i studien för att analysera datamaterialet är en tematisk analys. Resultatet visar att förskollärarna använder olika verktyg såsom TAKK, bildanalys, val av lämplig bok, mindre barngrupper, samarbete med andra barn och digitala resurser som Polyglutt under högläsning. Studiens resultat visar även på att förskollärarna beskriver sitt arbetssätt med inkludering av flerspråkiga barnutifrån vilka olika möjligheter och hinder som de stött på under högläsning med flerspråkiga barn.

I denna uppsats utforskar vi F–3–lärares uppfattningar om hur användningen av skönlitteratur i undervisningen kan påverka läsförmågan hos elever med lässvårigheter och hur detta samtidigt kan påverka elevernas självförtroende. Genom att använda en kvalitativ forskningsdesign med semistrukturerade intervjuer som huvudsakligt datainsamlingsverktyg, har vi analyserat och tolkat resultaten med stöd av relevant teori och tidigare forskning. I studien belyser vi F–3–lärares framgångsrika strategier och metoder för att främja läsning och stärka elevernas självförtroende genom skönlitteraturens användning. Resultaten indikerar att läsning av skönlitteratur, särskilt när den anpassas efter elevernas individuella behov och intressen, kan vara en betydelsefull faktor för att förbättra både läsförmågan och självförtroendet hos elever med lässvårigheter. Diskussionen och slutsatserna lyfter fram praktiska insikter och bidrar till förståelsen av hur skönlitteratur kan användas som ett effektivt verktyg för att stödja läsutvecklingen hos elever med specifika utmaningar. Sammantaget erbjuder uppsatsen insiktsfulla perspektiv och bidrar till det pågående samtalet om läsfrämjande strategier i tidiga skolår.

Studiens syfte var att undersöka hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barns språkutveckling genom användning av digitala verktyg. Genom observationer på en flerspråkig förskola i Sverige, med deltagande från flera avdelningar med förskollärare och barnskötare, transkriberades data för tematisk analys med tillämpning av ett sociokulturellt perspektiv för observationsanalys. Resultaten indikerar på att förskollärares arbetssätt är avgörande för att utveckla både verbala och icke-verbala språkfärdigheter hos barn genom olika pedagogiska förhållningsätt. Förskollärare har integrerat digitala verktyg och systematiska metoder för att stödja flerspråkiga barns språkutveckling. Metoder som högläsning med digitala läsverktyg och bilder på storbildsskärmen framträder som särskilt betydelsefulla. Utöver att utmana barn att delta i samtal genom frågor, repetition, talutrymme, tonläge och gester, används även teckenspråk för att kommunicera med icke-verbala barn, anpassat efter individuella behov. Studien pekar på att modersmålet stöds i språkutvecklingen genom användning av digitala verktyg och därigenom utmanas barnens förståelse och språkliga medvetenhet. Digitala spel introducerar ett nytt ordförråd och främjar barns skrivspråksutveckling. Slutsatsen är att förskollärare använder olika pedagogiska metoder genom digitalisering för att stimulera flerspråkiga barns språkkunskaper och skapa gynnsamma förutsättningar för interaktion i små utbildningsgrupper., The purpose of the study was to investigate how preschool teachers work with multilingual children's language development through the use of digital tools. Through observations at a multilingual preschool in Sweden and with the participation of several preschool teachers and childminders, data were transcribed for thematic analysis applying a sociocultural perspective for observational analysis. The results indicate that preschool teachers' working methods are crucial for developing both verbal and non-verbal language skills in children through different pedagogical strategies. Preschool teachers have integrated digital tools and systematic methods to support multilingual children's language development. Methods such as reading aloud with digital reading tools and image support on the large screen appear to be particularly significant factors and are extremely important. In addition to challenging children to participate in conversation through questions, repetition, space of speech, intonation and gestures, sign language is also used to communicate with non-verbal children, adapted to individual needs. The study points out that the mother tongue is supported in language development through the use of digital tools and thereby challenges the children's understanding and linguistic awareness. Digital games introduce new vocabulary and promote children's written language development. The conclusion is that preschool teachers use different pedagogical methods through digitization to stimulate multilingual children's language skills and create favorable conditions for interaction in small educational groups.

This study is about language development in multilingual children. The purpose of this qualitative study is to highlight how the pedagogues in the preschool describe how they support and challenge the children in their language development. The method used is semi-structured interviews. Two special education teachers and five preschool teachers were interviewed to find out how they work with language development in multilingual children. The results show that the educators work with different approaches and methods to strengthen children's language development and give them a rich vocabulary.The pedagogues work closely with the guardians to benefit the children's language development. The educators asked about important concepts and sentences in the children's mother tongue, which were then posted on the walls next to the Swedish word. In order for a safe and reliable relationship to be established, an interpreter was offered for example, development interviews. Picture support and signs as support, was a common approach to support and stimulate the children in their language development. This was mainly used in transitions.The conclusion that emerged was that a conscious approach and a respect for all languages ​​is crucial for the children's development in preschool. Through inclusive learning environments, where the pedagogues encourage language use in several languages, the children's language development is stimulated. A mutual respect for all languages ​​creates equality and that no child is left out. The children are given the opportunity to develop both Swedish and their mother tongue., Denna studie handlar om språkutveckling hos flerspråkiga barn. Syftet med denna kvalitativa studie är att belysa hur pedagogerna inom förskolan beskriver hur de stödjer och utmanar barnen i deras språkutveckling. Metoden som använts är semistrukturerade intervjuer, två specialpedagoger och fem förskollärare intervjuades för att ta reda på hur de arbetar med språkutveckling hos flerspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med olika tillvägagångssätt och metoder för att stärka barns språkutveckling och ge demett rikt ordförråd. Pedagogerna har en nära samverkan med vårdnadshavarna, för att gynna barnens språkutveckling. Pedagogerna frågade om viktiga begrepp och meningar på barnens modersmål, som sedan sattes upp på väggarna bredvid det svenska ordet. För att en trygg och pålitlig relation skulle etableras, erbjöds tolk vid exempel, utvecklingssamtal. Bildstöd och tecken som stöd, var ett vanligt tillvägagångsätt för att stödja och stimulera barnen i deras språkutveckling. Detta användes främst i övergångar. Den slutsats som kom fram var att ett medvetet förhållningssätt och en respekt för alla språk är avgörande för barnens utveckling i förskolan. Genom inkluderande lärmiljöer, där pedagogerna uppmuntrar till språkanvändning på flera språk, stimuleras barnens språkutveckling. En ömsesidig respekt för alla språk, skapar en jämställdhet och att inget barn blir åsidosatt. Barnen ges möjlighet att utveckla både svenskan och sitt modersmål.

The purpose of this study is to increase knowledge about how preschool teachers approach the use of signs as a support tool in preschool when it comes to children´s language development. The method used to collect information for this work was the qualitative method, with semi-structured interviews. The interview procedure is divided into five individual interviews with five different preschool teachers whose workplaces are in two different preschools. The theoretical perspective used was the socio-cultural perspective and the concepts from which the study is based are scaffolding, mediating tools and the proximal development zone. The results of this survey show that signs as support are used to a very large extent in preschool teaching. The preschool teachers considered that signs as support are an important part of the children´s language development as it increases their opportunities for both participation and equality for all, and that it helps the children to be able to communicate to reinforce what they mean. The conclusion of the study is that signs as support are used to a very large extent in teaching, something that increases the conditions for all children who have not reached their verbal language or for those who come from other countries and have to learn a new language. It creates opportunities for those who have communication difficulties to make themselves understood, which increases participation and community for everyone., Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur förskollärare ställer sig till användandet av tecken som stöd som redskap i förskolan när det gäller bar-nens språkutveckling. Den metod som användes för att samla in information till detta arbete var den kvalitativa metoden, med semistrukturerade intervjuer. Intervjuförfarandet är uppdelat i fem enskilda intervjuer med fem olika förs-kollärare vars arbetsplatser är på två olika förskolor.Teoretiskt perspektiv som användes var den sociokulturella perspektivet och de begrepp som studien utgår från är stöttningsinteraktioner, medierande red-skap och den proximala utvecklingszonen.Resultatet av denna undersökning visar att tecken som stöd används i mycket stor utsträckning i förskolans undervisning. Förskollärarna ansåg att tecken som stöd är en viktig del i barnens språkutveckling då det ökar deras möjlig-heter till både delaktighet och likvärdighet för alla, samt att det hjälper barnen att kunna kommunicera för att förstärka det de menar. Slutsatsen av studien är att tecken som stöd används i mycket stor utsträckning i undervisningen, något som ökar förutsättningarna för alla barn som inte har nått sitt verbala språk eller för de som kommer från andra länder och ska lära sig ett nytt språk. Det skapar möjligheter för de som har kommunikationssvårigheter, att göra sig för-stådda, vilket ökar delaktigheten och gemenskap för alla.

Kunskapsmätningar visar att elevers läsförståelseförmåga blir sämre. I Sverige visar forskning att elevers inställning till läsning är mindre positiv jämfört med andra länder. Vi har valt att undersöka hur högläsning påverkar elevernas språk- och läsutveckling i grundskolan. Denna kunskapsöversikt har som syfte att sammanställa vad forskning visar om högläsningens påverkan på elevers språkutveckling i grundskolan. Den frågeställning som ligger till grund för kunskapsöversikten är: På vilket sätt utvecklar högläsning elevers språk- och läsutveckling i grundskolans lägre åldrar? För att svara på frågeställningen har en informationssökning genomförts med hjälp av olika sökord. Sammantaget valdes tio olika artiklar och avhandlingar ut. Artiklarna och avhandlingarna har jämförts och analyserats. Denna samling av studier utforskar olika aspekter av högläsning och dess påverkan på språk- och läsutveckling. Forskningen sträcker sig över olika geografiska områden och den belyser både möjligheter och begränsningar med högläsning. Kunskapsöversiktens resultat visar att högläsning har en stor betydelse när det gäller att främja språkutveckling och ordförråd hos barn och betonar dess avgörande roll under de tidiga skolåren. Elevers språk- och läsutveckling utvecklas genom att använda multimodal och interaktiv högläsning, även lärarens kompetens har stor betydelse för undervisningen.

Syftet med denna studie är att belysa högläsningens förekomst hemma hos förskolebarn i åldern 1–3 år, varav deras förskola är en del i ett bokprojekt. Bokprojektet är en satsning från Region Värmland, där bibliotek, Barnavårdscentralen och förskolor samverkar för att öka högläsningen i de yngre barnens hem. Forskning tyder på att tidiga läsinsatser i barns liv gynnar den språkliga utvecklingen (Taube, 1993). Men på svenska förskolor förekommer högläsningen i varierad grad menar (Dahlström m.fl., 2023). Således kan vårdnadshavares insatser med högläsningen i hemmen uppfattas inneha en väsentlig roll för de yngre barnens möjligheter till språkutveckling. Denna studie har utformats genom en kvantitativ metod med kvalitativa inslag. Studien intar en deduktiv ansats då den har sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin. Teorin och teoretiska begrepp används i analysarbetet av studiens resultat, vilket skapar en förståelse av det som har undersökts (Larsen, 2018). För att samla in data har kvantitativ metod med kvalitativa inslag använts i undersökningen. Data har samlats in via en elektronisk enkät och lämnades ut på 13 olika förskoleavdelningar i en mellanstor kommun i Värmland. Enkäten besvarades av vårdnadshavarna, för att undersöka deras upplevelser om högläsningen och dess förekomst i hemmen. Då antalet respondenter som deltog i denna undersökning var 20, bör denna studies resultat inte ses som statistiskt representativ. Resultatet i denna studie kan endast bidra med en insikt i att högläsningen kan se väldigt olika ut, och sker i stor variation i hemmen. Resultatet visar även att det kan finnas ett eventuellt samband mellan förskolornas utdelning av information till vårdnadshavarna om högläsning, och att högläsningen förekommer till större grad i de hemmen., The purpose of this study is to shed light on the occurrence of reading aloud at home with preschool children aged 1–3 years, of which their preschool is part of a book project. The book project is an initiative from Region Värmland, where libraries, the Child Welfare Center (Barnavårdscentralen) and preschools work together to increase reading aloud in the younger children's homes. Research indicates that early reading interventions in children's lives favor language development (Taube, 1993). But in Swedish preschools, reading aloud occurs to varying degrees (Dahlström et al., 2023). Thus, the custodians of the children’s efforts with reading aloud in the home can be perceived as having an essential role for the younger children's opportunities for language development. This study has been designed through a quantitative method with qualitative elements. The study takes a deductive approach as it has its starting point in the socio-cultural theory. The theory and theoretical concepts are used in the analysis work of the study's results, which creates an understanding of what has been investigated (Larsen, 2018). To collect data, a quantitative method with qualitative elements has been used in the survey. Data has been collected via an electronic survey and handed out at 13 different preschool departments in a medium-sized municipality in Värmland. The questionnaire was answered by the custodians of the children, to investigate their experiences of reading aloud and its occurrence in the homes. As the number of respondents who participated in this survey was 20, the results of this study should not be considered statistically representative. The results of this study can only contribute with an insight into the fact that reading aloud can look very different and takes place in great variation in the children’s homes. The results also show that there may be a possible connection between the preschools' distribution of information to the custodians of the children ab

Denna studie fokuserar på lärarens anpassningar och vilka utmaningar de möter i sin undervisning med andraspråkselever i SO-undervisningen. Syftet med studien är att skapa förståelse och undersöka lärarnas perspektiv på arbetsmetoder för att främja andraspråkselever inom de samhällsorienterande ämnena. Studien grundar sig på olika teoretiska perspektiv som bland annat sociokulturell teori, stöttning och transspråkande. Studien har påvisat att språket har en väsentlig roll i undervisningen, och varje ämne har språkliga utmaningar som eleverna måste behärska för att nå sina kunskapskrav inom samtliga ämnen. De största utmaningar som uppstår i en SO-undervisning med andraspråkselever är ämnesspecifika begrepp och innehåll. Detta leder till att lärare behöver arbeta med anpassningar för att möta andraspråkselevers behov. Genom detta stärks elevernas självkänsla vilket främjar deras utveckling. Därutöver är det viktigt att läraren integrerar elevernas erfarenhet och bakgrund i undervisningen. Detta kan åstadkommas genom att läraren skapar en positiv lärandemiljö som främjar inkludering. Efter slutförandet av denna studie strävar vi efter att kunna ge lärare en fördjupad förståelse som leder till reflektion kring hur de kan möta utmaningar i undervisningen, men även hur de kan anpassa sin undervisning för att tillgodose elevernas behov.

The purpose of the study is to visualize preschool teachers' understanding of and perceptions of reading aloud in preschool, and how reading aloud is organized to an increased language development. In this study, we have interviewed eight preschool teachers with different lengths of work experience, ranging from recent graduates to having worked in preschool activities for 40 years. To collect the study's data, we have used semi-structured interviews, which resulted in us deciding to use a phenomenographic approach to analyse the material. This is because the purpose of the study is to examine preschool teachers' different perceptions of reading aloud. The results of the study show that preschool teachers understand that reading aloud contributes to increased language development in the children, and that the environment inside the ward should be organized to promote language development. This is done by placing the books at the children's level and that the books chosen are based on children's interests. The preschool teachers who were interviewed were very creative in making their own material in the different forms of books so that the children would have varied ways of reading. The material was flano-stories, book boards and wall books, which have been well received by the children., Studiens syfte är att synliggöra förskollärares förståelse för och uppfattningar om högläsning i förskolan, samt hur högläsning organiseras för en ökad språkutveckling. I denna studie har vi intervjuat åtta förskollärare med olika långa arbetslivserfarenheter, allt ifrån nyexaminerad till att ha arbetat i förskolans verksamhet i 40 år. För att samla in studiens data har vi använt oss av semistrukturerade intervjuer, vilket resulterade i att vi beslutade oss för att använda en fenomenografisk ansats för att analysera materialet. Detta eftersom studiens syfte utgår från att undersöka förskollärares olika uppfattningar kring högläsning. Studiens resultat visar att förskollärare har förståelse för att högläsning bidrar till ökad språkutveckling hos barnen, samt att miljön inne på avdelningen bör vara organiserad för att främja språkutvecklingen. Detta görs genom att placera böckerna i barnens höjd och att böckerna som väljs utgår från barnens intressen. Förskollärarna som intervjuades var mycket kreativa med att tillverka eget material i form av böcker för att barnen ska få varierade sätt att läsa böcker. Materialet var flanosagor, bokbrädor och väggböcker, vilket har mottagits positivt av barnen

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur förskollärare inom Montessori, Reggio Emilia och Waldorf beskriver sitt arbete med att uppfylla läroplanens mål gällande att främja barns språkutveckling. Läroplanen för förskolan fastställer strävansmål som innebär att förskolan ska främja barns språkutveckling, men den ger inte konkreta riktlinjer för hur detta arbete ska genomföras. Tidigare utredningar har indikerat brister i förskolors kvalité gällande språkfrämjande arbete. Studiens metod bygger på en hermeneutisk ansats, vilket innebär en strävan att förstå och tolka det förskollärare beskriver som språkfrämjande strategier. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av analysverktyg inom den sociokulturella teorin. Sex förskollärare från Montessori, Waldorf och Reggio Emilia-förskolor har deltagit i studien. Genom att samla in exempel på språkfrämjande strategier och metoder från dessa tre pedagogiska inriktningar, är målet att kunna ge en inblick i hur förskollärare kan använda olika strategier och metoder för att främja barns språkutveckling. Därigenom kan studien bidra med metoder och strategier och svara på hur förskolan på olika sätt kan arbeta mot att uppnå de nationella målen för språkutvecklande arbete.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka lärares användning av boksamtal i förskoleklass och årskurs 1, samt om boksamtal kan bidra till språkutveckling. Tidigare forskning visar många fördelar med att främja elevers språkutveckling i de tidiga åldrarna. De får tillfälle att uttrycka sina egna tankar, samt träna upp sitt ordförråd. Lärarna påpekar att tiden eller resurserna inte räcker till för att ha renodlade boksamtal. Forskningen visar att det är viktigt att börja läsa tidigt i skolåldern för att förhindra svårigheter senare under skolgången. Studiens teoretiska ram grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori att lärande sker kollektivt och därigenom blir det ett socialt och kontinuerligt samspel med omgivningen. Vygotskijs teori har inspirerat lärare att vara mer aktiva under lektionerna och inneha en betydande roll för elevernas kunskapsutveckling. Insamlingen av datan genomfördes kvalitativt genom personliga intervjuer med lärare som arbetar på lågstadiet. Intervjuerna analyserades och gemensamma nämnare mellan dem identifierades. Därefter diskuterades intervjuerna i förhållande till den tidigare forskningen. Uppsatsen visar betydelsen på hur viktigt det är att använda sig av att boksamtal tidigt i skolåldern, för att gynna elevernas språkutveckling. De tydligaste resultaten av studien är att alla lärare använder sig av en form av boksamtal varje dag genom den dagliga högläsningen. Studien visar att den dagliga högläsningen och boksamtalen har positiva effekter på läsförståelse och språkutveckling. Elevernas förmåga att förstå förbättras genom diskussioner som inträffar under boksamtalen. En annan viktig faktor som upptäcktes är att boksamtal gynnar elevernas ordförråd och den språkliga förmågan.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar angåendeflerspråkiga barns språkutveckling i svenska, samt vilka metoder förskollärareanvänder i ett språkfrämjande syfte. Utmaningar i arbetet med flerspråkiga barnsspråkutveckling har även undersökts i syfte att skapa en nyanserad bild hur dessa kanhanteras. Då samhällets mångkulturalitet har ökat innebär det att förskolan idag bestårav barn med olika modersmål, därför är det ett aktuellt ämne att undersöka. Studienhar baserats på en kvalitativ metod som grundas i semistrukturerade intervjuer medfem förskollärare. Resultatet påvisar flertalet metoder förskollärare använder ispråkfrämjande syfte med flerspråkiga barn. Resultatet visar även att det finnsutmaningar i arbetet samt hur dessa utmaningar kan hanteras. Slutsatsen är att det kaninnebära utmaningar att arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling i svenskaspråket, därför behövs metoder för att hantera dessa vilket studien har bidragit med.

Studiens syfte är att undersöka pedagogernas förhållningssätt till flerspråkiga barn inom förskolan, samt hur pedagogerna arbetar för att främja barnens språkutveckling. En kunskapsöversikt om språkutvecklande arbete i förskolan har varit en inspirationskälla och till hjälp i mitt examensarbete. Studien kombineras och utgår från ett sociokulturellt perspektiv med ett centralt begrepp som tillhör perspektivet som kallas för den proximala utvecklingszonen. Mitt skriftligt inhämtade material genomfördes med tio pedagoger där jag fick varierande svar. Den övergripande frågeställningar: Vilka resurser, möjligheter och tillvägagångssätt har pedagoger idag för att underlätta kommunikation med flerspråkiga barn? Och vilka olika arbetssätt använder pedagoger för att utveckla språket för barn med annat modersmål än det svenska. Intervjufrågorna har ställts med öppna frågor för att få en överblick på pedagogernas förhållningssätt, uppfattning i arbetet med flerspråkiga barn. Resultatet visar att pedagogernas engagemang och intresse har varit en viktig del i arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling. Pedagogerna har samarbetat för erfarenhetsutbyte av kompetens och erfarenheter för att på bästa sätt kunna ge stöd och hjälp till flerspråkiga barn. Enligt respondenterna är möjligheterna till fortbildning om flerspråkiga barns språkutveckling beroende på egna individuella initiativ. Stöd från ledningen är bristfällig. Respondenternas svar pekar på att förskolans uppdrag att tillhandahålla likvärdig utbildning för alla barn är beroende av enskilda initiativ. Det kan tolkas som att uppdraget inte efterlevs.

The purpose of the study is to contribute with preschool teachers' perceptions of the work with in-depth conversations in preschool, by in-depth conversation, we mean a conversation that deepens and challenges children to reason, reflect and analyze. The study's questions are about how preschool teachers considers that they have knowledge about in-depth conversations, how they work to promote children's language development through in-depth conversations, and what challenges they face in working with this. The study is based on a qualitative method, where semi-structured interviews were used to collect data. Eight preschool teachers from two different municipalities have participated in the study. The collected empirical evidence has been analyzed based on a content analysis. The theory used to analyze the results is the socio-cultural theory with the concepts of scaffolding, the proximal development zone, mediating tools and appropriation. Finally, the results have been put in relation to theory and previous research. The results show that time and the right conditions, as well as being responsive and present to the children's interests as an educator, create the conditions that makes the teachers able to develop in-depth conversations together with the children. The results also show that all preschool teachers in the study experience some type of challenge in the work with in-depth conversations. Due to limited conditions with large groups of children, this results in a lack of time and an experience of being too few educators. The conclusion is that preschool teachers need support, skill development and the right conditions to be able to conduct in-depth conversations in preschool, which thus benefits the children's language development., Studiens syfte är att bidra med förskollärares uppfattningar om arbetet medfördjupande samtal i förskolan. Med fördjupande samtal menar vi ett samtalsom fördjupar och utmanar barn att resonera, reflektera och analysera. Studiensfrågeställningar är hur förskollärare upplever att de har kunskap omfördjupande samtal, hur de arbetar för att främja barns språkutveckling genomfördjupande samtal, samt vilka utmaningar de möter i arbetet med detta.Studien utgår från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjueranvänts för att samla in data. Åtta förskollärare från två olika kommuner hardeltagit i studien. Den insamlade empirin har analyserats utifrån eninnehållsanalys. Den teori som använts för att analysera resultatet är densociokulturella teorin med begreppen stöttning, proximal utvecklingszon,medierande redskap samt appropriering. Slutligen har resultatet satts i relationtill teori samt tidigare forskning.Resultatet visar att tid och rätt förutsättningar samt att pedagogen är lyhörd ochnärvarande för barnens intressen skapar förutsättningar för att kunna utvecklafördjupande samtal tillsammans med barn. Resultatet visar också att allaförskollärare i studien upplever någon typ av utmaning i arbetet medfördjupande samtal. På grund av begränsade förutsättningar med storabarngrupper resulterar detta i tidsbrist och en upplevelse av att vara för fåpedagoger.Slutsatsen är att förskollärarna behöver stöttning, kompetensutveckling ochrätt förutsättningar för att kunna bedriva fördjupande samtal i förskolan, somsåledes gynnar barnens språkutveckling.

Syftet med denna studie är att analysera hur förskollärare beskriver arbetet med barn som har någon form av språklig sårbarhet inom förskolan. Studien har sin teoretiska utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet samt en relationell inkluderingsansats. För att besvara studiens syfte och forskningsfrågor används kvalitativa intervjuer som genomförts med fyra verksamma förskollärare från två olika förskolor. Det insamlade materialet analyserades sedan i relation till studiens bakgrund, tidigare forskning, det sociokulturella perspektivet samt den relationella inkluderingsansatsen. Resultatet visar att samtliga förskollärare har arbetet med barn i språklig sårbarhet, vilket indikerar på att barn i språklig sårabrhet finns i alla barngrupper mer eller mindre. Förskollärarna har olika erfarenheter av att arbeta med barn i språklig sårbarhet, samtidigt som resultatet visar på att liknande utmaningar respektive viktiga aspekter lyfts fram av samtliga förskollärare. En av slutsatserna som framkommer ur resultatet är att förskollärares förhållningssätt samt miljöns utformning är avgörande för barns möjligheter att förstå och att göra sig förstådd inom förskolans verksamhet.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares syn på det språkutvecklande arbetet med flerspråkiga barn i förskolan. Studien tar även sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet med centrala begrepp som kommunikation och den proximala utvecklingszonen. Metod som användes var kvalitativ metod där skriftliga intervjuer genomfördes med totalt sex förskollärare för att få fördjupad förståelse kring syftet och frågeställningarna. Det vill säga Vilken syn har förskollärare på flerspråkighet i förskolan? Hur menar förskollärare att de stödjer språkutvecklingen hos flerspråkiga barn? I resultatet belyses att förskollärare har varierande uppfattningar om ämnet flerspråkighet i förskolan, vilket innebär att vissa förskollärare upplever arbetet med flerspråkighet som komplext medan andra ser det som en möjlighet till utveckling och lärande. I analysen blir det dessutom synligt att förskollärare använder sig av olika verktyg och strategier för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn. De använder bland annat verktyg som TAKK, bildstöd, sagor och böcker, rim och ramsor under olika situationer. De har även ett gott samarbete med vårdnadshavare för att förstärka barnens modersmål men även det svenska språket.

Denna studie har som syfte att undersöka hur ett antal förskollärare arbetar för att skapa språkutvecklande undervisning samt vilka förutsättningar och förhinder de anser att de har när de använder språkutvecklande arbetssätt. Studiens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs (1978) sociokulturella teorin om lärande, som används för att analysera tematiskt det empiriska materialet. Datan samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer, som genomfördes med tio olika förskollärare.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av en variation av arbetssätt för att skapa en undervisning som främjar barnens språkutveckling. Respondenterna uppger att de använder sig mest av högläsning, som i många fall följs av boksamtal, där barnen har möjlighet att uttrycka vad de tänker. Förutom detta använder förskollärarna också sånger och språklekar för att utveckla barnens ordförråd och uttal samt fri lek och teaterövning, som främjar social interaktion mellan barnen. Förskollärarna berättar att de använder dessa arbetssätt i syfte att utveckla barnens språk.Förskollärarna beskriver att de möter utmaningar i sin strävan efter att skapa en språkutvecklande undervisning. Pedagogerna upplever att det är svårt att hitta en rimlig balans mellan strukturerade aktiviteter och fri lek. Samtidigt är det en utmaning att anpassa undervisningen till barns olika språkliga nivåer. En annan utmaning som de möter är att förskolorna där de arbetar på erbjuder dem inga möjligheter för vidareutbildning.

Allt fler elever misslyckas i ämnet matematik och enligt många forskare kan ettspråkutvecklande arbetssätt vara framgångsrikt för dessa elevers kunskapsutveckling.Detta gav anledning till studiens syfte som är att undersöka hur lärare utformar och arbetarspråkinriktat i matematikundervisningen och vilka utmaningar och möjligheter deupplever med detta.Utifrån fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med matematiklärare från lågstadietoch mellanstadiet har jag samlat in och analyserat data med innehållsanalys i syfte att fåen bredare kunskap om lärares syn på språkinriktad undervisning i matematikämnet.Den sociokulturella teorin på lärande genomsyrar hela studien. Studiens resultat visadeatt samtliga lärare ansåg språket vara en betydande faktor i matematikundervisningen mende hade olika uppfattningar om vad matematiskt språk egentligen är och därmed även hurdet ska undervisas. Olika typer av språkinriktad undervisning, flera i enlighet med tidigareforskning, användes i princip av alla lärare i syfte att utveckla elevernas matematiskaspråk och förståelse av matematiken. Deras undervisning utgick i många fall från ensociokulturell syn på lärande med den närmaste utvecklingszonen, interaktion,medierande resurser och stöttning i fokus. Det som även framgick av intervjuerna var attdet pågår ett medvetet arbete på skolan med Kooperativt lärande för att främja matematiskkommunikation och resonemang under strukturerade former.Förslag till vidare forskning är att studera hur den språkinriktade undervisningengenomförs genom både intervjuer och observationer. Det hade även varit relevant att fåett elevperspektiv på den språkinriktade undervisningen. Ett annat betydligt mer komplextarbete som hade varit intressant är att undersöka vad det matematiska ämnesspråketegentligen är och hur det bör undervisas.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares upplevelser och erfarenheter av sitt arbete med läsmiljö, högläsning och barnlitteratur i förskolan för att främja barns språkutveckling. För att söka svar på det har åtta förskollärare intervjuats. Bakgrunden redogör med stöd från kurslitteratur, vetenskapliga artiklar och lagtexter. Den teoretiska utgångspunkten är en fenomenografisk ansats. Ansatsen är inom kvalitativ analys och används för att beskriva och analysera förskollärarnas egna upplevelser och erfarenheter. Studiens resultat visar att förskollärare har högläsning som en vardaglig aktivitet för att de månar om hur högläsning bidrar till barns språkutveckling. Studien riktar fokus på förskolans läsmiljö och hur förskollärare utformar den för att väcka nyfikenhet, läslust och intresse för högläsning hos barnen. Studien belyser även hur förskollärare väljer ut barnlitteratur samt olika sätt att arbeta med det. I diskussionen framgår hur läsmiljö, högläsning och barnlitteratur spelar viktiga roller i att främja barns språkutveckling. En av de viktigaste nycklarna för barns språkutveckling är att förskollärare skapar möjligheter för barns delaktighet i deras egen process.

I vår forskningsöversikt vänder vi oss snarare till pedagogerna och blivande pedagogerna i åk F-3.Vårt syfte med kunskapsöversikten är att besvara våra frågor om hur man kan skapa en mer inkluderande SO-undervisning för nyanlända elever samt diskutera hur relationen mellan hemmet och skolan kan påverka deras inlärning i SO-ämnet. I vår kunskapsöversikt vill vi svara på våra frågeställningar och diskutera hur avgörandet språk och ordförråd i SO-undervisning är. Dessutom framhävs i arbetet samverkandet mellan hemmet och skolan är gynnande och att inkludera nyanlända elever i SO-undervisningen resulterar till en positiv effekt. Vi har använt oss av olika forskningsartiklar i detta arbete, dessa artiklar har vi fått tillgång till genom sökningar i olika dataregister.

Inledning: Lek och barns språkutveckling är två centrala delar i förskolans verksamhet. Det är också något som lyfts upp i läroplanen för förskolan. Det ligger därför i vårt intresse att undersöka hur språkutveckling sker i leken och hur pedagoger stöttar barns språkutveckling i leken. Vår ambition med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare använder sig av leken för att stötta barns språkutveckling. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare använder sig av barns lek för att stötta barns språkutveckling. Detta har gjorts med hjälp av följande forskningsfrågor: - Vilka erfarenheter har förskollärare av barns språkutveckling i samband med lek? - Vilka strategier använder sig förskollärare av för att stötta barns språkutveckling i leken? Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod där det har genomförts semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt har sex förskollärare intervjuats från olika förskolor i samma kommun. Intervjuerna har spelats in, transkriberats samt analyserats. Resultat: Resultatet i studien visar att förskollärarna besitter olika erfarenheter kring språkutveckling i leken. Samtliga förskollärare som deltagit i studien menar att leken utgör ett viktigt redskap för barns språkutveckling. Särskilt framhävs rolleken som något förskollärarna har som gemensam erfarenhet där språkutveckling sker. Förskollärarna understryker den centrala rollen som rolleken spelar när det gäller att främja barns språkliga färdigheter. Resultatet visar även att förskollärarna använder flera olika strategier med syftet att främja barns språkutveckling under lek. Dessa strategier inkluderar pedagogernas roll, olika metoder för språkutveckling och utformning av lekgrupper. Många förskollärare betonar även vikten av att skapa en trygg miljö på förskolan för att främja språkutvecklingen under lek.

Denna studie syftar till att få mer kunskap om hur F-3 lärare tänker om att arbeta med konkret material och hur de tänker att elever lär av att arbeta med konkret material. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys efter att fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med F-3 lärare. Studiens resultat visade att lärarna beskrevfem olika sätt att använda konkreta material på. För det första visar och förklarar lärarna föreleverna hur materialet används för att sedan härma lärarna och utforska själva. För detandra använder lärarna olika representationsformer för att eleverna ska lära sig på olika sätt.För det tredje kombinerar lärarna läroböcker och konkret material för att eleverna inte skabli beroende av det ena eller det andra. För det fjärde använder lärarna konkret material föratt introducera varje nytt arbetsområde. För det femte använder lärarna konkret materialför att knyta an till elevernas vardagliga liv. Resultatet visade även att lärarna hade olikauppfattningar kring hur konkreta material påverkar både undervisning och elevernas lärande. En av uppfattningarna är att konkret material bidrar till aktivering av elevernas sinnen. En annan uppfattning är att med hjälp av konkret material når man ut till de elever som2inte behärskar det svenska språket. Ytterligare en uppfattning är att konkret material används för att förtydliga och synliggöra det abstrakta i matematiken, fånga elevernas intresseoch befästa matematiska begrepp och kunskaper. Gällande lärarnas uppfattningar kring hinder med användningen av det konkreta materialet kan eleverna bli för bekväma med att använda konkret material, vilket kan medföra svårigheter att kunna genomföra uppgifternautan hjälp av konkret material. Ett annat hinder kan vara tidsramarna där förberedelsen föratt använda konkret material är tidskrävande. Ytterligare ett hinder kan vara när lärare saknar kunskaper kring hur konkret material kan användas. Utifrån studiens resultat dras slutsatse

Language development is a central part for students to be given the opportunity for equivalent education. For Swedish schools in Sweden, the ethnic diversity has increased. This results in students with different linguistic abilities, which means that teachers face the challenge of adapting the teaching. The purpose of the study is to, based on documented research, map and discuss the meaning of working with language development for second language students as well as further working methods for how teachers in their social science teaching can work with language development for second language students. The questions are; What does it mean to work on language development for second language students in social science education? And, how can teachers work on language development in social science education with second language students? The method of this study is to systematically review previous research and summarize effective adaptation methods. We have used the databases ERIC, SwePub, Google Scholar and Libsearch. The studies that have been investigated show that language development and social science contributes to promoting the language where the goal is to support the students to understand the subject language, in order to then be able to use and communicate. Furthermore, it is highlighted that the relationship between the teacher is central and that the teacher needs to have an understanding of the subject and the linguistic requirements that are set in order to adapt social science education to work more language development. These tools can be exercises, drawings, reading comprehension and discussions where students can share culture, experiences and more that can develop the language development of second language students in social sciences.

I förskolemiljön utgör högläsning ett pedagogiskt verktyg som förskollärare kan tillämpa för att främja barns språkutveckling och understödja sociokulturellt lärande. Enligt läroplanen för förskolan bör högläsning vara en del av förskolans vardag, men det exakta utförandet överlåts till förskollärarens egna pedagogiska bedömningar. Detta resulterar i att förskollärares syn på högläsningens betydelse och metodik varierar. Syftet med studien är att utforska förskollärares uppfattningar och metoder för att pedagogiskt implementera högläsning. Högläsningen som pedagogiskt verktyg innebär introduktion av text för barn, utveckling av deras ordförråd och stimulans av både språkutveckling och framtida läslust. Ur ett teoretiskt perspektiv baserat på Vygotskijs teorier, framgår det att högläsningen inte är optimalt effektivt som pedagogiskt verktyg om den inte kombineras med andra aktiviteter som stimulerar inlärning. Metoden som används för denna studie är kvalitativ. Detta används för att besvara studiens frågeställningar vilket empiriskt undersöks genom semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare i en kommun i Stockholms län. Fokus ligger på förskollärarnas uppfattningar vad det gäller högläsning som ett pedagogiskt verktyg. Det empiriska materialet som samlats in analyseras genom tematisk analys. Detta för att finna slutsatser som besvarar frågeställningarna. Studiens resultat och analys pekar på att förskollärare integrerar högläsning med andra aktiviteter såsom dramatiseringar eller diskussioner/öppna frågor. Detta resultat stämmer väl överens med studiens teoretiska ram. I studien konstaterar även att förskollärare generellt har en positiv, men tidspressad och undervärderad, syn på högläsning jämfört med flera andra aktiviteter. Slutligen visar studien att en återkommande utmaning för förskollärare är att hantera barns varierande läslust, intressen, engagemang och potential för lärande vid val av läsmaterial.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka hur lärare kan arbeta språkutvecklande, och stötta elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena. Avsikten med arbetet är att besvara huvudfrågan: Hur kan elevers ämnesspråk i de samhällsorienterade ämnena stöttas? För att svara på huvudfrågan har vi använt oss av tre underfrågor, dessa tre underfrågor fungerar även som ett genomgående tema i vårt arbete: Vilken roll har transaktioner i språkutveckling? Hur kan genrepedagogik stötta ämnesspråken? Vilka språkutvecklande möjligheter har ämnesövergripande undervisning? Bakgrunden till kunskapsöversikten är att elever ofta upplever en språkchock under mellanstadiet då språket i skolan avancerar och ställer höga krav på eleverna. Därför undersöks vilka språkutvecklande möjligheter som transaktioner, genrepedagogik och ämnesövergripande undervisning kan bidra med. Vi har genom olika databaser funnit vetenskapliga källor i form av doktorsavhandlingar, licentiatavhandlingar samt refereegranskade artiklar och bokkapitel. Resultatet av vår insamlade fakta belyser vikten av att alla lärare oavsett ämne behöver inta ett språkutvecklande perspektiv. Språk och kunskap går hand i hand, vilket innebär att undervisningen inte isolerat bör fokusera på antingen ämnesspråk eller ämnesinnehåll. Dessa aspekter bör i stället överlappa varandra i undervisningen och tillsammans utveckla elevernas ämneslitteracitet. Vidare visar kunskapsöversikten att det inte finns en generell undervisningsstrategi som garanterar en språkutvecklande undervisning. I stället behöver lärare arbeta med flera ingångar, dels i ämnesundervisningen, dels i den ämnesövergripande undervisningen, för att variera den språkutvecklande undervisningen och nå alla elever.

Förskolan ska erbjuda barnen en stimulerande miljö där de får förutsättningar att utveckla sitt språk genom att samtala om texter och genom att lyssna till högläsning. Förskolläraren har ett stort ansvar till att göra barnen delaktiga i högläsning och att uppmuntra barnen till att vilja delta och utvecklas. Tidigare forskning visar att högläsningen i sig är ett bra verktyg att använda för både små och stora barn. Syftet i vår undersökning är att undersöka förskollärarens syn på barns delaktighet inom högläsning och dess betydelse för språkutveckling samt att studera förskollärarens uppfattningar av det egna förhållningssättet och dess betydelse för barns delaktighet och språkutveckling genom högläsning. Detta undersöktes genom en kvalitativ intervjustudie. Resultatet visar att förskollärarens synsätt till högläsning har en betydande roll för hur mycket högläsnning som sker i förskolan, det är också viktigt med samtal och diskussioner kring böckerna för att barnen ska öka sin förståelse för ord och olika begrepp. Både planerade och spontana högläsningsstunder förekommer ofta i förskolan och det är något förskollärare ser positivt på. För barnen som inte utvecklat sitt tal än då är det lättare och peka i en bok och på så vis göra sig förstådd. I diskussionen visas undersökningens slutsats, vilket är vilkten av förskollärarens förhållningssätt och uppbyggnad av undervisning för att skapa möjligheter för barnen att vara delaktiga och utveckla den språkliga kompetensen.

Syftet med föreliggande studier är att bidra med kunskap om vilka arbetssätt förskollärare använder sig av för att implementera musik i verksamheten. Att skapa meningsfull musikundervisning för barnen är en mycket väsentlig process, detta för att barnen ska våga utforska och bli utmanade i deras kreativa tankeprocess. Studien baseras på sex intervjuer med utbildade förskollärare, där respondetnera utifrån öppna intervjufrågor fick delge synpunkter samt efrarenhter kring musik och barns språkutveckling. Under studierna inom förskollärarutbildningens gång saknades forskning som specifikt handlade om musik och barns språkutveckling. Därav synliggjordes detta relevant i att forska vidare om musikens betydelse för barns språk, där fokus blir på relationen. Utifrån en tematisk analys framkom det skildringar i musikens förekomst i förskolan, dock ansågs den spontana som mest förekommande där musiksamlingar var den ledande gemensamma faktorn. Således belystes musikens komplexitet och osäkerhet hos förskollärarna. Utifrån analysen av förskollärarnas intervjuer, i samband med resultatanalys och diskussion, framgick det att musiken bör ta en mer framträdande roll inom verksamheten. Detta grundar sig på musikens positiva främjande av barnens språkutveckling. Dock framgår en väsentlighet av kompetensutveckling för att öka självförtroendet hos förskollärare inom ämnet musik.

Under hösten 2023 framförde regeringen att det finns vetenskaplig forskning som visar att skärmar bidrar till sämre lärande hos barnen. De menar att skärmar bland annat missgynnar barns läs- och skrivkunnighet och att förskolemiljön därför bör vara skärmfri. Regeringen föreslår därmed att det inte längre ska vara ett krav i förskolans läroplan att använda digitala verktyg (Regeringen, 2 oktober 2023). Det är ett förslag som har väckt debatt i samhället, både bland forskare och inom förskolans profession. I denna studie belyser vi forskning som visar att digitala verktyg gynnar barns utveckling och lärande i relation till språk, då syftet är att synliggöra förskollärares erfarenheter av medierande artefakter i form av digitala verktyg i syfte att stimulera barns språkutveckling. Studien har sin utgångspunkt i två teoretiska perspektiv, det sociokulturella och det socialsemiotiska multimodala. Dessa har valts då språket utgör en central del i sociokulturella perspektivet, där människor lär sig i samspel och tillsammans med artefakter (Säljö, 2017). Det socialsemiotiska, multimodala perspektivet tillämpas då det bidrar till en bredare syn på språk och litteracitet (Selander & Kress, 2017; Elm Fristorp & Lindstrand, 2012). I studien används en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Fem förskollärare har medverkat, data som genererats i intervjuerna har bearbetats och analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att digitala verktyg används inom förskolans utbildning för att stötta barnen i deras språkutveckling. Förskollärarna som intervjuats är eniga om att digitala verktyg gynnar barns språkutveckling eftersom det skapar fler möjligheter för samspel och för barnen att kunna uttrycka sig på olika sätt, där undervisningen bör anpassas efter barnens behov och nivå. Vidare synliggör studien att förskollärarnas kompetens, förhållningssätt och intresse påverkar möjligheterna med digitala verktyg, vilket har stor betydelse för om de anv

Detta arbetets ändamål är att granska redan befintlig forskning gällande ett språkutvecklande arbetssätt i de samhällsorienterade ämnena; samhällskunskap, historia, religion och geografi. Det främsta motivet till varför vi valt att undersöka detta område är för att språket har en stor betydelse för inlärning. Denna forskningsöversikt som gjorts, redogör för hur olika arbetssätt kan utveckla språket samt behandlar begrepp som är essentiella för såväl elevers språkutveckling som kunskapsutveckling. Mestadels av forskningen vi undersökt är hämtade från artiklar som återfinns i databaser som fokuserar på pedagogik och utbildningsvetenskap. En del artiklar är funna genom så kallade kedjesökningar. Under arbetsprocessen har vi fått en djupare inblick i hur betydelsefull elevers språkutveckling är, vad gäller de samhällsorienterade ämnena. Vi har nått slutsatsen att all forskning som granskats enhälligt har förespråkat användningen av språkutvecklande arbetssätt i SO. Men möjligheterna att stödja elevers språkutveckling kan variera beroende på olika tillvägagångssätt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare planerar och utformar inomhusmiljön för att stimulera barns språkutveckling. Studien bestod av två delstudier. Delstudie I intervju och delstudie II observation. Insamlingsmetoden för delstudie I intervju var semistrukturerade intervjuer och fem förskollärare intervjuades. Insamlingsmetoden för delstudie II observation utgick ifrån samma fem förskolor. Delstudierna fokuserade på att synliggöra skillnader och likheter mellan hur fem förskolor med och utan särskild pedagogisk inriktning utformar inomhusmiljön för barns språkutveckling. Förskolorna som deltog i studien var en Waldorfförskola, en Montessoriförskola, en Reggio Emilia inspirerad förskola, samt två kommunala förskolor. För att granska och analysera den insamlade dataempirin från de båda delstudierna användes metoden tematisk analys. Studien baserades på den sociokulturella teorin då det som undersöktes var hur miljön och förskollärarens förhållningsätt kan vara stimulerande faktorer för att utveckla barns språk- och litteracitetsprocessser. I förhållande till tidigare forskning kan vi se likheter kopplat till vår egen studie där miljön får en stor betydelse för barns språkutveckling. I relation till vår egen studies resultat kan vi se att resultatet bekräftar den tidigare forskningen. De huvudsakliga resultaten som synliggjordes var hur språket hade en central plats i alla aktiviteter på förskolorna. Det framkom även att miljöestetiken hade en betydande roll för att möjliggöra hur barnen kunde utveckla sina språkkunskaper vidare. Ur empirin kunde vi urskilja att förskolorna arbetade med varierande språkverktyg där vi kunde se både likheter och skillnader mellan förskolorna. Den största skiljelinjen som framträdde var mellan förskolorna med pedagogisk inriktning. Det framkom att Waldorfförskolan arbetade mycket med att inspirera barns föreställningsförmåga och fantasi för att utveckla barns språkutveckling. Materialet och miljön kunde användas oc

Syftet med föreliggande studie är att undersöka F-3-lärares användning av högläsning i SV-undervisningen. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i denna studie är semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. De F-3-lärare som intervjuades beskrev att de använder högläsning som undervisningsmetod i sin SV-undervisning. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärarna uppfattar högläsning som en värdefull metod i SV-undervisningen och anser att det främjar elevernas läsförståelse, språkliga kompetenser och deras delaktighet i klassrummet samt skapar en positiv lärandemiljö och väcker elevernas egen lust att läsa.

Syftet med vårt arbete är att öka förståelse och kunskap om förskollärares uppfattningar om språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan samt vilka utmaningar och möjligheter som förskollärarna möter i sin undervisning bland tvåspråkiga barn. Bakgrunden ger en översikt om tvåspråkighet, språkutveckling och kommunikation i förskolan utifrån kurslitteratur. Tidigare forskning beskriver också kodväxling. Metoden omfattande semistruktuerade intervjuer med följdfrågor för att samla in kvalitativa data och synliggöra möjligheter och utmaningar som förskollärarana möter inom tvåspråkighet på förskolan. I resultatet framkom tydliga mönster som belyste forskningsfrågan. Resultatet visade att förskollärarna bemöter utmaningar i sitt arbete på ett professionellt och språkligt öppensinnat sätt. Vidare visade resultatet att kodväxling är en stor möjlighet på förskolan eftersom barnens språkutveckling inte begränsas utan berikas. Vår studie är kopplad till Bernsteins teori som beskriver vikten av språk och kommunikation i undervisningen. Studien visade att förskollärarana utifrån Bernsteins teori utgör en viktig del i att stödja barns språkutveckling hos tvåspråkiga barn på förskolan. Slutsatsen visar att mångkurturell språkmiljö bland tvåspråkiga barn på förskolan är en del av förskolans vardag. Det behövs därför nyfikna, öppna och kompetenta förskollärare som är villiga att förändra och förnya verksamheten så att den är anpassad för alla.

Då elevsammansättningen i svenska skolor i hög grad präglas av andra språk än svenska, ökar kravet på lärare att aktivt arbeta för att främja språkutvecklingen för flerspråkiga elever. Denna studie undersöker den ökande betydelsen av flerspråkighet i svenska skolor och lärarnas roll i att främja språkutvecklingen för flerspråkiga elever. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv och med hjälp av intervjuer närmar sig studien ämnet. Forskningsfrågorna som styr studien är: (1) Hur anpassar lärare sin undervisning för att stödja elever med flerspråkighet? (2) Vilka pedagogiska tillvägagångssätt använder lärarna när de anpassar sin undervisning för flerspråkiga elever? Resultaten av studien visar på en osäkerhet bland lärarna när det gäller att balansera olika nivåer i klassrummet och skapa en trygg och språkutvecklande lärmiljö för flerspråkiga elever. Sex huvudteman som lärare använder för att stödja flerspråkiga elever identifierades genom en tematisk analys. Dessa teman belyser olika metoder och strategier som lärare använder för att skapa en inkluderande lärmiljö och främja språkutvecklingen hos flerspråkiga elever.

Syftet med denna uppsats är att ur ett sociokulturellt perspektiv undersöka hur modersmålslärare i ämnet arabiska på högstadiet förhåller sig till transspråkande -Translanguaging – en praktik som tillämpas i en tvåspråkig undervisningsklassrum. Transspråkande används också som ett pedagogiskt sätt att ta tillvara elevernas språkliga och kulturella erfarenheter i modersmålsundervisningen. För att undersöka transspråkande i modersmålsundervisningen utgår studien från Garcías (2009) förståelse av transspråkande (García, 2009). Det undersöks också hur transspråkande tillämpas i undervisningen utifrån lärarnas förhållningssätt och olika val och arbetssätt för att utveckla den muntliga förmågan på modern standardarabiska, utifrån diglossisituationen inom arabiska som ett språk med olika språkiga varieteter. I denna studie undersöks hur lärarnas växling medvetet eller omedvetet mellan olika språkvarianter och möjligheter som eleverna får att växla mellan modern standardarabiska, dialekter och andra eventuella språk synliggörs som transspråkande undervisning. För att uppnå syftet med studien tillämpades en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem verksamma modersmålslärare på högstadiet för att synliggöra lärarperspektivet. Resultatet visar att modersmålslärarna är till en övervägande del positiva till användning av transspråkande och ser det som ett sätt att kunna tillvarata elevernas språkliga erfarenheter som en resurs i undervisningen. Växling mellan moderns standardarabiska och taladspråk och lärarnas didaktiska metoder visade vara transspråkande pedagogisk undervisning som ger eleverna förutsättningar och möjligheter att utifrån sina dialekter utveckla sitt språk muntligt i interaktionen i klassrummet med läraren och mellan eleverna.

Föreliggande studie har sin utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. Syftet i studien är att undersöka hur 8 legitimerade grundlärare resonerar kring och hanterar talrädsla hos elever i årskurs 1–3 i undervisningen. Studien undersöker också hur lärarna arbetar förebyggande för att få sina elever att våga tala i klassrummet samt möjliga orsaker till att talrädsla uppstår. Studien bygger på kvalitativa intervjuer och resultatet har analyserats med tematisk innehållsanalys. I resultatet framkommer att talrädsla förekommer i de flesta klasser i olika utsträckning och ger sig till uttryck på olika sätt. Studien visar att alla respondenter använder sig av strategier för att främja talet hos elever i klassrummet. I resultatet framkommer även att en trygg miljö i klassrummet är viktigt för att eleverna ska känna sig trygga att framföra redovisningar och svara på tilltal framför klassen. Resultatet visar även att talrädsla påverkar läs och skrivutvecklingen i de tidiga skolåren och försvårar bedömningen för lärarna av eleverna i ämnet svenska.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lågstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur. Denna studie utgår från det sociokulturella perspektivet där lärande ses som en social process och där det viktigaste redskapet för att lära är språket. För att uppnå syftet har vi använt oss av en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer och observationer. Tre lågstadielärare har observerats i sin undervisning samtintervjuats före och efter observationstillfället. För att analysera det insamlade materialet har en tematisk analys använts. Resultatet visar att samtliga lärare använder sig av högläsning i lärandesyfte. För att främja elevernas språkutveckling och läsintresse använder sig lärarna av textsamtal och kroppsspråk samt anpassat tonläge och bokval. I resultatet framkommer även att genomförandet av högläsning påverkas av olika faktorer såsom elevgruppens storlek, tid och klassrumsmiljö, vilket överensstämmer med tidigare forskning.

Denna studie syftar till att undersöka hur mellanstadielärare arbetar med högläsning av skönlitteratur samt om högläsningen används som en strategi för att främja elevernas språkutveckling. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv och främst begreppen den proximala utvecklingszonen och stöttning. I studien används en kvalitativ metod och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och analyserats genom en tematisk analysmetod. Resultatet som framkommer i studien visar att lärarna använder sig av flera olika arbetssätt när de arbetar med och kring högläsning av skönlitteratur. Resultatet i studien visar även att det finns flera olika syften till varför lärarna väljer att arbeta som de gör med högläsningen. Avslutningsvis framkommer av studiens resultat att deltagarna anser att det finns en positiv och stark relation mellan högläsning av skönlitteratur och elevers språkutveckling.

Syftet med denna studie är att beskriva åländska 4–6-lärares upplevelser av att forma lärandemiljöer där elever med diagnostiserad ADHD ges möjlighet att kunna och vilja vara aktiva i svenskundervisningen. Den metod som har använts i studien är av kvalitativ karaktär och det insamlade materialet har analyserats genom en tematisk analys. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio personer som har tidigare erfarenhet av att ha arbetat inom svenskundervisningen med elever med diagnostiserad ADHD. Resultaten i den föreliggande studien påvisar fyra teman som gagnar en språkutvecklande lärmiljö där elever med diagnosen ADHD fostras till att bli aktiva aktörer inom svenskundervisningen. Utifrån lärarnas upplevelser har fyra teman bildats: struktur och strategier, individperspektiv, multimodalitet, självbild och självständighet. Dessa anses påverka lärmiljön, elevens motivation och lärarens implementering av anpassningar i förhållande till elevens språkutveckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket sätt performansanalys (PA) kan vara relevant för texter som skrivits av inlärare på SFI-C nivå och hur analyserna utifrån PA-modellen kan användas i ett individanpassat utvecklingssamtal (IUS) som främjar språkutveckling. Uppsatsens två frågeställningar avser att undersöka om PA-modellen är tillräcklig för att kunna se styrkor och språkutveckling i de analyserade texterna och hur resultaten från analysen kan fungera som underlag till responsmodeller som ligger till grund för ett individanpassat utvecklingssamtal (IUS). Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs dels av den forskning kring andraspråksinlärning och andraspråksutveckling som utgör grunden för PA, dels av tidigare forskning om summativ och formativ bedömning samt respons på vuxna andraspråkinlärares skriftliga texter. Tre texter från inlärare på olika språkliga nivåer och med olika betyg från nationella provet i SFI kurs C analyseras utifrån PA. Därefter tas responsmodeller och en IUS-mall fram genom att diskutera resultaten från texternas PA i relation till teorier och forskning om andraspråksutveckling och lärande. Studien visade att PA ger ett tillräckligt underlag för att kunna dra meningsfulla slutsatser om inlärarnas möjliga språkutveckling. Underlaget kan i sin tur ligga till grund för främst vägledande formativa responsmodeller och en IUS-mall som kan bidra till att stödja fortsatt lärande.

Den här litteraturöversikten redogör för forskning kopplad till språkutveckling samt språkinlärning genom dialogisk högläsning. Syftet med litteraturstudien är att ge ett kunskapsbidrag om hur lärare kan arbeta med dialogisk högläsning som aktivitet för att främja flerspråkiga elevers kunskaper i det svenska språket. För att uppnå syftet kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur kan dialogisk högläsning bidra till flerspråkiga elevers språkutveckling? och Hur kan dialogisk högläsning planeras och genomföras, i årskurs F-3, för att skapa förutsättningar för flerspråkiga elevers språkutveckling? Metoden för detta arbete är en litteraturstudie, som inkluderar tio vetenskapliga artiklar, där både internationell och nationell forskning inom området har analyserats. Det övergripande resultatet visar att lärares kunskaper och inställning till att inkludera eleverna samt flera språk i högläsningen, tillsammans med elevers motivation, är avgörande för hur dialogisk högläsning används i relation till flerspråkiga elever.

I dagens klassrum finns en allt större andel flerspråkiga elever och hur detta kan bemötas för att en likvärdig undervisning ska kunna skapas kan av lärare upplevas utmanande. Syftet med studien är därför att bidra med kunskap om hur lärare i grundskolans årskurs 1–3 upplever att de arbetar med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen, för att förbättra lärandet i det flerspråkiga klassrummet. Frågeställningarna som besvaras är: I vilken utsträckning och på vilka sätt upplever lärarna att de inkluderar flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Vilka möjligheter och utmaningar upplever lärarna att det finns med att inkludera flerspråkiga resurser i svenskundervisningen? Det teoretiska ramverket för studien grundar sig i Vygotskijs sociokulturella teori och dess fokus på språkutveckling och socialt samspel. Materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och analyserades genom tematisk analys. Resultatet visar att lärarna ser på flerspråkiga resurser på olika sätt och att dessa verkar vara avhängiga vilken skola lärarna undervisar på. Det visar även att lärarna ser möjligheterna och de goda effekterna av att nyttja elevers flerspråkiga resurser, men även utmaningar i form av brist på bland annat resurser och tid., In today's classrooms, there is an increasing number of multilingual students, and how this can be dealt with to create equal teaching can be experienced by teachers as challenging. The aim is therefore to contribute with knowledge about how teachers in primary school grades 1–3 perceive that they are working to include multilingual resources in Swedish teaching, to improve learning in the multilingual classroom. The research questions that were answered are: To what extent and how do the teachers feel that they include multilingual resources in the Swedish teaching? What opportunities and challenges do teachers perceive with including multilingual resources in Swedish teaching? The theoretical framework for the study is based on Vygotsky's sociocultural theory and its focus on language development and social interaction. The material was collected through semi-structured interviews and analyzed through thematic analysis. The results show that the teachers look at multilingual resources in different ways and that these seem to depend on which school the teachers teach at. It also shows that the teachers see the opportunities and the good effects of using students' multilingual resources, but also challenges in form of a lack of resources and time, among other things.

I enlighet med Läroplan för grundskolan, förskoleklass och fritidshem 2022 (Skolverket, 2022, s. 180) beskriver kursplanen för ämnet historia hur undervisningen ska syfta till att utveckla elevers historiska bildning och historiemedvetande. Däremot hävdar forskare hur det krävs en förståelse för det historiska ämnesspråket, för att elever ska åstadkomma syftet och en holistisk förståelse i historieämnet. Å andra sidan finns det väldigt lite historiedidaktisk forskning i de yngre åren angående hur lärare kan tillgodogöra och arbeta språkutvecklande i förhållande till ämneskunskaper. Examensarbetet har därför genom en fenomenologisk ansats syftat till att undersöka hur verksamma lärare i historia på mellanstadiet reflekterar angående ämnesspråkets betydelse och språkutvecklande arbetssätt, för att stärka elevernas förståelse för ämnesinnehållet i historia. Detta av vikt för att inspirera lärare angående hur de kan bedriva ett språkutvecklande arbete i historieundervisningen.

Denna studie är kvalitativ till sin karaktär och lägger fokus vid att fördjupa sig i en fritidshemskontext för att undersöka hur fritidshemslärare arbetar systematiskt med elevers språkliga delaktighet i fritidshemmet. Studiens syfte är att bidra med att synliggöra de inre och yttre faktorer som påverkar elevers möjligheter för språklig delaktighet i fritidshemmet samt belysa hur fritidshemmets lärare arbetar för att stödja eleverna efter lokala behov och förutsättningar. Studien utgår från ett sociokulturellt synsätt på att människan lär tillsammans och använder språket för att tolka och förstå omvärlden i olika sociala sammanhang. Genom detta synsätt återges hur sociala företeelser upplevs, skapas och omskapas i den dagliga verksamheten. Ytterligare en utgångspunkt för studien är vår tolkning av Lundymodellen, en delaktighetsmodell som utgår från barnkonventionen tolfte artikel vilket innefattar barns rätt till delaktighet. Genom kvalitativa intervjuer med sju fritidshemslärare från fyra olika fritidshem grundas studiens resultat på deras upplevelser och beskrivningar av hur arbetet med elevers förutsättningar och språkliga delaktighet ter sig i praktiken. Resultaten synliggör arbetssätt som både återkommer och skiljer sig mellan olika fritidshem varpå även lokala möjligheter och utmaningar beskrivs. Arbetet går inte alltid i linje med visionen om en skola för alla, vilket kan komma att påverka elevers sociala delaktighet och fritidshemmets inkluderade undervisning.

Syftet med detta arbete är att synliggöra, hur förskollärare arbetar med flerspråkiga barn i förskolor. Vi har valt att utforska hur förskollärare förhåller sig till en jämlik undervisning. I studien har en textanalys utförts där intervjuer inte har använts. De texter som analyserats är artiklar från Förskoleforum som är lätt att får ta tag på information där en del av forskning som är baserat på vetenskaplig grund och är beprövade av det praktiska erfarenheter välutbildade förskollärare som idag är forskare eller doktorander i specifika ämnen. Artiklarna fokuserade på modersmål, språkutveckling, korrekt svenska, flerspråkiga barn i förskolan, högläsning, resurser och språkstörning. Som teoretisk utgångspunkt kommer vi använda oss av diskursanalysen som vi nämner vidare i texten. Vi kommer utgå från våra frågeställningar till vår studie. De frågeställningar vi använder oss av är: Hur framställs flerspråkighet i förskolan, bekräftande förskollärarens arbete med strategier och metoder, som beskrivs i förskoleforum? På vilket sätt görs flerspråkiga barns språkliga- och kulturella kompetenser till en resurs, enligt artiklarna i Förskoleform? Det slutliga resultatet visar utifrån artiklarnas innehåll att förskollärare har många olika strategier och metoder som de kan använda till undervisning och flerspråkiga barns språkutveckling. Resultatet visar även på hur förskollärare kan använda sig av flerspråkiga barns erfarenheter och modersmål för att utveckla det svenska språket. Under studiens gång kommer vi att stöta på de diskurserna svenska språket, resurser, högläsning, korrekt svenska, modersmål, transpråkande, barns nyfikenhet på andra språk och språkstörning. Barn som är tvåspråkiga ska få möjligheten att utveckla båda sina språk i förskolan. Förskollärarens ansvar är att se till så den vardagliga undervisningen är pedagogisk och att det målinriktade arbetet stödjer barnens lärande och utveckling. Med sin utbildning har förskolläraren ett ansvar över de planerade akti