Search

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett historiskt perspektiv undersöka tidskriften DramaForum. Med socialkonstruktionell ansats genomförs två delundersökningar, en narrativ och en diskusanalytisk, av tidningens plats i svenska dramahistoria. För det första tar studien del av redaktörens berättelse om omständigheterna runt tidningens start, livsålder och nedläggning. redaktörens berättelse analyseras med narrativ metod och presenteras i form av episk dikt med skaldens kommentarer. För det andra undersöker studien dramapedagogiken ur identitetsperspektiv och undersöker vilken syn på dramapedagogiken som speglas i inledarna till DramaForum. Studien analyserar diskurserna som träder fram i tidskriftens inledare och beskriver/skapar dramats identitet i Sverige 2004-2016. Studien drar slutsats att dramats identitet framstår som en syntes av olika delar: Stridslysten Kämpe, Färgrik Växthus, Allkonstverk och Demokratins Röst. Ämnets mångfalld, starkapersonligheter och förgrundsgestalter, brinnande itresse för demokratiska frågor höjer dramats status och förstärker dramapedagogernas självbild. De framstående diskurserna Dramats kamp, Dramats kraft, Färgrik drama och hinder på vägen kan kopplas till framträdande teman i redaktörens berättelse om svåra utmaningar, starka personligheter, dynamiska tiden, gemensamt arbete och intentionen att förändra världen till en bättre plats. Utifrån Hammaréns och Johanssons begrepp kan diskurser och teman i redaktörens berättelse vävas samman till en enhetlig bild av drama i Sverige under 2004-2016 och blir till "broar" som kopplar drama till den sociala. kulturulla och utbildnings-omvärlden.

Syftet med denna studie är att undersöka hur elever upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids. Detta undersöks med hjälp av enkäter som alla lågstadieelever på en vald skola har besvarat, samt med hjälp av tre semistrukturerade djupintervjuer med tre barn från olika klasser. Resultatet visar att barn upplever sina möjligheter till delaktighet och inflytande på fritids som begränsade av olika förutsättningar, exempelvis tid, personaltäthet och tillgång till lokaler. Studien kan inte påvisa några samband mellan styrda former av elevdemokrati och barnens upplevelser av delaktighet och inflytande. Barn upplever att de har goda möjligheter att framförhandla sina önskemål i samtal med personal och är genom dessa samtal delaktiga i utformningen av fritidsverksamhet.