Search

Den här boken handlar om hur växter, trädgårdar och trädgårdshantverk i vår tid görs till kulturarv och tar plats på marknader av olika slag. Här pågår ett ständigt prövande av vad som i olika avseenden betraktas som vitalt nog, appellerar till aktuella trender, har tillräckligt intresseväckande namn eller på annat sätt är gångbart. Utifrån en rad exempel på kulturarvsträdgårdar och kulturarvsväxter diskuterar författarna Katarina Saltzman, Carina Sjöholm och Tina Westerlund relationen mellan marknad och kulturarv, och i vad mån marknaden rentav kan vara del av en bevarandestrategi.

Den här boken handlar om hur växter, trädgårdar och trädgårdshantverk i vår tid görs till kulturarv och tar plats på marknader av olika slag. Här pågår ett ständigt prövande av vad som i olika avseenden betraktas som vitalt nog, appellerar till aktuella trender, har tillräckligt intresseväckande namn eller på annat sätt är gångbart.Utifrån en rad exempel på kulturarvsträdgårdar och kulturarvsväxter diskuterar författarna Katarina Saltzman, Carina Sjöholm och Tina Westerlund relationen mellan marknad och kulturarv, och i vad mån marknaden rentav kan vara del av en bevarandestrategi.

QC 20230615

QC 20220629Part of book: ISBN 978-1-912186-55-6, 978-1-912186-60-0

Can walking trails be understood not only as routes to history and heritage, but also as heritage in and of themselves? The paper explores the articulation of trails as a distinct landscape and mobility heritage, bridging the nature-culture divide and building on physical and intellectual movements over time. The authors aim to contribute to a better understanding of the geography of trails and trailscapes by analysing the emergence of the Swedish-Norwegian trail Finnskogleden. The trail is situated in the border region spanning the former county of Hedmark in present-day Innlandet County, south-eastern Norway, and Värmland County in mid-western Sweden, a forested area where Finnish-speaking immigrants settled from the 16th century to the early 20th century. Archives, literature, interviews, and field visits were used to analyse the emergence and governance of the trail. The main finding is the importance of continuous articulation work by local and regional stakeholders, through texts, maps, maintenance, and mobility. In conclusion, the Finn forest trailscape and its mobility heritage can be seen as an articulation of territory over time, a multilayered process drawing on various environing technologies, making the trail a transformative part of a trans-border political geography., Rörelsearvet: stigar och leder i hållbar och inkluderande kulturarvsförvaltning

“Garden phlox ‘Alma Jansson’ comes from a smallholding in Roslagen. It has been on the farm at least since 1939 when Stina Jansson moved in. It was her mother-in-law, Alma Jansson, who took care of the plants in the garden. ‘Everything comes from Grandma. She had such beautiful flowers’, said Stina. We do not know where she received or bought this variety, but it was not newly planted in 1939.” This story is told in marketing material for an old variety of garden phlox (Phlox paniculata), a perennial flower found and propagated within the Swedish programme for cultivated diversity, POM. Under their trademark Grönt kulturarv® (‘green heritage’) a number of heritage plants have been (re-)released on the market during the last five years – and there is clearly a demand. The story of Alma Jansson is now part of a product sold in nurseries all over Sweden.This article is based on an ongoing research project studying the intersection between heritage, markets and gardens. The project’s aim is to examine how cultural heritage is produced and articulated within contemporary, formal as well as informal, markets for garden-related items and services. Here, we focus on the ways in which storytelling is used as an articulation of heritage in the context of gardening, for plants as well as entire gardens. We show how stories are used also as tools to enhance the value of gardens with a history to visitors; connecting plants, places and gardening practices to people, past and present.

Gardeners have always used plants of different origins, moving them around to new environments, working hard to make the plants survive and thrive under new conditions. Certain plant varieties have proved to be particularly vital, have a long history as cultivars, and are today understood as heritage plants. Many have spread over centuries and are today regarded as ‘belonging’ and as more or less ‘natural’ . In some cases plants have spread too much, and have become acknowledged as a risk, labeled ‘invasive’ – potentially threatening local biodiversity. Lists have been created, defining degrees of invasiveness; ”war’ has been declared towards the most persistent invaders, and gardeners and the circulation of garden plants on the market have been blamed for not taking adequate responsibility for the effects of unintentional spreading. This paper is based on an ongoing research project focusing on the intersection between gardens, markets and heritage in Sweden. We have interviewed gardeners and professionals, and conducted field observations and document studies. When examining how heritage values are identified within gardening and on related markets, we have found that the debates on invasiveness are increasingly significant on the agenda. Here, boundaries are constantly crossed and some garden plants are in fact regarded simultaneously as heritage plants and as invasive plants. In this paper we want to discuss how such plants balance between heritageness and invasiveness. In-between plant vitality as a positive value and as a problem, these plants demonstrate the difficulties to cultivate and at the same time protect ‘nature’.

Att dela med sig av det som växer i ens trädgård kan betraktas som en enkel, vardaglig vänskapsgest eller helt enkelt ett sätt att bli av med något man inte själv har användning för. Det kan emellertid också ses som inslag i större och vidare sammanhang. Ett sätt att tolka fenomenet är att se det som del i en delningsekonomi; ett begrepp som under senare år allt oftare kommit att användas om de framväxande alternativa ekonomiska mönster som gör det möjligt att få tillgång till varor och tjänster utan att köpa dem (se t ex Ince & Hall 2018). I detta kapitel avser vi att diskutera trädgårdsinnehavares delning av växter dels som en motpol till den expanderande kommersiella marknaden för trädgårdsrelaterade produkter, dels som ett mer eller mindre medvetet förvaltande av växter med historia. Det händer att jag bytt plantor med ngn granne, diskret nupit ett skott eller en stickling på lämpligt ställe – kan även gälla fröer/frökapslar sensommar/höst. Släkt och vänner har skänkt av eget överflöd och de har fått av mig en annan gång. Utanför kolonilotter kan jag ibland hitta plantor som ”slitit sig”. I vår forskning om livet i nutida privata trädgårdar har vi hört många berätta att de gärna delar med sig av det de odlar. Det kan handla om småplantor, sticklingar och frön, liksom om frukt och annat som skördats i trädgården. Överflödet kan erbjudas vänner, grannar, släktingar och kollegor, men det även kan även spridas på olika typer av informella marknader, som växtloppis och växtbytarforum på internet. Flera berättar också om växter de fått från andra, eller tagit med sig från andra platser, och som därigenom bär på en särskild historia. Att dela med sig av plantor är en slags transaktion men det är också en social situation; genom delandets praktik skapas många olika slags värden och relationer. Vi lägger här fokus på hur människor i vardagliga sammanhang delar med sig av sina trädgårdsväxter i form av sticklingar, småplantor och delade växter. Vi tar stöd i internationel

I ett villaområde finns många olika slags gränser mellan ”mitt” och ”ditt”. I den här artikeln vill vi med utgångspunkt i villaträdgården diskutera exempel på hur sådana gränser tänjs och utmanas. En aspekt är att trädgårdens växter och djur överskrider tomtgränser. Växter vandrar exempelvis ibland in av sig själva, som välkomna tillskott, eller oönskade ogräs. Här är det särskilt intressant att reflektera över företeelser som ”ogräs” och ”främmande arter”. Vad händer när grannar har olika sätt att hantera ogräs och ohyra?Trädgårdsarbetet är inte min grej. Kanske beror det på spansk skogssnigel och kirskål. Förr satte jag blomfrö, plantor, grönsaker mm, men när allt blir uppätet av odjuren tröttnar man. Varje kväll under sommaren om det regnat går jag utmed planteringsspade och en mjölkkartong. Hugger dem (sniglarna) mitt itu och lägger den i kartongen. Räknar dem ibland, har fått ihop 150 st på en kväll. Mina grannar tror jag inte plockar upp dem och då hjälper det knappast att jag gör det. (Ur frågelistsvar LUF M 26222)Vi ser villaområdet som ett gemensamt landskap, med mer eller mindre uttalade normer och överenskommelser kring vad som är enskilt och vad som är gemensamt. Villaträdgården är ett slags halvoffentligt rum, där man till exempel kan ”låna” skugga från grannens träd, men också störas av grannens gräsklippare. Detta är en del av det sociala samspel som följer av att bo så nära varandra som man gör i ett villaområde.Vi kommer även att diskutera trädgårdens rum och gränser, och särskilt lyfta fram hur våra informanter talar om vad som betraktas som mitt och ditt utifrån hur man vill och kan avgränsa sig, bland annat genom konkreta gränsmarkeringar som häckar, murar och staket. Det kan vara avgränsningar för att markera det privata från det allmänna och det gemensamma men det kan också vara för att markera gentemot de närmsta grannarna. Vi ser även gränser för mitt och ditt inom en och samma trädgård. Eftersom så mycket av den egna trädgården egentligen är

Det är lätt att bli nyfiken om man promenerar längs gatan i ett villaområde med rader av trädgårdar där olika projekt, stilar, material och växter avlöser varandra. Här lever människor med skilda erfarenheter, drömmar och ideal. De skapar sina egna miniatyrvärldar men delar samtidigt ljud, dofter, synintryck och gränser. Ett eget utomhus men på många sätt ett gemensamt utomhus. I den här boken utforskas ideal, livssituationer och aktiviteter i villaområdenas trädgårdar. Blicken vänds mot det alldagliga och hemtama i en närgången granskning av hur enskilda människor bokstavligen formar sin egen kulturmiljö. Vad händer egentligen i trädgårdarna mellan husen i alldeles vanliga villakvarter? Vad görs, vem gör vad och vad blir kanske ogjort? Ja, vad betyder egentligen villaträdgården för dem som bebor, skapar, sköter och använder den? Boken ger inblickar i en vardagsvärld där variationerna är större och dimensionerna betydligt fler än vad man vid första anblicken kan tro. I marknadsföring och media presenteras ofta en idealbild av trädgården som en plats för njutning och avkoppling. I praktiken blir den inte sällan en plats där ogräsen frodas och arbetsuppgifterna hopar sig. Trädgårdsdrömmar av skilda slag föder olika slags projekt och olika sätt att lära och pröva sig fram i samspel med det som lever och växer.Etnologerna Carina Sjöholm och Katarina Saltzman och landskapsarkitekten Allan Gunnarsson har i ett forskningsprojekt undersökt vad människor gör med och i sina trädgårdar. Deras berättelse om ett eget utomhus leder inte bara in genom trädgårdsgrinden utan också ut i den samtid och det samhälle som villaträdgården är en del av.

Despite their rootedness, plants do move and are moved between different places in the garden, and from one garden to another. In many private gardens there are plants with a history, and owners who tell stories about how they were brought in from a different location, for example from an old relative or from a journey. These plants are often regarded as relics or souvenirs, and receive special attention and care. Other plants move by themselves in and between gardens, through spreading seeds, winding roots or rhizomes. In some situations they can be regarded as welcome gifts and contributions, in other situations as fierce intruders that need to be controlled. Some plants are in some gardens regarded as useful and pretty, and in other gardens despised as weeds. Some gardeners describe their fight against specific weedsin terms of a continuous war.This chapter will discuss people’s relations to plants in motion, moving within and between gardens. It is based on a trans-disciplinary research project, examining the complex interactions between people, plants and other actors in contemporary, private gardens in Sweden. Gardens involve many kinds of movement and motion; changes connected to the cycles of the year, of day and night, life cycles of individuals, intermingled and combined with decisions and actions of human and non-human actors.

”Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv” är en populärvetenskaplig bok om naturen i samtida vardagskultur. Den bygger på människors egna erfarenheter och berättelser och utgår från ett rikt och mångsidigt material som samlats in över hela Sverige. I Naturen för mig medverkar forskare från de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet. Med etnologiska perspektiv undersöker de naturen som en del av människors vardag och kultur. Artiklarna varvas med citat, berättelser, teckningar och fotografier. Utgiven i samarbete mellan Institutet för språk och folkminnen och Folkslivsarkivet vid Lunds universitet.

Despite conceptual oscillations through times, the concept of landscape remains highly subjective, whereupon unraveling its 'logics' opens up to a plurality of interpretations. Accordingly, by focusing on the interconnections present in the non-haphazard production of landscape, this publication elaborates on how the rural landscape is valued, monitored, changed, harbored, used and misused, be it through actions, representations or metaphors. This book covers a broad range of topics, with contributions from scholars from more than 30 countries.

Folktraditioner om igelkotten

Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv är en bok som behandlar människors vardagliga förhållningssätt till naturen i vår egen tid. Boken handlar om naturen utifrån kulturvetenskapliga perspektiv och sätter människan i centrum. De erfarenheter, tankar och berättelser som boken bygger på, vittnar om att detta ämne för många är stort och svårgripbart. Till stor del bygger boken på det material som har samlats in i projektet Naturen för mig; genom bland annat frågelistor, intervjuer, fotodokumentationer och deltagarobservationer. Vid de olika folkminnesarkiven finns dessutom ett omfattande äldre arkivmaterial som rör människors förhållande till naturen. I Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv medverkar forskare vid de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet, som med ett nära, etnologiskt perspektiv undersöker naturens betydelse och immateriella värden för den enskilda människan. Naturen är en del i människors vardagliga kultur, och borde därför i högre grad än idag också diskuteras i kulturvetenskapliga sammanhang. Denna bok vill bidra till en sådan diskussion, genom att ställa frågor som: Var finns det plats för naturen i vår nutida vardag, och för vem? Vad betraktar vi idag som natur, och vad är inte natur?

Solen skiner, fåglarna kvittrar och blommorna doftar. Den bild av naturen som framträder i svaren på frågelistan "Naturen för mig" rör sig i hög grad om det vackra, det fina och det trevliga. Men i mörkret lurar vildsvin och mördarsniglar.

Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv är en bok som behandlar människors vardagliga förhållningssätt till naturen i vår egen tid. Boken handlar om naturen utifrån kulturvetenskapliga perspektiv och sätter människan i centrum. De erfarenheter, tankar och berättelser som boken bygger på, vittnar om att detta ämne för många är stort och svårgripbart. Till stor del bygger boken på det material som har samlats in i projektet Naturen för mig; genom bland annat frågelistor, intervjuer, fotodokumentationer och deltagarobservationer. Vid de olika folkminnesarkiven finns dessutom ett omfattande äldre arkivmaterial som rör människors förhållande till naturen. I Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv medverkar forskare vid de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet, som med ett nära, etnologiskt perspektiv undersöker naturens betydelse och immateriella värden för den enskilda människan. Naturen är en del i människors vardagliga kultur, och borde därför i högre grad än idag också diskuteras i kulturvetenskapliga sammanhang. Denna bok vill bidra till en sådan diskussion, genom att ställa frågor som: Var finns det plats för naturen i vår nutida vardag, och för vem? Vad betraktar vi idag som natur, och vad är inte natur?

Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv är en bok som behandlar människors vardagliga förhållningssätt till naturen i vår egen tid. Boken handlar om naturen utifrån kulturvetenskapliga perspektiv och sätter människan i centrum. De erfarenheter, tankar och berättelser som boken bygger på, vittnar om att detta ämne för många är stort och svårgripbart. Till stor del bygger boken på det material som har samlats in i projektet Naturen för mig; genom bland annat frågelistor, intervjuer, fotodokumentationer och deltagarobservationer. Vid de olika folkminnesarkiven finns dessutom ett omfattande äldre arkivmaterial som rör människors förhållande till naturen. I Naturen för mig. Nutida röster och kulturella perspektiv medverkar forskare vid de svenska folkminnesarkiven och flera av landets universitet, som med ett nära, etnologiskt perspektiv undersöker naturens betydelse och immateriella värden för den enskilda människan. Naturen är en del i människors vardagliga kultur, och borde därför i högre grad än idag också diskuteras i kulturvetenskapliga sammanhang. Denna bok vill bidra till en sådan diskussion, genom att ställa frågor som: Var finns det plats för naturen i vår nutida vardag, och för vem? Vad betraktar vi idag som natur, och vad är inte natur?

Folklig tro och berättelser om ekorren förr och nu

Naturens inverkan på arbetet för de som arbetar utomhus eller i nära anknytning till naturens förutsättningasr. Både de negativa och besvärliga erfarenheterna samt positiva erfarenheter som stimulerar arbetslusten och trivseln. Naturens betydelse för ett teoretiskt arbete och ett praktiskt arbete.

The teleconference is now being applied in the broadband contexts of the minority world, or Global North1, by both geography teachers and researchers as well as by conference and seminar organisers. The implications for how teleconference technology transforms physical distance has long been considered in relation to businesses (Rosetti and Surynt, 1985) and teaching (Sherry, 1996). Here, we consider some wider implications for geographical knowledge-sharing that arise from teleconference technologies on the basis of a seminar series on landscape research between nine scholars who are simultaneously located in Sweden, Norway and Australia.

Att landskapet är en viktig resurs för friluftslivet är ingen nyhet. Under senare år har dock landskapets betydelse kommit att diskuteras på nya sätt och i nya sammanhang, såväl bland forskare som inom offent-lig förvaltning. Den Europeiska Landskapskonventionen, som Sverige i år har anslutit sig till, slår fast att landskap av alla slag har betydelse för människors livskvalitet. Här omfattas både stadens och landsbyg-dens landskap, allt från erkänt vackra och välvårdade landskap till hårt exploaterade eller skräpiga och bortglömda landskap. Konventionen utgår i hög grad från människors perspektiv och definierar landskap som "ett område sådant som det uppfattas av människor". Mot bakgrund av de nya utmaningar som landskapskonventionen erbjuder, diskuterar här två forskare sina erfarenheter av landskapsforskning från skilda vetenskapliga och geografiska utgångspunkter. Daniel Laven har studerat skydd, förvaltning och utveckling av landskapet i ett antal National Heritage Areas i USA, medan Katarina Saltzman belyst människors relationer till natur och landskap i Sverige ur ett etno-logiskt perspektiv. Båda har i sin forskning diskuterat landskap som en resurs för många olika intressen och aktiviteter, bland annat för turism och friluftsliv.

In many parts of the world there is a growing interest in how to manage, protect and develop landscapes as evidenced by the advancement of the European Landscape Convention (ELC) during the last decade. In Sweden, the ELC was recently ratified and decision makers have now turned their attention to implementing the Convention. The ELC underlines the importance of local perspectives and democratic processes to successful and sustainable landscape management. This paper will present experiences from a landscape-scale management and governance program in the United States, and discuss if and how these experiences may inform the ELC process currently underway in Sweden. U.S. National Heritage Areas (NHAs) are one of the oldest and most well-established federal landscape scale programs in the United States. NHAs operate through partnerships with the U.S. National Park Service (NPS), local communities, private and third sector organizations, as well as other governmental agencies and seek to integrate resource conservation with social and economic objectives. Previous research on NHAs reveals the importance of heritage as a discourse tool, inter-sectoral networks and network governance, and entrepreneurial approaches to managing and decision-making. Despite important differences between the NHA environment and the ELC, the NHA experience may be sufficiently similar to the ELC such that thoughtful treatment of these issues will be necessary for successful implementation efforts. We conclude by offering our perspectives on future research.