Search

In this article, I apply institutional ethnography and the ‘generous’ concept of work to explore the strategies that abused mothers use to navigate the Swedish domestic violence shelter system. The article is based on qualitative interviews with eight women who have stayed in domestic violence shelters with their children. The analysis shows that the mothers enter a contradictory and gendered system in which their parenting skills are scrutinized and questioned, and demands for father-child contact coexist with demands to protect the children from their violent father. To navigate these institutional practices, mothers maintained a facade in front of the social services and shelter staff, sought allies within the system and tried to facilitate father-child contact without compromising the safety of their children. Mothers also spent a considerable amount of time trying to mobilize the system to help their children.

Varför är det viktigt att diskutera vad våld är? Ett svar är att det finns många olika sätt att förstå och analysera våld. Vissa betonar strukturella förklaringar till våld, med emfas på maktrelationer mellan män och kvinnor, andra betonar i stället individuella förklaringar, med fokus på förövarens egenskaper och karaktär. Klart är att våld tar sig många olika uttryck, exempelvis statligt våld, ekonomiskt våld, terrorism, interpersonellt våld, gängvåld, hatbrott, nätbaserat våld, och stalkning. Våld kan utövas mellan stater, mellan grupper, och mellan människor och på en mängd olika arenor. Kort sagt, vad som förstås som våld beror på vilket perspektiv som tillämpas och kan förändras över tid och rum. För att kunna motverka våld behöver vi därför diskutera och ibland utmana etablerade definitioner och förståelser av våld. I det här numret av tidskriften texter om våld har vi bjudit in forskare inom CVS att bidra till dessa diskussioner.

This qualitative study explores the opportunities and challenges of collaboration experienced by social workers and police officers when dealing with cases of intimate partner violence (IPV) and stalking. The study aims to examine their collaborative approaches in risk assessment and risk management by identifying the structures , supports, and foundations crucial for effective collaboration. Our data, collected from twelve interviews and one focus group interview with social workers and police officers, reveals that collaboration was facilitated by assigning specific roles to involved parties, proximity, structure and professionalism. These key factors emerged as crucial and contributing to the effectiveness of the collaborative efforts. Practitioners should consider integrating these key elements into their practices to enhance and improve collaboration when addressing cases of IPV and stalking. The study underscores the need for a well-defined framework and support structures to optimise the collaborative response to such complex and sensitive issues.

Temanummer:Vi talar om våld. Hur kan vi förstå vad våld är?

Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden? Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad. I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghets­system. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag. I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd. Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.

Summary: It is widely accepted that honor-based violence is a lived reality and a serious problem. However, honor-based violence is also a contested academic and political field, characterized by a polarized debate about whether or not the violence comprises stereotyping images of immigrants. This article asks how honor-based violence can be understood in light of this polarization, and what consequences it may have for clients and social workers. It is based on interview data with 235 adults with either professional (n = 199) or personal experiences (n = 36) of honor-based violence in Sweden. The data has been thematically coded and analyzed using the concepts of culturalization and intersectionality. Findings: Honor-based violence is simultaneously a lived reality and teeming with stereotypes that are constructed by culturalizing images of nation, gender, age, religion, and sexuality. These stereotypes constitute forms of violence themselves and decrease clients’ trust in society and its institutions. Hence, the stereotypes become obstacles to social workers’ capacity to support those exposed to violence. At a general level, the stereotypes contribute to retaining the exposed in violence. In contrast, intersectional approaches to understanding honor-based violence have the potential to capture clients’ self-perceived and complex formulations of the causes of, and the character of, their situation, and thus increase the possibilities for adequate support. Applications: The article's findings can support social workers’ understanding of the complexity of honor-based violence and strengthen their possibilities and capacities to develop antiracist and nonviolent communicative practices and, thus, acknowledge clients’ varying experiences and individual needs., The study was funded by a grant from the cities of Stockholm, Gothenburg, and Malmö.

Historically, social welfare providers have defined social and ethnic minorities such as ‘vagrants’ and Romani people as non-deserving and thus excluded them from their work. Gradually during the nineteenth century, however, Christian actors and organizations across Europe were among the first to recognize Romani groups as legitimate targets of relief. The operations required boundary changes where previously undeserving categories were transferred to deserving, thus becoming legitimate targets of relief. The article discusses the Church of Sweden’s social care for minorities, with a special focus on Romani groups from the 1910s to the 1940s. At that point, Protestant social work was permeated by conservative paternalism and focused on changing the individual through interventions defined as help-to-self-help, rather than challenging the unjust social structures in Swedish society. However, welfare measures were enacted differently depending on the majority/minority position of the individual; the recognition or rejection of minority rights affected the distribution and content of Lutheran social welfare. Examining church-led or church-endorsed activities, the contribution sheds light on the differentiation of social and ethnic subgroups and brings nuance to a field that has overlooked the Swedish state church as a welfare provider in the twentieth century. The instances of intersection between and sometimes confusion of social and ethnic boundaries serve as examples of the historicity of such boundaries and churchmen’s contribution to establishing these.

Rapporten redovisar en kunskapskartläggning som är första delen i ett flerårigt forskningsprojekt som med olika metoder belyser frågan om individuella stödinsatser leder till ökad delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Kartläggningen pekar på behov av fördjupande studier och i den registerstudie och de två intervjustudier som utgör forskningsprojektets andra delar är ambitionen att ytterligare fördjupa dessa perspektiv.

Rapporten fokuserar på implementeringen av modellen ”Efter barnförhöret” via det mobila teamet på Barnahus i Stockholms stad. Syftet med implementeringsstudien var att undersöka möjligheterna till att implementera en familjeorienterad krisinventionsmodell som Efter barnförhöret för att stödja barn och deras familjer efter ett polisförhör som rör våld i familjen. I projektet skulle fokus vara på genomförbarhet och användning av arbetsmodellen samt vilka organisatoriska och personella förutsättningar som främjar respektive hindrar implementeringen av arbetsmodellen. Befintligt dokumenterat material inhämtades i kombination med att intervjuer genomfördes under 2021-2022 med ledning och krisstödsteamets personal. I projektet framkom flera utmaningar som att få till ett jämt remissflöde, att kunna hantera situationer när det blir få respektive många barn och familjer som behöver stöd utifrån personalens arbetssituation. Vidare beskrev personalen behov av att få tid och resurser till utbildning och metodutveckling och ett behov av ett ökat stöd från ledningen.

Denna rapport är ett samarbete mellan Jämställdhetsmyndigheten och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. Rapporten bygger på data från den senaste nationella kartläggningen av våld mot barn som genomfördes av Stiftelsen Allmänna Barnhuset på uppdrag av regeringen under våren 2022. I studien deltog 5 820 elever i årskurs nio. De har i en anonym enkät svarat på frågor om utsatthet för olika former av våld begått av jämnåriga och vuxna. Den här rapporten bygger på fördjupade analyser av svaren på frågorna om våld i egna parrelationer och hedersrelaterat förtryck. Resultatet visar att våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck är alltför vanligt i Sverige. Nästan var tredje ungdom som haft en relation hade varit utsatt för våld i egen parrelation och våldet överlappade med andra former av våld. Flickor och icke-binära var utsatta i betydligt större utsträckning än pojkar. Ungefär var femte ungdom i studien upplevde oskuldskrav och detta var vanligast bland flickor med utrikesfödda föräldrar. Ungdomar med oskuldskrav var mer utsatta för våld av föräldrar och andra vuxna än övriga ungdomar. Flickor med oskuldskrav var den mest utsatta gruppen då de var utsatta för mer allvarligt och systematiskt fysiskt våld än pojkar och övriga flickor. Vi hoppas att med den här rapporten kunna bidra med kunskap som möjliggör ett effektivt förebyggande arbete. Våld i ungas parrelationer och hedersrelaterat våld och förtryck medför ett lidande för de som drabbas samt stora kostnader för samhället. Våldet går att förebygga, men det behövs mer effektiva åtgärder inklusive ett starkare skydd och stöd till de som är utsatta.

I föreliggande rapport redovisas resultat av en studie av hur tre kommuner hanterar socialnämndens ansvar för insatser på våldsområdet. Den undersöker hur kommunerna organiserar och genomför arbetet med att ge stöd till vuxna personer som utsatts för våld i nära relation respektive insatser till personer som utövar våld i nära relation. Studien genomfördes under åren 2020-2022 av forskare knutna till Institutionen för socialvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Samordnade interventionssystem mot våld i nära relationer” finansierat av Forte (2019-01492). Resultaten pekar på betydelsen av särskilda enheter eller mottagningar inriktade på våld i nära relation för att säkra god kvalitet i kommunernas insatser. Samtidigt synliggör både brukares och personalens beskrivningar utmaningar i socialtjänstens arbete med våld i nära relationer. Dessa handlar om implikationer av socialtjänstens funktionsindelning och specialisering, komplexiteten i att komma ur våld i förhållande till begränsade resurser till stödet till våldsutsatta, särskilt sårbara våldsutsatta brukare och hur arbetet är anpassat till deras behov, samt problemet med att interventionssystemet kring våld i nära relationer tenderar att vara vuxencentrerat trots att det finns minderåriga barn i familjen de flesta fall av våld i nära relationer som socialtjänsten kommer i kontakt med.

Purpose: This study aims to gain a comprehensive understanding of adolescent’s experiences of individual school social work counselling in Swedish elementary schools. Design/methodology/approach: The study encompasses interviews with 16 adolescents about their experiences of individual counselling with school social workers (SSWs). The data was analysed using conventional content analysis. Findings: The main result was the adolescents’ desire “to navigate to shore” to speak freely about their whole lives with a professional SSW and find a “ safe haven,” […] where a trusting professional cared for and comforted them in counselling. The counselling contact contributed to increased knowledge about oneself. The results reveal the importance of the SSWs paying attention and listening to the adolescents’ narratives. The creation of a coherent life narrative enables to finally end counselling and “Cast off.” Originality/value: The results highlight the importance of Swedish SSWs focusing on individual counselling sessions with adolescents to provide a setting for growth.

Syftet med den vetenskapliga genomlysningen var att undersöka hur, varför och under vilka förutsättningar HVB-hemmet Avstampet i Norr uppnår sina behandlingsresultat. Studien fokuserade på den primärbehandling mot missbruk enligt tolvstegsprogrammet och Recovery Dynamics som bedrivs vid Avstampet. Behandlingen är drog- och medicinfri. Studiens design byggde på en programteoriansats med inslag av en måluppfyllelsemodell. Programteoriansatsen användes för att ta fram en lokal och verksamhetsspecifik teori som beskriver, och i viss mån förklarar, hur och varför Avstampet uppnår sina behandlingsresultat. Med hjälp av en måluppfyllelseanalys granskades verksamhetens avsedda och uppnådda mål. Studiens teoretiska referensram bestod av KAIMeR-teorin och den kontextuella modellen vid terapeutisk behandling. Studiens data bygger på tre fokusgruppsintervjuer med personalen som genomfördes under perioden september 2019 till februari 2020. Det övergripande resultat Avstampet eftersträvar är en långvarig stabil förändring och drogfrihet i klientens liv. Klienterna ska klara av motgångar och utmaningar utan att falla tillbaka i missbruk. I resultatbeskrivning kan man identifiera både kort- och långsiktiga resultat som kan ha en yt-, processuell- eller djupaspekt. Recovery Dynamics och manualbaserade insatser utgör centrala delar i behandlingen men kompletteras av informella och situationsanpassade insatser samt gruppinsatser. De informella insatserna baserar sig på medlevarskap och är oftast icke-uttalade. Fyra olika typer av informella insatser kunde identifieras: bemötande och omtanke, fysisk beröring, upplevelser och att agera pedagogiskt opedagogisk. Situationsanpassade insatser skräddarsys på basis av klienternas behov och de kan vara informella eller formella. Gruppinsatser grundar sig i den manualbaserade behandlingen där användningen av gruppsessioner är ett uttalat inslag. I behandlingen ingår utomterapeutiska faktorer, dvs. behandlingselement som sker utanför Avstampe

The increasing size of the elderly population has been described as a major challenge for Western eldercare. In light of such demographic changes, welfare technology has been presented as a solution. It has been claimed, in both international and Swedish government policy, that digital technologies can improve how care is given and received. However, there is limited knowledge about what happens to articulations of care when national goals filter down to municipal local level where the actual care is practised. The aim of this article is to analyse how care and welfare technology are described in municipal strategy documents, and to discuss potential consequences of such articulations for everyday eldercare. A critical policy analysis, building on theories about articulation, was conducted on a selection of 19 policy documents (N = 19) from 18 municipalities. The key analytical results show that care tends to be articulated as an organizational matter and that care is transferred into the future of older people’s lives, through self-care and prevention. Interdependence, frailty and alternatives when welfare technology fails to create independence, are not brought up in the documents. Overall, such rearticulations of care indicate a more disembodied eldercare in the future.

Poliser i yttre tjänst har en avgörande roll i att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet, samt att bevaka den allmänna ordningen och säkerheten. Detta uppdrag är inte begränsat till en specifik plats utan spänner över hela samhället. Det innebär att hela samhället utgör polisernas arbetsmiljö. Denna arbetsmiljö är dock komplex och involverar risker såsom hot och våld. Det gör att poliser i yttre tjänst löper en särskilt hög risk för övergrepp, vilket kan leda till långvariga fysiska och psykiska påverkningar. Poliser ställs inför ökande krav, särskilt med tanke på de samhällsutmaningar som finns idag med exempelvis den grova organiserade brottsligheten. En hög andel poliser överväger att lämna yrket och upplever känslor av otillräcklighet. Det indikerar att det finns utmaningar i arbetsmiljön. Det är därför nödvändigt att få en systematisk översikt över risk- och friskfaktorer på individ-, organisations och samhällsnivå för att utveckla effektiva arbetsmiljöstrategier för en hållbar polisorganisation. Forskargruppens uppdrag av Myndigheten för arbetsmiljökunskap är att sammanställa befintlig forskning som genomförts i Sverige och Europa de senaste tio åren gällande arbetsmiljö för poliser i yttre tjänst. Resultatet kan vara ett stöd i den svenska polismyndighetens arbetsmiljöarbete.

I den här rapporten presenterar vi resultat från forskningsprojektet ”Våld mot samiska kvinnor” som 2021-2024 genomförts av forskargruppen Lávvuo vid Umeå Universitet, på uppdrag av Sámediggi (Sametinget i Sverige). Rapporten består av en kvantitativ och en kvalitativ del, samt fem åtgärdsförslag riktade till Sveriges regering. De kvantitativa resultaten i korthet Den kvantitativa delen av rapporten baseras på enkätundersökningen Samisk hälsa på lika villkor som genomfördes 2021. Resultaten har jämförts med Sveriges befolkning genom den nationella enkäten Sexuell och reproduktiv hälsa genomförd 2017. Det övergripande mönstret är att kvinnor är betydligt mer utsatta för våld än män, samt att samiska kvinnor 2021 uppger en högre våldsutsatthet än kvinnor i Sverige 2017, för de flesta typer av våld. Över hälften av de samiska kvinnorna har utsatts för sexuellt våld (55,5 procent), sju av tio har utsatts för psykiskt våld (68,5 procent) och nästan var tredje för fysiskt våld (27,9 procent). En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för de grövsta formerna av sexuellt våld, såsom våldtäktsförsök (14,1 jämfört med 10,6 procent) och våldtäkt (10,3 jämfört med 7,0 procent). En större andel samiska kvinnor än kvinnor i Sverige i stort uppger utsatthet för psykiskt våld, både sammantaget (68,5 jämfört med 50,9 procent) och vad gäller alla de former av psykiskt våld som undersöktes. Även när det gällde fysiskt våld rapporterade samiska kvinnor (27,9 procent) en högre utsatthet jämfört med kvinnor i Sverige (22,0 procent). Samiska kvinnors utsatthet för våld varierar med både ålder och geografi. Överlag var utsattheten högst bland kvinnor yngre än 45 år. Geografiskt var utsattheten för sexuellt och fysiskt våld högre bland samiska kvinnor i mellersta och södra Sverige, med undantag av Stockholmsområdet. För psykiskt våld hade samiska kvinnor i Jämtland Härjedalen en högre utsatthet. Det finns flera starka samband mellan olika typer av våldsu, Våld mot samiska kvinnor

Police officers encounter challenging and stressful situations at work, which negatively impact their health, job performance, and aspects of their lives. Regarding the gendered structure and competitive work environment of police organizations, women are under extra pressure from the pervasive gendered norms within the police organization. The aim of this dissertation is to study sexual and gender-based harassment and work-related stress as important work environment elements from a gender perspective, and to explore if and how these elements can affect police officers’ job satisfaction in the context of Swedish police work. This thesis is based on three studies: a scoping review, a quantitative study, and a qualitative study, resulting in four articles. In the scoping review study on sexual and gender-based harassment in police work in the European context 16 articles on sexual and gender-based harassment against police employees were studied. Thematic analysis was applied to obtain the main patterns across and within the included studies. In the qualitative study, data collection included one group interview and 12 individual interviews with male and female police officers. Thematic and content analysis were conducted to analyze the interviews. During the quantitative study, data were collected from 152 male and female police officers applying a set of questionnaires including sociodemographic questions, the Police Stress Identification Questionnaire (PSIQ), Sexual and gender-based harassment questions, and Job Descriptive Index (JDI). The scoping review showed that most of the European studies were focused on sexual harassment, while gender-based harassment was often overlooked or mixed with other types of harassment and discrimination. Six main themes were found in the studies; the existence of sexual and gender-based harassment, perpetrators, associated factors, consequences, individual response, and impact of organizational policies. In the mixed methods a

Spending in social welfare areas such as healthcare, wider public health, education, and social care consumes a major part of the public budget. Cost-effective resource allocation is a moral obligation towards both taxpayers and beneficiaries: tax money should be used efficiently, and it should be transparently accounted for. After all, economical management of resources is important for sustaining future prosperity and for addressing fundamental challenges such as climate change and demographic shift. In healthcare, cost‐effectiveness using quality-adjusted life years (QALYs) is a well-established tool to inform policymakers. Using cost per QALY implies that health-related quality of life (QoL), and not money, is an end on its own. Moreover, cost per QALY allows one to compare unrelated interventions by measuring the effects on the common QALY scale. However, for actors concerned with broader social welfare, such as the Swedish municipalities, QALYs may be less useful because their measurement focus is largely limited to health. Comparable outcome measures for broader social welfare are still sparsely available and employed, and a context-specific measure for Sweden is lacking. The aim of this thesis was to develop, value, and apply capability-adjusted life years Sweden (CALY‐SWE), a QoL outcome measure conceptually based on the capability approach, for broader social welfare and specific for Sweden. Within study 1, we organized a Delphi panel to select relevant capability attributes and then developed the phrasing for the questionnaire. The resulting questionnaire contains six attributes –health, social relations, financial situation & housing, security, occupation, and political & civil rights – each with three answer levels. The phrasing integrates an implicit threshold so that the sensitivity is focused on the lower range of the scale, thus incorporating equity considerations that relate to sufficientarianism and prioritarianism. In study 2, we devel, Kostnader inom välfärdsområden som hälso- och sjukvård, socialt arbete, folkhälsa, utbildning och arbetsmarknad utgör en stor andel av den offentliga budgeten. En kostnadseffektiv resursallokering är en moralisk plikt mot både skattebetalare och de som använder välfärden. Skattepengar ska användas effektivt, och nyttan borde redovisas mer transparent. Till syvende och sist är ekonomisk hushållning viktigt för ett hållbart framtida välstånd och för att kunna möta grundläggande utmaningar som klimatpåverkan och demografiska förändringar. I hälso- och sjukvården är kostnadseffektivitetsanalyser med kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) ett etablerat verktyg för beslutsfattande. Med kostnader i förhållande till vunna QALYs blir hälsorelaterad livskvalitet ‐ inte pengar ‐ ett explicit självändamål. Dessutom möjliggör kostnad per QALY jämförelser av olika interventioner genom att effekterna mäts på en gemensam QALY skala. För aktörer med verksamhet som berör välfärd i allmänhet, som svenska kommuner, är dock QALYs ett mindre användbart mått eftersom QALYs fokuserar på hälsa. Användbara mått, som beaktar bredare konsekvenser för livskvalitet och som liknar QALYs till konstruktionen, saknas i nuläget. Syftet med avhandlingen var att utveckla, värdera och tillämpa Goda år (CALY-SWE), ett mått som konceptuellt bygger på handlingsfrihetsansatsen (capability approach), för beskrivning och analys av välfärd i Sverige. I delstudie 1 genomförde vi en Delfi-panel i syfte att välja ut relevanta handlingsfriheter för det nya måttet (capability-adjusted life years Sweden, CALY-SWE). Det resulterade i sex attribut – hälsa, nära relationer, ekonomi och boende, sysselsättning, säkerhet, politiska och medborgerliga rättigheter – som vardera har tre svarsnivåer. Formuleringarna inbegriper ett implicit tröskelvärde med syfte att fokusera sensitiviteten på nedre delen av skalan. På så sätt integreras effektivitets- och jämlikhetaspekter i samhällets prioriteringar. I delstudie 2 utveckla, Ausgaben im Zusammenhang mit sozialer Wohlfahrt, zum Beispiel für öffentliche Gesundheit, für Ausbildung und im Sozialwesen, beanspruchen einen großen Teil des öffentlichen Haushalts. Eine kosteneffektive Mittelverteilung ist eine moralische Verpflichtung sowohl gegenüber dem Steuerzahler als auch gegenüber den Begünstigten. Steuergelder sollten effizient und transparent genutzt werden. Letztendlich ist ein wirtschaftlicher Umgang mit Ressourcen wichtig, um zukünftig den Wohlstand aufrechtzuerhalten und um grundlegende Herausforderungen wie den Klimaschutz oder den demografischen Wandel anzugehen. Im Gesundheitswesen ist Kosteneffizienz mittels qualitätskorrigierter Lebensjahre (quality-adjusted life years, QALYs) ein anerkanntes Werkzeug, um politische Entscheidungsträger zu informieren. Die Anwendung von QALYs impliziert, verglichen mit ausschließlich finanziellen Überlegungen, dass die Förderung gesundheitsbezogener Lebensqualität einen Selbstwert hat. Außerdem erlauben Kosten per QALY den Vergleich unterschiedlicher Interventionen, da die Effekte auf der gemeinsamen QALY-Skala gemessen werden. Für Akteure, die sich mit sozialer Wohlfahrt im weiteren Sinne befassen, wie zum Beispiel die schwedischen Gemeinden, sind QALYs hingegen weniger anwendbar, da der Messfokus mehrheitlich auf Gesundheit gerichtet ist. Vergleichbare Messinstrumente für breitere soziale Wohlfahrt sind noch relativ wenig verfügbar und ein kontextspezifisches Instrument für Schweden ist nicht vorhanden. Die Zielsetzung dieser Doktorarbeit war die Entwicklung, Wertung, und Anwendung von befähigungskorrigierten Lebensjahren Schweden (capability-adjusted life years Sweden, CALY-SWE) für die weitere soziale Wohlfahrt und spezifisch für Schweden. In Teilstudie 1 organisierten wir ein Delphi-Panel, um relevante Befähigungsattribute auszuwählen. Im Anschluss entwickelten wir die Formulierungen für den Fragebogen. Der resultierende Fragebogen enthält sechs Attribute: Gesundheit, soziale Beziehungen

This thesis fills part of the existing knowledge gap regarding school social workers (SSW) individual counselling practice. The overall aim is to investigate the individual SSW counselling in Swedish elementary schools, as part of the pupil health team (PHT). This will be achieved by exploring the following three basic research questions: What characterizes school social work regarding structure, process and interventions in individual counselling sessions held by SSWs with children? How do SSWs describe the difficulties and opportunities in school social work, interventions and performance, and collaboration with other actors in pupil health teams? What characterises SSWs’ individual counselling according to the adolescents’ experiences and expressed needs This thesis consisted of four research studies. The first one concentrated on SSWs personal experiences of counselling children, in which focus group studies were conducted with 22 SSWs (four groups). In the second study, the SSWs described their experiences of being a part of a multi-disciplinary team, the PHT, during the focus group interviews. These two studies were analysed by content analysis. The third study consisted of a quantitative protocol study regarding child characteristics, counselling strategies and interventions analysed by descriptive statistics. The purpose on the fourth study was to increase knowledge about the individual counselling from the adolescents’ perspective. Individual interviews were conducted and analysed through content analysis. This thesis highlighted the necessity for children to express themselves, in regards to their life situation, concerns and problems. SSWs could be one prominent actor in the children’s lives by providing individual counselling sessions. SSWs are described as the PHT psychosocial expert with specialised knowledge regarding the impact of negative psychosocial factors on children.In addition, this thesis concluded that available regulations and guidelines me, Denna avhandling fyller en del av den kunskapslucka som finns gällande skolkuratorers individuella samtalspraktik. Det övergripande syftet är att undersöka den individuella samtals praktik som skolkurator bedriver i den svenska kommunala grundskolan, inom ramen för skolans elevhälsoarbete. Tre grundläggande forskningsfrågor formulerades enligt följande: Vad kännetecknar det skolsociala arbetet med avseende på struktur, process och interventioner i skolkuratorns individuella samtal med barn? Hur beskriver skolkuratorer sina erfarenheter av hjälpande och försvårande aspekter i skolsocialt arbete, interventioner och utförande samt samverkan med andra aktörer i elevhälsoteamet? Vad kännetecknar skolkuratorns individuella samtal utifrån ungdomarnas erfarenheter och uttryckta behov? Avhandlingen består av fyra delstudier vilka publicerats i vetenskapliga artiklar. Den ena studien koncentrerar sig på skolkuratorernas egna erfarenheter av individuella samtal med barn, baserad på fokusgruppsintervjuer som genomfördes med 22 skolkuratorer (fördelade på fyra fokusgrupper). I den andra studien beskrev samma grupp av skolkuratorer sina erfarenheter av att vara en del av ett multiprofessionellt team, elevhälsoteamet (EHT) under fokusgruppsintervjuerna. Dessa två studier analyserades genom innehållsanalys. Den tredje studien i avhandlingen består av en kvantitativ protokollstudie avseende barns karakteristika, samtalsstrategier och interventioner. Skolkuratorer (20 stycken) fyllde i ett protokoll efter avslutat samtal med ett barn. Totalt samlades 193 protokoll in baserade på samma antal unika barn och analyserades med deskriptiv statistik. Den fjärde studiens syfte var att fördjupa kunskapen om de individuella skolkurativa samtalen ur ungdomarnas perspektiv. Individuella intervjuer med ungdomar (15 år) genomfördes och analyserades sedan genom innehållsanalys. Avhandlingen belyser nödvändigheten för barn att uttrycka sig själva, när det gäller sin livssituation, sin oro och sina p, Forskningsfinansiär: Åre kommun

In Sweden, transgender (in short “trans”) activism is not a new phenomenon, however, it is unclear exactly how long it has been conducted, where some believe that it has existed long before its relatively new visibility. The trans activist movement has extensive knowledge of the situation for trans people and works actively to conduct knowledge-enhancing initiatives in Sweden, including training for staff in human service organizations. Previous studies show that knowledge about trans issues among social workers is limited and that the services for trans people are deficient. This study, therefore, examines personal experiences of people who have been involved in trans activism in Sweden for a long time and how they outline the challenges that social work face in the present time and in the future. The study is based on in-depth qualitative interviews with seven Swedish trans activists and the collected material was analysed using the content analysis method. The analysis is structured around three themes: (1) Trans activism: Why and How?, (2) The role of trans activist organisations: How to achieve change?, and (3) Politics and Knowledge. Implications as well as challenges for social work are suggested as identifying the own room for manoeuvre as well as a need for increased knowledge and training. Future research is recommended with a larger sample where activists that are not connected to the larger trans organisations in Sweden are to be included to a higher degree.

Merparten av Sveriges socionomutbildningar innehåller inte några formulerade inslag om transpersoner och ickebinära som utsatt grupp. Samtidigt visar forskning och rapporter från myndigheter liksom svenska regeringen stora brister i bemötande av transpersoner och ickebinära när det kommer till både primär och specialiserad hälso- och sjukvård, ungdomsmottagningar, skolverksamhet, socialtjänst, etc. Begränsad kunskap är en faktor bland flera (så som till exempel avsaknad av resurser) som negativt påverkat socialarbetares professionella förutsättningar att möta transpersoner och ickebinäras behov. Socionomer med adekvat kunskap kan dock bidra till att förbättra transpersoners och ickebinäras hälsa och livsvillkor. Med tanke på den globala politiska och strukturella utvecklingen som i hög grad påverkar dessa grupper negativt, är det av stor vikt att inkludera dessa typer av frågor i socionomutbildningen.Med bakgrund av detta började Institutionen för psykologi och socialt arbete vid Mittuniversitetet att erbjuda två kurser i ämnet (grundnivå och avancerad nivå). Vi som presenterar arbetet heter Sofia Smolle (skapade kursen och tidigare kursansvarig) och Signe Bremer (nuvarande kursansvarig). Båda har varit med sedan start. Med föreliggande paper avser vi summera arbetet med kurserna och dess innehåll samt föra en diskussion kring pedagogiska utmaningar. Vilka risker finns det exempelvis i att undervisa om marginaliserade gruppers villkor utan att samtidigt också bidra till viss stereotypisering? Hur bemöter en som lärare en stor blandning studenter som å ena sidan kan ha mycket förkunskap och egna erfarenheter kopplade till kursens tema, men som samtidigt å andra sidan kan ha mycket begränsade förkunskaper och präglas av en ängslighet inför att säga fel?

Caregivers are dissuaded from using deception in dementia care in Swedish policies. However, guidelines in other countries have a more positive approach to deceptive practices when these are used in the best interest of patients. Research also shows that lies and deception are widely used in dementia care. Based on interviews with caregivers and ethnographic visits to nursing homes in Sweden, this paper examines the use of technology in deceptive practices in the care of people with dementia. Three technological devices are in focus: the online patient journal, the security camera, and the robotic animal. The journal allows for a smooth transition of knowledge between caregivers, enabling a person-centered care. However, the patient is often unaware of this circulation of knowledge by which the patient becomes known to everyone without necessarily knowing anyone. The camera makes it possible for caregivers to watch over patients without having to enter their rooms, which means that they do not have to disturb them with unnecessary and inconvenient visits. Paradoxically, the technology thus breaches the patients’ integrity in order to secure it. Last, the robotic animal works particularly well when it is perceived to be a real animal; yet, both policies and previous research caution against using a robot to create an illusion of a living being. The paper argues that to handle these dilemmas, the devices need to be understood in context: deception is not built into healthcare technology but is instead generated in the relationship between caregiver, patient, and technological device., Presentationen hölls den 13 mars 2024.

Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt har varit att sammanställa forskning om återvändande och (åter)integration för barn i familj, med fokus på utbildning, sociokulturell (åter)integration och hälsa, samt möjligheter och hinder för en framgångsrik återvändande- och (åter)integrationsprocess. Målet med kunskapsöversikten är att bidra till ökad beredskap för samhällsaktörer i Sverige som är involverade i återvändandeprocessen för barn i familj. En sådan beredskap kan öka barn och familjers möjligheter att förbereda sig och mobilisera sina resurser inför ett återvändande, och ge barnen bättre förutsättningar till anpassning efter återvändandet. Att upprätthålla en ordnad och säker migration samt förmå individer som har ett av- eller utvisningsbeslut att återvända är en viktig fråga för många europeiska länder idag, inklusive Sverige. Men asyl- och återvändandeprocessen behöver också genomsyras av ett barnrättsperspektiv, vilket svenska myndigheter som är involverade i denna process har uppmärksammat och arbetat med under en längre tid. I detta avseende har barn i familj, det vill säga barn som ansökt om uppehållstillstånd tillsammans med sina vårdnadshavare, identifierats som en särskilt sårbar grupp. Forskning visar att barn i familj ofta känner sig oinformerade, och de beskriver sin egen delaktighet i asyl- och återvändandeprocessen som låg. Det kan leda till känslor av chock och uppryckthet i samband med återvändandet, vilket kan påverka barnens psykosociala hälsa på både kort och på lång sikt. Forskning inom området visar även på stora utmaningar för barn att integreras i skolan efter ett återvändande. Översikten visar att språksvårigheter, en ny utbildningskontext, bristen på kompetens hos skolpersonal samt administrativa och ekonomiska hinder kan hämma barnens möjligheter att tillgodogöra sig utbildning i återvändarlandet. Barn i familj kan även utsättas för mobbing och utanförskap av både jämnåriga och vuxna på grund av sin status som återvändare

The objective of this paper is to further the understanding of young people's experiences of out-of-home care (OHC). The focus will be on the tension between negative and positive experiences of OHC, refracted through the concept of liminality. The study is based on semi-structured interviews with 10 young people aged 15–22 (7 women, 3 men) with long-term contact with social services and psychiatric care. OHC can be experienced as a liminal space in both a negative and a positive sense. It is negative when perceived as containment rather than meaningful treatment. It can also be a negative experience when connected to fear, a lack of influence, and uncertainty in terms of being in between the social services and psychiatric care. It is positive when it is perceived as a turning point that enables positive change. It is then connected to feelings of meaningfulness, being respected, hope, and empowerment. The young people participating in the study also connect their experiences of OHC to a context of greater austerity in the welfare state. They reflect upon the benfits of OHC in terms of costs for society, but also the costs for the young person if the OHC is not perceived as meaningful support leading towards positive change. The participants have complex, interrelated needs and problems, and they also experience institutional gaps between psychiatric care and social services. It is important to overcome these gaps, so that young people are not located in ‘in-between spaces’ in terms of service provision.

The overall aim of this literature review is to summarise and synthesiseresearch on the return and (re)integration of children in migrant families,focusing on their education, integration and health, as well as the opportunitiesand obstacles for a successful return and (re)integration process. The ultimategoal of the review is to contribute with knowledge to the creation of moretools for public officials involved in this process, thereby providing children inmigrant families with better opportunities to prepare and mobilise resourcesprior to return. This could also facilitate their long-term adjustment in thecountry of return. Maintaining regular migration and increasing the return of migrants who aredenied residence in the host country is a high priority for many Europeancountries, including Sweden. However, it is also crucial that the asylum andreturn process is permeated by a child rights approach, which manyauthorities in Sweden have recognised and worked towards. In this respect,children in migrant families are considered to be a particularly vulnerablegroup. Research shows that they often feel uninformed and their level ofparticipation in the return process is described as low. This can lead tofeelings of shock and uprootedness upon return, which can affect children'spsychosocial health. Research also highlights the challenges of integrating children from migrantfamilies into new education systems upon return. Difficulties in speaking andwriting their mother tongue, a new and unfamiliar educational context, lack ofcompetence of school staff, as well as administrative and economic barrierscan all contribute to limiting children's educational opportunities. In addition,children in families returning to their country of origin are often subject tobullying and social exclusion due to their status as returnees, lack of socio-cultural knowledge or language difficulties. In this context, social networkscan be important resources and peer relatives can act as guides a, Det övergripande syftet med denna kunskapsöversikt har varit att sammanställa forskning om återvändande och (åter)integration för barn i familj, med fokus på utbildning, sociokulturell (åter)integration och hälsa, samt möjligheter och hinder för en framgångsrik återvändande- och (åter)integrationsprocess. Målet med kunskapsöversikten är att bidra till ökad beredskap för samhällsaktörer i Sverige som är involverade i återvändandeprocessen för barn i familj. En sådan beredskap kan öka barn och familjers möjligheter att förbereda sig och mobilisera sina resurser inför ett återvändande, och ge barnen bättre förutsättningar till anpassning efter återvändandet. Att upprätthålla en ordnad och säker migration samt förmå individer som har ett av- eller utvisningsbeslut att återvända är en viktig fråga för många europeiska länder idag, inklusive Sverige. Men asyl- och återvändandeprocessen behöver också genomsyras av ett barnrättsperspektiv, vilket svenska myndigheter som är involverade i denna process har uppmärksammat och arbetat med under en längre tid. I detta avseende har barn i familj, det vill säga barn som ansökt om uppehållstillstånd tillsammans med sina vårdnadshavare, identifierats som en särskilt sårbar grupp. Forskning visar att barn i familj ofta känner sig oinformerade, och de beskriver sin egen delaktighet i asyl- och återvändandeprocessen som låg. Det kan leda till känslor av chock och uppryckthet i samband med återvändandet, vilket kan påverka barnens psykosociala hälsa på både kort och på lång sikt. Forskning inom området visar även på stora utmaningar för barn att integreras i skolan efter ett återvändande. Översikten visar att språksvårigheter, en ny utbildningskontext, bristen på kompetens hos skolpersonal samt administrativa och ekonomiska hinder kan hämma barnens möjligheter att tillgodogöra sig utbildning i återvändarlandet. Barn i familj kan även utsättas för mobbing och utanförskap av både jämnåriga och vuxna på grund av sin status som återvändare

I kapitlet presenteras kunskapsanvändning bland socialarbetare i samordnande, utvecklande och utredande klientarbete inom vård- och omsorgsområdet. Fokus är arbetet med funktionsstöd och äldreomsorg och hur de arbetar med kunskap, brukarnära och praktiskt. I arbetet ska de ta in och processa information och kunskap i olika former, för att sen förmedla ut det till brukare och brukarnära personal. De översköljs ofta av information, samtidigt som de måste förhålla sig till olika kunskapshierarkier inom och utanför kommunen., Kapitel i rapport

Mellan resignation & framtidstro – livsvillkor och lärande hos förortens unga är en motberättelse mot den stereotypa bilden av ortens unga och mot de politiskt uppmålade visionerna om en mer jämlik stad genom omvandlingar av det urbana rummet och kortsiktiga insatser i skolor. Boken är ett kollektivt resultat av tre forskningsprojekt som alla kretsar kring begränsningar och möjligheter i unga människors livsvillkor och lärande i några av Göteborgs mest stigmatiserade stadsdelar.

Summary: This article explores children's learning experiences from taking part in an educational intervention about social services in school. Data were collected from six group interviews with 27 children after they had participated in lessons about social services. Following a narrative evaluation approach, the analysis focuses on the narratives of change that are made visible through the children's shared reflections about their learning experiences. Findings: In their narratives of change, the children presented the educational intervention as meaningful for them because it increased their knowledge about social services as a possible support function for children and families. Some of the children related their previous more negative perceptions of social services to a collective story building on the idea that social services take children away from their families. Through the educational intervention, this collective story changed in part into another collective story building on the idea that social services help children and families to improve their relationships. Applications: The study shows that an educational intervention about social services in school has the potential to increase children's knowledge about social services and to influence in a positive direction the collective stories that shape public perceptions of social work. Although such changes in collective stories can be expected to benefit social work practice, welfare professionals must be careful to promote opportunities for children to share experiences of social services that challenge, as well as align with, any of these collective stories.

The recovery model, endorsed by various governmental bodies, emphasises the integration of a recovery perspective into alcohol and drug policy, with a focus on post-treatment interventions such as housing, employment and education needs. In an effort to enhance the utility of the recovery perspective in treatment, the concept of recovery capital (RC) has been used as a foundation for operationalisations used to measure treatment needs and progress. While other countries have embraced the recovery model and RC in alcohol and other drug (AOD)-related policy and treatment, the treatment setting in Sweden has not undergone a comparable transformation. This dissertation aims to explore the feasibility of implementing RC in Swedish AOD treatment. It examines the transferability and applicability of assessment tools and considers the challenges of translating research into practice. This involves delving into the complexities of knowledge transfers, production and use in order to bridge the gap between research findings and practical implementation. The feasibility study involved qualitative interviews with AOD treatment professionals to gather their perspectives on the applicability of an RC-based assessment tool (Papers II and III). Insights into feasibility were also obtained from a quantitative study assessing treatment progress in individuals residing in a recovery residence in Florida, USA, using an established RC-based assessment tool (Paper I). To further evaluate the target setting for the feasibility study, the use of a locally developed assessment tool was explored through a deviant case analysis (Paper IV). The dissertation’s theoretical framework is built upon conceptualisations of standardisations and professions that emphasise their interconnected nature and thereby underscore the significance of their relationship in the analysis of knowledge production and use, thus situating the study within a broader theoretical discourse on the interplay between standa

Different social policies may impact on the effectiveness of one another, yet the existing results largely stem from macro-level studies and little is known about the actual character and importance of such policy complementarities. A more direct and potentially illuminating approach to studying complementarity is instead to investigate a specific group needing support from several policy areas. One such group is young people who are neither in employment nor in education and training (NEET), and the heterogeneous character of NEETs as well as the complexity and interrelatedness of their problems has been frequently emphasized. We study both the extent and character of policy complementarities vis-à-vis NEETs as well as the relationship between these polices and the local NEET rate. We use a mixed-methods approach in which a quantitative analysis of individual NEET risks using administrative data for the whole Swedish population provides the basis for a qualitative study among local representatives from organizations working with NEETs in 20 strategically selected municipalities. Using multiple informant methodology, we collected unique data on the organization of measures in the areas of education, employment, health and social services from local professionals representing the different policy areas. Analyses using fsQCA show that compared to municipalities with higher-than-expected NEET rates, municipalities with lower-than-expected NEET rates more often provide social welfare support measures, and to some extent also health support measures, and work with a reinforcement mechanism such as multi-professional teams. Policy complementary is thus a result of direct institutional design aiming to promote inter-sectoral coordination., Beyond good examples. Analyses of local variation in measures aimed at youth not in employment, education or training

This explorative literature review aims to examine the content and methodologies of recent empirical studies on the aspirations of youth in situations of migration in Europe. The search yielded 30 peer-reviewed social science publications in English for the period 2010-2022, including both intra-European migrants ages 10-24 and youth with backgrounds from outside Europe. Contextual analysis was used to analyse the content of the reviewed studies, while a typology developed by Beckert and Suckert was used to examine features of the future appearing in the studies' research aims, methodology and findings. The analysis broadly situated the studies within constructivist traditions, occupying a mid-position between deterministic and agency-oriented epistemologies. All the features of the future listed by Beckert and Suckert were found in the material, but the categories 'Temporal configurations of the future' and 'Space of the future' showed greater complexities. Participants in the studies lived in different European countries and the study samples comprised a wide range of ages, socioeconomic backgrounds, and status of residence. Nevertheless, barriers linked to participants' position as migrants were tangible, while the ability these young people had to envisage the future was strongly affected by uncertainties linked to migration policy and administrative decisions on their status. A mismatch could notably be observed between youth aspirations and the opportunities offered by their life situation, which led to delays in life projects and the inability to plan ahead. Critical relevance statement: By an analysis of social studies research on aspirations of youth in situations of migration in various European countries, this review highlights the need to consider implications for youth aspirations and life trajectories in both policy and practice.Key points: Young people in situations of migration have high aspirations but confront substantial barrierUncertainties preve

Inter-agency collaboration plays a central role in contemporary Swedish welfare provision and access to social security for citizens that are long-term unemployed and suffer from ill health. Drawing on Nancy Fraser's theorisation on the 'politics of needs interpretation', this article examines how needs and rights are interpreted and contested in inter-agency meetings involving local representatives from national, regional and municipal Swedish welfare agencies. Contextualised against social security reforms that put emphasis on the limitation of access and a 'work-first' approach, the article suggests that localised inter-agency meetings of this nature are arenas where perceived injustices are symbolically elaborated and challenged 'from within' welfare organisations. Although discourses emphasising self-sufficiency and the importance of work tend to act as depoliticising and normalising, the way they are implemented in practice is not passively accepted by frontline professionals, who question interpretive justifications, as well as harmful consequences for individuals.

Background Research on the daily experiences of transgender and gender diverse (TGD) youth 18 years or younger is limited, making it essential to gain a comprehensive understanding of their internal and external experiences related to gender identity. Aim This systematic review and qualitative research synthesis fills this research gap by examining the lived experiences and coping of TGD youth, including prepubertal children. Methods The review was pre-registered according to PROSPERO on the Open Science Framework and followed the ENTREQ reporting guidelines. A Qualitative research synthesis, according to Howell Major and Savin-Baden, was conducted. Results Seventeen peer-reviewed articles published between 2000 and 2023 fulfilled inclusion criteria and quality assessment. Synthesized themes were: (1) “Navigating gender identity”, with two sub-themes, Meaning-making and Considering visibility (2) “Navigating relations”, with four sub-themes: Longing for belonging, Supportive actions, Lack of safety and Coping inside out (3) “Navigating society with two sub-themes Inclusion and exclusion and Beyond control. Our findings demonstrate that TGD youth view gender identity as fluid and benefit from a supportive environment that facilitates genuine exploration. Coping strategies develop intricately, influenced by multifaceted factors. Discussion Unlike previous research on the negative effects of minority stress, our review underscores the cumulative impact of subtle daily stressors on TGD youth’s well-being, highlighting the significance of an environment where gender is not a constant concern. By shedding light on these dynamics, this synthesis contributes to a comprehensive understanding of TGD youth’s perspectives for professionals and a broader audience.

There is a need for more knowledge about how to enhance children’s participation in the assessment process when applying for support in accordance with the Swedish Disability Act (SDA). Here, Augmentative and Alternative Communication (AAC) has been highlighted as a successful way of letting children have a say in matters that concern their everyday lives. This study examines, from social workers’ perspectives, how increased participation can be made possible for children with disabilities during the process of decision-making and planning for support. Based on focus group interviews (N = 17) and individual interviews (N = 11) the findings reveal that the social worker shows a readiness to listen to children’s voices. However, they experience a range of both facilitating, but predominantly complicating, factors when meeting with the child and their parents. It is argued that the social workers’ professional discretion to some extent is influenced by the prevailing organisational culture, where a permissive work climate and proactive leadership are attributed great importance., CC BY 4.0

För unga som växer upp med hedersrelaterat våld och förtryck, precis som för unga som utsätts för andra former av våld i hemmet, kan skolan stå för trygghet och vuxna i skolan kan vara avgörande för dem som behöver söka stöd för sin situation. Skolpersonalens möjligheter att identifiera elever som kan behöva stöd från samhällets sida är en del av det som ofta benämns för skolans sociala uppdrag. Skolkuratorn är den profession som har ett övergripande ansvar för det psykosociala stödet till elever, vilket innefattar såväl hälsofrämjande och förebyggande arbete som åtgärdande insatser. Skolkuratorn är således en nyckelperson när det kommer till att identifiera och stödja barn och unga som lever med hedersrelaterade normer och begränsningar. Syftet med det här kapitlet är att, utifrån skolkuratorers egna erfarenheter, beskriva och diskutera hur hedersrelaterat våld och förtryck kan komma till uttryck i grund- och gymnasieskolan samt skolkuratorernas handlingsutrymme när det kommer till att identifiera och stödja unga i en utsatt situation.

Kapitlen i denna antologi presenterar olika perspektiv på hur hedersrelaterat våld och förtryck kan förstås samt olika professionella perspektiv på fenomenet. På en övergripande nivå kan det sägas att kunskapen inom området är under utveckling och de olika perspektiv som lyfts i bokens kapitel kan sammantaget bidra med att öka den. Kunskapsområdet är fortfarande komplext och mångfasetterat, och det finns inga enkla sanningar eller manualer som fungerar för att komma till rätta med problematiken. I detta avslutande kapitel fångar vi upp det som har behandlats i de olika kapitlen och knyter ihop säcken. Vi börjar i diskussionen om olika förståelsehorisonter som många kapitelförfattare beskriver som konfliktfylld och som har lett till en fördröjning av insatser och lagstiftning inom området.

Under 2020-talet har lagstiftning kring hedersrelaterat våld och förtryck skärpts, med bland annat nya brottskategoriseringar som hedersmotiv och särskilt hedersbrott. Vad innebär detta för praktiker inom socialt arbete? Hedersrelaterat våld och förtryck: Professionellas uppdrag och utmaningar ser förbi de ideologiska spänningar som präglat frågan om hedersrelatelrat våld och förtryck, och presenterar i ny och bred kunskap baserad på aktuell forskning inom området. Boken ger ett brett kunskapsstöd för arbetet med att förstå och hantera våld och förtryck inom ramen för en hederskontext. Här presenteras bakgrund och förklaringar till våld och förtryck, den socioekonomiska segregationens betydelse för hedersproblematik, implikationer av ny lagstiftning gällande hedersbrott samt koppling till religion utifrån ett professionsperspektiv. Boken lyfter socialtjänstens och skolans uppdrag att identifiera och utreda våldet och förtrycket, samt hur professionella kan arbeta förebyggande. Antologin vänder sig till studenter på alla utbildningsnivåer och till professionella inom socialt arbete, hälso- och sjukvård samt skola. Den är också aktuell för andra som är intresserade av området. • Hedersrelaterat våld och förtryck belyses med utgångspunkt från ett människorättsperspektiv, där aktuell rättslig reglering och rättspraxis är i fokus. • Det hedersrelaterade våldets uttrycksformer och deras betydelse för mötet med våldsutsatta presenteras. • Bokens innehåll vilar på teoretiska grunder som är tillämpbara i klientarbetet med hedersrelaterat våld och förtryck.

Inledningsvis diskuterar vi i denna introduktion olika definitioner och perspektiv på heder, och hedersrelaterat våld och förtryck i synnerhet. Tolkningen av begreppet har ändrats något över tid och har även formaliserats i ny lagstiftning. Därefter redogör vi för hur förståelsen av det hedersrelaterade våldet har återverkningar i det praktiska sociala arbetet. Slutligen presenteras bokens disposition.