Search

The overall purpose of the study is to gain a deeper understanding of how the course "Professional Conversation" can contribute to developing preservice specialist teachers in mathematics, `reading and writing´ and intellectual disability, relating to their relational competence to colleagues. In this study, the concept of relational competence is used to define teachers’ ability to build positive relationships with colleagues during professional conversations and is inspired by Aspelin (2018) and Skibsted and Matthiesen (2016). From a relational perspective, the learning is not in the individual or in the collective, the learning instead appears in the gap. The gap should not be conquered, since it is in the gap the learning interaction appears (Biesta, 2004). Data have been collected on two occasions, autumn 2019 with 47 students and autumn 2020 with 15 students. The data collections involved a qualitative questionnaire study before and after the 10-week course. At the end of the course, the students’ reflected on their competence as a professional oral conversation leader in a report, which also was collected. Apelin’s and Jonsson’s (2019) Relational Competence Model (RCM), will be used as an analysis tool, and it divides relational competence into three sub-competencies: communication, differentiation, and socioemotional. During Spring 2021 the data will be analyzed. Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens. Vad är det? Hur kan den utvecklas? Stockholm: Liber förlag. Aspelin, J., & Jonsson, A. (2019). Relational competence in teacher education. Concept analysis and report from a pilot study. Teacher Development, 23(2), 264-283. Biesta, G. (2004). " Mind the Gap!" Communication and the Educational Relation. Counterpoints, 259, 11-22. Skibsted, E., & Matthiesen, N. (Eds.) (2016). Relationskompetencer i laereruddannelse og skole. [Relational competence in teacher education and school; in Danish]. Fredrikshavn: Dafolo.

En av de mest värdefulla åtgärder som ett demokratiskt samhälle kan göra för barns hälsa är att skapa goda uppväxt- och lärandemiljöer från tidig ålder. I Sverige har föräldrar fria händer att bestämma över sitt/sina barns vistelse innan skolstart, vilken kan bestå av förskoleverksamhet, pedagogisk omsorg och/eller hemmet. Studier visar att när förskolors miljöer ger barn möjlighet att vara aktiva, delaktiga och engagerade i samspel med vuxna och andra barn blir de också stimulerade (Persson, 2012). Omfattande forskning, både nationell och internationell (OECD, 2012, 2015, 2017) visar på att för barn ifrån de lägre socio ekonomiska klasserna kan vistelse i förskola vara avgörande för hur det går senare i livet. Förskolan har därmed fått en skolförberedande roll och att lärande, språk- och kunskapsutveckling har satts i förgrunden. En annan viktig aspekt som Sammon et al. (2004) belyser är förskolans roll i kampen mot social exkludering att erbjuda barn som befinner sig i riskzon en bättre skolstart. Om förskolan ska verka socialt utjämnande, inkluderande och bidra till alla barns utveckling, lärande och hälsa är de mest utsatta barnen och barn i behov av särskilt stöd av särskilt intresse. Longitudinella uppföljningar har visat att erbjudande om förskola till barn i riskzonen kan innebära samhällsekonomiska vinster genom minskad kriminalitet, ökad anställningsbarhet och social anpassning till samhället (Schweinhart et al., 2004). I vår longitudinella studie följer vi sex elever födda 2003 som i förskolan identifierats behöva stöttning i sin språkliga utveckling. Dessa elever följs fram till och med årskurs 6 med fokus på deras resultat i svenskämnet. Datamaterialet utgörs av intervjuer med de två specialpedagogerna som identifierade och utformade insatserna till dessa sex elever i förskolan. Specialpedagogiska insatser i skolgången samt resultaten ifrån nationella prov i åk 3 och åk 6 i svenska samt betyg i svenska i åk 6 från dessa sex elever har även samlats in. R

Reading and comprehending mathematics textbooks means understanding the global meaning and for this to occur successful comprehension strategies are required. Drawing on the results of a pilot study with six grade 3 students, a relationship between the students’ reading skills and their mathematical skills appeared. Toexamine this relationship further eighteen students from grades 1, 4 and 7, with different achievement levels were interviewed in this study. Both in the pilot study andin the current study the interview questions were inspired by the comprehensionstrategies of prediction, clarification, questioning and summarization from Palincsar and Brown’s reciprocal teaching model. These strategies are connected to Halliday’s Systemic functional linguistics to better understand how the textbook context affects students’ use of comprehension strategies. The results show that all students had developed reading comprehension strategies that were more or less successful, starting already from grade 1. Furthermore, the results of this study highlight that all students, independent of their achievement level or grade, require explicit teaching concerning efficient comprehension strategies to grasp the mathematical content being presented in mathematics textbooks.

I Sverige har elevernas prestationer i matematik försämrats under de senaste åren enligt både nationella och internationella studier (exempelvis i TIMSS och PISA). Resultaten visar bland annat på att eleverna i Sverige i årskurserna 4 och 8 inte uppnår genomsnittet i matematik enligt EU/OECD (Skolverket, 2012). I tidigare forskning har det förslagits att en del av detta låga resultat beror på beroendet av läroboken i matematiken (Bergqvist et al., 2010) där eleverna ofta lämnas ensamma att ta till sig det matematiska innehållet som presenteras i matematikböckerna (Bergqvist et al., 2010; Boesen,et al, 2014). Sverige har pekats ut som ett av de länder som använder matematikboken mest (Mulllis, Martin, Foy & Arora, 2012) och kan därmed betraktas som en av de viktigaste källorna till hur eleverna lär sig och tillämpar matematiska begrepp (Johansson, 2006). Att läsa matematikboken ställer dock specifika krav på elevernas läsförmåga (Shanahan & Shanahan, 2012). Eleverna bör t ex förstå ord och begrepp, symboler och illustrationer, som presenteras i texten och de ska även kunna kombinera dessa betydelser för att skapa mening (Carter & Dean, 2006). Det har visat sig vara problematiskt och studier (Lundberg & Sterner, 2009; Segerby, under bearbetning) visar på en korrelation mellan elevers läsförmåga och deras matematisk förmåga. Denna korrelation verkar följa eleverna genom hela deras skolgång (Korhonen, Linnanmäki & Aunio, 2012). Studier (Segerby, 2014; Segerby, in process) visar även på att elever i behov av stöd i matematiken använder sig av mindre framgångsrika lässtrategier när de tar sig an texter i matematikboken jämfört med sina klasskompisar. Detta är problematiskt då valet av lässtrategier påverkar elevernas möjlighet att ta till sig det matematiska innehållet som presenteras. Under detta seminarium kommer vikten av goda lässtrategier i matematiken att diskuteras och exempel på hur lässtrategier kan implementeras i matematikundervisningen komm

The practice of reasoning has been regarded as core element for developing mathematical arguments. However, curricula reforms have only recently focused on reasoning as an essen- tial part of mathematics education. In Sweden, the emphasis on systematically developing reasoning competences began in 1994 and became even more explicitly focused in the 2011 mathematics curricula reform documents. However, many stu- dies, including our own, show that students and teachers face difficulties in conceiving what reasoning might mean and also how its growth can be supported in the everyday mathematics classroom setting. Through a collaborative intervention study, the present paper explores how the coordination amongst the basic tenets of Reciprocal Teaching and Systemic Functional Lin- guistics perspectives could potentially create a pedagogic design for Grade 4 students’ reasoning in specific mathematical tasks.

In school mathematics, mathematical reasoning with an emphasis on language is considered an important competence. A student’s competence to reason in mathematics requires specific reading and writing skills, but suitable activities to support these skills are difficult to find. In this thesis, an Educational Design Research study has been conducted to support Grade 4 students’ reasoning competence when reading and writing texts in school mathematics. During a 15-week period, the reading comprehension strategies of prediction, clarification, questioning and summarization found in Palinscar and Brown’s Reciprocal Teaching model were implemented. To analyse what unfolded in the classroom and what comprised the everyday teaching and learning activities as well as what needed to change, a conceptual framework of coordinating theoriesand concepts from the Reciprocal Teaching model and Systematic Functional Linguistics was applied. The results from the intervention show that all four reading comprehension strategies in the ReciprocalTeaching model were essential, and the combination of them facilitated a change in the students’mathematical reasoning. However, the strategies needed to be modified for school mathematics, and the teacher’s method of scaffolding became essential for further developing the students’ reasoningcompetence.

Previous research has shown benefits for both the students and the teachers in letting students write in different ways in mathematics. Consequently, communicating their understanding is emphasised in the current Swedish curriculum. In this paper, Swedish students’ perceptions are examined of their writing during mathematics lessons and their assumptions about the purpose of keeping notes. The results come from a questionnaire answered by 136 randomly selected students in Years 3, 4 and 5 and show that writing is not extensively used during mathematics lessons with calculations being the dominant kind of writing. As well, half of the students considered their notes to be worthless.

The aim of this article is to illustrate how Systemic functional linguistics (SFL) can be used as methodological tool for analysing the meaning of texts from two different studies. An analysis using SFL provides insights into how different concepts of mathematical literacy operate in the text. SFL considers language to be a resource used for expressing meaning in specific contexts that accomplishes specific communication purposes. Therefore, SFL contains opportunities for highlighting different aspects of mathematics education which are of interest to researchers. In Sweden, the SFL approach has been used in other research areas but references to it in mathematics education research have been limited.

Att matematikundervisningen oftast utgår från en lärobok medför bland annat att många elever har svårt att vardagsanknyta matematiken och därför har svårt att finna mening med den. Genom att läraren variera undervisningen med bland annat problemlösning ställs eleverna inför utmaningar. De får då chans att använda sitt sunda förnuft och logiska tänkande och det bidrar till att öka deras matematiska medvetenhet. Jag har valt att göra en intervjuundersökning med sex lärarstuderande. Mitt syfte var att undersöka lärarstudenters förhållningssätt till problemlösning, hur de uppfattade undervisningen (teorin) på Lärarutbildningen och praktiken (verksamhetsförlagda tiden) var för sig och i relation till varandra i kursen problemlösning. Resultatet visade på att de flesta av studenterna var nöjda med undervisningen i problemlösning på Lärarutbildningen. De hade lärt sig olika strategier, hur man formulerar problem samt vilka frågor man kan ställa vid problemlösning. Det som de saknade var fler didaktiska tips. På praktikskolorna ställde sig de flesta handledarna positiva till problemlösning men tyvärr var det svårt för de lärarstuderande att få tid från matematikundervisningen till problemlösning vilket resulterade i att de flesta endast använt problemlösning vid ett tillfälle. Relationen teori/praktik stämde inte överens enligt deltagarna. Det varierade arbetsätt som Lärarutbildningen presenterar fungerade inte ute på de flesta av deltagarnas praktikskolor eftersom det endast var räkning i matematikboken som gällde. Enligt undervisningen på Lärarutbildningen blir lektionerna i matematik bra om de läggs upp pedagogiskt rätt. Detta stämmer inte överens med hur lärarstudenterna i min undersökning uppfattade det under sin praktik. Ett problem som de studerande upplevde var hur man får alla eleverna på plats och tysta när lektionen börjar. De kände sig också osäkra inför problemklasser, möten med elever med behov av särskilt stöd och hur man rättar prov. Framtida forskning bör f

Att matematikundervisningen har försämrats under senare år i Sverige visar både nationella och internationella studier på. Orsakerna till försämringen anses vara många, bland annat besparingar i skolan och att elever har svårt att finna mening med matematiken. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur matematiken och matematikundervisningen uppfattas av eleverna i åk 9 på Kunskapsskolan i Ystad. Syftet är också att studera faktorer som anses stimulera elevernas lust att lära: lärarna, eleverna, undervisningen, målen i matematiken och läromedel. Jag valde att göra en enkätundersökning bland åk 9 eleverna på Kunskapsskolan i Ystad där nivågrupperad undervisning sker i matematiken. Totalt deltog 54 elever i undersökningen. Enkätundersökningen innehöll några påståenden om skolan i stort, medan flertalet riktades mot matematikundervisningen. Resten av enkäten bestod av frågor som gällde arbetssättet i matematiken, vilken nivå eleverna befann sig på samt föräldrarnas utbildning. Vid jämförelsen mellan min och tidigare undersökning visade det sig att eleverna i min undersökning generellt var positivare till både skolan och matematiken. Kunskapsskolans elevers åsikter om arbetssättet i matematik visade sig vara mycket positivt och de flesta ansåg sig inte sakna någonting i matematikundervisningen. Betygen var väldigt spridda och fastän en del av eleverna hade svårt för matematik var även de positivt inställda till ämnet. Den framtida forskningen inom nivågruppering borde fokusera mer på observationer av undervisningstillfällena. Genom dessa observationer kan sedan förhoppningsvis följande frågor besvaras: Hur fångas eleverna upp? Hur skiljer sig undervisningen åt på de olika nivåerna? Tar man hänsyn till att vissa barn kräver andra inlärningsmetoder än de traditionella?