Search

Studien syftar till att bidra med kunskap om förskollärares upplevelser av hur förskolans språkmiljö kan utmana och stötta barns språkande samt deras beskrivningar av hur språkmiljön bidrar till barns språkutveckling. Frågeställningar som har besvarats är: Hur upplever förskollärare att den fysiska språkmiljön ger barn förutsättningar för språkande? Hur upplever förskollärare att den sociala språkmiljön bidrar till barns språkutveckling? Studien är genomförd med en kvalitativ metod genom sex samtalspromenader. Studien har en sociokulturell utgångspunkt och empirin har bearbetats med hjälp av en kvalitativ analys. Resultatet visar att förskollärarna upplever att språkmiljön bidrar till barns språkande. Förskollärarna upplever att material och dess tillgänglighet är bärande aspekter för att ge barn förutsättningar för språkande i förskolan. Resultatet visar att förskollärares förhållningssätt till språk och deras språkbruk påverkar barns språkutveckling samt att förskollärarna planerar språkmiljön utifrån barns intresse. Det visar sig även att förskollärarna upplever att den fysiska språkmiljön ska vara inspirerande för barn samt att den sociala språkmiljön ska ge barn förutsättningar att uttrycka sig språkligt.

Leken betonas som en viktig del för barns kommunikation, samspel och utveckling. Dock visar forskning en problematik kring lek och lärande då förskollärares rädsla för att ta över barns lek framträder och förskollärare istället väljer att stå utanför lek. Denna problematik står i kontrast med förskollärares möjlighet att använda språkutvecklande arbetssätt i lek tillsammans med barnen. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärares metakommunikation med barn i lek kan bidra med potentiella möjligheter att främja barns språkande. Närmare bestämt handlar studiens syfte om att synliggöra hur förskolläraren använder variation i barns lek för att främja barns egna initiativ och möjliga utveckling av nya erfarenheter på ett sätt som kan synliggöra barns språkande. För att besvara studiens syfte genomfördes kvalitativa observationer där tre förskollärare medverkar, valda genom ett subjektivt urval. Studiens empiri analyseras med inspiration från en utvecklingspedagogisk ansats, där interaktion och kommunikation ses som centrala delar i barns lek och lärande. Studiens resultat visar att förskollärarna uppmuntrar barnen till att reflektera om vad som sägs och görs i leken, med strävan efter att öka barns medvetenhet kring handlingar och innehåll i leken. Dessutom visar resultatet att förskollärare använder variation i fråga om anpassning av kommunikation och innehåll utifrån barnen de samspelar med i leken samt att förskollärare lyssnar in barnen genom att utgå från barnens görande i leken med avsikt att främja barnens språkande. Slutsatsen är att förskollärare till stor del interagerar med barn i lek genom olika strategier som främjar barns reflektion, aktörskap och språkande i lek. Detta genom att metakommunicera tillsammans med barn i och om leken, tillföra variation i leken utifrån barnen och lekens innehåll, liksom tillvarata barns erfarenheter genom att vara lyhörd gentemot barns görande i lek.

Syftet med studien är att undersöka förskollärares beskrivningar av barnens möjlighet till att multimodalt språka i förskolan. Studiens frågeställningar som besvarats är: Hur beskriver de intervjuade förskollärarna att de möjliggör multimodalt språkande för barn i förskolan? och Hur beskriver de intervjuade förskollärarna att barnen erbjuds material att multimodalt språka med i förskolan?. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod med tre dyadiska intervjuer med verksamma förskollärare. Kress teori om barns meningsskapande med fokus på mötet mellan individer, används som teoretisk inramning för denna studie. Data har bearbetats genom tematisk analys. Resultatet visar att förskollärare beskriver att de erbjuder barn möjlighet att använda ett brett utbud av material som finns tillgängligt. Förskollärarna beskriver vikten av att introducera material i förskolan och att de behöver lyssna in barnen för att möjliggöra multimodalt språkande.

Syftet med följande undersökning är att ge ett kunskapsbidrag om flerspråkiga elevers upplevelse av sin språkliga identitetsutveckling i samspel med skolans svenskundervisning. För att uppnå syftet har följande frågor besvarats: (1) Hur upplever flerspråkiga elever att deras språkande uppfattas inom ramen för svenskundervisningen? och (2) Hur upplever flerspråkiga elever att deras språkliga identitet påverkas av svenskundervisningens förhållningssätt till språkande? Undersökningen har en positionsteoretisk utgångspunkt. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar att de flerspråkiga eleverna upplever en enspråksnorm i skolan och att detta har påverkat deras syn på sitt eget språkande och sin egen språkliga identitet., The aim of the following study is to make a knowledge contribution regarding multilingual students’ experience of their linguistic identity development in interaction with Swedish language teaching in school. To reach this aim the following questions have been answered (1) How do multilingual students experience that their languaging is perceived within the Swedish language teaching? And (2) How do multilingual students experience that their linguistic identity is affected by the approach to languaging in the Swedish language teaching? The theoretical framework in this essay is positioning theory. The method used in this essay is qualitative semi-structured interviews. The result shows that the multilingual students experience a monolingual norm in school and that this has affected how they perceive their own languaging and linguistic identity.

Syftet med denna studie är att studera lärares samtalsstilar under mellanmålet på fritidshemmet och om dessa, utifrån begreppet scaffolding/stöttning, kan få konsekvenser för elevernas språkanvändande, något som vi benämner språkande. Metoden som använts för insamling av material har varit observationer samt intervjuer i form av fokusgruppsamtal och kvalitativa enskilda intervjuer. I analysen av resultaten används begreppet scaffolding/stöttning för att synliggöra hur lärarnas samtalsstilar kan inverka på elevernas språkande. Resultatet visar att lärarna ger eleverna mycket talutrymme samt att de mestadels använder sig av frågor i samtalen och att samtalen ofta utgår ifrån elevernas intressen. Detta ger eleverna möjlighet att utveckla sina tankar och ger dem därmed större möjlighet till att använda språket. Studiens slutsats är att mellanmålssituationen är högst relevant avseende möjligheter till samtal mellan lärare och elever inom fritidshemmets arena. Det framstår dock som viktigt att lärare i fritidshem blir medvetna om denna pedagogiska potential och tar tillvara på den.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilken betydelse förstaspråket kan ha för andra-språkselevers lärande. Syftet uppnås med två frågeställningar. Den ena är: Vilken betydelse tillmäts förstaspråket i forskningen om andraspråksinlärning? Den andra är: På vilka sätt an-vänder andraspråkselever sitt förstaspråk som resurs i det dagliga skolarbetet? Den första frågeställningen besvaras med hjälp av en litteraturstudie om andraspråksin-lärning och -utveckling. Resultatet av litteraturstudien prövas därefter i en småskalig pilotsun-dersökning som består av intervjuer och klassrumsobservationer. Analysen av materialet be-svarar studiens andra frågeställning. Den teoretiska ramen för studien är den sociokulturella teorin vars huvudtes är att språkutveckling sker genom språkanvändning. Resultatet av litteraturstudien visar att äldre forskning om andraspråksinlärning inte tillmäter förstaspråket någon betydelse för fortsatt lärande. Genomgången av nyare forskning däremot visade på en tydlig utveckling enligt vilken förstaspråket erkänns som resurs för lärande. Dessa resultat prövas i pilotstudien som utgår från ett elevsperspektiv. Resultatet av pilotstudien visar att eleverna aktivt använder förstaspråket som resurs för lärande. Detta resultat kunde sedan yt-terligare prövas genom klassrumsobservationer som bekräftade elevernas berättelse. Klass-rumsobservationerna visade dock att elevernas förstaspråk inte hade en självklar plats i undervisningen som dominerades av det svenska språket. En ny aspekt som framkom i inter-vjumaterialet var att eleverna använde även engelska som resurs för lärande. Med stöd i dessa resutlat drar jag slutsatsen att det verkar vara språkandet i sig, alltså kommunikationen med hjälp av alla språkliga resurser, som eleverna tycker, bidrar till lärande.

Shifting focus from monolingual to multilingual talk within conversationanalysis has offered new, radically social and post-cognitivist understandingsof bilingualism, especially through the empirical study of language alternation.This chapter presents some central ideas in the literature on language alternationand traces the emergence and development of the organisational approach. Thisprioritises a participant perspective, whereby bilinguals mobilise their linguisticresources to organise their actions in mundane and institutional settings.While languaging rather than the linguistic concept of “language” is advocatedto capture the nature of bilingual talk, extending the analysis to include multimodalaspects of social interaction is put forward as a promising directionfor future inquiry.

Syftet med studien är att få reda på hur användningen av matematikens skriftliga språkande kan påverka elevernas lärande i räknesättet division. Informanterna i studien var fem elever i årskurs 4 som valdes bland de som samtyckte till deltagandet. I den praktiska delen av arbetet, konstruerade eleverna en textuppgift till matematiska uttrycket 24/6 - 3. Materialet bestod av intervjuer och det som eleverna producerade när de konstruerade uppgifter och deras svar. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att den största fördelen enligt eleverna var att matematikens språkande gör det roligare att arbeta med division. En annan viktig fördel var att elevernas förståelse i division ökade efter att de hade arbetat på detta sätt. De nackdelar som kom fram var att eleverna upplevde att det var arbetsamt och svårt att arbeta med metoden. Andra delen av resultatet visade att eleverna konstruerade uppgifter enbart med delningsdivision. De flesta elever gav siffran 24 kontexten av någonting ätbart. Största delen av eleverna menade att antalet 6 representerade människor. Eleverna definierade inte med tydlighet var antalet togs ifrån. Denna del av resultatet visade också att eleverna föredrar användning av symbolspråket och naturliga språket framför bildspråket i deras lösningar. Med stöd av det som resultatet visade kan språkandet anses vara ett bra sätt att arbeta med matematik i räknesättet division., The aim of the study is to see how the use of textual languaging of mathematics can affect pupils learning in an operation of division. Participants of the study consisted of five 4th grade pupils which were chosen among those who agreed to participate in the study. In the study, the pupils were supposed to construct a word problem for a mathematical expression 24/6 - 3. The research data consisted of interviews and of the material pupils produced when they constructed their word problems and their answers to them. The interviews were later analyzed with a qualitative content analysis. Results show that the most significant advantage according to the pupils were that languaging of mathematics makes it more fun to work with division. Another important result was that after the pupils had worked this way, they were able to understand the concept division a bit better. Disadvantages expressed by the participants were that they felt this kind of working method in mathematics may demand more work than what they are used to. The other part of the results show that the pupils constructed their word problems with division by parts. Almost all the pupils gave number 24 a context of something eatable. The most part of the pupils meant amount of 6 represent human beings, for example friends. Pupils didn’t clearly define where the amount of was taken away. This part of the results show also that the pupils preferred using symbolic language and natural language over pictorial language in their answers. Results indicates that languaging could be a recommended way to work with mathematics in division.

Hur ser tvåspråkig och bikulturell minoritetsutbildning ut i Sverige på 2010-talet? Hur ter sig de praktiker vi kommit att kalla för translanguaging i en tvåspråkig skolas vardag? I denna artikel bekantar vi oss med transspråkande i vardagen på en skola med en sverigefinsk profil.

Research topic/aim/ theoretical framework This paper presents preliminary results from the pilot phase of a project that explores issues related to young people’s language usage and identity positioning in different types of social practices inside and outside school settings. Broadly, our study takes sociocultural perspectives on learning and communication and ethnographic perspectives including videotaping as methodological points of departure. The central aim of our project can be formulated in terms of exploring how participants invoke linguistic and cultural identities through the usage of literacy resources. This is framed within linguistic and cultural rights of minorities more generally. Methodology/research design 12-13 year old children at a Sweden Finnish (minority) bilingual educational setting are being followed in a long term ethnographic study, initiated in the spring of 2010. We will present the study design, the empirical data and describe the theoretical underpinnings that have framed the progress of the study. We will also discuss how this process has contributed to the structuring of the main study, initiated during the second half of 2010. Membership in the Sweden Finnish bilingual school will be critically discussed on the basis of the “language and cultural backgrounds” of students and adults in our empirical study. Furthermore analytical descriptions of everyday mundane activities and language usage from classroom settings, web-arenas and physical settings outside the school will form the basis for attending to the linguistic repertoires that young people are members of. Special attention will be paid to the literacies that young people use and consume in their everyday lives in a range of settings. How and in what ways possible identities are marked and subscribed to through the use of linguistic and literacy resources will also be explored. Expected findings/conclusions Our preliminary findings indicate that children and young adults