Search

The purpose of this study is to compare a concrete slab on ground with a Koljernfoundation based on the given aspects of climate impact, cost, and time. The goal of the study is to identify obstacles and opportunities for the construction industry to use alternatives to concrete slab in new construction of low-rise buildings. Currently, the construction and real estate sector account for 20 % of Sweden's greenhouse gas emissions. Concrete and steel contribute significantly to emissions and are materials that are included in concrete slabs, which is why the Koljernfoundation which consists of cellular glas and steel studs could be one of the solutions required to achieve climate neutrality. To achieve the purpose, a literature study has been conducted to create an overview of the foundation’s structures. A case study has been made to investigate the three aspects, and interviews have been held. The results showed that a concrete slab has about twice the emissions of a Koljernfoundation for the A1-A3 product stage. Therefore, the conclusion is that the Koljernfoundation is the most suitable option for the foundation of a low-rise building from a climate perspective. The time aspect is investigated for the first time in this study and the results show that the Koljernfoundation can make the building process more time-efficient if there is no problem during the installation of the foundation. The results also show that for concreate slabs, the material cost is significantly lower than for the Koljernfoundation.

The purpose of this study is to compare a concrete slab on ground with a Koljernfoundation based on the given aspects of climate impact, cost, and time. The goal of the study is to identify obstacles and opportunities for the construction industry to use alternatives to concrete slab in new construction of low-rise buildings. Currently, the construction and real estate sector account for 20 % of Sweden's greenhouse gas emissions. Concrete and steel contribute significantly to emissions and are materials that are included in concrete slabs, which is why the Koljernfoundation which consists of cellular glas and steel studs could be one of the solutions required to achieve climate neutrality. To achieve the purpose, a literature study has been conducted to create an overview of the foundation’s structures. A case study has been made to investigate the three aspects, and interviews have been held. The results showed that a concrete slab has about twice the emissions of a Koljernfoundation for the A1-A3 product stage. Therefore, the conclusion is that the Koljernfoundation is the most suitable option for the foundation of a low-rise building from a climate perspective. The time aspect is investigated for the first time in this study and the results show that the Koljernfoundation can make the building process more time-efficient if there is no problem during the installation of the foundation. The results also show that for concreate slabs, the material cost is significantly lower than for the Koljernfoundation.

Denna handbok beskriver relevansen av och tillvägagångssättet att planera och förvalta solcellsparker att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med särskild fokus på jordbruk. Med utgångspunkten i hänsynshierarkin beskrivs hur målet om netto noll eller netto positiv påverkan kan integreras i solcellsprojektens olika faser. Centralt är att placeringar på mark med höga naturvärden ska undvikas. Planeringsfasen för nya solcellsparker behöver ta avstamp i de lokala förutsättningarna avseende befintliga naturvärden, potentialen för jordbruk och sociala och rekreativa värden. Sedan ska solcellsparken utformas så att solelproduktion och biologisk mångfald, jordbruk och/eller andra ekosystemtjänster kan samexistera. Detta kan underlättas genom zonindelningar och val av lämplig solcellsmontering och lämpliga solcellspaneler. Även framtagande av skötselplaner i ett tidigt skede bidrar till en anläggning som har goda förutsättningar att skapa multifunktionella värden. Anläggningsfasen ska utföras så att minimal påverkan sker på naturen och marken, till exempel genom att undvika vissa årstider, att hålla skyddsavstånd och undvika markpackning. Driftfasen handlar om rätt skötsel, så att den önskade biologiska mångfalden kan frodas och/eller att jordbruket är produktivt och att de olika aktiviteter kan hanteras effektivt sida vid sida. För att inspirera och ge konkret guidning innehåller handboken åtgärdsbibliotek för ekovoltaiska system (d.v.s. kombinationer av ökad biologisk mångfald och reglerande, kulturella och/eller stödjande ekosystemtjänster med solcellsinstallationer) och agrivoltaiska system. Solcellstekniska lösningar och deras påverkan på förutsättningar för framförallt jordbruk, men även biologisk mångfald, beskrivs också i mer detalj i handboken., Denna handbok har tagits fram inom projektet Eko-Sol, som finansierats av Energimyndigheten

Denna handbok beskriver relevansen av och tillvägagångssättet att planera och förvalta solcellsparker att gynna biologisk mångfald och ekosystemtjänster, med särskild fokus på jordbruk. Med utgångspunkten i hänsynshierarkin beskrivs hur målet om netto noll eller netto positiv påverkan kan integreras i solcellsprojektens olika faser. Centralt är att placeringar på mark med höga naturvärden ska undvikas. Planeringsfasen för nya solcellsparker behöver ta avstamp i de lokala förutsättningarna avseende befintliga naturvärden, potentialen för jordbruk och sociala och rekreativa värden. Sedan ska solcellsparken utformas så att solelproduktion och biologisk mångfald, jordbruk och/eller andra ekosystemtjänster kan samexistera. Detta kan underlättas genom zonindelningar och val av lämplig solcellsmontering och lämpliga solcellspaneler. Även framtagande av skötselplaner i ett tidigt skede bidrar till en anläggning som har goda förutsättningar att skapa multifunktionella värden. Anläggningsfasen ska utföras så att minimal påverkan sker på naturen och marken, till exempel genom att undvika vissa årstider, att hålla skyddsavstånd och undvika markpackning. Driftfasen handlar om rätt skötsel, så att den önskade biologiska mångfalden kan frodas och/eller att jordbruket är produktivt och att de olika aktiviteter kan hanteras effektivt sida vid sida. För att inspirera och ge konkret guidning innehåller handboken åtgärdsbibliotek för ekovoltaiska system (d.v.s. kombinationer av ökad biologisk mångfald och reglerande, kulturella och/eller stödjande ekosystemtjänster med solcellsinstallationer) och agrivoltaiska system. Solcellstekniska lösningar och deras påverkan på förutsättningar för framförallt jordbruk, men även biologisk mångfald, beskrivs också i mer detalj i handboken., Denna handbok har tagits fram inom projektet Eko-Sol, som finansierats av Energimyndigheten

The aim of this thesis is to find strategies to mitigate the negative effects of an increased temperature and apply them in a design proposal to an urban space of social importance. The chosen site was Kungsträdgården, which is located in central Stockholm, Sweden. Climate change is a contested political debate and a global issue. The United Nation’s Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) has in recent years established that it is with 95% certainty human activities that is causing the change in the global climate. The impacts will affect people and ecosystems around the world and the effects will be most noticeable in cities. Cities generally experience a higher temperature than their non-urban surroundings. This phenomenon is referred to as the Urban Heat Island effect (UHI). The elements, which increase the temperature in cities, are the large amount of impervious surfaces, buildings, lack of green spaces and the large amount of traffic. In order to define mitigating strategies, literature studies to determine what elements that help decrease temperature were conducted. The strategies to decrease temperature included vegetation such as trees and open grass, biodiversity, location of the green space and wind corridors. They also included water features such as fountains and ponds with vegetation. Vegetation at several levels are important for maximum cooling effect and to allow the cool air to spread. Along with the literature study, a site study were conducted to determine the physical features of the site today (2017). This to understand what is heating and cooling the space. Although people are major contributors to climate change, cities are spaces made by and for people. Therefore, this work does not only focus on the climate aspects of the site, but the social aspects as well. Thus, social studies were conducted to determine how the space is used. This thesis is an attempt to try out solutions for temperature decrease and to learn what is required, Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett socialt viktigt stadsrum kan anpassas till ett framtida varmare klimat samtidigt som de sociala värdena bibehålls. Detta genomfördes genom att hitta strategier för att lindra de negativa effekterna av en höjd temperatur och att sedan använda dessa i en gestaltning av Kungsträdgården i Stockholm; ett offentligt stadsrum med ett högt socialt värde. Klimatförändringar är idag en aktuell politisk debatt och ett stort globalt problem. FN’s klimatpanel, IPCC, har under senaste åren klargjort att det är med 95 % säkerhet mänsklig aktivitet som har orsakat förändringarna i det globala klimatet. Effekterna av klimatförändringarna kommer att påverka människor och ekosystem världen över och de kommer vara tydligast i städerna. Detta på grund av att städer är ömtåliga system som lätt tar skada vid externa förändringar eller påfrestningar. Samtidigt är städerna en stor bidragande faktor till vårt allt varmare klimat, eftersom de är källor till stora koldioxidutsläpp. Städer har ett generellt varmare klimat än den omkringliggande landsbygden. Detta fenomen kallas urbana värmeöar och beror på den höga andelen ogenomsläppliga ytor, byggnader, brist på grönytor och mycket trafik. De strategierna vi fann för att sänka temperaturen innefattade vegetation där träd kombineras med öppna gräsytor, en hög biodiversitet, placeringen av vegetationsytorna samt vindkorridorer. Övriga temperatursänkande strategier vi fann var även vattenelement som fontäner och dammar med vegetation i anslutning. Att ha vegetation i olika nivåer och lager är också viktigt för att maximera kylningseffekten och för att hjälpa den kalla luften att spridas till ett större område. Tillsammans med en litteraturstudie gjordes en platsundersökning av Kungsträdgården för att klargöra de fysiska förutsättningarna idag (2017) för att förstå vad som värmer och kyler platsen. Eftersom vi valde att behålla Kungsträdgården som en viktig social plats, genomförde vi även en social

Syftet med uppsatsen är att komma fram till hur och varför urbana miljöer fungerar med avseende på mänsklig aktivitet och vilka element som krävs för att en plats ska uppfattas som aktiv. För att göra det valde vi en plats med lite mänsklig aktivitet, Vardagsrummet i Uppsala, för att se vad som fungerade och saknades där. Med social hållbarhet som utgångspunkt ville vi ta reda på vad som kan bidra till mänsklig aktivitet i urbana miljöer och även faktorer som är avgörande för hur mycket en plats används och upplevs. En teoristudie gjordes och på platsen genomfördes platsobservation och ELA-observation för att studera hur Vardagsrummet fungerade med avseende på den mänskliga aktiviteten. Vidare gjordes intervjuer med utvalda huvudaktörer för gestaltningen av rummet. Jan Gehls 12 kvalitetskriterier för aktiva stadsrum användes som en avprickningslista över vilka faktorer som finns och saknas Vardagsrummet. Vidare gjordes skisser på tillägg till den befintliga gestaltningen på platsen som vi ansåg skulle kunna höja den mänskliga aktiviteten. Vårt resultat visar att det är en kombination av faktorer som gör att Vardagsrummet upplevs som tomt. Att platsen är en passage men har många bänkar som inte används förstärker känslan av att det är få som använder platsen. Slutligen diskuterades de avgörande faktorerna vid gestaltning av en urban miljö för att människor ska använda platsen. Dessa faktorer är var platsen ligger i förhållande till andra funktioner och stråk, attraktioner utöver platsens utformning som verksamhet i bottenvåningarna samt om platsen skapar ett bestående intryck hos sina besökare., The purpose of this thesis is to identify how and why urban spaces function in relation to human activity and which elements are essential in creating an environment we experience as active. To accomplish this, we studied a place with little human activity, Vardagsrummet in Uppsala, to detect what worked and what was missing there. Taking social sustainability as a starting point, we wanted to find out what may contribute to human activity in urban environments and also which factors are crucial to how much space is used and how it is perceived. Theoretical research, a site observation and an ELAobservation was done to investigate how Vardagsrummet functions in terms of human activity. Furthermore, we interviewed operators responsible for the design of Vardagsrummet. Jan Gehl’s 12 quality criteria on active urban spaces were used as a checklist of existing factors and factors that are missing in Vardagsrummet. Futhermore, we made basic sketches to show additions to the current design in Vardagsrummet which we thought could enhance the human activity there. Based on our results we could determine that there is a combination of factors that contribute to why Vardagsrummet is perceived as empty. The fact that the site is a passage but has many unused benches reinforces the impression that there are few who use the space. Finally, we discussed the key factors in designing an urban environment to encourage human activity. These factors include where the site is located in relation to other functions and routes, attractions in addition to the design of the site such as the ground floor activities and that the site itself creates a lasting impression on its visitors.