Search

Den här studien syftar till att synliggöra hur representation av etnicitet framställs i läromedel för ämnena svenska och svenska som andraspråk i årskurserna förskoleklass till årskurs tre (F-3). Två frågeställningar har framställts för att besvara syftet och den centrala problemformuleringen. Hur ser representationen av etniciteter ut i text- och bildform för läromedlen i ämnena svenska och svenska som andraspråk? Och vilka likheter och/eller skillnader i representation av etnicitet finns det mellan läromedel för svenska och svenska som andraspråk? För att besvara studiens forskningsfrågor har tre läromedel i skolämnet svenska, samt tre läromedel i skolämnet svenska som andraspråk, analyserats. Med hjälp av en kvalitativ textanalys har text och bild granskats i samtliga läromedel. Därutöver har en tematisk analys tillämpats som belyser de gemensamma mönster av representation som präglar de sex läromedlen. Med Kress multimodalitetsteori och Saids kritik mot orientalismen som analytiska redskap har bilder och texters framställning av det västerländska och det icke-västerländska analyserats. Studiens resultat visar att etnicitet representeras olika och i olika stor utsträckning. Vidare visar studien att en exkludering av icke-västerländsk kultur är förekommande i respektive ämnens läromedel. Etnicitet av västerländskt och icke-västerländskt ursprung ställs i kontrast till varandra genomgående i samtliga läromedel för de två ämnena. En skillnad som har upptäckts mellan ämnet svenska och svenska som andraspråk är framställningen av svensk kultur utifrån den tänkta mottagargruppen. Elever som läser svenska som andraspråk möter svenska värderingar i läromedlens förgrund och mer direkt. Svenska värderingar i läromedel för svenskämnet hamnar däremot i bakgrunden och mötet med dessa värderingar blir därmed indirekt. Studiens slutsatser bidrar till en djupare förståelse för hur elever inkluderas eller exkluderas, beroende på sin etnicitet, i de läromedel de tar del av i