Search

BackgroundImprovement work can be used in preschools to enrich outdoor environment for children’s better health. Effective improvement work can facilitate the necessary changes, but little is known about professionals’ experiences of participation in improvement interventions. The aim was to evaluate how preschool staff experience quality improvement work, using the Breakthrough Series Collaborative improvement programme, to enhance outdoor environments.MethodsAn improvement intervention using a breakthrough collaborative was performed at 9 preschools in Sweden and examined with a longitudinal mixed method design. Staff completed questionnaires on 4 occasions (n=45 participants) and interviews took place after the intervention (n=16 participants).ResultsThe intervention was successful in the sense that the staff were content with the learning seminars, and they had triggered physical changes in the outdoor environment. They integrated the quality improvement work with their ordinary work and increasingly involved the children. The staff tested improvement tools but did not find them entirely appropriate for their work, because they preferred existing methods for reflection.ConclusionsThe challenges in quality improvement work seem to be similar across contexts. Using the Breakthrough Series Collaborative in a public health intervention is promising but needs to be integrated with preunderstandings, current reflections and quality tools and models.

Resultaten från projektet ”High Chaparral, historiekommunikation och formell/informell utbildning” pekar på såväl utmaningar som möjligheter i samarbetet mellan skola och historiekommunicerande edutainmentinstitutioner. Relationen till historien odlas på många samhälleliga arenor. I studien står västerntemaparken High Chaparral i fokus. Parken har traditionellt erbjudit underhållning men har, särskilt sedan 2013 och framåt, tagit aktiva steg mot att bredda sig genom att arbeta efter ledorden lärande, äkthet och delaktighet. Som del av satsningen erbjuder parken numera särskilda upplägg för skolor som besöker parken, där tanken är att lek och lärande ska gå hand i hand. Satsningarna har primärt riktats mot årskurserna 4–6. I temaparken blandas inslag av fakta och fiktion. Historisk faktainformation om 1870-talets USA erbjuds framförallt genom informationsskyltar, men förekommer också i vissa aktiviteter. Barnens förkunskaper om tidsperioden framstår dock generellt vara grunda, vilket delvis kan förklaras med att skolans styrdokument för årskurserna 4–6 inte omfattar parkens tematik. Skolans styrdokument för ämnet historia omnämner utöver faktakunskaper även färdigheter. Parkens aktiviteter förefaller dock inte heller anknyta till de delar av styrdokumenten som kretsar kring historiska färdigheter, vilka syftar till att utveckla verktyg för historiskt tänkande. Parkens förståelse av vad historiska färdigheter är tycks primärt vara inriktad på att barnen själva ska få pröva aktiviteter relaterade till den tidsepok temaparken speglar. Även om lärande är ett ledord för temaparkens ledning verkar begreppet vara fyllt med en egen förståelse av vad detta begrepp innebär. Länkningen till skolans styrdokument har i dessa delar stor utvecklingspotential. De föreställningar om tidsepoken som de besökande barnen både relaterar till och tar med sig från parken bygger på populärkulturens bilder av Vilda Västern; sådana som förekommer i till exempel västernfilmer, tv-serier, tecknade serietidningar eller datorspel. Under studiens gång har temaparkens ledord äkthet därför kommit att framträda som viktigt att också studera för att få en mer fullödig bild av hur barnen relaterar till historien i mötet mellan skola och temapark. Studien visar att barnen primärt knyter an till det de känner till sedan tidigare, vilket har visat sig vara just populärkulturens bilder av tidsepoken. Det tycks också vara denna typ av konstruktiv autenticitet, där betraktaren är en aktiv part i värderingen av autenticiteten, som parken primärt är inriktad på att underblåsa i sitt arbete med ledordet äkthet. Objektiv autenticitet, där autenticiteten istället fastställs av expertis, tycks i hög grad vara frånvarande. Detta betyder inte att barnen inte lär sig något vid ett besök i parken. Barnen uppvisar stor entusiasm för parkens tematik. Barnen relaterar också till historien genom att länka det de upplever till sina tidigare erfarenheter. Slående i studien är dock hur lärandet i en historisk temapark som High Chaparral inte enbart kretsar kring historia. Flera möjligheter till andra former av lärande, bortom historieämnet, förekommer. Såväl lärande kring engelska språket, fysik och idrott har noterats. Ett besök hos en aktör som spontant kan ses som strikt historierelaterad, kan i själva verket generera ett snarast ämnesöverskridande lärande. High Chaparral, historiekommunikation och formell/informell utbildning

På senare år har ett antal program som t.ex. Community Parent Education Program (COPE) initierats för att främja barns hälsa och psykosociala utveckling. COPE är ett manualbaserat program som ofta används som del i de föräldrautbildningar som ges i invandrartäta områden. COPE utvecklades i Kanada och vid användningen i Sverige översätts materialet. Program erbjuds på språk som t.ex. arabiska och somaliska och när dessa kurser ges översätts materialet ytterligare. I artikeln undersöks vad som händer när ett manualbaserat program översätts och implementeras i svensk kontext. Studien visar att de samtalsledare som leder programmen strävar efter manualtrogenhet, men att översättningar och kulturella anpassningar sker för att de utrikesfödda deltagarna ska förstå programmet. Många föräldrar är dock nöjda med och känner sig stärkta i sitt föräldraskap efter att ha genomgått COPE programmen. Föräldrastöd i mångkulturella möten: förhandlingar mellan stat, professionella och föräldrar

The present article explores how “the active, competent child capable of autonomous action” is enacted through the methodological consequences of participant observations. The underlying idea is to investigate what ethnographic participant observations can tell us about child culture. Methodological choices and the ways in which researchers approach a field are not neutral processes. Moreover, the methodological choices made produce the ‘realities’ of the topic under study. The article highlights how a research project’s methodological outline, the way the field was approached, and the way the researcher and research participant interacted during the study enacted notions of the active, competent child capable of autonomous action in child culture. This is done by exploring – using detailed analyses of a single example – how research methodologies, in general, and participant observation, in particular, can tell us something about a research topic. L’enfant actif, compétent et capable d’autonomie : qualité intrinsèque ou résultat d’un processus de recherche ? Nous proposons dans le présent article d’explorer comment la conception de l’enfant actif, compétent et capable d’autonomie dans ses actions peut être interprétée à la lueur des choix méthodologiques effectués, lesquels exercent une influence directe sur les conclusions de recherche en situation d’observation participante. L’idée sous-jacente à cette étude est d’examiner ce que l’observation participante de type ethnographique peut nous apprendre sur la culture enfantine. Les choix méthodologiques ainsi que la façon dont les chercheurs abordent leur domaine de spécialité sont loin d’être neutres. De plus, ces mêmes choix méthodologiques actualisent en quelque sorte la réalité du sujet à l’étude. Notre article met en évidence la façon dont l’intersection des grandes lignes méthodologiques d’un projet de recherche, de l’approche privilégiée et des interactions chercheur-participant lors de l’étude conditionne la notion-même d’enfant actif, compétent et capable d’agir de manière autonome dans le domaine de la culture enfantine. À partir de l’analyse détaillée d’une étude de cas, nous envisagerons ce que les méthodologies de recherche en général et l’observation participante en particulier nous apprennent sur la conduite d’une recherche. Kultur för och av barn

Användning av telemedicin förväntas möjliggöra tillgång till expertråd oavsett var patienten eller läkaren befinner sig geografiskt. Utifrån intervjuer med specialistläkare vid ett universitetssjukhus analyseras i artikeln hur en form av telemedicin – multidisciplinära videokonferenser mellan olika sjukhus – påverkar beslut och relationer i vården. Begrepp som artikuleringsarbete, tyst integrering och skript används för att förstå beslutsfattandet på distans. Artikeln visar att effektivitet i vården kan tolkas på olika sätt och tar upp hur samarbete mellan specialområden uppfattas. Den visar också på ambivalenser vad gäller centralisering eller decentralisering av medicinsk kunskap mellan sjukhus med teknikens hjälp.

Forskning pekar på att övergången till föräldraskap ofta skapar stress hos de nyblivna föräldrarna. Denna stress kan ha negativa effekter på såväl föräldrarnas egen hälsa som på barnets välmående. Forskning pekar också på att olika former av sociala nätverk kan fungera stödjande och minska denna stress genom att erbjuda emotionellt, informativt och instrumentellt stöd, i form av till exempel ekonomiska bidrag, hjälp med barnomsorg och hushållsarbete. Det är på grund av olika samhällsförändringar inte självklart att alla föräldrar i dagens samhälle har tillgång till stödjande nätverk i form av familj, släkt eller vänner. Många föräldrar deltar dock i olika babyaktiviteter och i studien undersöks om och hur föräldrar med små barn upplever att dessa aktiviteter erbjuder dem stöd. I studien intervjuas tjugo föräldrar och det framkommer att majoriteten av dessa deltar återkommande i flera babyaktiviteter och då särskilt i öppna förskolan och aktiviteter som arrangeras av olika religiösa samfund. I rapporten visas att babyaktiviteter erbjuder föräldrarna en möjlighet att bryta den isolering de upplever att de hamnar i när de får barn samt ger dem en chans att möta nya vänner. Babyaktiviteter ger dem möjlighet att utbyta erfarenheter och information samt normaliserar deras känslor inför föräldraskapet och deras egna upplevelser. Babyaktiviteter ger dessutom föräldrarna välbehövd avlastning då de får hjälp att aktivera sina barn under en del av dagen. I studien pekas dock på att inte alla föräldrar upplever att babyaktiviteter fungerar stödjande för dem. Slutsatsen blir trots detta att dessa aktiviteter ofta fyller en viktig funktion för föräldrar med små barn och erbjuder ett värdefullt stöd i deras föräldraskap. The transition to parenthood often creates a great amount of stress among new parents. This stress can have negative effects on both the parents' and their child's wellbeing. A vigorous social network can be important in trying to handle problems by providing information as well as emotional and instrumental support. Given the societal changes that have taken place, it is questionable whether all parents today have this kind of social network. However, many parents of young children in Sweden are involved in various baby activities and the study examines whether and how parents feel these baby activities offer them support. The majority of parents interviewed for the present study take part in many recurrent baby activities. Baby activities offer parents an opportunity to break the isolation they feel they fall into when they are home with children and give them a chance to meet new people. The activities allow them to exchange information and to normalize their feelings about parenting. Baby activities also help parents activate their children during part of the day. Not all parents feel that baby activities offer them support. Still, on the whole these activities are important to parents with young children and provide them valuable support in their parenting.

Barn i Sverige deltar i många olika produktiva aktiviteter. Många vuxna och barn är dock tveksamma till om barn verkligen utför ”riktigt” arbete. Artikeln visar att arbete är ett mångtydigt begrepp ur barnens synvinkel. I artikeln visas att barn i Sverige arbetar, men barnen är osäkra på om deras aktiviteter verkligen är ”riktigt” arbete. Riktigt arbete är sådant vuxna gör på den formella arbetsmarknaden. Barn hjälper till. Barnen vidgar dock betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. En definition jämställer arbete med formellt, betalt förvärvs och yrkesarbete. Den andra är mer inkluderande. Den rymmer även obetalt och informellt arbete. Här inkluderar barnen utbildande aktiviteter som skola och fritidsaktiviteter. Arbetsbegreppet inkluderar således även former av identitetsarbete. Den dubbla innebörd barnen lägger i termen arbete understryker att arbete inte bara är en del av barndomen här och nu, utan en framåtriktad aktivitet som leder dem till det framtida vuxenlivet.

Föreliggande arbete är en etnografisk studie av barn, barndom och arbete i Sverige. Studien var förlagd till två samhällen, ett på landsbygden och ett nära en stor svensk stad. I studien undersöks hur barndom konstrueras i dagens Sverige. I studien används ett barnperspektiv och fokus är på barnens definitioner av arbete. I studien undersöks hur barnen förstår de olika aktiviteter i vilka de deltar i sitt vardagsliv, vilka aktiviteter barnen menar är arbete och varför. I studien undersöks vilka motiv barnen har för att delta i de olika formerna av arbete. Sammanlagt deltog 100 barn i klass 4-9 i studien. Materialet till studien samlades in mellan 2004-2006. Materialet samlades i under ett fältarbete där metoder som gruppintervjuer, enkäter och tidsdagböcker användes. Material samlades också in med hjälp av deltagande observation, genom att barnen tog bilder med engångskameror samt skrev essäer och ritade teckningar. Dessa metoder användes för att öka barnens möjligheter att delta och påverka forskningsprocessen samt för att lyfta fram barnens perspektiv vad gäller arbete. Studien visar att arbete är ett mångtydigt begrepp. Barnen vidgar den traditionella betydelsen av arbete och använder två olika definitioner av arbete. Den ena är en definition där arbete jämställs med formellt, betalt förvärvsarbete, ett jobb. Den andra definitionen är mer inkluderande. I denna ryms både betalt, obetalt, formellt och informellt arbete. I denna definition inkluderar barnen dessutom utbildande aktiviteter såsom skola och fritidsaktiviteter vilka innehåller element av lärande. Detta arbetsbegrepp inkluderar således även olika former av identitetsarbete. Studien illustrerar att barnen genom sina aktiviteter bidrar till konstruktionen av barndomen samt understryker den roll arbete spelar i denna konstruktion. This is an ethnographic study of children, childhood and work in Sweden. The study was conducted in two communities, one rural and one urban, and it explores how childhood is constructed in contemporary Sweden. The study uses a child perspective and focuses on the children’s definitions of work. It investigates how children understand the different activities in which they take part in everyday life and which activities they understand as work and why. Furthermore, it investigates children’s incentives for engaging in various forms of work. In total, 100 schoolchildren in grades 4-9 participated in the study. The material used was collected during 2004-2006. During the fieldwork, material was collected through group interviews, questionnaires and time diaries, through participant observation and the use of disposable cameras and children’s essays and drawings. The methods were chosen to increase the children’s possibilities to participate and influence the research process and to highlight the children’s perspective on work. The study shows that work is a multifaceted concept. The children broaden our traditional definition of work, using two concurrent definitions. One definition equates work with formal, paid, gainful employment – a job. The other definition is more inclusive, accommodating paid, unpaid, formal and informal work. Moreover, in the latter definition, children also include educational activities such as school and spare time activities that involve an element of learning. Thus, various forms of identity work are also included in the concept of work. The study illustrates children’s contribution to the social construction of childhood and underlines the role work plays in this construction.