Search

I dagens moderna samhälle är stress ett välkänt begrepp och är framför allt inom vården något som påverkar såväl personal som patienter. I samband med den pågående corona pandemin, har sjuksköterskor fått en ännu mer ansträngd arbetsmiljö och högre risk för utbrändhet. Studiens syfte har varit att undersöka och förstå hur sjuksköterskorna upplever den fysiska och psykiska arbetsmiljön samt hur de hanterar de höga kraven och arbetsbelastningen i samband med den pågående corona pandemin, vilket följaktligen ledde oss till frågorna: Hur upplever sjuksköterskor den psykosociala arbetsmiljön under corona pandemin och på vilket sätt har den oförutsebara krissituationen påverkat sjuksköterskans yrkesroll? Studien bygger på en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer i vilken sju sjuksköterskor har medverkat. Deras upplevelse har analyserats utifrån sociologen Arlie Russell Hochschilds teori om emotionellt arbete och Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv.Studiens resultat visar att sjuksköterskeyrket är ett arbete där sjuksköterskorna kontinuerligt utför någon form av emotionellt arbete, där sjuksköterskorna eftersträvar att skapa ett emotionellt tillstånd hos patienterna när de försöker att skapa en trygg, lugn och angenäm atmosfär. Den höga arbetsbelastningen på arbetsplatsen i samband med nya arbetsuppgifterna som sjuksköterskorna inte är utbildade för har lett till att sjuksköterskorna känner sig hjälp- och maktlösa och har medfört etisk stress hos sjuksköterskorna när det inte längre är möjligt att säkerställa och garantera för en god hälso- respektive sjukvård. Den nya arbetssituationen i samband med organisatoriska och strukturella hinder och svårigheter upplever sjuksköterskorna som en extrem fysisk, mental och emotionell belastning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och jämföra metoder som elever i årskurs 3 på gymnasiet använder sig av vid tillägnande av skönlitteratur. Jag undersökte även vilka av läsmetoderna tyst läsning, högläsning och ljudbok elevernas svensklärare och andra svensklärare på skolan anser är givande för deras elevers tillägnande av skönlitteratur i årskurs 3 på gymnasienivå. Detta undersöktes genom kortare lärar- och elevintervjuer. Resultaten visar att lärarna tycker att alla metoder är bra för olika elever och menar att eleverna kan variera när de läser skönlitteratur. Elevernas svar visar att högläsning och läsning i en fysisk bok fortfarande är populärt och de anser att ljudböcker bör användas på deras egen fritid. Studiens intervjusvar från eleverna visar också på att merparten av informanterna tycker det är intressant och positivt med läsning av skönlitteratur och de upplever att de får ut något av det, medan ett fåtal anser att det är svårt, jobbigt och tråkigt. Slutsatsen som jag kan dra utifrån mina resultat är att eleverna själva bör kunna välja på vilket sätt de ska tillägna sig skönlitteraturen i skolan samt att informanterna är positiva till olika tillvägagångssätt för att läsa skönlitteratur.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur ofta de tillfrågade sfi-eleverna använder biblioteket, varför de gör det samt vad för böcker de lånar där. En bibliotekarie är en av informanterna i min studie för att jag ska kunna se en annan synvinkel från hens sida. Informanterna i studien läser kurs C eftersom de har kommit en bit i sin svenska och har haft möjlighet att besöka ett bibliotek. Undersökningen utformades genom en enkät med 30 elever, en intervju med bibliotekarien och ytterligare 3 intervjuer med informanterna som besvarade enkäten. Resultaten visar på att flera av eleverna har besökt biblioteket flera gånger i Sverige och orsaken till besöken är för att låna böcker och utveckla sitt svenska språk.

Bakgrund: Sjuksköterskebristen i Sverige är idag hög samtidigt som många tenderar att lämna yrket. Yrket innefattar stort patient- och säkerhetsansvar och förmåga att ständigt kvalitetssäkra och utveckla arbetet krävs. Tidigare forskning visar att övergången från sjuksköterskestudent till yrkesverksam är en stressig och känslosam tid där det tar upp till ett år att känna sig trygg och säker i yrkesrollen. Syfte: Syftet var att beskriva erfarenheter av första tiden i yrket som nyutexaminerad sjuksköterska vid Linnéuniversitet. Metod: Kvalitativ analys med fokus på det manifesta innehållet användes. Totalt valdes 14 förbättrings- och kvalitetssäkringsarbeten ut, baserade på sammanlagt 20 intervjuer av nyutexaminerade sjuksköterskor. Förbättrings- och kvalitetssäkringsarbetena analyserades enligt Evans (2002). Resultat: Fyra teman framkom i analysen och redovisades med hjälp av elva underteman. Psykosociala påfrestningar påvisar känslor av otrygghet och osäkerhet. Arbetsplatsens miljö belyste betydelsen av ett öppet klimat och förstående medarbetare. Introduktion på arbetsplatsen visade att en välutformad introduktion underlättade den första tiden. Utbildningens utformning innefattade en god grund men upplevdes även bristfällig. Slutsatser: Den första tiden som yrkesverksam sjuksköterska upplevs stressig och utmanande. Arbetsplatsens klimat och medarbetarnas bemötande är av vikt för att trygghet ska upplevas. Sjuksköterskeutbildningen upplevs bristfällig vad gäller att förbereda studenterna inför yrket. Mer forskning och åtgärder behövs för att underlätta för nyutexaminerade sjuksköterskor.

I denna undersökning tar jag reda på hur elever i en årskurs 6 tolkar bilder de ser i sina läroböcker. Målet med denna undersökning är att ta reda på hur elever tolkar bilder, om de tolkar bilder olika beroende på nationalitet samt om dem lär sig något genom att bara titta på bilder. Valet till denna undersökning skedde pga. att jag själv tittade i de läroböcker elever på min partnerskola använder sig utav. Under min verksamhetsförlagda tid lade jag märke till att elever bara bläddrar igenom många böcker där de inte finns bilder och när de ser bilder kommenterar de dessa bilder en hel del. På så sätt ville jag ta reda på vad elever tänker egentligen när de ser bilderna. Under arbetets gång har inte bara elever hjälpt mig med undersökningen utan även personal på partnerskolan. Med dessa ord vill jag börja med att tacka alla elever som ställde upp på de enskilda intervjuerna och under pilotstudien. Jag vill även tacka all personal på skolan som har hjälpt mig att kunna genomföra detta examinationsarbete. Jag vill även säga tack till mina kära klasskamrater och handledare som har läst och gett mig feedback på de utkast jag har skickat till dem under arbetets gång. Ett stort tack även till min sambo som har stått ut med mig samt kört mig till och från min partnerskola under detta examinationsarbete. Vill avsluta med att säga att jag med stora förväntningar och glädje ser fram emot att bli grundskolelärare och får chansen att undervisa. Tack vare de elever som har ställt upp och hjälpt mig med denna undersökning så har min lärarvilja expanderat till en mycket högre nivå än tidigare.TACK

Pharmacoeconomics is application of economical principles in health and pharmaceutical care sector. This is comparative analysis of treatment e.i. therapeutic alternatives (drugs), which takes into consideration both their costs and their health repercussions. Cost-benefit analysis (CBA) has been used where effectiveness of cost was calculated by calculating the sum of costs for urinary infections treatment which include the cost of examinations, the costs of therapy with ciprofloxacin and norfloksacin, other costs associated with treatment and total benefit for both of treatments. CBA of costs are pointing out that it is economically justified to prescribe both drugs, ciprofloxacin and norfloksacin, due the costs-benefit are the quite equal for both.

Un convegno di studi sulla biografia di Audrey Hepburn con l'apporto di specialisti che hanno evidenziato l'aspetto divistico in rapporto al lavoro dell' attrice, protagonista di film che sono nella storia del cinema e al contempo si è messo in luce il suo ruolo di testimone internazionale di valori profondamente umani in qualità di ambasciatrice dell'Unicef.