Search

Projektet Kompetenspasset har sitt ursprung i de stora utmaningar som Sverige står inför när det gäller kompetensförsörjning på en snabbt föränderlig arbetsmarknad och det samverkansprogram som inleddes under den förra regeringsperioden. Behovet av att kunna dokumentera och erkänna både formellt, icke-formellt och informellt lärande har ökat, och EU-rådets rekommendation kring mikromeriter har varit en drivkraft för att ta fram och testa hur en gemensam svensk modell för mikromeriter skulle kunna se ut och utformas. Projektet har bedrivits som ett samverkansprojekt mellan RISE Research Institutes of Sweden, som har lett projektet; Arbetsförmedlingen, som har bidragit med arbetsmarknadsinsikter och praktisk testning av mikromeriter; och Myndigheten för yrkeshögskolan, som har arbetat med hur SeQF och mikromeriter kan komplettera varandra. Projektet har pågått mellan 2021-09-01 till och med 2024- 06-30. För att möjliggöra detta projekts genomförande har projektet beviljats ekonomiska medel av Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet, tillsammans med medfinansiering från projektets partners.

RISE har genomfört tre studiecirklar inom ämnena totalförsvar, cybersäkerhet och att leda projekt med behov av hög säkerhet, och därigenom visat att formatet studiecirkel är ett framgångsrikt sätt att öka deltagares kunskap och förståelse för respektive ämne. De tre studiecirklarna visade övergripande positiva resultat kring att öka deltagarnas kunskap och engagemang inom sina respektive ämnesområden.

Sverige är ett av världens mest digitaliserade länder och har traditionellt sett varit tidigt med att anta och utveckla ny teknik. Den snabba digitala utvecklingen har generellt varit gynnsam för Sverige och har skapat möjligheter till effektivisering, automatisering, innovation och tillväxt. Men den har även öppnat nya sårbarheter, i synnerhet för uppkopplade enheter och infrastruktur, som är beroende av digitala systems motståndskraft och resiliens. Parallellt med den tilltagande digitaliseringen av samhället har man även sett en ökning av möjliga digitala hot. Bland annat har antalet cyberangrepp, globalt och i Sverige över tid ökat. De senaste åren har det blivit tydligt att samhällets motståndskraft mot yttre hot och vår förmåga till återhämtning måste stärkas. Säkerhetsläget i Europa och Sveriges närområde beskrivs som det allvarligaste sedan 1980-talets början. I augusti 2023 beslutade Säkerhetspolisen att höja terrorhotnivån från förhöjt hot, till högt hot, från tre till fyra på en femgradig skala, vilket innebär att Sverige har gått från att vara ett legitimt till ett prioriterat mål för terrorattentat.1 Denna rapport syftar till att beskriva resiliens inom digitala system och deras roll för samhällets motståndskraft och funktion, särskilt inom energisektorn. Rapporten är del 1 i en serie vars syfte är att öka förståelse för hur man kan arbeta, strategiskt och långsiktigt, med resiliens inom digitala system inom flertalet sektorer i samhället. Rapporten riktar sig till intressenter i offentlig och privat sektor och ger en översiktbild hur det svenska energisystemet är uppbyggt. Detta baserat på dialoger som skett på samhällsnivå, utredningar som gjorts och reflektioner från RISE. Frågan om hur väl energisektorns digitala system klarar av att motstå hot, angrepp och kriser, samt återhämta sig, i en tid full av osäkerhet handlar om att öka samhällets förmåga att hantera kriser och oförutsedda händelser i energisystemet. En fråga som handlar om att skapa och f

A recommendation based on the material in this report is that microlearning is needed to some extent to ensure the skills transition that is required due to the rapid development of our society. And when designing and using microlearning, it is important to focus on the individual, in order to ensure that microlearning materials are created according to the individual's circumstances and learning needs. Microlearning is a relatively new form of teaching method, and there is no established conceptual description. However, the evidence for this report suggests that microlearning is characterized by high accessibility, that it should be digital and take no more than 10 minutes to consume. Learning in this fashion can also take place in a variety of formats such as text, images, audio, video, games and others. However, if the format is video, a maximum length of 5-6 minutes is perceived as the ultimate to maintain focus and ensure learning. Microlearning has been shown to be an effective way to learn in studies where time is short or in the context of professional activities, where there are resource constraints or financial limitations. What the evidence also shows is that microlearning has the potential not only to enhance learning but has also been shown to increase motivation, contribute to more confident students and encourage self-reliance. When creating microlearning, insights from the evidence suggest that the best effect of microlearning is achieved by making each microlearning object consist of only one learning goal, where the activity starts with the purpose and goal of the learning and then moves on to share the knowledge needed to achieve the goal. A microlearning activity should also be complemented by the opportunity to test one's knowledge through an interactive exercise or followed by a discussion forum in order to achieve the highest possible impact., The report has been compiled by RISE, on behalf of TikTok Sweden to make visible the research done in the field of Microlearning.

Det finns ett tydligt intresse för att arbeta mer innovativt hos de intervjuade organisationerna, men ofta saknas stödjande strukturer som kan möjliggöra det. Många av utmaningarna har bäring på ledning och styrning av verksamheterna. Ges inget politiskt uppdrag att arbeta med innovation i styrdokument, så förekommer heller inte innovationsarbete i någon större utsträckning. För att öka innovationstakten i svensk offentlig sektor så krävs ökad aktiv politisk styrning i frågan. Samtidigt finns det studier som visar att det kan vara svårt att arbeta med innovation även om det finns uttalade politiska mål för det. Befintliga byråkratiska processer och kontrollsystem anges som försvårande för idéutveckling och gränsöverskridande samverkan. Det finns även en tydlig riskaversion hos offentliga aktörer som kan härledas till det förvaltande uppdraget som hämmar innovation. Tillgångarna ska förvaltas efter politiska mål och värderingsavvägningar, sällan finns utrymmet att investera i projekt som innehåller risk och okända element. I den mån innovationsarbete sker så drivs det ofta av eldsjälar och inte systematiskt och strategiskt utifrån ett verksamhetsperspektiv. Flera studier visar på vikten av att parallellt arbeta med organisatoriska och kulturella förutsättningar för att kunna bedriva innovation framgångsrikt i offentlig sektor. Det är också något som bekräftas av intervjuade organisationer som har ett utvecklat systematiskt innovationsarbete. Gemensamt för dem är att de på ledningsnivå legitimerar innovationsarbetet, har en tillåtande kultur och avsatta resurser för innovation. Ofta organiseras arbetet genom separata innovationsavdelningar vid sidan om den ordinarie verksamheten. Innovationsavdelningarna jobbar metodiskt med internkommunikation och nätverkande för att öka kunskapen om och uppmuntra till innovation i organisationen. De har ofta även mandat att bevilja resurser till innovationsprojekt, i vissa fall kan de stötta med expertkompetenser i genomförandet. Ps

Utgångspunkten i denna studie är att synliggöra om jämställdhetsperspektivet i förhållande till det politiska styrets sammansättning skulle kunna antas vara en påverkansfaktor när det kommer till det politiska styrets legitimitet. Studien utgår ifrån tidigare forskning och teorier kring jämställdhetsfaktorns påverkan på politisk legitimitet så väl som organisationers överlevnad, vikten av igenkänning och förutsättningar för att förstå enskildas behov och intressen. För att uppfylla studiens syfte och undersöka om dagens politiska jämställdhet både korrelerar med legitimiteten och kanske till och med kan antas påverka utfallet har det genom det teoretiska underlaget tagits fram 3 hypoteser. Hypoteser som anger riktning på relationen mellan jämställhet och legitimitet genom att identifiera indikatorer för det senare samt testa dessa med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Av resultatet att döma syntes relationer existera i enlighet med det teoretiska underlaget men att anta att jämställdhet spelar någon faktiskt roll och kanske till och med påverkar nivån av legitimitet går inte att säga. De genomförda analyserna visade att den överblicksbild av relationen mellan jämställdhet och politisk legitimitet som syns under början på 2000-talet inte säger mer än att det finns en relation fenomen mellan idag. Och att det på grund av studiens begränsningar inte går att utläsa om den ena faktorn påverkan den andra. För att dra sådana slutsatser krävs en mer omfattande longitudinell studie som även tar hänsyn till de förändrade synsätten på jämställdhet över tid., The starting point of this study is to make visible whether the gender perspective in relation to the composition of political governance could be assumed to be an influencing factor when it comes to its legitimacy. The study is based on previous research and theories about the gender equality factor's impact on political legitimacy as well as the survival of organizations, the importance of recognition and the conditions for understanding individuals' needs and interests. To fulfill the purpose of the study and investigate whether today's political gender equality both correlates with legitimacy and perhaps even can be assumed to affect the outcome, 3 hypotheses have been developed through the theoretical basis. Hypotheses that indicate the direction of the relationship between equality and legitimacy by identifying indicators for the latter and testing these using correlation and regression analyses. Judging from the result, relations appeared to exist in accordance with the theoretical material, but to assume that equality plays any actual role and perhaps even affects the level of legitimacy cannot be said. The analyses carried out showed that the overview of the relationship between gender equality and political legitimacy that is visible in the early 2000s says nothing more than that there is a relationship between them today. And that due to the study's limitations it is not possible to determine whether one factor affects the other. To draw such conclusions, a more comprehensive longitudinal study is required that also considers the changing views on gender equality over time., 2022-06-14

Syftet med projektet har varit att utveckla Certecklockan till ett bärbart tidshjälpmedel. Certecklockan är ett tidshjälpmedel som mäter tiden i längd, detta för att hjälpa personer med kognitiva funktionshinder att få en bättre tidsuppfattning. I början av projektet hade vi ett antal olika förslag så som armbandsur, något att hänga runt halsen, mobiltelefon mm. Men vi kom till slut fram till att en handdator var den bästa lösningen. Vi har använt oss av en befintlig handdator i vilken vi ska lägga in en mjukvara. Vi har även tänkt göra en ny design till den befintliga handdatorn och dess vagga. För att komma fram till en så bra lösning som möjligt krävdes det en hel del information om kognitiva funktionshinder och vad det innebär. Här har Arne varit en stor hjälp. För att förstå hur detta fungerar i praktiken har vi gjort studiebesök på dagcenter och gruppboenden. Där har vi intervjuat personer som är väl insatta i området. Projektet resulterade i en prototyp i form av en programmerad handdator. Vi har gjort ett nytt skal till prototypen, vilket är utformat i Catia V5., The aim of this project was to develop the Certec Clock into a portable time aid. The Certec Clock measures time in length to help people with cognitive limitations gain a better perception of the concept of time. At the beginning of the project, we came up with a variety of ideas including a wristwatch, a necklace watch and a mobile phone. We reached the conclusion that a handheld computer was the best solution. We designed a new software application for an already existing handheld computer and redesigned the computer shell and cradle. To come up with the best possible solution, it was necessary to gain a considerable amount of information about cognitive disabilities and how they affect people. Arne Svensk was a great help in this endeavor. We visited day activity centers and group homes in order to understand how the prototype would work in practice and by interviewing the people there who were well acquainted with the area. The project resulted in a programmable handheld computer prototype. We also produced a new shell for the prototype, which we designed in Catia V5.