Search

Denna studie har som syfte att undersöka förskollärares uppfattning av användandet av handdockan i pedagogisk verksamhet samt deras uppfattning om dess betydelse för barns lärande och utveckling. Utifrån resultatet som framkom i studien så tillhör det inte vanligheten att man använder handdockan som ett medel i barns lärande. Dock tyder resultat av såväl den här studien som av tidigare forskning på att handdockan skulle kunna fylla en viktig funktion för barns lärande och utveckling. Metoden för studien är kvalitativ och empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sext förskollärare från tre olika förskolor som samtliga använder sig av handdockor i arbetet. Intervjusvaren har sorterats och sammanställts för att på så sätt kunna identifiera likheter och skillnader i svaren. Dessa presenteras både genom citat och text. I analyskapitlet har empirin analyserats genom det sociokulturella perspektivet och de tre centrala begreppen mediering, närmaste proximala utvecklingszonen och kommunikation. Resultatet visade att studiens respondenter var eniga om att handdockan kunde främja dels barns kommunikativa förmåga, men också deras förmåga att kunna och våga interagera med andra barn och vuxna. Det framkom också att handdockan är ett fantasifullt och lekfullt redskap som kan fånga barns uppmärksamhet och därmed öppna dem för nya kunskaper.

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om svenska lågstadielärares språkanvändning i engelskundervisningen. Detta gjordes genom att observera och intervjua tre verksamma lärare i grundskolans årskurs tre. Resultatet visar att lärarna har som mål att tala engelska till övervägande del, men att valet av språk styrs av elevernas förståelse. Observationerna visade att det finns mönster i vilka situationer och sammanhang som lärarna talar engelska respektive svenska, men också olikheter. Det insamlade materialet diskuteras utifrån tidigare forskning om lärares språkanvändning i språkundervisning. En slutsats är att lärarnas språkval görs för att gynna elevernas språkutveckling och det finns en variation i vilka sammanhang som det talas engelska respektive svenska i engelskundervisningen.

This report aims to address the design of a web server with Blazor Server for the company FunRock and their mobile strategy game MMA Manager. The web server is intended to administer settings of the game's different components, where staff can, for example, search for a user or a user's belongings. The report is limited to the design of specific pages from the most frequently used ones on the web server. Furthermore, the report wishes to address usability and accessibility analysis of the previous web server due to the basis for the design of the new Blazor Server application. The purpose of converting to Blazor Server has been to contribute to more flexible hosting, faster development and better performance than their previous one, written in ASP.NET 4.8. Finally, the later part of the report addresses a more subjective analysis of the author around the work performed where reflections on the project's results are treated. Denna rapport önskar behandla utformningen av en webbserver med Blazor Server åt företaget FunRock och deras mobila strategispel MMA Manager. Webbservern ämnar till att administrera inställningar av spelets beståndsdelar, där personal kan exempelvis söka efter en användare eller en användares tillhörigheter. Rapporten erhåller avgränsning till utformning av specifika sidor från den tidigare webbservern som används mest frekvent. Vidare önskar rapporten behandla användbarhets- och tillgänglighetsanalys av den tidigare webbservern med anledning att agera grund till den nya Blazor Server applikationens design. Syftet med utformningen av den nya webbservern har varit att bidra till mer flexibel hostning, snabbare utveckling och bättre prestanda än deras tidigare som var skriven i ASP.NET 4.8. Slutligen tar rapportens senare del upp en mer subjektiv analys av författaren kring det utförda arbetet där reflektioner över projektets resultat behandlas.

The sports journalism chose how to produce and allocate the content for the women's and men's Swedish national football teams during a championship. The media mediate an unjustified reality that people perceive as the real reality. They do not reflect the real reality but chose what to mediate and produce. The purpose of the survey is to find out how the gender representation is perceived between the women's and men's national football team during the World and European Championships group play periods in the Swedish newspaper Aftonbladet and Dagens Nyheter. The thesis examines how much attention each national team gets during their championships. Furthermore, we examine what similarities and differences exist in the production of the women's and men's national team. In order to answer the two questions of the study, a combination of two methods is applied. The first question of the study is answered through quantitative content analysis and the second question is answered through a qualitative discourse analysis, which follows up the quantitative method and makes an in-depth analysis of the discourses. The study is based on framing theory, gender theory and media, which indicates that the media possess power in how they allocate and shape their content for men, women and their representations. The results of the survey show that the men's national team is allocated more attention during their championships compared to the women's national team. The result shows that men are over-represented in sports journalism, which confirms the previous research that the study presented. The discourses show that men and women in the national teams are presented differently where the men are usually referred to as a team and a unit while the women are mentioned as individuals and less about the team. The thesis also shows that women are presented in a more negative sense compared to men, where journalism usually takes positive aspects despite adversity for the men. The discourse is also characterized by the fact that the national teams have the same task of representing Sweden but that the women's and men's national team are nevertheless presented differently in that sense. The conclusion is that the Swedish national team is overrepresented in media and that the gender representation distinguishes the national law.

This paper examines the mechanisms of “successful” communication in matters of political leaders’ability to gain public trust and credibility during large scale crises. Even though political actors andother stakeholders tend to be very proactive to promote their views, news media also play an activeand important role in framing public policy issues and crises.1 Thus, this thesis involves both politicalactors and media in the context of framing and crisis communication. Their interrelation and itsimportance for explaining successful crisis communication is demonstrated by producing a case studyof the Norwegian government’s communication efforts during and after the terrorist attack in Osloand the island of Utöya 22/7 2011. This paper argues and demonstrates that the active use ofpositive frames, that are cultural congruent and resonate with the media shaping, is a necessity tocreate a favorable context for winning praise and support in times of crisis. In line with previousresearch, framing strategies in crisis communication is demonstrated to be central to the crisisresponse and determines whether a responsible stakeholder is able to create momentum, maintainand even gain increased public support or not.