Search

The Swedish electricity system is transitioning due to the establishment of climate policy goals and trends related to technology and demographics. The transition has resulted in an increased demand for electricity. The increased demand for electricity in combination with lack of forecasts, planning and coordination between actors in the electricity sector has led to the occurrence of grid congestion. Extending the network is time-consuming and requires substantial investments. Instead, an alternative is to utilise the available grid capacity more efficiently by implementing flexibility solutions. Flexibility can be achieved by implementing incentives such as grid tariffs. This solution has recently gained much attention in Sweden, but it is not apparent how grid tariffs should be designed. The purpose of this thesis is to investigate how distribution grid tariffs could be designed to incentivise different actors to contribute to flexibility in a way that results in an efficient use of the electrical grid. A qualitative study was performed, collecting empirical data through semistructured interviews with actors in the Swedish electricity market. The aim is that the results from this thesis will act as a basis for DSOs planning to design grid tariffs with the purpose to utilise the grid more efficiently. The findings present a ToU capacity charge with off-peak periods that are free of charge as the preferable main price signal in the tariff to achieve efficient utilisation of the grid. It is further argued that other structural elements can complement the ToU capacity charge. A small fixed charge could be added in order to contribute to the cost reflectiveness of the grid tariff. A small energy charge could be incorporated in order to provide consumer with incentives to be flexible below the current metered maximum power and strengthen the signal from the ToU capacity charge. A small energy charge can avert difficulties related to providing incentives below the current metered maximum, as it still can provide some incentives to be flexible, or strengthen the signal from the ToU capacity charge. Further, the energy charge can ensure sustainability if customers respond well to a ToU capacity charge and to compensate solar PV customers. Furthermore, recommendations to further enable the grid tariffs potential to provide price signals include shifting the focus of the revenue cap from CapEx to OpEx and exploring the hampering signals of the energy tax as well as contradicting price signals from the wholesale electricity price. Det svenska elsystemet genomgår en förändring till följd av införandet av klimatmål och trender relaterade till teknik och demografi. Denna förändring har resulterat i ett ökat effektbehov. Ett ökat effektbehov i kombination med bristande prognostisering, planering och samordning mellan aktörer inom elsektorn har lett till uppkomsten av kapacitetsbrist. Att bygga ut elnätet är tar tid och kräver större investeringar. Ett alternativ är att istället utnyttja det befintliga elnätet mer effektivt genom att implementera flexibilitetslösningar. Flexibilitet kan uppnås genom att införa incitament i form av elnätstariffer. Denna lösning har nyligen fått mycket uppmärksamhet i Sverige, men det är inte klart inte hur dessa elnätstariffer ska utformas. Syftet med detta arbete är att undersöka hur distributionsnätets tariffer kan utformas för att stimulera olika aktörer att bidra med flexibilitet på ett sätt som resulterar i en effektiv användning av det befintliga elnätet. En kvalitativ studie genomfördes där empiriska data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer på den svenska elmarknaden. Syftet är att resultaten från detta arbete ska fungera som ett underlag för nätägare som planerar att utforma elnätstariffer med syftet att utnyttja nätet mer effektivt. Resultaten visar att en ToU-effektavgift med gratis off-peak perioder bör vara den huvudsakliga prissignalen i en elnätstariff som ämnar att utnyttja det befintliga nätet mer effektivt. Det visar även att andra strukturella element kan komplettera ToU-effektavgiften. En mindre fast avgift kan adderas i syfte att göra elnätstariffen mer kostnadsriktig. En mindre energiavgift kan införas för att ge kunder incitament att vara flexibla även under den nuvarande uppmätta maximala effekten och stärka signalen från ToU-effektavgiften. Vidare kan energiavgiften säkerställa tillräckliga intäkter för nätägaren om kunderna svarar bra på en ToU-effektavgift och för att kompensera kunder med solceller. Ytterligare rekommendationer för att möjliggöra prissignaler genom elnätstariffer inkluderar att skifta fokus på intäktsramen från CapEx till OpEx och utforska de hämmande prissignalerna från energiskatten och de motstridiga prissignalerna från elhandelspriset.

Syftet med denna kandidatexamensuppsats är att analysera de ekonomiska och tekniska aspekterna av biogasproduktion som hållbar energikälla i Kenya. Studien fokuserar på småskalig biogasproduktion på landsbygden. Biogasen produceras främst från kobajs och kycklingspillning och skall användas som bränsle vid matlagning. För att uppnå syftet med studien studeras två hållbarhetsaspekter, den ekonomiska och den tekniska. Den ekonomiska analysen involverar analys av återbetalningstid, nettonuvärde och internränta, detta för att kunna utvärdera den ekonomiska lönsamheten av en småskalig biogasanläggning i ett kenyanskt hushåll. Den tekniska analysen inkluderar analys av livslängd, internt gastryck och metanläckage hos olika biogasanläggningar. Detta görs för att kunna bedöma småskaliga biogasanläggningars potential att producera matlagningsbränsle i Kenya. Studien genomförs delvis som en fältstudie i Kenya. Fältstudien avser implementering av en småskalig biogasanläggning på landsbygden i Kenya. Fältstudien genomförs i två faser. I fas 1 analyseras start-up-företaget Swenya Biogas. Företaget säljer biogasanläggningar och håller för närvarande på att försöka etablera sig på den kenyanska biogasmarkanden. Analysen av Swenya Biogas görs för att få en överblick av den ekonomiska situationen hos företag som är aktiva på den kenyanska småskaliga biogasmarkanden. Vi erhåller information rörande försäljningspris för biogasanläggningar samt för tilläggsenheter, till exempel biogaslampor, biogasvärmare och biogasbrännare. I fas 2 undersöks implementeringen av en småskalig biogasanläggning för en av Swenya Biogas kunder. Kunden ifråga äger en gård i staden Malindi och kommer att använda kobajs och kycklingspillning som biomassa i biogasanläggningen. De resultat som erhålls från undersökningen i Malindi inkluderar återbetalningstid, nettonuvärde och internränta. Vi studerar återbetalningstiden, nettonuvärdet och internräntan för en biogasanläggning på 5m3 där den hypotetiska kunden för närvarande använder ved, träkol, fotogen, gasol respektive elektricitet som bränsle. Återbetalningstiden för respektive bränsle är 1.91 år, 1.97 år, 0.76 år, 0.33 år and 0.07 år. Respektive nettonuvärde är 1 821.1 USD, 1 750.7 USD, 5 800.3 USD, 14 552.5 USD och 18 744.1 USD. Respektive internränta är 50.4%, 49.9%, 131.4%, 305.6% och 389.1%. Beräkningarna påvisar positiva nettonuvärden, höga internräntor och korta återbetalningstider, vilket indikerar att en småskalig biogasanläggning är ekonomiskt försvarbar. Om dessa beräkningar jämförs med beräkningarna för Swenya Biogas kund på gården i Malindi ser man kundens nettonuvärde och återbetalningstid i vissa fall blir negativa. Detta beror på höga kostnader för arbete och transporter som uppstår i samband med implementeringen av biogasanläggningen. Beräkningarna från gården påvisar dock att det går att uppnå högre nettonuvärden. Det högsta nettonuvärdet som påvisas på gården i Malindi är 47 901.5 USD. Detta nettonuvärde är ett resultat av att kunden i Malindi kan producera mer biogas av vad han behöver och därmed kan sälja överskottet och göra en stor vinst. Den tekniska analysen visar att modellen ” fixed dome digester”, med ett betyg på 7, är mest lämplig baserat på faktorerna livslängd, internt gastryck och metanläckage. Modellen ”floating drum digester” fick ett betyg på 6, modellen ”tube digester” fick ett betyg på 5 och modellen ”ballon digester” fick ett betyg på 4. Betygen motsvarar en skala där, 9: excellent, 7 – 8: mycket bra, 5 – 6: bra, 3 – 4: godtagbart och 0 – 3: ej godtagbart. The purpose of this bachelor study is to analyse the economic and technical aspects of biogas production as a sustainable energy source in Kenya. The study focuses on small-scale biogas production in rural areas. The biogas is mainly produced from cow dung and chicken manure and is to be used as cooking fuel. In order to achieve the purpose of the study, two sustainable aspects (i.e. economic and technological) are investigated. The economic analysis involves studying payback time, NPV and IRR in order to investigate the economic feasibility of small-scale biogas plants in Kenyan households. The technological analysis involves studying the lifespan, gas pressure and methane leakage of different digesters in order to evaluate the potential of small-scale biogas technologies for producing cooking fuel in Kenya. The study is partially carried out as a field study in Kenya. The field study regards implementation of a small-scale biogas system in rural Kenya and were executed in two phases. In phase 1 the start-up company Swenya Biogas is analysed. The company sells biogas digesters and is currently trying to establish itself on the Kenyan biogas market. This analyse is made in order to get an overview of the economical situation for companies active on the Kenyan small-scale biogas market. We retrieve information regarding the selling price of biogas digesters and additional biogas appliances such as biogas lamps, room heaters and burners. In phase 2 we examine the implementation of a small-scale biogas plant for one of Swenya Biogas’ customers. This customer owns a farm in the city of Malindi. The results derived from the implementation of biogas in Malindi include payback time, NPV and IRR considering chicken manure and cow dung as the mixed feedstock. We study the payback time, the NPV and the IRR of a 5m3-biogas digester if the hypothetical customer currently uses fuelwood, charcoal, kerosene, LPG or electricity as fuel. The payback time for the fuels are in given order 1.91 years, 1.97 years, 0.76 years, 0.33 years and 0.07 years. The NPVs are 1 821.1 USD, 1 750.7 USD, 5 800.3 USD, 14 552.5 USD and 18 744.1 USD. The IRRs are 50.4%, 49.9%, 131.4%, 305.6% and 389.1%. The calculations show positive NPVs, high IRRs and short payback times which indicate that a small-scale biogas plant is economically viable. Comparing this result to the calculations regarding Swenya biogas’ actual customer at the farm in Malindi we find that the NPV and payback time occasionally turn out negative due to large costs in the form of labour and transportation costs induced by the implementation of a biogas system. However, the calculations made on the farm show that there are possibilities to achieve larger NPVs. The NPV reaches the maximum value of 47 901.5 USD at the farm in Malindi. This is a result of the fact that the costumer in Malindi can produce more biogas than needed and is therefore able to sell the remaining biogas and thus make a lager profit. The technological analysis shows that the fixed dome digester is the most appropriate technology based on the factors lifespan, gas pressure and methane leakage since it got the highest grade of 7. Floating drum digester got a grad of 6, tube digester got a grade of 5 and balloon digester got a grade of 4. The grades correspond to a description according to 9: Excellent, 7 – 8: Very good, 5 – 6: Good, 3 – 4: Acceptable and 0 – 3: Not acceptable.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Idag talas en rad olika språk i Sverige. Att inte tala samma språk gör situationen i sjukvården komplex. Det främmande språket bidrar till svårigheter för sjukvårdspersonal och patient att kommunicera med varandra. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av patientens delaktighet i vården när patienten talar ett främmande språk. Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamling skedde genom intervjuer med sju sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet belyser att sjuksköterskorna upplever att det finns hinder för delaktigheten såsom språkbarriären mellan sjuksköterskan och patienten och de kulturella skillnader som föreligger. Även osäkerheten med en tredje part i mötet utgör ett hinder för delaktigheten. Samtidigt som det finns hinder finns det även resurser för att möjliggöra delaktighet. Tolken är viktig och fungerar som en förmedlare mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt är även viktigt för att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i sin vård. Slutsats: Det är svårt för sjuksköterskan att få patienter med främmande språk delaktiga i sin vård. Mötet med patienter som talar ett främmande språk är tidskrävande och som sjuksköterska är det viktigt att ta sig tiden för att få patienten delaktig och på så vis främja patientens hälsa och välbefinnande.

I denne bacheloroppgaven ser vi på disposisjonell optimisme og hvordan dette kan påvirke salgsprestasjoner blant telefonselgere. Vi ønsket samtidig å belyse hvorfor optimisme kan være nyttig og effektivt for bedrifter å fokusere på. Det teoretiske grunnlaget for oppgaven tar utgangspunkt i Carver og Scheier’s teori om disposisjonell optimisme. I tillegg til dette har vi sett på et studie gjennomført i Nederland av Grip og Feld, hvor de testet disposisjonell optimisme på et stort antall telefonselgere. Grip og Feld har i sin studie kommet fram til at disposisjonelle optimister predikerer flere salg i timen, med det faktum at de tar flere samtaler per time (Grip og Feld, 2013, 19). Grunnlaget var derfor å se på om de som har høy grad av disposisjonell optimisme i et slikt yrke, presterer bedre på jobb. På bakgrunn av temaet har vi valgt følgende problemstilling: “I hvilken grad kan disposisjonell optimisme føre til bedre salgsprestasjoner blant telefonselgere?” Med utgangspunkt i tidligere forskning og teori på feltet, utarbeidet vi hypoteser som skal bidra til å svare på problemstillingen vår: H1: Høyere grad av disposisjonell optimisme fører til flere salg H2: Personer med høyere grad av disposisjonell optimisme tar flere utgående telefoner i løpet av en arbeidsdag Vi valgte å gjennomføre en tverrsnittundersøkelse, og metodevalget falt derfor på en kvantitativ tilnærming, med et ekstensivt design. Vi sendte ut en spørreundersøkelse via Survio til salgsledere i ulike bedrifter, som videresendte dette til sine ansatte. Vi fikk 117 respondenter i alderen 20-50+, hvor begge kjønn er representert. Vi har ingen signifikante funn i undersøkelsen vår, noe som vi antar kan skyldes visse mangler i prosessen. Vi mener likevel at resultatene våre legger grunnlag for videre forskning, med et annet undersøkelsesdesign. Avslutningsvis vil vi konkludere oppgaven vår, samt komme med innspill til videre forskning, der vi gjør rede for hva vi ville gjort annerledes for å oppnå bedre resultater.

The purpose of this essay is to contribute with further knowledge to why woman have a hard time making a career to a top postition. Our main focus is to examine and explain how inclusion and exclusion of individuals are present at an organizational level and within in the relationships among people within and between organisations. By studying inclusion and exclusion we hope to understand how these can work as difficulties and how they’re present when woman proceed to a top position within organizations. Our results helps us understand that exclusion at the organizational level is due to the fact that there is someone else who has the authority to promote you. We also found a tendency that networking within and between organizations can make it difficult for women due to the fact that most of our woman must develop relationsships to men who are more likely to be in a top position. Within the relationship aspect we find tendencies that show that there has been a great deal of men with the power to promote others and men are more likely to choose other men in to leading positions.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerdiagnosen hos kvinnor i Sverige och drabbar cirka 20 kvinnor om dagen. Cancerbehandling har många biverkningar vilket försämrar livskvaliteten hos de drabbade. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka om evidens finns för att fysisk aktivitet har positiva effekter på biverkningar och livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. Metod: Litteraturstudien baseras på 15 vetenskapliga artiklar och resulterar i 4 kategorier, nämligen fysisk aktivitet minskar biverkningar vid bröstcancerbehandling, fysisk aktivitet ökar kvinnornas livskvalitet under behandling, fysisk aktivitet ökar kvinnornas livskvalitet efter behandling och sjuksköterskans råd om fysisk aktivitet. Resultat: Evidens finns för att fysisk aktivitet har positiva effekter på biverkningar och livskvalitet hos kvinnor med bröstcancer. All fysisk aktivitet som studerats reducerar biverkningar som följer en cancerbehandling och ökar därmed livskvaliteten. Kombinationen av pulshöjande fysisk aktivitet och annan aktivitet ger bäst långvarig effekt på livskvaliteten. Slutsats: Resultatet kan motivera sjuksköterskan att rekommendera fysisk aktivitet till kvinnor med bröstcancer då det är ett säkert och effektivt tillvägagångssätt för att öka kvinnornas livskvalitet. Background: Breast cancer is now the most common cancer diagnosed in women in Sweden and it affects about 20 women a day. Cancer treatment has many side effects, which impairs the quality of life of those affected. Aim: The aim of this study is to investigate whether there is evidence that physical activity has a positive impact on the side effects and quality of life in women with breast cancer diagnosis. Method: The literature study is based on 15 scientific articles and results in four categories: Physical activity reduces the side effects of breast cancer treatment, Physical activity increases patients' quality of life during treatment, Physical activity increases patients' quality of life after treatment and Nurse advice about physical activity. Results: There is evidence that physical activity has a positive impact on the side effects and quality of life in women with breast cancer diagnosis. Any physical activity that has been studied reduces the side effects that follow a cancer treatment and it increases the quality of life among women. The combination of pulse-pounding physical activity and other activity provides the best long-term impact on quality of life. Conclusion: The results can motivate nurses to recommend physical activity to women with breast cancer because there is a safe and effective approach to increase women's quality of life.

Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av fysisk aktivitet i grupp efter hjärtinfarkt. Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie och hade en beskrivande design. Genom ett ändamålsurval intervjuades tio patienter som deltog i hjärtgymnastikgrupp på ett sjukhus i Mellansverige. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Insamlad data analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån två teman; välbefinnande genom en känsla av trygghet och kontroll samt ökad motivation till en aktiv livsstil. Patienterna beskrev att fysisk aktivitet i grupp varit en trygghet efter hjärtinfarkten. Att få testa gränser under säkra förhållanden, ha ett utbyte mellan individer, känna samhörighet i gruppen och uppleva psykisk och fysisk hälsa. Vidare upplevde patienterna det viktigt att ha en meningsfull aktivitet, att de kände ett behov av att komma på träningarna och att den organiserade träningen var varierad och gav en chans till att prova nya saker. Att uppmuntra och förmå patienter som haft hjärtinfarkt att delta i fysisk aktivitet i grupp bör därför vara av stor vikt för både sjukvårdspersonal och patienterna själva. The aim of the study was to describe patients' experiences and perceptions of physical activity in a group after myocardial infarction. The study was conducted as a qualitative interview and had a descriptive design. By a purposive sampling ten patients were interviewed who participated in cardiac exercise team at a hospital in central Sweden. Data were collected through semi-structured interviews. The collected data were analyzed using qualitative content analysis. The results are reported based on two themes; well-being through a sense of security and control, and increased motivation for an active lifestyle. Patients described that physical activity in the group has been a security after the myocardial infarction. To be able to test the limits in safe conditions, have an exchange between individuals, a sense of belonging in the group and experience the mental and physical health. Furthermore, patients experienced important to have a meaningful activity, that they felt a need to come to the training sessions and the organized training was varied and gave a chance to try new things. To encourage and persuade patients who had a myocardial infarction to participate in physical activity in a group should be of great importance to both healthcare professionals and patients themselves.

Det råder tuff konkurrens bland företagen för att få konsumenterna att välja just deras produkter. Det handlar om att profilera sig och skapa ett attraktivt utbud som ska återspegla företagets roll på marknaden. För att skapa framgång idag krävs det ett stort vetande samt information för att förstå konsumenters köpbeteende och genom detta kan man tillfredsställa kundernas behov bättre än konkurrenterna. Att konsumtionen ökar kraftigt råder det ingen tvekan om då vi i snitt besöker vi dagligvaruhandeln varannan dag. Att svenskarna dricker mycket kaffe kommer inte heller som någon nyhet och därför är det väsentligt att ta reda på vilka kriterier som ligger till grund för svenska kaffekonsumenters köpbeslut. Denna rapport kommer härmed att fokusera på konsumenternas köpprocess och vilka kriterier som är av störst betydelse när det kommer till val av kaffesort. Råder det några skillnader och likheter när det kommer till genus och åldersperspektiv. För att få svar på den givna problemformuleringen har en enkätundersökning genomförts med 120 deltagande respondenter i anknytning till en dagligvaruhandel och detta med stöd av ett teoretiskt underlag. De centrala slutsatser som framkommer i denna rapport är att det existerar mer likheter än skillnader. Både kvinnor och män i alla åldrar menar att smaken är av störst betydelse när det kommer till val av kaffe. Däremot kunde vi se att den yngre generationen är mer priskänslig medan medelålders generationen fäster större engagemang vid de etiska aspekter som föreligger och den äldre generationen är mer trofast vid smaken. There is tough competition among companies to get the consumers to choose their products. It's all about branding themselves and to create an attractive mix of goods that will reflect the company's role in the market. To reach success today requires a wide knowledge and information to understand consumers' purchasing behavior and through this one can satisfy customer needs better than competitors. The consumption is increasing rapidly, especially when we visit the local grocery store every other day. That the Swedes drink a lot of coffee is not either newness and therefore it is essential to find out which criteria that are the most important for Swedish coffee consumers and their purchasing decisions. This report will therefore be focused on the consumer buying process and which criteria that is most important when it comes to choosing the type of coffee. Are there any similarities and differences when it comes to gender and age perspective? To get an answer to the given problem statement has a survey been conducted with 120 respondents participating in close connection to a grocery store and this by an asset of a theoretical basis. The key conclusions that emerge in this report are that there are more similarities than differences. Both women and men of all ages believe that taste is of most importance when it comes to choice of coffee. However, we could see that the younger generation is more price sensitive, while the middle-aged generation places a greater commitment at the ethical issues involved, and the older generation is more close to the taste.

Ofta fokuseras det på större företag i undervisningen, men verkligheten är den att de flesta företag i Sverige är små eller medelstora. Det finns olika definitioner av vad ett småföretag är, men ingen är mer rätt än någon annan och i denna uppsats kommer EU:s definition att användas. Alla företag, stora som små, har någon/några som vill ta del av företagets ekonomiska information. De små företagen har oftast inte lika många intressenter som de stora företagen, och därför är det sannolikt att de inte behöver en lika komplicerad och detaljerad redovisning. Dessa mindre företag har under en längre tid haft samma regelverk som de större, men BFN, IASB och lagstiftare har påbörjat ett förenklingsarbete av redovisningsreglerna. För att kunna vara säker på att de nya reglerna verkligen fyller sitt syfte är det viktigt att de uppfyller de krav som företagen och användarna av redovisningsinformationen har. Det är därför viktigt med ytterligare forskning inom området då man fortfarande har relativt lite kunskap om vilka som använder sig av redovisningen och hur. Vi vill med denna uppsats skapa förståelse för vilka småföretagen ser som huvudanvändare av externredovisningen samt hur denna används. Vi vill vidare undersöka om småföretagens syn på huvudanvändarna skiljer sig från de studier och den litteratur som finns på området. För att samla in vårt empiriska material har vi använt oss av telefonintervjuer. Vi har intervjuat 36 småföretag i Jönköpings län, och av respondenterna är hälften byggföretag och den resterande hälften är tjänsteföretag. I denna uppsats har vi kommit fram till att majoriteten av de allra minsta företagen ser upprättandet av externredovisningen som ett nödvändigt ont, och att betydelsen av den har en tendens att öka när antalet anställda och antalet ägare ökar. Detta kan tänkas bero på att kunskapen inte finns i de mindre företagen. Den användning småföretagen ser att de har av externredovisningen är för uppföljning, vid planering, för likviditetsmätning, som beslutsunderlag och för att informera personalen och företagsledningen. Utifrån vår undersökning har det framkommit att småföretagen ser ägare/styrelsen/VD, banken och skattemyndigheten som de främsta huvudanvändarna. Vårt resultat stämmer till stor del in på tidigare studier, men vissa skillnader finns. Vi har även fått andra svar så som kunder, revisorn, leverantörer, konkurrenter och övriga. Revisorn är ett svar som kan diskuteras då ingen från den litteratur vi använt tagit upp detta, men även för att denne i praktiken inte använder sig av redovisningen så som till exempel banken. Slutligen kan det konstateras att storleken har betydelse, då vi kan se skillnader mellan de allra minsta småföretagen och de största. In most cases within educational fields it is the bigger companies which get most attention, though infact in Sweden there are the small and medium size entities which are of larger number. There are several definitions what a small enterprise stands for and how to define it. Therefore it is hard to say that one definition is better than another, however in this thesis EU’s definition will be used. All companies no matter size have some stakeholders who want to take part of the financial state-ments of the company. The smallest companies have most of the time not that many users/shareholders as the bigger companies and for that reason it is likely that they do not need an equally complicated and detailed accounting. These smaller companies have during some time had the same regulatory laws as the large companies, nevertheless BFN (Bokföringsnämnden, the Swedish government’s accounting experts), IASB and legislates have begun to work with facilitation of the accounting regulatory. To assure that the new rules really fulfil their purpose it is essential that they accomplish the requirements which the companies and users of the accounting have. Thus it is necessary with further research within this area since there is still moderately little knowledge regarding who the users of the accounting are and how they use the information. Our aim with this thesis is to create understanding of whom the small enterprises see as their main user of accounting and how it is used. Further we want to investigate if a small enterprise’s view of a user differs from already existing studies and literature concerning this topic. To collect our empirical material we have chosen to conduct telephone interviews. We have interviewed 36 small enterprises within the Jönköping region in Sweden. Half of the selected companies consist of enterprises from the construction sector and the other half from the service sector. With our research we are able to conclude that the majority of the smallest companies see the accounting as a complex performance that has to be done although the purpose of it has a tendency to enhance along with the number of employees and owners. This could be the consequence of lack of knowledge among the smaller companies. The small enterprises consider their main use of the accounting to be planning, to follow-up, to measure liquidity, basic data for decision making and to provide employees and management with information. On the basis of our study it has emerged that the small enterprises see owner/management/CEO, the bank and the tax authority as the major users. Our result corresponds to some extent with ear-lier research, but there are differences as well. Among our responds we have obtained answers like customers, the accountant, suppliers, competitors and others. It can be discussed why the accountant was mentioned due to none in the literature we have been using brings this up, but also because of that the accountant does not use the accounting in the same way as for example the bank. To conclude we can state that the size does matter when we are able to see differences in the result between the smallest companies and slightly bigger ones.

Presently environmental and ethical matters are in the centre of attention and companies producing sustainability reports have become more common. It has also started to become more and more ordinary to assure these sustainability reports by an external part. However, the amount of assured sustainability reports differs a lot between different countries. There can be several reasons for why the companies chose to get the sustainability report assured. Previous studies state that the choice to produce sustainability reports can be re-lated to theories like the legitimacy theory, stakeholder theory and the agent theory. Other aspects that can affect the decision to construct a sustainability report can according to prior studies be different company characteristics and the national culture in the country in which the company is operating. What the authors would like to know is whether these theories and studies also can be applicable when it comes to explaining a company’s choice of assuring their sustainability report. The purpose with this thesis is to describe and explain to what extent a connection can be found between a company’s choice of assuring its sustain-ability report and its company characteristics and also the national culture. The different company characteristics that have been studied are the size of the company, the industry in which the company operates in, earlier experience from sustainability reporting and the choice of how the sustainability information is presented. To be able to study the impact of culture Hofstede’s five cultural dimensions have been used. The authors have in their study been able to use a database produced by KPMG. The au-thors have only focus upon a part of the information that is available in the database and in this study are 608 companies included. The authors of this thesis have chosen to use a quantitative approach and a statistical study has been made. The authors have chosen a quantita-tive study due to the large sample. For the statistical study the authors have used SPSS. The result from this study shows that there is a weak connection between the different company characteristics and the choice to assure the sustainability report. The strongest connection was found between earlier experiences and assuring. The study does also display a connection between the assuring of sustainability reports and culture. However, here the connection is not that strong as with the company characteristics. There are three out of five cultural dimensions that demonstrate a connection. To conclude, both the different company characteristics and the culture have a certain impact on the choice to assure or not assure the sustainability report. However, the authors believe that this is only some of the factors that can have an impact of the choice to assure the sustainability report. För närvarande är miljö- och etikfrågor i stort fokus, och allt fler företag börjar producera hållbarhetsredovisningar. Även antalet företag som låter sin hållbarhetsredovisning bli granskad av någon utomstående ökar. Förekomsten att granska sin hållbarhetsredovisning varierar dock kraftigt mellan olika länder. Det kan finnas flera olika orsaker till varför företagen väljer att granska sina hållbarhetsredovisningar. Tidigare studier menar att valet att hållbarhetsredovisa kan kopplas till teorier så som legitimitetsteorin, intressentteorin och agentteorin. Andra aspekter som kan påverka valet att framställa en hållbarhetsredovisning kan enligt tidigare studier bero på olika företagsegenskaper och nationella kulturer. Vad författarna ville veta är om dessa teorier och studier även kan tänkas vara tillämpliga när det kommer till att förklara ett företags val att externt granska sin hållbarhetsredovisning. Syftet med denna uppsats är att beskriva och förklara i vilken utsträckning företagens val att låta en utomstående granska hållbarhetsredovisningen har ett samband med företagens olika egenskaper samt nationella och kulturella olikheter. De företagsegenskaper som testas är företagsstorlek, bransch, tidigare erfarenhet av hållbarhetsredovisning och val av publiceringsform för hållbarhetsinformationen. För att kunna studera kulturens inverkan på valet att granska har Gert Hofstedes fem kulturdimensioner använts. Författarna har i sin studie fått ta del av en databas framställd av KPMG. Författarna har fokuserat på en del av all information som finns i KPMGdatabasen, och totalt är 608 företag med i denna studie. I denna uppsats har författarna använt sig av en kvantitativ ansats och en statistisk undersökning. Användning av en kvantitativ metod beror på det stora anta-let företag. SPSS har använts till den statistiska studien. Resultatet visar att det finns ett svagt samband mellan alla de olika företagsegenskaperna och valet att externt granska hållbarhetsredovisningen. Starkast samband fann författarna mellan tidigare erfarenhet och granskning. Studien visar även ett samband mellan kulturella olikheter och valet att granska till viss del existerar, detta då ett samband hittades för tre av de fem kulturella variablerna. Dock är inte sambandet lika starkt här jämfört med de testade företagsegenskaperna. För att sammanfatta kan sägas att både de olika företagsegenskaperna och kulturen har en viss inverkan på valet att externt granska hållbarhetsredovisningen, dock tror författarna att detta endast är en del av alla de faktorer som verkligen spelar in i valet att granska sin hållbarhetsredovisning.

Large amounts of nitric oxide (NO) are produced by the inducible nitric oxide synthase (iNOS) upon inflammatory stimuli. NO is a multifaceted molecule, which may have beneficial effects as an antimicrobial agent in the immune defense, or cytotoxic effects in chronic inflammations, manifested as e.g. arthritis and asthma. Understanding the mode of regulation of the iNOS gene is a prerequisite for developing intervention strategies in various pathological conditions where detrimental effects of NO need to be prevented. Transcriptional processes of the iNOS gene regulation are well described, while post-transcriptional events have not been studied in detail. The aim of the present thesis was to investigate post-transcriptional regulatory mechanisms involving the 3’untranslated region (UTR) of the murine iNOS mRNA. Inflammation-dependent RNA-protein interactions with the iNOS mRNA 3’UTR were characterized by RNA gel shift analysis and UV cross-linking. Trans-acting factors interacting with the 3’UTR were detected in mouse liver and macrophages and identified as heterogeneous nuclear ribonucleoproteins (hnRNP) I and L. Western blot revealed that reduced hnRNPI levels are responsible for the decreased interaction of hnRNPI with iNOS 3’UTR upon induction in inflammatory conditions. This decrease was reversed by the glucocorticoid dexamethasone, concomitant with decreased iNOS mRNA levels and stability. Introduction of the iNOS 3’UTR into a luciferase reporter gene reduced its expression in macrophages. Upon deletions of the binding sites for hnRNPI and hnRNPL, the luciferase expression was recovered. In addition, inflammatory stimuli increased the luciferase activity of the construct with the full-length 3’UTR, while only weak effects of the stimuli were seen on the deletion constructs. In conclusion, the results suggest that binding of hnRNPI and hnRNPL to the iNOS mRNA 3’UTR promotes degradation of the transcript. Induction of iNOS by inflammatory stimuli dissociates the RNA-protein complex, yielding a more stable mRNA. In addition, post-transcriptional down-regulation of the iNOS gene by the anti-inflammatory glucocorticoid dexamethasone, seems to involve hnRNPI.

Bakgrund: Personer som använder Internet kan bli övervakade och profilerade av bland annat spionprogram och cookies på webbsidor. Dessa spion-program och dolda filer kan samla ihop information om användaren som skickas tillbaka till sändaren. Detta sker ofta utan användarens vetskap. Företag som placerar spionprogram i fildelningsprogram har syftet att samla information för att sedan rikta reklam till privatpersoner. Den information som kommer tillbaka kan säljas vidare i undersökande syfte för reklam till en tredje part. Frågeställning: 1) I vilken omfattning är en privatperson utsatt för spionprogram och spioncookies på Internet? 2) Vilka metoder används för att samla information? 3) Vad är det för information som samlas in och i vilket syfte? 4) Hur kan en privatperson skydda sig på Internet? Metod: För att besvara frågorna har vi utfört tester med antispyware och brandväggar samt genomfört en intervju. Slutsats: Genom användandet av Internet idag skyddas inte en privatpersons integritet. Sättet som information utbyts genom Internet avslöjar en hel del om användaren. Skydd av personlig Integritet på Internet borde vara en självklarhet men så fungerar det inte idag. Det finns dock tekniker som kan ge skydd för den personliga integriteten. Ansvaret vilar på varje privat användare som måste ta reda på kunskapen själv, är privatpersoner någorlunda insatta i vilka program som skall användas så kan hoten avvärjas till stor del.