Search

Norra Sverige står idag inför en betydande omställning med den nya gröna industrialiseringen. En industrialisering som ska motivera för den ekologiska hållbarheten i EU. Det ökade fokuset på ekologisk hållbarhet har dock föranlett att de sociala och ekonomiska dimensionerna hamnat i bakgrunden, trots att dessa dimensioner utgör grundläggande förutsättningar för en hållbar utveckling. Northvolt, en nyckelaktör i den gröna industrialiseringen, har etablerat sin första batterifabrik i Skellefteå, vilket medför betydande förändringar för Skellefteå kommun. Inte minst ställs det stora krav på att kommunen ska kunna attrahera tillräckligt med arbetskraft till den nya industrialiseringen. Syftet med uppsatsen är således att undersöka hur North Volts etablering påverkat Skellefteå kommuns arbetsmarknad och befolkningstillväxt, hur Skellefteå kommun arbetar för att attrahera arbetskraft och hur detta kan komma att påverka den sociala och ekonomiska hållbarheten. Uppsatsen omfattas av både kvantitativa och kvalitativa metoder, där resultatet för uppsatsen bygger på två enkätundersökningar, två intervjuer, sju olika dokument och statistisk data. Resultatet analyseras sedan utifrån de teoretiska utgångspunkterna multiplikatoreffekter, push-och pull faktorer, social och ekonomisk hållbarhet. Slutligen diskuteras resultatet och analysen i relation till den tidigare forskningen inom området, vilket också ligger till grund för att besvara uppsatsens tre frågeställningar. Uppsatsen indikerar att etableringen av North Volt påverkat arbetsmarknaden i Skellefteå genom en ökning av arbetstillfällen inom tillverkningsindustrin, samt en generell ökning av antalet förvärvsarbetare. För Skellefteå har North Volt inneburit en möjlighet att främja en effektiv tillväxt och övervinna tidigare stagnation. Strategierna för arbetskrafts attraktion i kommunen framstår dock som mindre effektiva, då fokus på tillgängliga arbeten inte helt matchar vad potentiell arbetskraft anser vara attraktivt med a

Syftet för denna studie har varit att bidra till en fördjupad kunskap om hur transportsystemet utvecklar, begränsar eller upprätthåller social hållbarhet i Degerfors, med särskilt fokus på tillgänglighet i termer av jämlika transportmöjligheter till viktiga platser. Studiens tillvägagångssätt har varit att utgå från en kvalitativ metod där den primära datainsamlingen består av semistrukturerade intervjuer och tidsdagböcker. Den insamlade datan har sedan analyserats utifrån ett tidsgeografiskt synsätt för att framhäva vilka platsbundna projekt som utifrån ett individperspektiv är viktiga för att utveckla och behålla tillitsfulla sociala relationer. Genom sådana insikter framhävs även ett oundvikligt behov av transportmöjligheter och vilka sociala konsekvenser som möjligheten att nå eller att inte nå dessa platsbundna projekt genererar. För att förklara transportsystemets rumsliga utformning i relation till detta har även tjänstepersoner inom transportplanering på olika nivåer intervjuats. Resultatet visar att transportsystemet påverkar social hållbarhet genom att möjliggöra eller begränsa för olika individer att nå platsbundna projekt som för dem är viktiga för deras sociala liv. Det framkom att det finns faktiska transportmöjligheter i Degerfors men att dessa fördelas orättvist mellan individer med tillgång till bil och körkort och de utan. Dessutom framkom att Karlskogavägen (väg 205) kan ses som en tillgänglighetsbarriär som begränsar tillgängligheten för icke-bilister, därtill även ett bristande utbud av kollektivtrafiktjänster. Resultatet visar även att det finns olika uppfattningar om vad social hållbarhet innebär i ett transportplaneringssammanhang vilket kan tänkas få rumsliga konsekvenser i transportsystemet och därav även förklara den ojämlika fördelningen av transportmöjligheter i Degerfors.

Det här vägledningen beskriver tillvägagångssätt och metod för att arbeta med barnrättsfrågor i Trafikverkets projekt. Metodiken är framtagen för investeringsprojekt, men innehållet kan delvis appliceras i andra delar av Trafikverkets arbete och organisation. Vägledningen är framtagen för att användas av projektledare, specialister och konsulter som arbetar i Trafikverkets projekt. Målet med materialet är att bygga kunskap och skapa goda förutsättningar för att jobba med barnrättsfrågor på ett integrerat och konstruktivt sätt i varje projekt.

Trots att cirkulär byggnation och boendes inkludering i bygg- och renoveringsprocesser studerats mycket var för sig, är kombinationen relativt outforskad. Målet med detta projekt var att se vilka synergier som kunde uppstå för ett allmännyttigt bostadsbolag om man arbetade fram en cirkulärare och mer inkluderade ROT-process. Utifrån ett tätt samarbete mellan kommun, fastighetsägare, arkitektkontor och forskningsinstitut utforskades vad en cirkulär och inkluderande ROT-process kunde vara. Genom en innovationsprocess som bland annat innefattade kompetenshöjande insatser, workshops, studiebesök, intervjuer, observationer och olika sorters testning, så utvecklades en gemensam förståelse för den nya processen. En prototyp för en cirkulär och inkluderande ROT-process utformades, som kom att kallas CIRA-processen. Slutsatserna av arbetet blev att det är i de tidiga faserna av ett projekt som cirkulär och inkluderande riktning och strategi måste tas fram. Upphandlingen kommer in tidigare än i en traditionell ROT-process och efter det tar man tillsammans fram nyckeltal och projektmål och utför grundliga inventeringar av den fastigheten projektet gäller. Ytterligare en slutsats är att arbetet behöver göras i partnerskap med alla berörda aktörer, inte minst boende och entreprenörer. I rapporten beskrivs innovationsprocessen och den framtagna CIRA-processen i detalj.

Denna rapport redovisar Göteborgs universitets uppdrag att undersöka förutsättningarna för att utveckla affärsmodeller som är ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbara i pilotområdet Södra Bottenhavet. I detta ingår att beskriva och diskutera möjligheterna att skapa ekonomiska incitament och sociala villkor som stödjer ett ekosystembaserat sätt att förvalta de marina resurserna i Södra Bottenhavet och bidrar till en bättre havsmiljö. Rapporten har identifierat ett antal betydelsefulla verksamheter som genererar ekonomiska flöden i Södra Bottenhavet och/eller påverkar dessa flöden genom sin påverkan på ekosystemtjänster i området.

The unpredictability in supply chains, caused by factors such as climate events, geopolitical tensions, and global health crises, underscores the need for robust supply chains. Sustainable and resilient supply chains are essential for addressing these challenges and ensuring food system stability. This thesis investigates the interconnectedness of resilience and sustainability in Short Food Supply Chain (SFSC) through an empirical study of a grower cooperative, Sörmlandsäpplen, focused on apple SFSCs in Sörmland, Sweden. The study aims to understand the connections between resilience and sustainability within SFSCs, identifying synergies, trade-offs, challenges, and opportunities. Employing the sustainability and resilience framework developed by Michel-Villarreal (2022), this study enriches it by adding new subcategories: inventory management, culture, and adaptability. Through semi-structured interviews with members of Sörmlandsäpplen, the study provides insights into the practical day-to-day experiences of farmers and their strategies for managing disruptions and maintaining sustainability. Collaboration emerged as a key factor in enhancing both resilience and sustainability, with municipal support for financial assistance and infrastructure improvements proving essential. Fostering greater collaboration among local producers, supported by municipal investments, can significantly enhance resilience and sustainability, leading to broader food security and reduced reliance on external suppliers. Farmers are pivotal in designing supply chains, fostering sustainable practices, and ensuring connections to resilience are maintained to handle changes and disruptions. Recognizing the interconnectedness of resilience and sustainability is essential for the long-term success of SFSCs. The integration of these concepts can prevent the challenges posed by their current dichotomy, ensuring robust and viable supply chains. This research highlights the practical benefits and ap, Oväntade händelser i försörjningskedjor, orsakade av faktorer som klimathändelser, geopolitiska spänningar och globala hälsokriser, understryker behovet av robusta försörjningskedjor. Hållbara och motståndskraftiga försörjningskedjor är avgörande för att hantera dessa utmaningar och säkerställa stabiliteten i livsmedelssystemet. Denna avhandling undersöker samspelet mellan motståndskraft och hållbarhet i korta livsmedelskedjor genom en empirisk studie av ett odlarkooperativ, Sörmlandsäpplen, med fokus på äpplets korta livsmedelkedjor i Sörmland, Sverige. Syftet med studien är att förstå sambanden mellan resiliens och hållbarhet inom korta livsmedelskedjor, och identifiera synergier, avvägningar, utmaningar och möjligheter. Genom att tillämpa ramverket för hållbarhet och resiliens utvecklat av Michel-Villarreal (2022), som berikas av denna studie genom att addera nya underkategorier: lagerhantering, kultur och anpassningsförmåga. Utifrån halvstrukturerade intervjuer med medlemmar i Sörmlandsäpplen ger studien insikter i de praktiska vardagliga erfarenheterna hos odlare och deras strategier för att hantera förändring och upprätthålla hållbarhet. Samarbete framstod som en nyckelfaktor för att förbättra både resiliens och hållbarhet, där kommunalt stöd för ekonomisk assistans och förbättringar av infrastruktur ansågs som avgörande. Att främja ett större samarbete mellan lokala producenter, understött av kommunala investeringar, kan betydligt förbättra resiliensen och hållbarheten. Detta leder i sin tur till bredare livsmedelssäkerhet och minskad beroende av externa leverantörer. Odlare har en avgörande position för att utforma försörjningskedjor, främja hållbara metoder och bibehålla resiliens för att hantera förändringar och störningar. Att erkänna samspelet mellan resiliens och hållbarhet är avgörande för den långsiktiga framgången för korta livsmedelskedjor. Integrering av dessa begrepp kan förhindra utmaningarna som uppstår genom deras nuvarande dikotomi och säkerst

During the last decades, organizations within the manufacturing sector have undergone a fundamental digital transformation. The transition has led to increased efficiency, improved communication and a smoother workflow. Despite comprehensive research surrounding the organizational benefits, there still exists challenges for the employees. The purpose of this thesis therefore is to identify the potential challenges that individuals might encounter when organizations choose to implement digital versions of their work instructions. This study has examined this phenomenon through a literature review in combination with an empirical study on a medium-sized manufacturing firm within Sweden. Through 14 semi-structured interviews, which were analyzed with the help of thematic analysis, this thesis achieved an overarching understanding of the potential challenges, from the perspective of the individuals. The study found four main themes connected to challenge, namely change, knowledge, infrastructure and implementation. Change includes the internal resistance against radical changes, changes within the procedures and practices and how the communication is handled. Knowledge involves the lack of cumulative knowledge within the organization and how the knowledge is spread. Infrastructure encapsulates challenges connected to the digital infrastructure, access to the necessary tools and the technical support from the organization. Challenges associated with implementation can be connected to how the organization handles their planning, how the system is designed and time management. The discussion indicates that organizations need to manage these challenges to minimize frustrations and burn-out among the employees. This requires both the understanding of the challenges, and a robust strategy for digitalization within the organization., Under de senaste decennierna har organisationer inom tillverkningsindustrin genomgått en grundläggande digital transformation. Övergången har inneburit en ökning av effektivitet, förbättring av den interna kommunikationen samt ett smidigare arbetsflöde. Trots omfattande forskning kring organisatoriska fördelar med digitalisering, existerar det fortfarande utmaningar för de anställda. Syftet med denna avhandling är därför att identifiera potentiella utmaningar som individer kan stöta på när organisationer väljer att implementera digitala versioner av sina arbetsinstruktioner. Denna studie har undersökt detta fenomen genom en grundläggande litteraturstudie i kombination med en empirisk studie på ett medelstort tillverkande företag i Sverige. Genom att genomföra 14 semistrukturerade intervjuer, som analyserades med hjälp av tematisk analys, uppnådde avhandlingen en övergripande förståelse för de potentiella utmaningarna, från ett individperspektiv. Studien upptäckte fyra huvudområden kopplade till utmaningar, nämligen förändring, kunskap, infrastruktur och implementering. Förändring inkluderar det interna motståndet mot radikala förändringar, förändringar i arbetssätt samt hur kommunikationen hanteras. Kunskap handlar om bristen av kumulativ kunskap inom organisationen samt hur organisationen hanterar fördelningen av kunskap. Infrastruktur omfattar utmaningar kopplat till den digitala infrastrukturen, tillgången till nödvändiga verktyg samt avsaknaden av tekniskt stöd från organisationen. Utmaningar vid implementeringen kan kopplas till hur organisationen hanterar planeringen, hur systemet är designat och tidshantering. Slutsatsen indikerar att organisationer behöver hantera individernas utmaningar för att minimera frustrationer och utbrändhet bland de anställda. Hanteringen kräver både en förståelse för vilka hinder som existerar, samt en robust strategi för digitalisering inom organisationen.

Denna kandidatuppsats inom byggteknik utgör en fördjupad undersökning av hållbarstadsutveckling i Smedbyn, Jönköping. Syftet är att genomföra en ingående analys ochpresentera planeringsförslag som integrerar sociala, ekonomiska, kulturella ochmiljömässiga aspekter. Boende i området och andra intressenter engageras ochinvolveras för att öka intresset och ge medhåll till en utveckling av Smedbyn. Dessutomär målet med studien att ta fram förbättringsförslag på områdets utformning avbyggnader, grönområden, vägar samt verksamheter. Planeringsförslag ochpolicyrekommendationer ska främja social interaktion, trygghet och hållbarhet för attskapa en livlig och inkluderande stadsdel med gemenskap och miljöansvar.Metoden som användes i denna studie är en fallstudie för att få en djupare förståelse fördet komplexa och specifika ämnet som studeras. I denna studie användsdatainsamlingsteknikerna intervjuer, observationer samt en litteraturgenomgång somen triangulering för att kunna stödja varandras svaga punkter. Intervjuerna gjordessemistrukturerade för att få genomtänkta resonemang om ämnet från respondenterna.Empirin visar att det finns brister i trygghet för de som vistas i området på kvällar ochnätter. En styrka i området är den natur som finns och det kulturhistoriska värde somområdet har. Många av respondenterna menar dock att det stora problemet för områdetär hur man ska få dit fler besökare.Genom insamlade data kunde förbättringsområden identifieras med Gehls 12kvalitetskriterier som visar att tryggheten, aktiviteter och mötesplatser i området är enutmaning samt att naturmöjligheter i området är goda. De hållbarhets aspekterna somgår att applicera i området är kulturella, sociala, ekonomiska ochekologiska/miljömässiga aspekter. Vidare presenteras hållbarhetslösningar i form av ettplaneringsförslag och policyrekommendationer för aktörer som verkar i området.De förslag som tagits fram i studien stödjs och går att jämföra med den tidigareforskningen som finns. Studien visar, This beachelor’s thesis in construction technology constitutes an in-depth researchstudy of sustainable urban development in Smedbyn, Jönköping. The aim is to completean analysis and present a planning proposal that integrates social, economic, culturaland environmental aspects. Various parties are engaged and involved in the region tostimulate interest and support the advancement of Smedbyn. Furthermore, the study'sobjective is to generate improvement proposals encompassing design elements such asbuildings, green spaces, road infrastructure, and commercial activities. The planningproposal and policy recommendations shall promote social interaction, safety andsustainability to create a lively and inclusive neighborhood with a strong communityand environmental responsibility.The method used in this study involves a case study approach aimed at achieving acomprehensive understanding of the subject matter that is being researched. In thisstudy, data collection techniques such as interviews, observations, and a literaturereview are used as triangulation, allowing compensation for each technique. Theinterviews were semi-structured to get well-thought-out reasoning about the researchobject from the respondents. The participants in the interviews were relevantrespondents in the form of municipal workers, visitors, residents and other actors in thearea.The results show that there are gaps in security for those who stay in the area in theevenings and nights. In addition, a strength of the area is its nature and culturalhistorical value. However, many of the respondents believe that the big problem for thearea is to get more visitors there.Through collected data, areas for improvement could be identified with Gehl's 12quality criteria, indicating that safety, recreational opportunities, and communalgathering spaces within the area pose significant challenges. It also shows that there aregood opportunities to spend time in nature. The aspects of sustainability that can beappli

The thesis is written in collaboration with Jönköping municipality's city planning office.Cities are according to Jan Gehl (2010) places where people gather to shop, enjoythemselves and exchange ideas. People's well-being is dependent on public spaces suchas streets, squares, and parks. This report observes social and ecological sustainability aspects as well as whatconstitutes Jönköping municipality's urban planning vision. Dalvik is located in thewest of Jönköping and is the area this project will focus on. Today Dalvik lacks someof the conditions for the area to have good social sustainability. The area is in need ofrevitalization to create a livelier, more inclusive, and more environmentally friendlysociety. The study aims to understand the areas current flaws and from them create adesign proposal by analyzing theories, previous studies, and the publics opinions.Together with the city planning office this report aims to work as a basis for a futureproject regarding the development of Dalvik. The study will be carried out in different steps and will start with examining alreadyexisting literature and analyzing the area to identify its strengths and weaknesses. Theinhabitants of Dalvik will be engaged in the project through a survey to gatherinformation about their experience in contrast to what urban planning theories say aboutthe area. By using earlier literature and the survey responses a design proposal is createdthat will encourage social sustainability for Dalviks center. To give a detailed image ofDalvik and the most important aspects of social sustainability in city planning thisreport will be a case study. The study's credibility is ensured by use of a combination of qualitative and quantitativemethods and aims to produce a high degree of reliability and validity in the survey. Asurvey consisting of both rating scales and questions with the ability to write freely isused to measure and explore the people's opinions and experiences. The respondentshave be

Projekteringar idag har blivit allt färre. Inflation, ökade priser på insatsvaror ochtransportkostnader präglar den svenska byggbranschen. I kombination med det råderdet även en bostadsbrist i samhället. Under år 2020 var det 212 av 286 kommuner somansåg att de har ett underskott av bostäder. Detta är 74% av Sveriges kommuner ochen stor del av de som är utsatta är studenter. I en stigande efterfrågan på bostäder ärdet svårt att skapa nya bostäder som möter efterfrågan som existerar idag. Manuppskattar att 67 300 nya lägenheter behöver byggas årligen i Sverige för att mötabehovet av de bostäder som krävs i Sverige.Istället för att skapa nytt finns det idag en marknad för att kunna nyttja gamlabyggnader för att sedan använda dem för att kunna renovera och ge annat syfte än vadursprungfunktionen var. Det sker väldigt få renoveringar och ombyggnadsprojekt, IEuropa är 1- 1,5% av alla byggprojekt renoveringsprojekt. Med en ökning i detsvenska samhället skapar man en möjlighet för att kunna uppfylla bostads kraven.Processen av att renovera utgör mindre kostnader och mindre miljöpåverkan dåtransportkostnaderna minskar och mängden nya material och byggdelar blir mindre, ioch med det skapar man mindre klimatpåverkan, ökar energieffektivisering ochförlänger byggnadens livscykel.Renoveringsprojektet av Järnåkravägen 3 är ett projekt där man omvandlar huset frånkontor till studentbostäder. Idén till att skapa just bostäder för studenter är bland annatpå grund av den rådande bostadsbristen, platsen på byggnaden och den existerandeformgivningen av huset. Vid utformningen är en viktig beståndsdel att skapa ett husdär sociala interaktioner uppmuntras. För projektet vill man frambringa de socialaaspekterna som ett "dormitory" ger med en mer svensk utformning då man tillexempel kan ha tillgång till egen toalett och dusch. Med ökad social anpassning bidrardet med godare samspel bland hyresgästerna vilket ökar mingel och bekantskap.I renoveringsprojektet tittar man tydligt på de teknisk, Projects today have become fewer. Inflation, increased prices for input goods andtransport costs characterize the Swedish construction industry. Combined with that,there is also a housing shortage in our society. In 2020, 212 out of 286 municipalitiesconsidered that they have a housing deficit. This is 74% of Sweden's municipalitiesand a large part of those who are exposed are students. In a rising demand for housing,it is difficult to create new housing that meets the demand that exists today. It isestimated that 67 300 new apartments need to be built yearly to meet the housingneeds required in Sweden.Instead of creating something new, there is currently a market able to use old buildingsand then use them to be able to renovate and give a purpose other than what theoriginal function was. There are very few renovations and remodeling projectsongoing, in Europe 1-1.5% of all construction projects are renovation projects. Withan increase of renovation projects in Sweden, an opportunity is created to be able tomeet the housing requirements. The process of renovating represents less costs andless environmental impact as transport costs are reduced and the amount of newmaterials and building parts is less, thereby creating less climate impact, increasingenergy efficiency and extending the building's life cycle.The renovation project of Järnåkravägen 3 is a project where the building is convertedfrom offices to student housing. The idea to create housing specifically for students isdue to the prevailing housing shortage, the location of the building and the existingshape and design of the building. In the design, an important element is to create ahouse where social interactions are encouraged. For the project, a key focus is to bringout the social aspects that a "dormitory" provides with a more Swedish design stylewhen, for example, you can have access to your own toilet and shower. With increasedsocial adaptation, it contributes to better interaction among the tenants

Fler personer än någonsin flyttar in till städer världen runt och efterfrågan på nyakommersiella byggnader och bostadsfastigheter beräknas fördubblas till år 2050. Det innebäratt bostadsbyggandet ställs på sin spets. Det är viktigt att bygga i den takt som speglas av denökande befolkningsökningen men på ett så hållbart sätt som möjligt. Denna uppsats inriktarsig mot vad social hållbarhet innebär, och kan bidra med inom stadsbyggnad ochsamhällsplanering samt hur den kan gestalta sig och appliceras till bostadsfastigheter.Hur är våra samhällsproblem länkade till social hållbarhet? Är det att kasta pengarna i sjön,att investera i socioekonomiskt utsatta områden? Hur kan vi vända en samhällsutveckling därklyftorna och segregationen växer? Varför kan det bli katastrofala följder av att försummaden sociala hållbarheten? Det här är några frågor som berörs men ämnet är flyktigt ochkomplicerat varvid det krävs att samhället lägger akademiska resurser kontinuerligt. Inomsamhällsbyggnad finns viljan och ambitionerna för att ställa om ekologiskt hållbart. Det somnu behövs är att detta kombineras med ett “know how” och att aktörerna inom branschenutvecklar en förståelse för alla de viktiga sociala mekanismerna som bör ingå i ett suntsamhällsklimat. Det sociala kan måhända komma med en kostnad men sett i det storaperspektivet borde det snarare ses som en investering.Genom den enkätstudie som genomförts i denna utredande uppsats kan det utrönas en slutsatssom inte från början förväntades. Denna anknyter till litteraturstudien där det framkom frånflera källor att behov av medborgardialoger föreligger. Det engagemang som många i enkätenvisade, bekräftade att åsikter och viljan att påverka finns där och att det bara handlar om attfinna sätt att ta tillvara på dem. Sammantaget finns det en mångfald av lösningar som kantillämpas i, på och runt bostadsfastigheter för att utveckla mer attraktiva grannskap. Exempelpå detta kan vara implementeringen av takterrasser, träningsytor och vegeta, It is estimated that the demand for new commercial and residential buildings will double,internationally, by the year 2050 based on population growths and urbanisation. This pushesthe construction sector to its limits. It’s important to build at a pace that matches theincreasing population in the most sustainable manner possible. This report is written with thefundamental task of explaining what social sustainability is within societal planning andbuilding as well as how these methods can be applied to residential buildings.How are our societal problems linked to social sustainability? How should investments inlower-income areas be spent? How can developments be made where segregation andeconomic inequality gaps are growing larger? What catastrophic consequences could becomea result of abandoning social sustainability policies? These are some of the questions that thisuniversity essay aims to tackle but the subject matter is complex and requires continualacademic resources. The organisations behind structural and societal planning have the willand ambition in order to adapt to environmental sustainability. What’s needed now is a deeperunderstanding from concerned actors to improve and consolidate all the important socialmechanisms that are needed to create a harmonic and social climate. Improving socialconditions on a societal or national level may come with a cost but in the greater picture, thisshould be seen as a vital investment.With the use of a survey, a conclusion could be ascertained complimented by the literarystudy, expressing the importance of communication among citizens and organisations. Asubstantial number of people in the survey showed engagement and proved that the will isthere in order to make a change but there need to be ways to make these changes a reality.There's a multitude of solutions that can be applied in and around residential buildings togenerate more attractive neighbourhoods. Some examples of this can be the application ofrooftop terra

Trivsel- och trygghet i olika miljöer är viktiga aspekter för den sociala hållbarheten. I parkeringsgarage upplevs detta bristfälligt då garage ofta utformas och gestaltas på enklast möjliga sätt. Syftet med arbetet har därför varit att undersöka faktorer, som färg- och ljussättning, akustisk design, växter och speglar, som tros kunna förbättra den sociala hållbarheten i garage på genomförbara och kostnadseffektiva sätt.Litteraturstudier och intervjuer med yrkeskunniga har gjorts för att undersöka tidigare forskning samt för att undersöka vad personer med erfarenhet av gestaltning av garage har att säga. En enkät som skickats ut till allmänheten har gjorts för att höra allmänhetens upplevelser, tankar och åsikter kring garage. Platsbesök i ett antal garage har genomförts för att undersöka hur olika garage upplevs och varför, samt för att ta bilder att använda i arbetet.Resultatet har sammanställts i en analys med generella förslag vid gestaltning av garage. Den viktigaste faktorn för upplevd trygghet är belysningen. Speglar kan öka tryggheten genom att placeras på lämpliga platser och förbättra siktlinjer. För ökad trivsel är färgsättning en enkel och ekonomisk metod. Även akustisk design kan bidra till förbättrad atmosfär i garage. Växter i garage kan förbättra luftkvalitén samt bidrar med färg, men kräver växtbelysning och underhåll vilket medför ökade kostnader. En checklista har framtagits som kan ligga till grund i garageprojekt med tips för att öka trivseln och tryggheten. Även gestaltningsförslag har framtagits för att tydligare visualisera dessa.Slutsatsen är att det går att förbättra den sociala hållbarheten i garage, på mer eller mindre kostnadseffektiva sätt., Well-being and safety in different environments are important aspects of social sustainability. In parking garages there is a perceived lack of this, as garages are often designed in the simplest possible way. The purpose of this work has therefore been to investigate factors, such as coloring, light design, acoustic design, plants and mirrors, that are believed to improve the social sustainability of parking garages in achievable and cost-effective ways.Literature reviews and interviews with industry professionals were conducted to examine previous research and to explore the views of people with experience in garage design. A survey was sent out to the public to find out about their experiences, thoughts and opinions on garages. Site visits to a number of garages were conducted to investigate how different garages are perceived and why, as well as to take photographs to use in the work.The results have been compiled in an analysis with general suggestions for the design of garages. The most important factor for the perceived safety is the light design. Mirrors can also increase safety by being placed in appropriate locations and improving sight lines. Coloring is a simple and economical method to increase well-being. Acoustic design can also contribute to improving the atmosphere in garages. Plants in garages can improve the air quality while adding color, but require both plant light and regular maintenance resulting in increased costs. A checklist has been developed that can be used as a basis for garage projects with tips to increase well-being and safety. Design proposals have also been developed to more clearly visualize these.The conclusion is that it is possible to improve the social sustainability of parking garages, in more or less cost-effective ways.Keywords

Social sustainability is increasingly recognized as a pressing concern in Sweden today, not only for politicians but also for the business sector and citizens alike. Its significance is particularly pronounced in the real estate sector, perhaps even vital given its connection to societal well-being. While Swedish real estate companies might not be new to considering this perspective, there has not been such a collective concern before. Therefore, there is not a common way to view or tackle this. Some companies have begun to include sustainability reporting in their annual report and the number is increasing every year. However, current systems and processes lack vital information since companies do not know what data to collect and how to analyze and assess it. The available information may be questioned for its reliability since each company decides what to report, complicating informed decision-making. This leads to inefficient social sustainability efforts. Furthermore, the absence of a standardized framework hinders stakeholders and investors from evaluating the performance of different companies, thereby leaving them unaware of sustainability-related risks. Additionally, comparing sustainability performance across companies proves challenging, undermining the credibility of the sustainable investment market. To achieve a positive transition Swedish real estate industry needs to decide on how to measure social sustainability. In this study, a German model for scoring social initiatives called SI Scoring 2.0 was examined, and it was investigated whether the model can be adapted for use in the Swedish real estate industry. The findings indicate that the model cannot be adopted in its entirety, but with adjustments, it can serve the Swedish market. By considering previous research within the subject, Swedish stakeholders’ opinions and Swedish law, recommendations, and certifications an adapted model is presented, called Socialt HållbarhetsIndex, SH Index. The index, Social hållbarhet uppmärksammas i allt högre grad som en brådskande fråga i Sverige, inte bara för politiker utan även för både näringsliv och medborgare. Dess inverkan är än mer påtaglig i fastighetsbranschen på grund av dess tydliga koppling till samhället och dess välbefinnande. Även om svenska bolag inte är främmande för social hållbarhet har det inte funnit någon gemensam diskussion eller företeelser för hur man bör förhålla sig till det. De senaste åren har en handfull bolag rapporterat sitt hållbarhetsarbete i årsredovisningen och det blir fler och fler. Dock saknar nuvarande system och processer viktig information eftersom företagen inte vet vilken data de ska samla in och hur de ska analysera den. Den tillgängliga informationen kan ifrågasättas för sin tillförlitlighet eftersom varje företag bestämmer vad de ska rapportera, vilket försvårar jämförbarheten och välgrundade beslut. Dessutom försvårar avsaknaden av en standardiserad ram för intressenter och investerare att utvärdera olika företags prestationer, vilket lämnar dem ovetande om hållbarhetsrelaterade risker. Att jämföra hållbarhetsinitiativ mellan företag visar sig också vara utmanande, vilket underminerar trovärdigheten för marknaden för hållbara investeringar. Det krävs därmed en stor förflyttning och systemförändring för att man ska kunna enas om hur man ska arbeta med social hållbarhet framåt. För att uppnå en positiv omställning behöver den svenska fastighetsbranschen enas om hur man ska mäta social hållbarhet. I denna studie granskades en tysk modell för att bedöma sociala initiativ, kallad SI Scoring 2.0, för att undersöka om modellen kan anpassas för användning på den svenska marknaden. Resultatet visar att modellen inte kan antas i sin helhet, men att den med justeringar skulle kunna användas i Sverige. Genom att beakta tidigare forskning inom ämnet, svensk lagstiftning, rekommendationer och certifieringar samt svenska intressenters åsikter presenterar denna studie en ny anpassad modell, ka

Konceptet ESG har på senare år blivit ett alltmer uppmärksammat begrepp globalt. Att samhället utvecklas i linje med miljömässiga (E), sociala (S) och bolagsstyrningsmässiga (G) hållbarhetsaspekter har blivit av stor vikt för att nå FN:s 17 globala mål. I dagsläget har den miljömässiga hållbarhetsaspekten kommit längst i utvecklingen både i teorin och praktiken medan bolagsstyrning och i synnerhet den sociala aspekten hamnat i skymundan. Denna studie har därför fokuserat uteslutande på den sociala hållbarhetsaspekten. Denna studie undersöker hur social hållbarhet främjas i utvecklingen av vård- och omsorgsboenden för äldre och har samlat information från fyra intressenter som är med och bidrar till detta. Studien är en kvalitativ flermetodsstudie där resultatet inhämtats från en dokumentanalys, semistrukturerade intervjuer och enkäter. Detta för att få en samlad bild av hur synen på social hållbarhet inom vård- och omsorgsboenden är hos de äldre, vårdföretagen som bedriver omvårdnaden, fastighetsföretagen som äger och förvaltar äldreboenden, samt kommunen som besitter bostadsförsörjningsansvaret för äldre. Resultatet av studien visar att det inte finns en samsyn kring hur social hållbarhet ska implementeras inom vård- och omsorgsboenden för äldre bland intressenterna. Däremot har diskussionen kring vad social hållbarhet på äldreboenden är för något börjat ta form bland intressenterna, dock i varierande grad. Skillnaderna i synen på social hållbarhet i sammanhanget har dessutom visat sig försvåra utvecklingen av äldreboenden till följd av bristande kommunikation mellan intressenter. Dessutom har det resulterat i att de äldres röster inte beaktas till följd av detta. Det råder vidare ingen konsensus kring vem som har ansvaret för att se till att social hållbarhet uppnås. I och med att social hållbarhet är ett relativt outforskat ämne och än mindre inom ämnet vård- och omsorgsboenden för äldre går det att konstatera att denna studie är något före sin tid., The concept of ESG has become an increasingly recognized term globally in recent years. Ensuring that society develops in line with environmental (E), social (S), and governance (G) sustainability aspects has become crucial for achieving the UN's 17 Sustainable Development Goals. Currently, the environmental sustainability aspect has made the most progress in both theory and practice, while governance and especially the social aspect have been neglected. Therefore, this study has focused exclusively on the social sustainability aspect. This study examines how social sustainability is promoted in the development of care and nursing homes for the elderly, gathering information from four stakeholders involved in this process. The study was conducted qualitatively, with data collected through document analysis, semi-structured interviews, and surveys. This approach aimed to provide a comprehensive view of how social sustainability is perceived within care and nursing homes by the elderly themselves, the care companies providing the services, the property companies owning and managing the facilities, and the municipalities responsible for housing provision för the elderly. The results of the study indicate that there is no consensus among stakeholders on how social sustainability should be implemented in care and nursing homes for the elderly. However, discussions about what social sustainability in elder care entails have begun to take shape among stakeholders, albeit to varying degrees. The differences in perspectives on social sustainability have also been found to hinder the development of nursing homes due to inadequate communication between stakeholders. Additionally, this has resulted in the voices of the elderly not being adequately considered. There is also no consensus on who is responsible for ensuring that social sustainability is achieved. Given that social sustainability is a relatively unexplored subject, and even more so within the context of care and nur

Kraven från omvärlden att företag skall ta aktivt ansvar för ett hållbart samhälle ökar hela tiden. Företag har inte längre bara ansvaret att generera en god avkastning till ägarna, utan också att verka för en hållbar utveckling för att vara relevanta på marknaden. Certifieringar enligt standarder för kvalitet och arbetsmiljö visar att ett företag arbetar systematiskt med dessa områden som båda är viktiga för ökad hållbarhet. En produkts kvalitet är dess förmåga att tillfredsställa och helst överträffa kundens behov och förväntningar, vilka idag innefattar ett utvecklat hållbarhetsarbete. Kvalitetsfrågorna har nära koppling till företagets framgång, lönsamhet och överlevnad. Många företag säkerställer kvalitetsarbete genom en ISO 9001 – certifiering som ställer krav på att verksamheten ständigt utvecklas till det bättre. För att uppvisa att företaget även tar ansvar för den sociala hållbarheten och framför allt de egna medarbetarnas arbetsmiljö kan företaget certifiera sig enligt standarden ISO 45001. Syftet med denna undersökning är att utvärdera hur ett ärendehanteringssystem kan bidra till såväl effektiviserat kvalitetsarbete som ökat engagemang från medarbetarna. Studien syftar också till att skapa tydlighet i hur en tillverkningsindustri genom detta kan arbeta med ärenden av typen avvikelser och förbättringar på ett strukturerat sätt. Ett samlat system skulle inte bara ge en struktur utan också en tydlig överblick för de parter som är intresserade av kvalitetsarbetet. I studien läggs stor vikt vid att undersöka hur företaget genomför en förändring och systemimplementering på bästa sätt utifrån medarbetarnas perspektiv. Fallstudien, där huvudföretaget varit Helge Nyberg AB, har bestått av en förstudie och kvalitativ intervjustudie. Totalt har 14 respondenter medverkat i intervjuerna som skett i två delar. En induktiv tematisk analys av respondenternas svar är genomförd utifrån forskningsfrågorna som jämförts mot tidigare resultat och visar tydliga likheter. Litt, The demands from the surrounding world for companies to actively take responsibility for a sustainable society are constantly increasing. Companies no longer only have the responsibility to generate a good return for the owners, but also to work for sustainable development to remain relevant in the market. Certifications according to standards for quality and working environment to demonstrate that a company is working systematically in these areas, both of which are important for increased sustainability. The quality of a product is its ability to satisfy and preferably exceed the customer's needs and expectations, which today include developed sustainability work. Quality issues are closely linked to the success, profitability, and survival of the company. Many companies ensure quality work through an ISO 9001 certification, which requires continuous improvement of operations. To demonstrate that the company also takes responsibility for social sustainability and especially the working environment of its own employees, the company can get certified according to the ISO 45001 standard. The purpose of this study is to evaluate how a case management system can contribute to both streamlined quality work and increased engagement from the employees. The study also aims to create clarity in how a smaller manufacturing industry through this can work with cases of deviations and improvements in a structured way. A consolidated system would not only provide structure but also a clear overview for the parties interested in quality work. The study places great emphasis on examining how the company implements a change and system implementation in the best possible way from the perspective of the employees. The case study, where the main company has been Helge Nyberg AB, has consisted of a preliminary study and a qualitative interview study. In total, 14 respondents have participated in the interviews, which took place in two parts. An inductive thematic analysis of the respon

Social hållbarhet är en av tre delar i begreppet hållbarhet och innefattar bland annat trygghet. I dagens samhälle är trygghet något som diskuteras och präglar vår vardag på olika sätt. Samhällsprocessen påverkas också och begreppet hållbarhet förknippar många med miljö och materialval, som sedan landar i en ekonomisk fråga. Syftet med rapporten är att undersöka huruvida den sociala hållbarheten arbetas med i samhällsbyggnadsprocessens initiala skeden. För att undersöka detta var Hertsöheden i Luleå kommun ett intressant område eftersom det just nu är i planeringsskedet. Rapporten riktades därmed in på utformning av både de befintliga och planerade gång- och cykeltunnlarna in till Hertsöheden. Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer och en litteraturstudie. Respondenterna valdes ut eftersom de arbetar inom olika områden inom samhällsprocessen. Det bidrar till en förståelse för samhällsbyggnadsprocessen, betydelsen för respondenternas olika arbetsuppgifter och hur de hänger ihop. Rapporten lyfter tre områden vad gäller social hållbarhet och gång- och cykeltunnlar. Trygghetsfokus i planeringens initiala skeden, brottsförebyggande perspektivets arbete och arbetsprocessens skillnader vad gäller befintliga respektive nya tunnlar. Genom intervjuerna och litteraturstudie har förståelsen för samhällsbyggnadsprocessen ökat. Baserat på undersökningarna är social hållbarhet något som arbetas med och lyfts i samhällsbyggnadsprocessen initiala skeden mer nu än vad det gjort sedan 60-talet. Det brottsförebyggande arbetet på Hertsön bidrar till en ökad säkerhet och därmed ökar trygghetskänslan. Arbetsprocessen vad gäller befintliga respektive nya tunnlar är olika och den ekonomiska faktorn är en stor anledning till det. Under arbetet har flera områden varit intressanta att undersöka vidare, men på grund av arbetets tidsram och omfattning har det inte funnits resurser till detta.

Sammanfattning Författare: Gottfrid Nilsson & Henrik Karpinski Nyckelord: CSR, Social hållbarhet, Stakeholderteorin, Idrott Syfte: Syftet med den här studien var att undersöka hur olika stora idrottsorganisationer jobbar med social hållbarhet och samtidigt få en ökad förståelse för vad det är som påverkar dessa arbeten och hur de fungerar. Vidare var syftet också att förstå hur mycket intressenterna till organisationerna påverkar arbetet Metod: Metoden som använts i den här studien är den kvalitativa metoden semistrukturerade intervjuer. Detta i hopp om att det skulle ge detaljerade och fylliga svar som sedan kunde analyseras med en tematisk analys i form av ett framework. Vi har valt att använda oss av ett målstyrt urval då vi menar på att det är en fördel att kunna välja ut personerna vi intervjuade för att svara på syftet. Teori: Den teoretiska utgångspunkten för den här studien är CSR (social hållbarhet) och Stakeholderteorin. Resultat och slutsats: Resultatet visade på att hur olika föreningar ser på och jobbar med social hållbarhet kan se olika ut. Vissa menar på att de bara genom att finnas och sköta sin kärnverksamhet bidrar till samhället de befinner sig i. Andra hade mer utpräglade sociala arbeten samtidigt som de hade fler sponsorer och intressenter med i bilden. Slutsatsen blev att alla behövs, stora som små, gräsrotsföreningarna som de stora idrottsorganisationerna. Alla kan genom idrotten bidra till ett bättre samhälle.

I detta examensarbete har jag undersökt hur man skulle kunna få studenter och personal på Högskolan i Gävle att röra på sig mer under skoldagen. Stillasittande är ett omfattande problem som orsakar både psykiskt och fysiskt lidande. Det gör att vi hanterar stress sämre och kan leda till värk och olika sjukdomar. Genom intervjuer och observationer framkom ett behov av ett lättillgängligt sätt att kunna röra på sig och ta pauser. Utifrån litteraturstudier, behovsanalyser och en marknadsanalys så blev resultatet en aktivitetsbana med fyra rörelsestationer som aktiverar olika delar av kroppen. Lösningen består av olika rörkonstruktioner i metall, som placeras runt om i korridorerna och skapar en bana. Konstruktionerna är nätta och tar inte upp så mycket plats. Tanken är att man ska kunna använda sig av banan under kortare pauser och på ett enkelt och lättillgängligt sätt få i gång kroppen.

Dagens befolkning ställs inför många utmaningar där vikten av social hållbarhet har blivit framträdande som en av många nycklar för fungerande samhällen. Ekologisk och ekonomisk hållbarhet tillåter i många avseenden mer mätbarhet. Trots detta är social hållbarhet minst lika viktigt. Vikten av att involvera invånare och demokrati är väsentliga delar för att kunna arbeta för social hållbarhet. Följaktligen fokuserar följande diskurs på arbete och metoder kring invånarinvolvering i gestaltning av offentlig livsmiljö. Med anledning av bristen på tydliga riktlinjer samt för att förstå fördelarna med inkludering av invånare har denna uppsats formulerats. Vidare tar diskursen upp metoder och exempel från verkligheten för att vidareutveckla kompetensen och diskutera vikten av väl implementerade invånarinvolveringsprocesser vid stadsplanering och fysisk planering. Uppsatsen tar avstamp i Helsingborgs stads projekt Nytt stadsbibliotek för att undersöka involveringsmetoderna i samband med utvecklingen av stadens nya bibliotek. Vid gestaltning av arkitektur som ämnar vara en plats för befolkningen - vilka mandat får då invånarna att påverka? Denna abduktiva forskningsansats har skapats med kvalitativa metoder som tillvägagångssätt i egenskap att förstå för- och nackdelar vid involvering. Centralt för uppsatsen har intervjuer med representanter från Helsingborgs stad varit med syfte att fördjupa fallstudien samt diskutera invånarinvolvering som demokratiskt uttryck. Praktiska metoder i kombination med teori och uttalade riktlinjer lyfts upp för att analyseras samt öka kunskapen på ämnet. Trots att olika metoder av involvering inkluderar invånare i olika grader, konkluderar uppsatsen att den högsta graden av inkludering inte nödvändigtvis är den mest optimala., The current population is faced with many challenges where the importance of social sustainability has become prominent as one of many keys to reach functioning societies. Ecological and economic sustainability are in some regard allowing for more measurability. Despite this, social sustainability is at least as important. The importance of involving citizen and democracy are essential parts of being able to work for social sustainability. Consequently, the following discourse focuses on work and methods around citizens involvement in the design of the public environment. Due to the lack of clear guidelines and in order to understand the benefits of inclusion of citizens this essay has been constructed. Furthermore, the discourse addresses methods and real-life examples to further develop the competence and discuss the importance of well-implemented citizen involvement processes in urban-and physical planning. This essay is based on Helsingborg’s project Nytt stadsbibliotek to investigate the involvement methods in connection with the development of the city’s new library. When designing architecture that aims to be a place for the citizens - what mandates do the residents get to influence? This abductive research approach has been designed with qualitative methods as a way to understand the pros and cons of involvement. Interviews with representatives from the city of Helsingborg have been crucial in the essay with the aim of deepening the case study and discussing citizen involvement as a democratic expression. Practical methods in combination with theory and declared guidelines are highlighted to be analyzed and to increase knowledge on the subject. Although different methods of involvement include citizens to different degrees, this paper concludes that the highest degree of inclusion is not necessarily the most optimal solution.

I dagens samhälle och speciellt i Stockholms stad finns det brister i stadsutvecklingen gällande den sociala hållbarheten som prioriteras bort till förmån för den ekologiska och ekonomiska hållbarheten. Genom att skapa och förbättra socialt hållbara offentliga platser främjas den sociala integrationen och tryggheten genom möjliggörandet av möten mellan olika människor. Syftet med denna studie är därmed att undersöka socialt hållbara offentliga platser och hur dessa kan skapas. Vidare ska detta utforskas i praktiken genom en undersökning av två av Stockholms stads projekt, Fokus Skärholmen och Hagastaden. I Fokus Skärholmen har Vårbergs park Vårgården valts ut som är placerad i söderort och för Hagastaden på norra Norrmalm har torget Hagaplan och Norra Stationsparken valts ut. Rapporten använde en kvalitativ undersökning med etnografiska metoder för att samla in kvalitativa data. Dessutom utfördes en teoretisk undersökning, huvudsakligen baserad på litteraturstudier. En fallstudie av projekten, Fokus Skärholmen och Hagastaden, genomfördes med hjälp av triangulering genom olika metoder, inklusive platsobservationer, intervjuer och dokumentanalyser. Sju intervjuer av semistrukturerad karaktär hölls med totalt åtta respondenter för att samla in material till fallstudierna.Resultatet visade att en socialt hållbar offentlig plats bland annat bör inkludera perspektiv på trygghet, tillgänglighet, inkludering samt livskvalitet. För att skapa en trygg plats krävs bland annat god belysning, överblickbarhet och att platsen är välbesökt. Ett tillgängligt offentligt rum är anpassat för alla oavsett faktorer som kön, socioekonomisk bakgrund, ålder eller funktionsnedsättning. Vidare krävs både inkludering av invånare i planeringsprocessen samt en inkluderande utformning för att ge dem en känsla av tillhörighet och en relation till miljön. Slutligen bidrar offentliga platser till att förbättra livskvaliteten genom att erbjuda attraktiva utomhusmiljöer med grönska och mötesplatser. B, In today's society, and especially in the City of Stockholm, there are shortcomings in urban development regarding social sustainability, which is prioritized in favor of ecological and economic sustainability. By creating and improving socially sustainable public places, social integration and safety are promoted by enabling meetings between different people. The purpose of this study is therefore to investigate socially sustainable public places and how these can be created. Furthermore, this will be explored in practice through an investigation of two of Stockholm's city projects, Fokus Skärholmen and Hagastaden. In Fokus Skärholmen, the park Vårgården in Vårberg has been selected, which is located in the southern part of Stockholm, and for Hagastaden in northern Norrmalm, the square Hagaplan and the park Norra Stationsparken have been selected. The report used a qualitative survey using ethnographic methods to collect qualitative data. In addition, a theoretical investigation was made, mainly based on literature studies. A case study of the projects, Fokus Skärholmen and Hagastaden, was carried out using triangulation through various methods, including site observations, interviews and document analyses. Seven interviews of a semi-structured nature were held with a total of eight respondents to collect material for the case studies. The results showed that a socially sustainable public place should, among other things, include perspectives on safety, accessibility, inclusion and quality of life. Creating a safe place requires, for example, good lighting, visibility and that the place is well used. An accessible public space is adapted for everyone regardless of factors such as gender, socio-economic background, age or disability. Furthermore, both the inclusion of residents in the planning process and an inclusive design are required to give them a sense of belonging and a relationship with the environment. Finally, public places contribute to improving the qua

Ungas perspektiv på landsbygden och deras livsvillkor är av avgörande betydelse för att förstå och forma framtidens landsbygder. I denna kontext är det viktigt att påpeka att samhällsplanering inte enbart handlar om planerandet och utformandet av urbana områden, utan även om att skapa levandeoch hållbara landsbygdssamhällen där unga människor såväl kan trivas som utvecklas. Denna studie undersöker hur unga uppfattar livet på landsbygden, vilka utmaningar och framtidsutsikter de ser. Även hur kommunal planering arbetar med landsbygdsutveckling för att främja en långsiktig och levande landsbygd särskilt där ungas livsvillkor tas hänsyn till. Detta innefattar dels vad som görs i dagsläget, vilka strategier som finns och vad som skulle behöva implementeras för att ungas behov och önskemål ska uppfyllas, men även hur deras involvering i samhällsutvecklingen skulle kunna förbättras. Genom en tredje aspekt från en projektgrupp i en av byarna tar studien även hänsyn till ett byperspektiv. Uppsatsen använder en kvalitativ forskningsmetod som innefattar en fallstudie av Arvidsjaur kommun, där en dokumentanalys gjorts och empiriskt material har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, workshops samt en digital enkät. Det insamlade materialet har sedan genomgått en tematisk analys. Nyckelfynd från studien som kunde urskiljas är i) Ingen enighet om ungdomars situation på landsbygden. Det finns ingen enkel lösning för att behålla unga i landsbygdskommuner på grund av varierande synpunkter och upplevelser gällande exempelvis trygghet, gemenskap och karriärmöjligheter. ii) Kommunikationsproblem mellan kommunen och unga visar att det krävs ett ökat fokus på högstadie- och gymnasieåldern för att uppnå delaktighet och rumslig rättvisa. Trots kommunens ansträngningar behövs en förbättrad direkt kommunikation och delaktighetsstrategier för att inkludera unga i samhällsutvecklingen. En förståelse för ungas behov och förväntningar är avgörande för att stärka deras inflytande och fr, Young people's perspective on rural areas and their living conditions are of crucial importance for understanding and shaping rural areas of the future. In this context, it is important to recognize that local planning is not only about the planning and design of urban areas, but also about creating vibrant and sustainable rural communities where young people can thrive and develop. This study examines how young people perceive life in rural areas, what challenges and future prospects they see. Also, how local planning works with rural development to promote a long-term and vibrant countryside where especially young people’s living conditions are taken into account. Partly, what is currently being done, what strategies exist and what would need to be implemented in order for young people’s needs and wishes to be fulfilled, but also how their involvement in societal development could be improved. Through a third aspect from a project group in one of the villages, a village perspective is also taken into account. The essay uses a qualitative research method that includes a case study of Arvidsjaur municipality, where a document analysis was done and the empirical data was collected through semi-structured interviews, workshops and a digital survey. The collected material has then undergone a thematic analysis. Key findings from the study are i) No consensus on the situation of young people in rural areas. There is no simple solution to retaining young people in rural municipalities due to varying views and experiences, such as safety, community and career opportunities. ii) Communication problems between the municipality and young people require an increased focus on upper secondary school- and high school age in order to achieve participation and spatial justice. Despite the municipality’s efforts, improved direct communication and participation strategies are needed to include young people in community development. An understanding of young people’s needs and expect

I detta examensarbete utforskas kollektiva boendeformer som socialt hållbara lösningar i framväxande urbana miljöer förankrat i ett gestaltningsförslag. Det finns en efterfrågan på bostadsmarknaden av kollektiva boendeformer följt av strukturella förändringar i samhället, minskade hushållsstorlekar och människans behov av social interaktion. Teoridelen utgör ett teoretiskt ramverk för studiens fokus på kollektiva boendeformer, med hjälp av teoretiska principer och empirisk forskning kring kollektiva boenden, individens behov av autonomi och gemenskap, samt hur rumslig utformning påverkar social interaktion. För att undersöka detta har studien genomfört en litteratursökning, intervju med bostadsforskare och fallstudier av kollektiv i Malmö. Arbetet baseras på en Inquiry by Design metod som möjliggör en flexibel arbetsmetod. I resultatet presenteras insikter från intervjun och fallstudierna, analyser av rumsliga designaspekter, och sammanfattande slutsatser som formulerar designkriterier för ett gestaltningsförslag av ett framtida kollektivboende. Diskussionen placerar forskningsfynden i kontext till aktuella utmaningar inom bostadsmarknaden, betonar vikten av mellanmänskliga relationer i kollektiv, och föreslår en förlängning av "den tredje platsen" som en integrerad del av hemmet., In this thesis, collective housing forms are explored as socially sustainable solutions in emerging urban environments, anchored in a design proposal. There is a demand in the housing market for collective living arrangements due to structural changes in society, decreasing household sizes, and the human need for social interaction. The theoretical framework of the study focuses on collective housing forms, drawing on theoretical principles and empirical research on collective living, individual needs for autonomy and community, and how spatial design influences social interaction. To investigate this, the study conducts a literature review, an interview with a housing researcher and case studies of collective housing in Malmö. The work is based on an Inquiry by Design method, enabling a flexible approach. The results present insights from the interview and case studies, analyses of spatial design aspects, and summarizing conclusions that result in a design criteria for a proposal of future collective housing forms. The discussion contextualizes the research findings within current challenges in the housing market, emphasizing the importance of interpersonal relationships in collective housing forms, and suggests an extension of the "the third place" as an integrated part of the home.

Sustainable development is today a matter of course in national and municipal strategic management and is based on three dimensions; social sustainability, environmental sustainability and economic sustainability. In recent years, the concept has developed and there is now more focus on all dimensions of sustainability. Where previously the focus was mainly on the development of environmental technology to meet environmental targets, government authorities are now increasingly focusing on social and cultural perspectives. However, social sustainability is difficult to measure in parallel to new measuring methods being in demand as well as a need for national governance and regulation. According to the Swedish Plan- och Bygglagen (PBL), municipalities are obliged to carry out environmental impact assessments where an assessment is made of the impact an urban development project will have. However, there is no legal requirement for corresponding social impact analysis or to analyze sustainability from a more holistic perspective. It is up to each individual municipality to work for sustainable urban and community planning and development using local targets, goals and guidelines. In traditional urban planning processes it is during the consultation phase that the voice of the citizen is captured, where the focus is on creating input for decisions and enabling transparency and allowing for their influence. Despite this, many citizens are not aware of their influential possibilities, and where the value and result of citizen participation will depend on the availability and competence of resources engaged in the excercise. Critics argue that the voice of the citizen is often captured too late in the process, making it difficult to integrate new insights and manage different opinions. A change to the process is called for to challenge existing power structures and create a more inclusive and fair urban planning, but its feasibility is in question. Placemaking is, Hållbar utveckling är idag en självklarhet i nationell och kommunal strategisk styrning och bygger på tre dimensioner; social hållbarhet, miljömässig hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. De senaste åren har begreppet utvecklats och det fokuseras nu mer på alla dimensioner av hållbarhet. Där man förut fokuserat främst på utveckling av miljöteknik fokuserar man nu på regeringsnivå allt mer på sociala och kulturella perspektiv. Den sociala hållbarheten är dock svår att mäta och samtidigt som nya mätmetoder efterfrågas uttalas också ett behov av nationell styrning och reglering. Enligt Plan- och bygglagen (PBL) är kommuner skyldiga att utföra miljökonsekvensbeskrivningar där en bedömning görs av vilken påverkan på miljön som en plans genomförande kan få. Däremot finns inget lagligt krav på motsvarande sociala konsekvensanalyser eller att analysera hållbarhet i ett mer holistiskt perspektiv. Där är det upp till varje enskild kommun att arbeta för hållbar stads- och samhällsplanering genom lokala mål och riktlinjer. Samrådsfasen i traditionella planprocesser är den vanliga formen av medborgarinflytande, där fokus ligger på att skapa beslutsunderlag och möjliggöra insyn och påverkan. Trots detta är många medborgare inte medvetna om sina påverkningsmöjligheter, och ökat medborgarinflytande kan vara beroende av tillgängliga resurser. Kritiker hävdar att medborgarinflytande ofta kommer för sent i processen, vilket försvårar integrering av nya insikter och hantering av åsikter. En förändring av processen efterfrågas för att utmana befintliga maktstrukturer och skapa en mer inkluderande och rättvis stadsplanering, men dess genomförbarhet är ifrågasatt. Placemaking är en metod inom stadsplanering som påstås främja social hållbarhet inom stadsplanering. Metoden fokuserar bland annat på att förbättra och maximera värden på offentliga platser genom tidig aktivering av platsen, temporär gestaltning

Offentliga rum karakteriseras av att vara öppna ytor mellan byggnader som är tillägnade för sociala interaktioner. För att skapa tillfredsställande offentligt rum krävs balans av inkluderande design för att främja social hållbarhet. Denna uppsats syftar till att utforska hur inkluderande- och exkluderande design manifesteras på Sergels torg och vilka hinder designprinciperna kan skapa. Syftet uppnås genom tre frågeställningar samt avgränsning som preciserar att uppsatsens platsobservationer är begränsade till två dagar. Teorier samlades in via litteraturöversikt och dokumentöversikt. En fallstudie genomfördes också med tillhörande platsobservationer där Sergels torg iakttogs. Resultatet bygger på ett protokoll som baseras på inhämtade teorier vilket användes som underlag under platsobservationerna. Därefter analyserades det erhållna resultatet utifrån teoriernas kriterier. Platsobservationens resultat visade på en jämn könsfördelning, och de observerade aktiviteterna inkluderade att sitta, stå, äta och röka. Analysen baserades på teorier om social hållbarhet och offentliga rum, vilket visade att Sergels torg innehåller både inkluderande och exkluderande designelement. Slutsatserna indikerar att social hållbarhet är ett svårdefinierat begrepp utan en entydig förklaring. Vidare konstaterades att inkluderande design strävar efter att skapa tillgängliga offentliga rum genom involvering av användargrupper, där utmaningar som målkonflikter kan uppkomma vilket kan leda till exkluderande element., Public spaces are characterized as open areas between buildings dedicated to social interactions. To create a satisfying public space, a balance of inclusive design is required to promote social sustainability. This paper aims to explore how inclusive and exclusive design is manifested at Sergel's Square and what obstacles these design principles can create. The objective is achieved through three research questions and a delimitation that specifies that the field observations of the paper are limited to two days. Theories were gathered through literature review and document review. A case study was also conducted with accompanying field observations where Sergel's Square was observed. The results are based on a protocol that was derived from the collected theories and used as a basis during the field observations. The obtained results were then analyzed according to the criteria of the theories. The results of the field observations showed a balanced gender distribution, and the observed activities included sitting, standing, eating, and smoking. The analysis, based on theories of social sustainability and public spaces, revealed that Sergel's Square contains both inclusive and exclusive design elements. The conclusions indicate that social sustainability is a complex concept without a single clear definition. Furthermore, it was noted that inclusive design strives to create accessible public spaces through the involvement of user groups, where challenges such as conflicting goals may arise, potentially leading to exclusive elements.

“Temporary urbanism” is a concept that can go by a number of different names and can take different forms. This means that the concept has a dynamic and experimental character, it can represent different types of uses and needs of different target groups and users. The concept originates from New York, during the 20th-century, and usually involves an urban planning strategy that promotes social sustainability by reducing the car use in cities and instead shift the focus to the citizens. Temporary urbanism can therefore act as a catalyst to change the norm and meaning of urban spaces, and who they are for. In the Swedish context, information about the concept is not available to everyone, as it is limited to existing within urban planning and is therefore primarily aimed at top-down initiated projects. If temporary urbanism is to be represented in the right way, as a flexible and versatile tool, more target groups need to be able to use the concept, in order to create their own initiatives in urban spaces. If the public space, evaluated as a resource, is not used all year round in different ways and by a variation of target groups, it would become what we call wasted space. Hence, citizens must be given access to proper tools in order to influence the development of the urban spaces and what they contain. Throughout the bachelor's thesis, desk studies have been used, supplemented with interviews and an example of the trendy concept of “summer streets”. All this to understand how temporary urbanism commonly is expressed in Sweden and what potential development the concept has in the utilization in Swedish context. This thesis has resulted in a design proposal for a handbook. The handbook summarizes and analyzes the concept of temporary urbanism and its use in the Swedish context. It also showcases international examples of how the concept could be expressed broadly and diversified to inspire. The handbook results in an understanding of how awareness can increase, crea, “Temporär urbanism” är ett begrepp som kan gå under en rad olika benämningar och kan ta olika skepnader. Det innebär att konceptet har en dynamisk och experimentell karaktär, det kan representera olika typer av användningar samt olika målgruppers och användares behov. Konceptet har sitt ursprung i New York, under 1900-talet, och innebär oftast en stadsplaneringsstrategi som främjar social hållbarhet genom att minska bilismens starka fäste i staden för att istället skifta fokuset till medborgarna. Temporär urbanism kan därför fungera som katalysator för att förändra normen för vad urbana rum innebär och vilka de är till för. I svensk kontext är informationen om detta koncept inte tillgängligt för alla, då den begränsas till att vara ett begrepp inom stadsplaneringen och riktar sig därför främst till top-down initierade projekt. Om temporär urbanism ska representeras på rätt sätt, som ett flexibelt och mångsidigt verktyg, behöver fler målgrupper kunna använda sig av konceptet för att ta egna initiativ i urbana rum. Om stadsrummet, sedd som resurs, inte utnyttjas året om på olika sätt och av varierande målgrupper, skulle det bli vad vi kallar ett outnyttjat utrymme. Därav måste medborgare ges tillgång till goda verktyg för att få påverka utvecklingen av stadsrummen och vad de innehåller. Genom uppsatsen har skrivbordsstudier använts, kompletterat med intervjuer och ett typexempel av det trendiga konceptet “sommargator”, även kallat “sommargågator”. Detta för att förstå hur temporär urbanism oftast uttrycker sig i Sverige och därmed vad konceptet har för utvecklingspotential i tillämpningen i den svenska kontexten. Denna uppsats har mynnat ut i ett designförslag av en handbok. Handboken sammanfattar och analyserar konceptet temporär urbanism och dess användning i svensk kontext. Den tar även upp internationella exempel på hur konceptet skulle kunna uttryckas för att inspirera och visa på bredd och mångfald. Handboken resulterar i att förstå hur medvetenheten kan öka, s

Boendesegregation är en utmaning som återfinns i hela landet och som orsakar påtagliga problem i form av exkludering, ojämlika levnadsvillkor och förstärkta samhällsklyftor. Inte sällan uppstår fenomenet som en konsekvens av en otillräcklig stadsutformning som grundar sig i en rad olika faktorer som bland annat rör inbördes maktstrukturer och sociala processer. Syftet med föreliggande masterarbete har varit att undersöka vilka strategier och planeringsåtgärder Malmö stad använder för att motverka och förhindra segregation. Gemensamt med tidigare forskning, observationer och intervjuer i ett utvalt boendesegregerat område, i detta fall Nydala i Fosie/Malmö, har specifika strategier för ökad integration lyfts fram och komponerats till en verktygslåda. Verktygslådan inrymmer fem planeringsinriktningar med tillhörande strategier och åtgärder som har applicerats i området och redogjorts för genom ett framarbetat planförslag. Blandad bebyggelse Attraktiva rörelsestråk Balanserat gränsområde En variation av mötesplatser i utomhusmiljöer Tydlig avgränsning mellan privata och offentliga rum Sammanfattningsvis har masterarbetet bidragit till ökad förståelse och en bredare kunskapsbas rörande boendesegregation, hur det utvecklas, vilka konsekvenser det medför och hur planerare kan arbeta för att främja ökad integration. Enligt slutsatsen går det att se att stadsplanering kan skapa förutsättningar för ökad integration, men att uppnå fullständig rättvisa är däremot något som faller bortom planerarens förmågor.

Av jord är vi komna, av jord ska vi åter bli. Mellan dessa båda stadier av vår existens strävar jag efter att skapa design som går bortom normer för formgivning av rum och interiör. I mitt examensarbete i kandidatprogrammet Inred- ningsarkitektur och möbeldesign Konstfack 2024 gestaltar och föreslår jag en bänk, som placerats i en av basarlängorna vid arkitekten Gunnar Asplunds stads- bibliotek vid Observatorielunden. Social hållbarhet, biofiliska och neurovetenskapiska perspektiv, mellan- mänskliga möten och att utforska gränser mellan inne/ ute är centralt i projektet. Vi har vårt ursprung i naturen och lever i symbios med den men våra moderna livsstilar har i mångt och mycket kopplat bort oss från naturen, i synnerhet i tätbebyggda områden. Det är därför mitt projekt utgår ifrån begreppet biofili; insikten om att vi mår bäst när vi känner oss sammanlänkade med naturen. Då en central del av projektet har varit att undersöka gränsen mellan inne/ute så har konceptet jordning varit en utgångspunkt i just formsökandet för att undersöka gränsen mellan inne/ute. Jordning innebär att direkt- kontakt med jordens elektronfält har en vetenskapligt bevisad antioxidantisk och antiinflammatorisk effekt på kroppen. Jag har studerat specifika exempel och referenser från arkitekt Gunnar Asplunds arbete som även om det inte var uttalat harmoniserade med principer inom neu- rodesign och biofilisk design. Platsen jag placerar mitt förslag på är en del av hans ritningar för lokaler och parkmiljöer runt Stockholmstadsbibliotek på Sveavägen byggt 1928. I designförslaget ”Stötta” har jag materialiserat mina idéer och studier i en bänk som genom sin form, funk- tion och placering kan öppna upp samtal om stödjande design och bidra till att skapa förutsättningar för en hållbar framtid i våra inomhusmiljöer. Genom att in- tegrera mina idéer och studier till bänkens utformning strävar jag efter att vara en del i att g, Ashes to ashes and dust to dust. Between these two stages of our existence, I strive to create designs that go beyond the norms of spatial and interior design. In my thesis for the Bachelor's program in Interior Architecture and Furniture Design at Konstfack 2024, I conceptualize and propose a bench, placed in one of the arcades at architect Gunnar Asplund's city library at Observatorielunden. Social sustainability, biophilic and neuroscientific perspectives, interpersonal interactions, and exploring the boundaries between indoors and outdoors are central to the project. We originate from nature and live in symbiosis with it, but our modern lifestyles have largely disconnected us from nature, especially in densely built areas. Therefore, my project is based on the concept of biophilia; the realization that we feel best when we feel connected to nature. Since a central part of the project has been to explore the boundary between indoors and outdoors, the concept of grounding has been a starting point in the design process to explore this boundary. Grounding means that direct contact with the Earth's electric field has a scientifically proven antioxidant and anti-inflammatory effect on the body. I have studied specific examples and references from architect Gunnar Asplund's work which, although not explicitly stated, harmonized with principles within neurodesign and biophilic design. The place I situate my proposal is part of his drawings for the premises and park environments around the Stockholm City Library on Sveavägen, built in 1928. In the design proposal "Stötta" (Support), I have materialized my ideas and studies in a bench that, through its form, function, and placement, can open up conversations about supportive design and contribute to creating conditions for a sustainable future in our indoor environments. By integrating my ideas and studies into the bench's design, I strive to be part of providing visitors at the location with the necessary conditions for

Fysiska sociala möten och interaktioner är viktigt för att vi människor ska må bra. I dagens internet landskap är det svårt för många att få motvation ayt komma ut och umgås i dem mer traditionella mötesrummen i staden. Vissa platser behöver dessutom utformas bättre för att stärka motivationen för att människor ska vilja mötas och umgås där. Detta arbete kommer därför att handla om hur parker med bristande sociala förutsätningar kan omgestaltas för att uppmuntra sociala möten och höja parkernas sociala kapital. I arbetet undersöks vad dagens moderna park är och vad som skapar parker där människor vill mötas och interagera med varandra. Syftet är att få en djupare förståelse i hur man kan stärka sociala möten genom att omgestalta en miljö där sådana värden saknas. För att kunna besvara frågorna görs en dokumentstudie som presenteras i kunskapsöversikten som består av forskning och texter av experter, forskare och myndigheter inom arkitektur, fysisk planering, hälsa och sociala förhållanden. Kunskapsöversikten innehåller också en del forskning från svenska och internationella myndigheter. Det utförs även en platsanalys och observationer av en utvald plats. Arbetet resulterar i ett designförslag av en park som idag har problem med sociala interaktioner., Physical social meetings and interactions are important for our well-being. In today's internet landscape, it is difficult for many to find motivation to go out and socialize in the more traditional meeting spaces in the city. Some places also need to be better designed to strengthen the motivation for people to want to meet and socialize. This work will therefore focus on how parks with insufficient social conditions can be redesigned to encourage social meetings and increase the parks social capital. The work investigates what a modern park is today and what creates parks where people want to meet and interact with each other. The aim is to gain a deeper understanding of how social meetings can be strengthened by redesigning an environment where such values are lacking. To answer the questions, a document study is conducted and presented in the knowledge overview, which consists of research and texts by experts, researchers, and authorities in architecture, physical planning, health, and social conditions. The knowledge overview also includes some research from Swedish and international authorities. A site analysis and observations of a selected site are also carried out. The work results in a design proposal for a park that currently has problems with social interactions.

Urban förtätning är en prominent stadsbyggnadsstrategi som etablerats i flertalet svenska kommuner och ämnar bemöta den klimatrelaterade problematiken samt hantera den ökande urbana befolkningstillväxten. Inom strategin uppstår samtidigt intressekonflikter mellan de ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsdimensionerna och beroende på det socioekonomiska sammanhanget framträder olika behov av att stärka hållbarhetsvärden, vilket ställer krav på observanta avvägningar. Uppsatsen syftar till att undersöka hur valda kommuner tillämpar urban förtätning med avseende på motstående hållbarhetsintressen i socioekonomiskt utsatta områden. Studien har således för avsikt att öka förståelsen för hur intressekonflikter mellan ekologiska, sociala och ekonomiska värden framkommer och hur avvägningar görs i förhållande till områdets socioekonomiska kontext. Studien utgår från en kvalitativ forskningsstrategi och genomförs enligt en fallstudiedesign där de två kommunerna Malmö och Göteborg valts som föremål för undersökningen. Vidare har de två inomkommunala områdena Holma och Biskopsgården utpekats för att studera specifika socioekonomiskt utsatta områden. Datainsamlingsmetoderna utgörs av en dokumentstudie baserad på kommunernas översiktsplaner och planprogram för de utvalda områdena. Även en intervjustudie har genomförts i syfte att erhålla djupgående och nyanserad information utifrån kommunala planerares uppfattningar och tolkningar. Empirin bearbetas sedermera utifrån en kvalitativ innehållsanalys i enlighet med det teoretiska ramverket. Med utgångspunkt i analysen dras slutsatsen att ekonomiska och sociala hållbarhetsintressen, såsom att minska boendesegregationen och stärka attraktiviteten i stadsrummet, prioriteras på bekostnad av den urbana grönstrukturen samt ökar risken för gentrifiering. Förtätningsinsatserna tenderar emellertid att genomföras på ett sätt som inte gynnar invånarna i de

The increasing focus on sustainability that has become even more prominent in society today, has had a considerate impact on the real estate industry. The shift of focus in the industry has led to an increased demand of sustainable solutions and practice. Social sustainability has been deprioritized by company’s choices of investing towards ecological sustainability instead. Social risks as exclusion, unemployment, and criminality are common in many counties in Sweden today. This has inspired and forced social sustainability strategies among the real estate companies to work against the social risks in Sweden. The progress in this field is clear in the bigger companies in the industry, whereas the smaller companies tend to fall behind. This leads to the purpose of this essay which is to answer how small real estate companies work towards social sustainability in Sweden. The data collection in this essay is gathered through a qualitative research method, the method consists of semi-structured interviews with five real estate companies. The respondents included in the essay holds positions like sustainability-officer, property developer and CEO. Whereas the companies are operating in smaller Swedish counties. The essay could through the empirical data conclude that all the companies work toward social sustainability to different extents. All except one company has a long-term plan in place for how their company with work with social sustainability. The conclusion drawn in the essay tells how smaller real estate companies intend to have similar strategies to how they create social sustainability. For example, the companies issue common areas where the tenant can socialize, youths with limited work experience are employed over the summer and cooperating with police. Some of the strategies and measures taken that were encountered can be tied to CSV through CSI or CSR. Although several self-interested actions were detected, actions that were not able to be linked with the

A city’s structural layout plays an important role when it comes to accessibility and visibility within spatial context. The urban structure also affects different urban processes, specifically in social contexts. Street pattern, walkability, facades and the overall living structure have an impact on how we are perceiving and using space and what kind of social encounters that can take place. The space we live in can have negative as well as positive consequences on everything we do. Space is not a container of human activity but an active force shaping human life. Space is socially produced and therefore can be socially changed. The functions and programmes of the inside of buildings affects movements and how people uses the space outside of the building, which is why it is important to think of how the inside functions will affect movement patterns and outside activity. This project aims to increase the spatial qualities in Tensta centrum through shifting the inside functions of the buildings with the hope to affect people’s movement patterns and how they use the space between the buildings, to gain increased spatial qualities, enable positive social processes and, hopefully, create a thriving and attractive suburban center.

Sverige står inför en stor utmaning att möta rådande och kommande bostadsbrist. Ett betydandeproblem i bostadsbristen är tillgången på bostäder med rimliga kostnader, vilket leder till atthushåll med låg betalningsförmåga får svårigheter att tillgå en adekvat bostad. Inflation ochlågkonjunktur skapar ytterligare utmaningar för att möta bostadsefterfrågan, eftersom prisernatill slutkund påverkas av ökade produktionskostnader och räntor. Svenska kommuner har enligtlag skyldighet att säkerställa en bostad till alla invånare, även i en svängande marknad. Med hjälp av markanvisningar har kommunen stor makt att påverka användningen av kommunalmark, där de i markanvisningsavtal kan påverka bland annat gestaltning, storlek och pris påbostäderna. För att säkerställa bostäder för hushåll med begränsad ekonomi, och således socialhållbarhet, kan markanvisningsverktyget användas. Markanvisningar är förhållandevisoreglerade utifrån lagar och det saknas nationella standarder, tillika gemensam definition avsocial hållbarhet. Bristen på en standardiserad process skapar således en svårnavigerad terrängför kommunerna vid arbetet för social hållbarhet och ekonomiskt tillgängliga bostäder. Malmö och Göteborg är två kommuner som utlyst tävlingar med syfte att åstadkomma bostädermed lägre pris och ökad ekonomisk tillgänglighet för en bredare målgrupp. Projekten är i nulägetinte slutförda och befinner sig i ett tidigt skede, varför det inte går att dra fastställda slutsatserkring resultatet. Däremot kan ett antal utmaningar och möjligheter identifieras. De främstautmaningarna beskrivs vara att definiera social hållbarhet, att utvärdera det omätbara samt attpå lång sikt säkerställa låga boendekostnader. Emellertid går det att urskilja ett flertal möjlighetersom aktörer menar kan möjliggöra för önskat resultat, vilket bland annat beskrivs som tydligakravställningar, Allmännyttan, tilldelningskrav och tomträtt. Slutligen finns tydliga möjligheteratt säkerställa ekonomiskt tillgängliga bostäde, Sweden is facing a significant challenge in addressing the current and future housing shortage.An important issue in the housing shortage is the availability of affordable housing, leading todifficulties for low income households to access adequate housing. Inflation and recession createfurther challenges in meeting housing demand, as prices to end consumers are affected byincreased production costs and interest rates. According to Swedish law, municipalities have anobligation to ensure housing for all residents, even in a fluctuating market. Through land allocation, the municipality has great power to influence the use of municipal land,where they can determine aspects such as design, size and price of housing. The land allocationtool can therefore be used to ensure housing for households with limited finances, and thus socialsustainability. However, there are no laws or guidelines for how municipalities should work withland allocation, including a common definition of social sustainability. The lack of a standardizedprocess thus creates a difficult terrain for municipalities striving for social sustainability andaffordable housing. Malmö and Gothenburg are two municipalities that have announced land allocation competitionswith the aim of building housing with a lower price and economic availability for a larger group .The projects are currently at an early stage, which is why it is not possible to draw firmconclusions about the results. However, a number of challenges and opportunities can beidentified. The main challenges are described as defining social sustainability, evaluating theunmeasurable and ensuring low costs in the long term. In particular, it appears that the lack ofstructure in the process risks creating an arbitrary approach to social sustainability. However, itis possible to identify a number of opportunities that stakeholders believe can enable the desiredresult, which are described as, among other things, clear requirements, public housing, alloc

Studien undersöker social hållbarhet med inriktning på exkluderande design. Syftet med studien är att undersöka vad exkluderande design är och öka medvetenheten kring problematiken att exkludera vissa människor från specifika platser. Det undersöks även vilken roll olika aktörer har i att skapa ett inkluderande samhälle och främja social hållbarhet, samt hur designvalet relaterar till den sociala hållbarheten i samhället. Diskussioner om hur designen påverkar hemlösa och andra utsatta personer i samhället utgör en central del i studien. Studien baseras på en kvalitativ metod genom att utföra en litteraturstudie som fördjupar sig i social hållbarhet, hemlöshet, exkluderande design samt ansvar och roll. Relevanta aktörer inom området har intervjuats för att få fram olika perspektiv i ämnet, samt att studien kompletteras med en fältstudie som genom bilder visualiserar vart i Malmö det finns exkluderande design. Exkluderande design är hur platser eller föremål utformas med syfte att hålla vissa människor eller beteenden borta från specifika platser. Exkluderande design förekommer på flera ställen i Malmö och kan bland annat identifieras som bänkar med armstöd eller som lutar, ljud samt spetsiga konstruktioner. Designen påverkar den sociala hållbarheten genom att det bidrar till segregation och minskad trygghet för de utsatta personerna. Det visar sig även finnas ett kunskapsgap hos intervjupersonerna. Det är ett samhällsansvar att minska användningen av exkluderande design och främja social hållbarhet. Ansvaret kan fördelas på allt från stat och myndigheter, med lagar och regleringar, till ett individuellt ansvar som främjar gemenskap och inkludering., The study explores social sustainability with a focus on hostile architecture. The purpose is to investigate what hostile architecture entails and raise awareness about the problem of excluding certain people from specific places. It also examines the role of various actors in creating an inclusive society and promoting social sustainability, as well as how design choices impact social sustainability in society. Discussions about how design affects homeless and other vulnerable individuals are a central part of the study. The method is based on qualitative research, conducting a literature review that explores social sustainability, homelessness, hostile architecture, and responsibility. Relevant stakeholders have been interviewed to gather different perspectives, and the study has been supplemented with a field study that visualizes where hostile architecture exists in Malmö. Hostile architecture involves how places or objects are designed to keep certain people or behaviors away from specific areas. It occurs in various places in Malmö and can be seen in benches with armrests or inclination, noise, and sharp constructions. This design affects social sustainability by contributing to segregation and reducing the safety of vulnerable individuals. There is also a lack of knowledge about this among the respondents. It is a societal responsibility to decrease the use of hostile architecture and promote social sustainability. Responsibility can be shared between the government and authorities through laws and regulations, as well as individual responsibility to promote community and inclusion.

Detta arbete handlar om social hållbarhet och hur det appliceras i fysisk planering. Social hållbarhet är en av de främsta aspekterna inom fysisk planering. Problemet uppstår när begreppet ska definieras. Det finns ingen enig tolkning om vad social hållbarhet faktiskt innebär. Forskare argumenterar för dess för- och nackdelar, och vilka dimensioner det omfattar. Vilket innebär att flera olika fysiska miljöer beskrivs som ”hållbara”. Brundtlands reportage från år 1987 definierade hållbarhet som ett sätt att planera på som förbättrar dagens problem och motverkar framtida. Den här tolkningen av social hållbarhet har gett upphov till en rad olika dimensioner, vilket kan tolkas utifrån fyra sociala värden: rättvisa, social sammanhållning, välbefinnande & livskvalité och livsmiljön. Men även dessa fyra sociala värden har en rad olika tolkningar. Rättvisa omfattar flera dimensioner som till exempel, rättvis fördelning av resurser, eller rättvisa förutsättningar. Social sammanhållning omfattar den upplevda gemenskapen och tilliten människor känner till varandra, och hur mycket människor interagerar med varandra. Välbefinnande & livskvalité är en subjektiv känsla människor känner i relation till psykisk och fysisk hälsa. Livsmiljön är den fysiska miljön som människor bor och vistas i. Dessa fyra begrepp används som centrala begrepp i det teoretiska ramverket, och används för att undersöka hur Göteborg, Malmö och Uppsala förhåller sig till dessa begrepp. Resultatet visar att fysisk planering skapar förutsättningar för rättvisa, social sammanhållning, välbefinnande & livskvalité och livsmiljön, men det är ingenting fysisk planering kan garantera. Kommunerna har liknande uppfattningar om vad social hållbarhet är och förhålles sig till Agenda 2030 mål för hållbar utveckling. Kommunerna eftersträvar liknande mål, såsom delaktighet, tillgänglighet, demokrati, jämlikhet och hälsa. Men skiljer sig i strategier och hur kommunerna förhåller sig till social hållbarhet. Ski

This study delves into the relationship between residential segregation and social sustainability in the municipality of Eskilstuna, Sweden. The question posed to the municipality is whether this interpretation influences its relationship with disadvantaged areas such as Årby. The study encompasses various forms of residential segregation and aims to explore the negative effects of segregated conditions in the municipality. In other words, are the current measures misdirected? By shedding light on these aspects, the thesis aims to contribute to a deeper understanding and management of social and urban planning challenges to promote a more socially sustainable and inclusive societal development. To interpret social sustainability in the municipality, I utilized the "What's the Problem Represented to Be?" (WPR) method, introduced by Carol Bacchi, as a form of text analysis. This method offers an open interpretation of the problem of residential segregation, providing insight into how the problem is represented in the municipality's policy documents and the underlying societal issues. This analysis is structured around three selected WPR questions developed by Bacchi. The study represents the issues surrounding disadvantaged areas as mentioned by the municipality, considering social, economic, and criminological conditions. These issues are discussed based on Eskilstuna municipality's interpretation of equitable health, which closely aligns with the concept of social sustainability, thereby guiding the municipality's and police's focus areas. Grounded in theories such as social sustainability (Fell & Guziana, 2016), stigmatization (Wacquant, 2010), and unity in diversity (Young, 1999), the study reveals efforts toward social sustainability in the municipality. The municipal board often endeavors to promote safety and inclusion, aiming for favorable local environments concerning social, economic, and criminological conditions. These mentioned conditions mirror the

Fostering social sustainability has become a paramount concern for decision makers seeking to create inclusive and equitable communities. 3D visualizations offer promising opportunities for enhancing decision making processes by providing intuitive and interactive representations of urban data. This study investigates the potential of 3D visualization techniques, facilitated through digital twins as a medium, to support decision making related to social sustainability within urban contexts. The goal is to provide the stakeholders and relevant parties with visualizations that can support their work with social sustainability decisions. This is achieved through a 3D visualization technique akin to 3D choropleth maps, in which colors and 3D staples with varying heights are used to represent data across geographical areas. Through a case study focused on the city of Linköping, Sweden, we examine the usability of the visualization tool in aiding the decision making process. The evaluation was done with user testings and surveys, and the observations and received feedback was analyzed through thematic coding. The results highlight the importance of usability, color management, and making 3D elements more differentiable in order to reduce visual clutter. While the 3D visualizations were not well received in densely partitioned areas, less dense areas received positive feedback, implying that 3D visualization techniques are more useful on maps with larger partitions. Another finding was the complexity of the usage of colors in visualizations. The findings show that colors divided into quantiles were preferred and that the classic red-to-green color scale was discouraged. The goal of creating visualizations to support decision making regarding social sustainability was not entirely fulfilled, but valuable insights and feedback that is crucial for future iterations have been gained throughout the work. Moving forward, if the flaws are addressed, the visualizations could suppo, Att främja social hållbarhet har blivit en avgörande fråga för beslutstagare som vill skapa inkluderande och rättvisa samhällen. 3D visualisering erbjuder lovande möjligheter för att förbättra beslutsfattande processer genom att erbjuda intuitiva och interaktiva representationer av stadsdata. Denna studie undersöker potentialen som 3D visualiseringstekniker i digitala tvillingar har för att stödja beslutsfattande relaterat till social hållbarhet i stadssammanhang. Målet är att erbjuda intressenterna och berörda parter med visualiseringar som kan stödja deras arbete med beslutsfattande inom social hållbarhet. Detta uppnås genom en 3D visualiseringsteknik som liknar 3D choropleth-kartor, i vilket färger och 3D staplar med varierande höjder används för att representera data över geografiska områden. Genom en fallstudie fokuserad på staden Linköping, Sverige, examinerar vi användbarheten av visualiseringsverktyget som ett stöd för beslutsprocesser. Evalueringen var gjord med användartester och enkäter, och observationer samt den mottagna återkopplingen var analyserad genom tematisk kodning. Resultaten framhäver hur viktigt det är med användbarhet, färghantering, och att göra 3D element mer differentierbara för att undvika visuell röra. 3D visualiseringarna möttes inte jättebra i täta områden, men mindre täta områden fick bemöttes bättre vilket antyder att 3D visualiseringstekniker kan vara mer användbara för kartor med större indelningar. En annan upptäckt var komplexiteten i användningen av färger i visualiseringar. Fynden visar att färger uppdelade i kvantiler var att föredra, och att den klassiska färgskalan från röd till grön inte var att föredra. Målet att skapa visualiseringar som kan stödja beslutsfattningar inom social hållbarhet var inte helt uppfyllda, men värdefulla insikter samt återkopplingar som är avgörande för framtida iterationer har förvärvats genom arbetets gång. Inför framtiden, ifall bristerna åtgärdas, skulle visualiseringarna kunna stödja beslutsf

Denna studie syftar till att analysera hur Stockholm stad främjar social hållbarhet genom planering och utformning av väg- och gatunätet, med fokus på gång- och cykelstråk. Genom kvalitativ innehållsanalys av Stockholms stads dokument undersöks stadens visioner, strategier och åtgärder för att främja social hållbarhet och gångbarhet. Utifrån val av relevanta värdeord och teman identifieras stadens prioriteringar och insatser för att skapa en mer jämlik tillgång till staden, främja social interaktion och öka samhällssammanhållning. Metoden för analysen baseras på sex steg för kvalitativ innehållsanalys. Resultaten visar att Stockholm stad integrerar principer och mål från Agenda 2030 i sin hållbarhetsstrategi och prioriterar åtgärder som förbättrar tillgängligheten till offentliga rum, minskar socioekonomiska klyftor och främjar inkludering av marginaliserade grupper. Genom olika åtgärder på både makro- och mikronivå skapas trygga, tillgängliga och attraktiva miljöer för fotgängare och cyklister, vilket bidrar till en mer hållbar och livskraftig urban miljö för invånarna i Stockholm.

Syftet med denna studie är att undersöka hur utomhusmiljön i miljonprogramsområdet i Andersberg, Gävle påverkar den upplevda tryggheten samt hur miljonprogramsområden i Gävle förhåller sig till Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) teorin. Utöver det undersöks det om CPTED tillämpas av planerare, arkitekter och trygghetssamordnare i Gävle. För att besvara syftet har tre frågeställningar skapats. Frågeställningarna handlar om hur boende upplever Andersberg med hänseende till trygghet, hur miljonprogramsområdet Andersberg förhåller sig till CPTED-principerna och hur planerare, arkitekter och trygghetssamordnare arbetar med trygghetsplanering i Gävle. Studien genomfördes genom att tillämpa en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder. Det första målet var att skapa en brottsplatskarta och en trygghetskarta. För att införskaffa brottsstatistik till brottsplatskartan hämtades statistik från polismyndigheten. Sedan skapades en enkät med målet att identifiera på vilka platser Andersbergsbor upplevde sig som mest trygga och otrygga. Enkäten distribuerades online genom olika nätforum angående Andersberg. Därefter framställdes två kartor i ArcMap baserat på insamlad information för att ge underlag till val av platserna till platsbesöket. Samtidigt skapades en enkät som även distribuerades online ämnad till planerare, arkitekter och trygghetssamordnare med mål att identifiera hur trygghetsplanering bedrivs och om CPTED är en metod som används i planeringen i Gävle. Därefter skapades ett CPTED-protokoll med alla CPTED-principer som skulle användas under platsbesöken för att utvärdera platsens kvalitet. Platsbesöken utfördes på fyra olika platser mellan klockan 12–13 och 21–22. Till sist sammanställdes svaren från planerarenkäten och platsbesöken för att analyseras innan resultatet diskuterades i diskussionsavsnittet. Resultatet visade att CPTED-principerna inte är tillämpade i miljonprogrammet Andersberg. Området saknar CPTED-principer främst gällande, The aim of this study is to investigate how the outdoor environment in the housing estates in Andersberg, Gävle affects the perceived safety and how the housing estates in Gävle relate to the Crime Prevention Through Environmental Design (CPTED) theory. In addition, it will be investigated whether CPTED is applied by planners, architects, and security coordinators in Gävle. To answer the objective, three research questions have been created. The questions are about how the residents experience Andersberg regarding safety, how the “miljonprogram” area of Andersberg relates to the CPTED-principles and how planners, architects and security coordinators work with security planning in Gävle. The study was conducted by using a mix of qualitative and quantitative methods. The first objective was to create a crime map and a safety map. To obtain crime statistics for the crime map, statistics were obtained from the police. Then a questionnaire was created with the aim of identifying the places where Andersberg residents felt the most safe and unsafe. The survey was distributed online through various online forums about Andersberg. Then two maps were produced in ArcMap based on the collected information to provide a basis for selecting the locations for the site visit. At the same time, a questionnaire was created and distributed online to planners, architects, and safety coordinators with the aim of identifying how safety planning is carried out and whether CPTED is a method in used in planning in Gävle. A CPTED protocol was then created with all CPTED principles to be used during the site visits to evaluate the quality of the site. The site visits were carried out at four different locations between 12 am-1 pm and 9-10 pm. Finally, the responses from the planner questionnaire and the site visits were compiled for analysis before the results were discussed in the discussion section. The results showed that the CPTED principles are not applied in the Andersberg "miljonprogr

Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen för hur styrverktyg kan användas för styrning mot social hållbarhet inom den offentliga sektorn. Konceptet social hållbarhet har fått en ökad uppmärksamhet och betydelse i styr sammanhang vilket gör det till ett intressant studieobjekt eftersom begreppet saknar en tydlig definition. I studien kommer sambandet mellan främjandet av social hållbarhet i styrning och styrning mot en god arbetsmiljö att undersökas. Metod: Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metod och det empiriska materialet har samlats in via semistrukturerade intervjuer som också stöds av dokumentation. Sju personer har intervjuats från samma organisation och alla har en koppling till antingen HR eller ekonomi. Resultat & Slutsats: Studiens resultat visar på användningen av både formella och informella styrverktyg för att styra sina mänskliga resurser. Resultatet tyder på att det är nödvändigt att kombinera och sammanlänka dessa för att uppnå effektiv styrning. De formella styr verktygen utgör det övergripande ramverket i styrningen medan den informella styrningen underlättar implementeringen av strategier. Förslag till fortsatt forskning: För att utveckla och stärka resultatet i denna studie är våra förslag att studera andra regioners styrning av mänskliga resurser för att kunna utforma en ännu mer optimal styrmix. Det hade även varit intressant att studera intern CSR. Studiens forskningsbidrag: Studien bidrar till en ökad förståelse av hur begreppet social hållbarhet kan implementeras i styrningen av mänskliga resurser inom offentlig sektor.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur säljande organisatioer arbetar med hållbarhet samt vilka utmaningar som uppstår vid implementeringen. Metod: Studien tillämpar ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av 5 semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av ledare inom säljande organisationer där de får tala öppet och fritt om hur de arbetar med hållbarhet och dess utmaningar. Resultat och slutsats: Resultatet av studien visar att det finns både framsteg och hinder inom hållbarhetsarbetet för säljande organisationer. Att aktivt arbeta med kommunikation, trygghet, rättigheter och jämlikhet är kritiskt för företags sociala hållbarhetsarbete. Samtidigt som koldioxidutsläpp, leverantörer och digitalisering är kritiskt för det ekologiska hållbarhetsarbetet. Företag saknar fortfarande kunskap om hur de kan eller bör arbeta med hållbarhet vilket skapar osäkerhet och ineffektiva insatser. Studiens bidrag: Studien bidrar med praktiska insikter på hur säljande organisationer arbetar praktiskt med hållbarhet. Den identifierar specifika strategier och åtgärder som företag kan tillämpa för att främja social och ekologisk hållbarhet. Genom att intervjua ledare inom säljande organisationer identifierar studier de vanligaste utmanigarna som företag möter vid implementering av hållbarhetsprinciper. Förslag till fortsatt forskning: Förslag för framtida forskning är att utföra en liknande studie med fler intervjuer och respondenter. Detta för att få en större och förståelse för säljande organisationers hållbarhetsarbete, för att hitta perspekti som speglar branschen mer i helhet. Även att hitta respondenter som inte bara är i ledande roller för att få andra perspektiv för forskningen. Nyckelord: Hållbarhet, säljande organisationer, social hållbarhet, ekologisk hållbarhet, CSR, hållbart ledarskap, Purpose: The purpose of this study is to investigate how sales organizations work with sustainability and the challenges that arise during its implementation. Method: The study adopts a qualitative approach in the form of 5 semi-structured interviews. The respondents consist of leaders within sales organizations who openly and freely discuss how they work with sustainability and its challenges. Results and Conclusion: The results of the study show that there are both advancements and obstacles in the sustainability efforts of sales organizations. Actively working with communication, security rights and equality is critical for the social sustainability work of companies. At the same time, carbon emissions, suppliers and digitalization are critical for ecological sustainability work. Companies still lack knowledge on how they can or should work with sustainability, creating uncertainty and ineffective measures. Contribution of the Study: The study provides practical insights into how sales organizations practically work with sustainability. It identifies specific strategies and actions that companies can apply to promote social and ecological sustainability. By interviewing leaders within sales organizations, the study identifies the most common challenges companies face when implementing sustainability principles. Suggestions for Further Research: Suggestions for future research include conducting a similar study with more interviews and respondents. This aims to gain a broader understanding of the sustainability efforts of sales organizations and to find perspectives that reflect the industry more comprehensively. Additionally, including respondents who are not only in leadership roles to gain other perspectives for the research. Keywords: Sustainability, sales organizations, social sustainability, ecological sustainability, CSR, sustainable leadership

I ständigt utvecklande städer är det viktigt att inkludera barn och unga för en social hållbar framtid. Denna uppsats undersöker hur barns närmiljö är formad, och på vilka sätt barnen involveras i planeringen av den nya “hållbara” stadsdelen Sigtuna Stadsängar. Genom dokumentanalyser av Sigtunas detaljplaner klargörs kommunens ambitioner med social hållbarhet i stadsdelen. Utifrån kommunens två detaljplaner över området undersöks även hur barn och ungas deltagande ser ut i processen. Genom fysiska observationer studeras barnens närmiljö och lekvärden i praktiken. Utifrån ett barnperspektiv och barns perspektiv i samhällsplaneringen undersöks tre centrala lekvärden i den byggda och naturliga miljön: varierad topografi, grönska och lekredskap. Det uppsatsen kommer fram till är att lekvärden uppmuntrar till fantasi, aktivitet och rörelse. Detta är viktigt för barnens utveckling och för den sociala hållbarheten i stort. Barns säkerhet och trygghet i sin närmiljö ses även som viktigt ur ett socialt hållbart perspektiv. Det är viktigt att kommunen behåller naturområden, skog och växtlighet för barnen och framtiden. Att fortsätta arbeta med att inkludera barnen under hela processen är också betydande för strävan efter ett långsiktigt hållbart samhälle.

This thesis analyses the concept of Corporate Social Responsibility (CSR) with Husqvarna Group's sustainability reports as empirical basis. The concept of CSR has been studied and attempted to be understood by several previous researchers, but what remains is that it still is an unexplored concept. The aim of the study is to improve the understanding of the concept of CSR and its associated practices over time. To this aim, discourse analysis was identified as a relevant methodological approach. The purpose with discourse analysis is to interpret the written text, and this thesis is therefore based on the author's interpretations of the empirical material collected from Husqvarna Group's sustainability reports from 2010, 2017, and 2023. The empirical material has been analysed based on Carol Bacchi's "What’s the problem represented to be-approach" as well as the addressed theoretical frameworks, Carroll's pyramid of CSR and the neo-institutional concept of legitimacy. Through discourse analysis and the analysis tools, different discourses have been identified that account for mainly the social aspects of CSR. Diversity and innovation both compose an important part of Husqvarna Group's framing of CSR. In the empirical material, an inclusion discourse and an efficiency discourse were identified. Where the inclusion discourse aimed to solve an identified diversity problem, while the efficiency discourse aimed to solve an identified innovation problem. By, amongst others, attracting more women to the company, they contributed to increased diversity within the company. Through partnerships they believed that increased innovative solutions could be established. To follow the expectations and social norms during the given period, their work regarding diversity and innovation has in an unaffected way shifted over time, and thereby also their work regarding the concept of CSR.

Dagens klädindustri är känd för att vara en mycket arbetsintensiv bransch och står därav inför betydande utmaningar när det gäller att integrera social hållbarhet vid olika stadier i leveranskedjan. I debatten kring hållbar utveckling är det framförallt miljömässig hållbarhet som har fått utrymme och därför krävs det mer forskning som lyfter även social hållbarhet. Syftet med studien är att därför undersöka och analysera hur svenska klädföretag arbetar med social hållbarhet i produktion. Genom att analysera befintliga metoder och strategier som svenska klädföretag har, avser studien identifiera kontextuella utmaningar som försvårar arbetet med social hållbarhet i produktionsverksamheten. För att ta hänsyn till kontexten använder studien Contingency Theory som teoretisk referensram. Enligt denna teori framhävs två huvudsakliga idéer: (1) att det inte existerar en enda optimal organisationsstruktur för alla företag och (2) att effektiviteten av en given organisationsstruktur är kontextuell och beroende av omgivande faktorer. De metoder som tillämpats är semistrukturerade intervjuer med relevanta yrkespersoner på fyra svenska klädföretag som har insyn och kompetens inom området. Utöver intervjuer granskades även företagens hållbarhetsdokument. Resultatet visar att kontexter har en betydande roll vid arbetet med social hållbarhet i produktionsverksamheten för svenska klädföretag. Social hållbarhet är komplext och studien bekräftar att ingen enskild organisationsstruktur passar alla företag. Utförandet påverkas av kontextuella faktorer, vilket kräver anpassningsbarhet för att möta skiftande arbetskulturer och lokala förhållanden. Begränsningen för studien är att den baseras på fyra svenska klädföretag. Studien bidrar till en djupare förståelse för fenomenet och företag kan använda sig av resultatet för att utveckla strategier för social hållbarhet. För framtida forskning bör fler företag inkluderas för att se hur strategier och utmaningar kan skilja sig i ett större samm, The clothing industry today is known for being a highly labor-intensive sector and therefore faces significant challenges in integrating social sustainability at various stages of the supply chain. In the debate on sustainable development, environmental sustainability has primarily been in focus, highlighting the need for more research that also emphasizes social sustainability. The purpose of this study is to examine and analyze how Swedish clothing companies work with social sustainability in production. By analyzing existing methods and strategies employed by Swedish clothing companies, the study aims to identify contextual challenges that complicate efforts towards social sustainability in production operations. To consider the context, the study uses Contingency Theory as its theoretical framework. According to this theory, two main ideas are emphasized: (1) there is no one optimal organizational structure for all companies, and (2) the effectiveness of a given organizational structure is contextual and dependent on surrounding factors. The methods applied include semi-structured interviews with relevant professionals at four Swedish clothing companies who have insight and expertise in the area. In addition to interviews, the companies' sustainability documents were also reviewed. The results show that contexts play a significant role in the work on social sustainability in production operations for Swedish clothing companies. Social sustainability is complex, and the study confirms that no single organizational structure fits all companies. Implementation is influenced by contextual factors, requiring adaptability to meet varying work cultures and local conditions. The limitation of the study is that it is based on four Swedish clothing companies. The study contributes to a deeper understanding of the phenomenon, and companies can use the results to develop strategies for social sustainability. Future research should include more companies to see how strategie

De ökande kraven på hållbarhet som regering, myndigheter och övriga intressenter ställer på företag har resulterat i att alla små- och medelstora företag blir tvungna att hållbarhetsrapportera till 2026. En bransch som upplever ett ökat behov av forskning för implementering av sociala hållbarhetsmål, samt arbetsprocesser för att uppnå dessa, är Medtech branschen. Även fast det finns riktlinjer för implementering av socialt hållbarhetsarbete, saknas empiriskt stöd för hur effektiva dessa är. Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur dynamiska förmågor för social hållbarhet kan skapas för att eftersträva sociala hållbarhetsmål. Vi vill med detta arbete även tillföra exempel och sammanställa kunskap till företag som strävar efter att implementera eller förbättra sitt sociala hållbarhetsarbete. Forskningsfrågorna som adresseras i studien är: - “Vilka sociala hållbarhetsmål kan företag inom Medtech eftersträva? - “Hur kan företag inom Medtech arbeta för att eftersträva sociala hållbarhetsmål och vilka dynamiska förmågor resulterar detta i? För att besvara forskningsfrågorna genomfördes tio intervjuer med hållbarhetskunniga på tio olika Medtech företag med verksamhet i Sverige. Resultatet visade att sociala hållbarhetsmål som företag inom Medtech kan eftersträva är: mål för förmåner, jämställdhetsmål, jämlikhetsmål, arbetsmiljömål, mål om arbetsförhållanden i leverantörskedjan, mål om donationer till hjälporganisationer och välgörenhetsinsatser. Studien visade även hur företag inom Medtech branschen kan arbeta för att eftersträva sociala hållbarhetsmål: Arbetsprocesser för förmågan att avkänna sociala hållbarhetsmål, arbetsprocesser för förmågan att fånga värdet av sociala hållbarhetsmål, arbetsprocesser för förmågan att omkonfigurera sociala hållbarhetsmål., The increasing demands on sustainability that the government, authorities and other stakeholders place on companies have resulted in all small and medium-sized companies being forced to report on sustainability by 2026. An industry that experiences an increased need for research for the implementation of social sustainability goals, as well as work processes to achieve these, is the Medtech industry. Although there are guidelines for the implementation of social sustainability work, there is a lack of empirical support for how effective these are. The purpose of this study is to increase the understanding of how dynamic capabilities for social sustainability can be created to pursue social sustainability goals. With this work, we also want to add examples and compile knowledge to companies that strive to implement or improve their social sustainability work. The research questions addressed in the study were: - “What social sustainability goals can companies in Medtech pursue?” - “How can companies in Medtech work to pursue social sustainability goals and what dynamic capabilities does this result in?” To answer these research questions, ten interviews were conducted with sustainability experts at ten different Medtech companies with operations in Sweden. The result showed that the social sustainability goals that companies within Medtech may pursue are following: goals for benefits, gender equality goals, diversity, equity goals, work environment goals, goals for working conditions in the supply chain, goals for donations to aid organizations and charitable efforts. The study also showed how companies in the Medtech industry can work to pursue social sustainability goals: Work processes for the ability to sense social sustainability goals, work processes for the ability to capture the value of social sustainability goals, work processes for the ability to reconfigure social sustainability goals

Idag är arbetslöshet, kriminalitet och skjutningar en vanlig del av den svenska nyhetsrapporteringen. En bidragande faktor till detta är segregationen och det utanförskapsom växt fram i svenska städer. Segregation innebär att olika grupper av människor lever åtskilda till varandra. Fenomenet har under de senaste 30 åren ökat, inte enbart i Sveriges största städer utan även i mindre svenska städer. Segregation visar sig framförallt bero på strukturella brister i den fysiska miljön, särskilt läggs ett stort fokus på det ideal som växte fram under mitten av 1900-talet där det byggdes storskaliga och ensidiga bostadsområden som en stor del av Sveriges städer idag består av. Eftersom utvecklingen av den fysiska miljön ligger hos den kommunala fysiska planeringen besitter planerare en nyckelroll att kunna planera för mer integrerade städer. Denna uppsats undersöker hur svenska kommuner arbetar med översiktlig fysisk planering för att motverka segregation. Även om segregation är det begrepp som uppsatsen undersöker, riktas ett stort fokus på social hållbarhet och integration senare i undersökningen då dessa är motpoler till segregation och är det som ska uppnås. Uppsatsen är en flerfallsstudie som undersöker Borås kommun, Eskilstuna kommun och Linköping kommun. Endast en kort sammanfattning gjordes av Linköping kommun då kommunen inte besvarar forskningsfrågan fullt ut, dessutom publicerades kommunens översiktsplan för mer än 14 år sedan vilket minskar relevansen för dokumentet. Även om Linköpings kommun endast sammanfattas kortfattat anses kommunen bidra till en intressant diskussion om tidsaspektens betydelse. Kommunerna analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk som arbetades fram från kunskapsöversikten. Det teoretiska ramverket består av fem verktyg som kan användas inom planering för att motverka segregation. Studiens empiri består av de tre olika kommunernas översiktsplaner som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att svenska kommuner akt

Livs, eventuellt tänker du på ditt favoritlivs nedanför porten vid din lägenhet, kanske vet du inte vad det är eller så har du kanske aldrig besökt ett livs, men ställt dig frågande till hur de kan finnas kvar, då är denna kandidatuppsats avsedd för just dig. Vårt fokus med denna kandidatuppsats har varit att fylla kunskapsgapet om Malmös livs med fokus på att lyfta deras sociala och kulturella bidrag till staden, samt undersöka hur dessa lokala och självförsörjande livsmedelsbutiker representerar Malmö. Genom observationer på flera livs, och fyra intervjuer med både livsägare och en författare, har vi kommit närmare människor, amo och stammisar. Vi har både fått insikt om och inblick i en kritisk gentrifieringssituation och komplexitet att hävda autenticitet i staden. Vi har fått möjlighet att se människor från olika bakgrunder komma tillsammans i en mindre butik runt hörnet, en tredjeplats. En representation av en majoritet av minoriteter i den byggda miljön. Syftet för oss har inte varit att förändra, utan lyfta livsens funktioner och bidrag till Malmö som stad., Corner shops, perhaps you are pondering about your favorite corner shop below the gate of your apartment, maybe you do not know what it is, or perhaps you have never visited one but have been curious about how they manage to endure. If so, this bachelor thesis is tailored just for you. Our focus with this thesis has been to bridge the knowledge gap about Malmö’s corner shops, emphasizing their social and cultural contributions to the city, as well as examining how these local, self-sustaining grocery stores represent Malmö. Through observations at several corner shops, and four interviews with shopkeepers and an author, we have come closer to the people, amo, and the regulars. We have gained knowledge and understanding of a critical gentrification situation and the complexity in claiming authenticity in the city. We have had the opportunity to witness people from different backgrounds come together in a small shop around the corner, a third place. A representation of a majority of minorities in the built environment. Our aim has not been to change, but to highlight the functions and contributions of corner shops to Malmö as a city.

Hållbarhet har under de senaste åren blivit ett relevat ämne som ständigt diskuteras och är en mycket central del för utvecklingen framåt. Startskottet för hållbar utveckling började med Förenade nationernas (FN) Agenda 2030. Malmö stad är en av många som arbetar aktivt utifrån handlingsplanen Agenda 2030 med hållbar utveckling för att bland annat utveckla den växande staden Malmö i en hållbar riktning. I samband med den växande staden Malmö ökar behovet av gröna miljöer, eftersom gröna miljöer har många fördelar som påverkar invånarna positivt. Därför blir Malmö stads grönplanering en viktig pusselbit i arbetet framåt. Uppsatsens syfte är att få en större förståelse för Malmö stads arbete med grönplanering, samt analysera grönplanering på en kommunal nivå för att öka människors hälsa och välbefinnande i staden. Syftet ska uppnås genom en kvalitativ fallstudie där bland annat en designprocess ingår som leder fram till ett gestaltningsförslag av området Varvsstaden i Malmö. En kvalitativ fallstudie är utgångspunkten för undersökandet av Malmö stads arbete med grönplanering. Fallstudien ger möjligheten att använda sig av flera insamlingsmetoder av empiriskt material. Fyra metoder inom fallstudien har använts, dokumentstudie, arkivstudie, fältstudie och en designprocess. Dokumentstudie, där relevant information inom ämnet samlades in. Arkivstudie, där analyser av detaljplaner och andra ritningsmaterial gjordes för att få en bredare förståelse för planeringen i Varvsstaden. Fältstudie, där observationer under flera tillfällen gjordes i Varvsstaden för att få direkt information som lägger grunden för arbetet. Designprocessen, där en bättre förståelse och nya insikter har genererats om grönplanering i Malmö. Studien visar att det finns många aspekter att tänka på när ett område planeras. Det finns många styrdokument, som ständigt uppdateras och förnyas. Dessa dokument ska alla tas hänsyn till vid planering av ett område. Studien visar också att det inte går att grönaplane, In recent years, sustainability has become an important subject that is constantly discussed because it is a central part of the future development. The starting point for sustainable development began with the United Nations (UN) Agenda 2030. Malmö stad is one of many that works actively based on the action plan Agenda 2030 with sustainable development to develop the growing Malmö in a sustainable direction. In connection with the growing city of Malmö, the need for green environments increases, as green environments have many advantages and affect people positively. Malmö stads green planning therefore becomes an important part of the work for sustainability.. The purpose of the essay is to gain a greater understanding of how Malmö stad works with green planning, as well as analyze green planning at the municipal level for increasing people's health and well-being in the city. The purpose is to be achieved through a qualitative case study that includes a design process that leads to a design proposal for Varvsstaden. The qualitative case study is the starting point for investigating Malmö stads work with green planning. The case study provides the opportunity to use several methods of collecting empirical material. Four methods within the case study were used: document study, archival study, field study and a design process. Document study, where relevant information on the subject was collected. Archive study, where analyzes of detailed plans and other drawing materials were made to gain a broader understanding of the planning in Varvsstaden. Field study, where observations were made on several occasions in Varvsstaden to obtain direct information that lays the foundation for the work. The design process on Varvsstaden creates a better understanding and generates new insights into green planning in Malmö. The study shows that there are many aspects to consider when planning an area. There are many documents, which are constantly updated and renewed. These documen

Frågeställning 1 Bakgrund: Kunskapen om att kunna hantera och åtgärda brister inom social hållbarhet i leverantörsledet utgör grunden i denna studie. Social hållbarhet blir allt viktigare för företag för att kunna behålla sin plats på marknaden. Genom att implementera sociala hållbarhetsstrategier och säkerställa den sociala hållbarheten kan de dessutom skapa en konkurrenskraft. Det finns verktyg som verksamheter kan använda sig av, så som hållbarhetskonsulter som sammanställer rapporter om den sociala hållbarheten hos en leverantör. Däremot råder det brist på modeller att tillämpa för att åtgärda bristerna som eventuellt påvisats. Syfte: Studien syftar till att ta fram en modell som företag kan tillämpa för att säkerställa social hållbarhet hos sina leverantörer i Kina med hjälp av hållbarhetskonsulter. Metod: Det har genomförts en kvalitativ fallstudie för att undersöka hur ett företag arbetar med social hållbarhet, deras utmaningar i syfte för att ta fram en passande modell. Studien har främst använt sig av semistrukturerade intervjuer för att samla in empiriskt material för att få en djupgående analys. Slutsats: Resultatet i forskningen illustreras i figur 12 på sidan 88 som är en utvecklad modell för företag som de kan använda för att säkerställa social hållbarhet. Modellen är indelad i fyra steg, följt av flera understeg som vägleder företag hur de går tillväga vid olika scenarion. De fyra olika stegen benämns: medvetenhet, kravspecifikationer, kommunikation och samarbete samt slutligen uppföljning. Frågeställning 2 Bakgrund: På senare år har många företag valt att använda leverantörer som är lokaliserade i Kina, på grund av flera positiva aspekter. Dock finns det utmaningar, bland annat den låga lönenivån och sociala hållbarhetsbrister på fabrikerna. Det är känt att arbetarna har det sämre än i andra länder kopplat till lön och arbetsförhållanden. Det finns idag begränsad information om huruvida de olika variablerna är sammanlänkade., For question 1 Background:The knowledge of being able to manage and remedy deficiencies within social sustainability in the supply chain forms the basis of this study. Social sustainability is becoming increasingly important for companies in order to maintain their place in the market. By implementing social sustainability strategies and ensuring social sustainability, they can create a competitive edge. There are tools that businesses can use, such as sustainability consultants who compile reports on the social sustainability of a supplier. On the other hand, there is a lack of models to apply to remedy the deficiencies that may have been identified. Purpose: The study aims to develop a model that companies can apply to ensure social sustainability of their suppliers in China with the help of sustainability consultants. Method: A qualitative case study has been carried out to investigate how a company works with social sustainability, their challenges in order to develop a suitable model. The study has primarily used semi-structured interviews to collect empirical material in order to obtain an in-depth analysis. Conclusion: The result of the research is illustrated in figure 12 on page 88 which is a developed model for companies that they can use to ensure social sustainability. The model is divided into four steps, followed by several sub-steps that guide companies how to proceed in different scenarios. The four different steps are named: awareness, requirement specifications, communication and collaboration and finally follow-up. For question 2 Background: In recent years, many companies have chosen to use suppliers located in China, due to several positive aspects. However, there are challenges, including the low wage level and social sustainability deficiencies at the factories. It is known that the workers are worse off than in other countries linked to wages and working conditions. There is currently limited information on whether the vari

The lack of residential housing has occasionally been a problem in Sweden. The total population has grown faster than the construction of residential buildings. However, societies and housing were established in new places during the industrialization because of new findings of natural resources in the northern parts of Sweden. Due to modernization later, these societies were decreasing in population due to the technological development. Today these societies are being reindustrialized hence to the green transition. This study aims to describe and analyze the relation of industrial establishments to housing on a local level in Skellefteå. Two different industries are compared: a mining industry from the 1920’s and an electric battery industry establishing today. Different literature sources were studied as a qualitative empirical material. The material was analyzed in a thematical analysis with three different themes: strategy, division of responsibilities and housing solutions as well as association life. Social sustainability is also being analyzed within the different themes. The results of the study show the relations to housing differs between the companies, the main reason being the establishments in two different eras, a century apart. However, the social sustainability is shown in divergent ways. For the mining industry, providing housing for everyone showcases the importance of social sustainability. Whereas the contemporary case showcase that the social sustainability with providing housing is not within the agenda of the company.

Studien handlar om vilka åtgärder som vidtagits inom kommunen för att förebygga brottslighet samt bidra till trygghet och välmående för kommuninvånarna genom förbättring av den fysiska miljön. Studien består av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med politiker, tjänstemän, brottsförebyggare, stadsarkitekter och andra aktörer med direkt eller indirekt inflytande på trygghetsskapande och brottsförebyggande arbete. Min undersökning avgränsas till den fysiska utformningen och vilken betydelse denna har för ett strategiskt arbete att värna trygghet. Resultatet tyder på att den fysiska utformningen har ett betydande inflytande på trygghetsupplevelse och säkerhet. Detta förhållande är i kombination med andra faktorer något som påverkar social hållbarhet avseende trygghet. Resultaten visar därutöver att kommunen, i samverkan med flera andra aktörer, jobbar med att anpassa den fysiska designen samt utformningen av stadsrummet för att skapa förutsättningar för invånarna att få 1) social kontroll, 2) naturlig övervakning. Dessa förklaras genom koncepten: 1.ögon mot gatan och 2. livliga gator. Resultatet visar även att det råder brist på social hållbarhet som inkluderar både social sammanhållning och socialt engagemang i Upplands Väsby kommun och att kommunen inte alltid vidtar åtgärder i tid.