Search

Energieffektivisering av byggnadsbeståndet är en viktig del av EU:s klimatarbete, och systemet med energideklarationen (EPC) är ett centralt politiskt verktyg för ändamålet. Forskningen om hur EPC påverkat fastighetsmarknaden är dock inte helt entydig. Fastän statistisk forskning huvudsakligen tyder på ett samband mellan en högre energiklass och en högre köpeskilling, marknadsförs inte energiklassen som en lönsam grön strategi. Genom att intervjua svenska fastighetsaktörer om deras syn på och användning av energideklarationen ämnar denna studie undersöka om EPC-märkningen (energiklassen), som ingår som ett obligatorium i alla försäljnings- och hyresannonser, spelar någon roll för betalningsvilja och investeringsbeslut. I det fall det finns en lönsamhet i energieffektivitet borde energideklarationen vara ett värdefullt informationsverktyg. Den borde dessutom leda till en kontinuerlig förbättring av energiklasserna i det svenska byggnadsbeståndet och på lång sikt bidra till att uppnå klimatmål på nationell och internationell nivå. År 2022 väntas tillägg till befintlig EU-lagstiftning som kommer öka fokus på energieffektivisering för att uppnå de globala klimatmålen, vilket gör det än mer angeläget att utreda EPC-systemets tillämpning och potentiella fördelar på den svenska fastighetsmarknaden. Resultaten av denna studie visar att EPC-märkningen inte har haft en speciellt stor inverkan på marknaden sedan den infördes eftersom den inte skapar ekonomiska incitament att investera i energieffektivitet, och de energieffektiviseringsåtgärder som deklarationen föreslår är alltför generiska och bristfälliga. På det hela taget har deklarationen en svag ställning och är för närvarande främst begränsad till en formalitet. Värdet av en bra energiklass kommer dock sannolikt att öka till följd av implementeringen av EU-taxonomin, och denna ökning beror till stor del på de finansiella fördelar en bra energiklass kan medföra. Resultaten i denna uppsats ifrågasätter ett energiklassningssystem i Sverige som inte fungerar som det ska eftersom det inte bidrar till att öka energieffektiviteten i det svenska byggnadsbeståndet, och understryker vikten av kompletterande politik som kan uppmuntra investeringar i rätt riktning. Improving the energy efficiency of the building stock is an important part of the EU's climate work, and the Energy Performance Certificate (EPC) scheme is a key policy tool for this purpose. Research on the impact of the Energy Performance Certificates (EPC) on the real estate market is not entirely clear. While statistical research mainly suggests a correlation between a better energy class and a higher price, the energy class is not being marketed as a profitable green strategy. By interviewing Swedish real estate actors about their views on the energy performance certificate (EPC) this study seeks to investigate whether the EPC label, which is included as a mandatory element in all sales and rental advertisements, plays a role in willingness to pay and investment decisions. If there is a profitability in energy efficiency, the EPC should be a valuable information tool. In addition, it should lead to a continuous improvement of the energy performance of the Swedish building stock, and in the long term contribute to achieving climate goals at national and international level. In 2022, amendments to existing EU legislation are expected that will increase the focus on energy efficiency to achieve the global climate goals, making it even more urgent to investigate the application and potential benefits of the EPC scheme in the Swedish real estate market. The result of this study shows that the EPC label has not had a significant impact on the market since its introduction, since it does not create financial incentives to invest in energy efficiency and since the energy efficiency improvement measures proposed by the declaration are too generic and insufficient. On the whole, the energy performance certificate has a weak position and is currently mainly limited to a formality. However, the value of a good energy class is likely to increase as a result of the implementation of the EU taxonomy, and this transition is largely dependent on the financial benefits a good energy rating can bring. The findings of this paper call into question an energy labeling scheme in Sweden that is not working as it should, that is, to increase energy efficiency in the Swedish building stock, and underline the importance of complementary policies that can encourage investment in the right direction.

För många av dagens kommersiella hyresgäster och fastighetsägare är det viktigt med organisatorisk skalbarhet för att kunna anpassa sin verksamhet eller fastighet efter ändrade omständigheter. Detta har flera orsaker. Bland annat det snabbt föränderliga samhälle vi lever i, delvis sprunget ut den senaste tidens digitalisering och globalisering. Många företag kämpar dessutom för sin överlevnad på en hyresmarknad som favoriserar långa och fasta hyresstrukturer. Samtidigt har vår strävan efter hållbarhet konkretiseras allt mer på fastighetsmarknaden och tar sig bland annat uttryck i form av olika delningsekonomiska lösningar som har förändrat synen på traditionella kontor och avtal samt enformiga fastighetsanvändningar. Det finns en ny efterfrågan på hyresmarknaden som kräver en ökad nivå av fastighetsstrategisk flexibilitet. Denna uppsats ämnar definiera olika sätt att öka flexibiliteten i kommersiella kontor, fastigheter och hyreskontrakt och framförallt ta fasta på de möjligheter som skapas såväl som potentiella risker. Genom coworking tillåts kontorshyresgäster att hyra kontorsyta under flexibla former samtidigt som de kan åtnjuta ett ökat nätverkande och andra sociala förmåner. Multi- och mixed-use är benämningen på sådana flexibla fastigheter som byggs för att långsiktigt kunna inrymma olika funktioner vid olika tidpunkter eller simultant. De flexibla kontrakten avser i denna uppsats traditionella kontrakt som tillfogats realoptioner vilka tillåter en ändring av det avtalade innehållet, eller kontrakt som digitaliserats i en blockkedja. Studien visar att flexibilitet som produkt har stor potential att låsa upp den kommersiella hyresmarknaden och underlätta för en delningsekonomisk utveckling där resurser nyttjas bättre och många företags chanser att överleva i framtiden ökar. Flexibiliteten skapar inte bara värden för hyresgäster utan även hyresvärdar och fastighetsägare kan profitera på flexibiliteten. Detta kräver emellertid att aktörerna har de rätta förutsättningarna för att riskerna inte ska bli för stora och flexibiliteten ett vågspel. Sammanfattningsvis har det flexibla kontoret, den flexibla fastigheten och det flexibla hyreskontraktet potential att bidra till en socialt och ekonomiskt hållbar marknad, och skapa mervärden för de som gör allt rätt. To many of today’s commercial tenants and real estate owners it is crucial with an ability to adjust their business or property to new circumstances. This is due to several reasons. For instance, the rapidly changing society caused by digitalisation and globalisation and the fact that many companies are struggling to survive on a market that favors long and rigid rental structures. Furthermore, the trend of sustainability is partly expressing itself through the growing sharing economy. All together the attitude towards traditional offices and leases as well as a uniform use of buildings has changed and a new demand for strategic flexibility has formed on the market. This study aims to define different ways to increase the flexibility in commercial offices, properties and leases and foremost to find out the possibilities and risks that follows and thereby to whom and when it would be beneficial. Coworking allows tenants to rent office space with flexible conditions while being able to appreciate the social benefits. Multi- and mixed-use are adaptable properties designed to accommodate various functions at different times or simultaneously. The flexible leases in this study refers to leases including real options as well as smart contracts made possible by the blockchain technology. The study shows that flexibility as a product has a great potential to unlock the commercial rental market and facilitate a development of the sharing economy where resources are used more efficiently, and businesses are increasing their chances to survive. Flexibility incorporated in real estate is not only valuable to tenants but also to landlords and property owners. This however requires the right circumstances to limit the risk and ensure that the flexibility does not become a venture. In conclusion, the flexible office, the flexible property and the flexible lease can contribute to a socially and economically sustainable market and create additional value for those applying it right.