Search

Retirement is something all workers will face sooner or later. The purpose of this qualitative interview study was to investigate the subjective experience of the transition between working life and retirement of retirees, and workers in the transition phase as well as how the physical, mental and social health is affected by retiring. The purpose was investigated through twelve semi-structured interviews, which were analyzed using a thematic content analysis. The participants consisted of nine men and three women, who represented a pensioner activity and a company in a smaller city in the south of Sweden. There were six participants in each group. The thematic analysis resulted in three themes, which responded to the purpose of the study: Ambivalent curiosity, Relationships and Health. Subthemes have also been identified; Role conflict, Own terms, Engagement, To feel meaning and Activities. The participants had different experiences regarding the transition phase and the adaptation to retirement, and an ambivalent curiosity emerged. The participants further felt that relationships were important and functioned as support during and after the transition, and good health was a key factor for a successful retirement. Overall, the results were consistent with previous research., Att gå i pension är något alla arbetstagare förr eller senare ställs inför. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur den subjektiva upplevelsen av övergången mellan arbetsliv och pension kan se ut ut hos pensionärer och arbetstagare i övergångsfasen, samt hur den fysiska, psykiska och sociala hälsan påverkas av att gå i pension. Syftet undersöktes genom tolv semistrukturerade intervjuer, vilka analyserades med hjälp av tematisk innehållsanalys. Deltagarna bestod av nio män och tre kvinnor, vilka representerade en pensionärsverksamhet och ett företag i en mindre ort i södra Sverige. Det var sex personer i båda deltagargrupperna. Den tematiska analysen resulterade i tre teman, vilka svarade mot aktuell studies syfte: Ambivalent nyfikenhet, Relationer och Hälsa. Det har även identifierats subteman. Dessa är; Rollförvirring, Egna villkor, Engagemang, Att känna mening samt Aktiviteter. Deltagarna upplevde övergångsfasen och anpassningen till pensionen olika och det framkom en ambivalent nyfikenhet gällande pensionen. Vidare upplevdes att relationer var viktiga och fungerade som stöd under- och efter övergången samt att god hälsa var en nyckelfaktor för en lyckad pensionering. Sammantaget överensstämmer resultatet med tidigare forskning.

Improved living conditions have extended the lifespan and health of the elderly, necessitating more social activity in later years. The Elderly Reform has tasked municipalities with tailoring services for the elderly, considering their socio-economic, health, and cultural contexts. Municipalities aim to create meeting points for those over 65, fostering social interaction, activities, and friendships. This study examines the elderly’s experiences and the significance of these meeting points for their social life. Aim of the study is to create an understanding of the significance that the elderly perceive municipal meeting points have for their social life. The method used was semi-structured interviews with respondents who have turned 65 and who are actively participating in activities arranged at a municipally run meeting point for the elderly. The results show that meeting points constitute a social field and a point of orientation in the elderly’s social life, offering security, relationship building, and social context. The conclusion of the study shows that the municipal meeting points hold a positive significance for the social lives of the elderly, based on the opportunity for social context and structured everyday life

Denna studie har undersökt om och hur den ökade uppmaningen till att vaccinera sig från den svenska regeringen påverkat det sociala livet, både i privatlivet och på arbetsplatsen. Studien har utgått från följande frågeställningar; Hur påverkar det ökade vaccinationskravet det sociala livet? Finns det någon skillnad på vaccinationskravets påverkan mellan det privata sociala livet och på arbetsplatsen? Syftet är att lyfta upp kunskap kring ett ganska nytt fenomen, ett ämne som det inte finns någon tidigare forskning om, och belysa hur samhället påverkas av situationer vi tidigare inte befunnit oss i. Metoden som använts till studien är den kvalitativa med semistrukturerade intervjuer där åtta personer deltagit. En hermeneutisk ansats har även använts till den här studien. Studien har använt sig av tre begrepp som legat till grund av analysen; Ulrich Beck - risksamhället, George Hermed Mead - Jaget och den generaliserade andre och Erving Goffman - Stigma. Resultaten visade på en ökad stigmatisering kring de som inte tagit vaccinet och en känsla av en förminskad samhörighet hos dessa individer. Resultaten visar även skillnader i vaccinationskravets påverkan på det sociala livet, privat och på arbetsplatsen., This study has examined whether and how the Swedish covid-19 vaccine requirement has affected social life both privately and in the workplace. The study was based on the following questions; How does the increased vaccine requirement affected social life? And is there any difference in the impact of the vaccine requirement on private social life and the workplace? The purpose is to raise knowledge about a fairly new phenomenon and shed light on how society is affected by situations we have not been in before and area topic that has not previously been researched. The study used a hermeneutic approach and a qualitative method with semi-structured interviews in which 8 people participated. The study has used 3 concepts as basis for the analysis: Ulrich Beck - the risk society, George Hermed Mead - The self and the generalized other and Erving Goffman - Stigma. The results showed an increased stigma around those who did not take the vaccine and the feeling of diminished belonging in these persons. The results also show the difference between social life in the private and the workplace domains.

With increased urbanization and a larger number of people choosing to move into cities, the importance of a good urban environment also increases. Along with this, the use of public space for social purposes has achieved an increased relevance. This essay is a study that deals with and analyses how the physical urban design of public places and perceived space affect social interactions and how these are applied to two different public places. This study is focused on the urban design of the physical environment for public usage and the perceived space by the users. Previous studies suggest that the perception of space will affect social interactions and use of the space. The study has been carried out in two different public places in the newly built residential area Vallastaden in the municipality of Linköping. The two public spaces that were selected for the study was; (1) the square named Nobeltorget, and (2) the green area Paradiset. The purpose of the study was to study people's interaction with urban design and how the design can contribute to the residents' social life. The purpose of this study was also to analyze which qualities are important to increase and promote the use of public places.Theoretically, the study is based on three theories that describe in different ways the importance of public places and how public places are created so that people want to stay there. This study is based on theories by, eg Matthew Carmona ́s theory about the physical environments role on social life, David Madden ́s thinking about social exclusion and Ali Madanipour ́s theory about public spaces availability. The study departs from the perspective of an urban planner, therefore, the relationship between the user and the city structure plays a key role. In order to try to discern in what way public places contribute to social meetings and interactions and which qualities can be assumed to be important for the planning of a public place. To answer the essay's p, Sammanfattning Med ökad urbanisering och ett större antal människor som väljer att flytta in i städer ökar också betydelsen av en god stadsmiljö. Tillsammans med detta har användningen av det offentliga rummet för sociala ändamål uppnått en ökad relevans. Denna uppsats är en studie som behandlar och analyserar hur den fysiska stadsutformningen av offentliga platser och upplevt rum påverkar sociala interaktioner och hur dessa appliceras på två olika offentliga platser. Denna studie fokuserar på den urbana utformningen av den fysiska miljön för allmänt bruk och det upplevda utrymmet av användarna. Tidigare studier tyder på att uppfattningen av rummet kommer att påverka sociala interaktioner och användningen av rummet. Studien har genomförts på två olika offentliga platser i det nybyggda bostadsområdet Vallastaden i Linköpings kommun. Två offentliga utrymmen valdes ut för studien; (1) Nobeltorget, och (2) parken Paradiset. Syftet med studien var att studera människors interaktion med stadsdesign och hur gestaltningen kan bidra till de boendes sociala liv. Syftet med denna studie var också att analysera vilka kvaliteter som är viktiga för att öka och främja användningen av offentliga platser. Teoretiskt utgår undersökningen från tre teorier som på olika sätt beskriver vikten av offentliga platser och hur offentliga platser skapas för att folk ska vilja stanna där. Denna studie är baserad på teorier av t.ex. Matthew Carmonas teori om den fysiska miljöns roll i det sociala livet, David Maddens tänkande om socialt utanförskap och Ali Madanipours teori om tillgången till offentliga rum. Studien utgår från en stadsplanerares perspektiv, därför spelar relationen mellan användare och stadsstrukturen en nyckelroll. Uppsatsens syfte är att försöka urskilja på vilket sätt offentliga platser bidrar till sociala möten och interaktioner och vilka egenskaper och kvaliteter som kan antas ha betydelse för planeringen av e

Vi har studerat hur äldre kvinnor beskriver att deras liv påverkats och förändrats under Covid-19 pandemin samt hur det har förändrats. I studien har vi tillämpat oss av en fokusgruppsintervju där fyra intervjupersoner deltog, en pargruppsintervju samt en enskild intervju, samtliga intervjupersoner var kvinnor. Intervjuerna spelades in samt transkriberades och i sin tur analyserades med hjälp av en kvalitativ analysmetod, tematisk analys. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har följt restriktioner och uppmaningar från myndigheter. Intervjupersonernas sociala liv har påverkats genom att fysiska träffar har ändrat form eller minskat, i vissa fall helt uteblivit under pandemin. Detta ligger i linje om vad den tidigare forskningen inom området har visat.

Kring årsskiftet 2019/2020 upptäcktes en ny form av coronavirus, SARS-COV-2, i Wuhan, Kina (WHO, 2020). Sjukdomen orsakad av viruset är känd som covid-19. Viruset spred sig fort till övriga länder och den 31 januari 2020 bekräftades det första fallet av viruset i Sverige (Folkhälsomyndigheten, 2020). Covid-19 kom att klassas som en pandemi och är i skrivande stund, 24 maj 2021, fortsatt aktuellt. Rådande pandemi har resulterat i ett flertal omställningar för att minska smittspridningen. De råd, rekommendationer och restriktioner som tagits fram världen över berör både enskilda individer och samhällen i stort. Distansering till andra människor har varit en central del i arbetet att minska spridningen av covid-19. Nyttjandet av och utbuden i samhällen har förändrats världen över. Offentliga platser är ett tydligt exempel. Tidigare har offentliga platser ofta innefattat ett rikligt utbud av aktiviteter. De offentliga platserna och dess utbud har lockat människor av olika bakgrund till en gemensam plats. Människorna skapar tillsammans ett socialt liv på dessa platser. Det sociala livet är av värde både för individen och samhället i stort. Detta eftersom det ger upphov till gemenskap och förståelse för andra människor. För det sociala livet på offentliga platser, som är beroende av ett flöde av människor, har pandemin inneburit stora förändringar. Vilka förändringarna är och hur det sociala livet har drabbats är högaktuella frågor, vilka kommer att undersökas i detta examensarbete. För att skapa tydliga resultat har Luleå centrum valts ut som fallstudieobjekt. Genom att studera ett specifikt område är det möjligt att jämföra det sociala livet innan och under pandemin samt dess förändringar. Studien har fokuserat på tre sektorer som väsentligt bidrar till det sociala livet i Luleå centrum: handel, restauranger och caféer, samt kultur. Studien har underbyggts av kvantitativa och kvalitativa metoder. Mer specifikt en litteraturstudie, en intervjustudie samt en enkätstudie.

Covid-19 pandemic has brought many social disturbances and changes into our daily life.With the expansion of the pandemic all countries have established new restrictions andrules around the world. One which seems a bit more challenging is the social distancing(physical distancing). In this research, we are studying the impacts of social distancing onthe social life of students. The aim of this research is to study how the students areaffected by the covid-19 restrictions and how they feel affected by the restrictions. Wehave used a qualitative research method for this study, and conducted a semi-structuredinterview involving 10 participants who are currently studying at Linköping University.Our qualitative results have guided us to the understanding that due to the restrictionscaused by covid-19 students have experienced some difficulties in maintaining their sociallife quality and keeping their daily routine and health balanced. According to the data thathave been collected from this study, indicates that the effects of social distancing haveaffected most students' both their social lives and well-being.

The purpose of this study was to gain an increased understanding of the college students 'self-presentation on social media, emphasizing whether the use of social media affects the college students' well-being. It is also studied whether the use of social media has changed due to the corona pandemic. This essay aims to gain an in-depth understanding of the research topic. A qualitative approach was used in the study, where a total of four semi-structured interviews were conducted. All participants were students at Södertörn University. The collected material was interpreted with the help of theories of Goffman's dramaturgical perspective on role appearances and self-presentation, as well as Scheff's theory of social ties and its role in human life. The theories were used interchangeably to conduct a content analysis. The survey shows that the informants have a daily use of social media that is focused on communication purposes and a social interaction with family and friends. The results of the study show numerous positive aspects of the use of social media. However, there are considerably negative impacts on the informants' well-being. In addition, the participants were continuously seeking approval from others, as well as an idealization of themselves in order to place themselves in social cohesion. This resulted in the college students engaging in presenting themselves in a favorable way on social media. Finally, the results show that the informants experienced a negative impact on self-esteem, stress, anxiety and depression due to their use of social media platforms., Syftet med denna studie var att få en ökad förståelse för högskolestudenternas självpresentation på sociala medier, med fokus att belysa om användningen av sociala medier påverkar högskolestudenternas välbefinnande. Utgångspunkten var att få en uppfattning om studenternas användning av sociala medier och deras upplevelser av vad de tror att sociala medier bidrar med och om sociala mediers inflytande i deras liv. Denna studie har genomförts med hjälp av fyra intervjupersoner som var högskolestudenter vid intervjuernas tidpunkt. Sammanfattningsvis går det att utläsa att användningen av sociala medier bidrar till en rad positiva aspekter. Sociala medier underlättar kommunikation och sökning av information. Den förstärker sociala relationer och bidrar till ökad social sammanhållning och gemenskap för användarna. I studien framkom att utöver de positiva aspekterna som sociala medier erbjuder kan det uppstå flera negativa aspekter som kan påverka människans välmående. Deltagarna upplevde att det ställdes krav och förväntningar på dem som lett till att de valt att presentera sig själva på ett visst sätt som enligt deras mening skulle gynna publiken på sociala medier. Detta ledde till stress, nedstämdhet och depression. Resultaten visar även att ständiga jämförelser med andra användare kan bero på bekräftelsebehov, som i sin tur kan leda till att användarnas självförtroende påverkas negativt. Detta kan exempelvis illustreras genom att respondenterna kan sätta högre krav gällande sina respektive självpresentationer på diverse sociala medier., sociologi

Syftet med denna studie var att undersöka skiftarbetares uppfattning om deras arbetsscheman och hur dessa inverkar på deras sociala liv. Ytterligare frågeställningar som studien undersökte var; vilka upplevda för- och nackdelar finns ur ett socialt perspektiv, vad tycks förmildra eller förstärka inverkan på det sociala livet, hur beskriver skiftarbetare att de hanterar sina arbetstider i relation till sociala livet? Upplevs det finnas fysiska aspekter som indirekt påverkar det sociala livet? Studien utgick från kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer som hölls med sex respondenter. De sex respondenterna hade samtliga erfarenhet av minst sex månaders sammanhängande skiftjobb inom de senaste två åren. Intervjuerna bestod av öppna frågor kring uppfattningar, reflektioner och känslor om arbetstider samt om socialt stöd och fritid. Datan transkriberades och kodades vid analys. Det var tydligt att respondenterna jämförde sina arbetstider med normativa arbetstider. En positiv aspekt som upplevdes var sammanhängande ledighet, medan en negativ aspekt var begränsad möjlighet till socialt liv. De skiftande arbetstiderna upplevdes bidra till trötthet och minskad energi till umgänge med närstående. Möjlighet att påverka arbetssituation och socialt stöd upplevdes minska den negativa inverkan på det sociala livet medan lågt inflytande för arbetstagare och brist på socialt stöd uppfattades stärka negativ inverkan på det sociala livet.

Dysfagi (sväljningssvårigheter) definieras som svårighet eller omöjlighet att svälja mat, vätska eller läkemedel. Sväljningssvårigheter kan leda till allvarliga komplikationer såsom aspirationspneumonier (lunginflammation, pga. inandning av mat), malnutrition (undernäring) och dehydrering (uttorkning). Förutom den fysiologiska försvagningen förekommer även en negativ psykosocial påverkan till följd av dysfagin. Detta kan i sin tur leda till depression och social isolering och därmed ha effekt på individens sociala liv och livskvalitet. Syftet med vår studie är att genom en enkätundersökning genomförd på olika svenska vårdboenden kartlägga hur personer med sväljningssvårigheter upplever sin sväljningsförmåga och om/hur det påverkar deras livskvalitet samt omvårdnadspersonalens uppfattning kring vårdtagarens förmåga att svälja. Vårt mål är även att undersöka omvårdnadpersonalens kunskaper avseende omhändertagande av personer med dysfagi. Vår studie vänder sig såväl mot logopeder som mot omvårdnadspersonal, såsom sjuksköterskor och undersköterskor, som arbetar närmast vårdtagarna. I studien användes en svensk version av ett amerikanskt validerat enkätinstrument för bedömning av sväljningsfunktion, EAT-10. Studien består av sammanlagt 27 personer, 14 vårdtagare samt 13 kontaktpersoner till dem. Studien genomfördes på sex olika vårdboenden i Skåne. Resultaten av vår studie visar att de personer som har sväljningssvårigheter upplever det som ett problem som påtagligt påverkar deras sociala liv och livskvalitet. Däremot uppfattar inte omvårdnadspersonalen att vårdtagarna upplever så stora bekymmer med sin sväljningsdysfunktion. När det gäller grundläggande kunskap kring sväljningssvårigheter hos omvårdnadspersonal visar vår undersökning att en viss kunskap finns men att den inte alltid omsätts i praktiken. Genom att belysa de effekter sväljningssvårigheter kan ha på det psykosociala området för de berörda individerna hoppas vi kunna bidra till att sprida kunskap om dysfagi

Torget har alltid varit en viktig del av staden och en sammanfogande knutpunkt för stadens karaktär, gator och byggnader. Människan har under historiens lopp samlats på städernas torg i samband med torghandel och olika slag av socialt umgänge. Torgen används ännu idag som mötesplatser och marknadsplatser. Stora Torget i Enköping har länge varit hjärtat för Mälardalens handel tack vare närheten till vattnet och till de större städerna Stockholm, Västerås och Uppsala. Syftet med kandidatarbetet är att skapa ett gestaltningsförslag för Stora Torget i Enköping. Målet är att koppla torget till stadens parkkaraktär och göra det mer sammanhängande än det är idag. Torget fungerar i nuläget som en passage snarare än ett torg, mycket beroende på de öppna och hårdgjorda ytorna. Besökarna ges inte möjligheten att exempelvis sätta sig ned på en skyddad plats då alla bänkar står med ryggen vänd mot parkeringar eller stråk. Platsens öppenhet förstärker intrycket av utsatthet och torget behöver göras mer fotgängarvänligt. Den nya gestaltningen bör locka brukarna till att uppehålla sig på platsen i större grad än de gör i dagsläget. Vi valde att arbeta utifrån frågeställningen: Hur kan torget gestaltas för fotgängare och anspela på Enköpings parkideal utan att förlora ett torgs egenskaper? Metoden grundade sig i analyser enligt arkitekterna Jan Gehl och Kevin Lynch. Utöver analyser genomfördes samtal med involverade kunniga personer på Enköpings kommun för att tydliggöra torgets nutida och framtida funktion. Som stöd för arbetet sökte vi relevant litteratur. Torget besöktes under flertalet tillfällen för att inventeringar och analyser skulle ge så pålitliga resultat som möjligt. Metoden resulterade i en gestaltningsvision för Stora Torget i Enköping. Gestaltningen togs fram med hjälp av ett koncept och ett gestaltningsprogram och målet var att den skulle lyfta fram Enköpings parkidentitet i högre grad än det nuvarande torget. Konceptet togs fram med hjälp av snabba skisser och analy, Squares have always been important parts of the city and nodes for streets and buildings. Humans have, during history, used the square as a marketplace and a place for social gatherings, this function has not changed. Stora Torget in Enköping has been a significant bazaar during the history of time because of its close position to lake Mälaren, and because Enköping is located close to the three large cities Stockholm, Västerås and Uppsala. The purpose of this essay was to create a vision of a new design to Enköping’s square, closer connected to Enköping’s brand as a City of gardening and landscaping. Today the square is mainly used as a gateway and people are simply passing through. Visitors have no place to sit down without being placed close to a parking place or surrounded by people passing by. The feeling of exposure is dominant because of the square’s openness and lack of smaller spaces. Our conclusion was that Enköping’s square has to be redesigned to a pedestrian point of view, interesting enough to encourage people to stay. Our main question was: How can the square become redesigned to a pedestrian point of view with association to Enköping as a gardening town, without losing a square’s function and quality? The method used had its origin in Jan Gehl and Kevin Lynch literature and we used their analysis methods to conclude the pros and cons of Enköping’s square. Apart from the analysis we conducted conversations with experts at the municipality of Enköping to clarify the square’s present and future functions. We visited the location during several occasions to perform inventory and analysis which resulted in a vision of design for a new square. To bring forth the vision we used the method of concept making and a program of design which originates from our analysis. The design was evolved from the concept Pulse which we defined as two different pulses. One was found to symbolize vegetation, being the green pulse, while the other was defined as a social activi