Search

This thesis reports the results from an in-depth longitudinal study of how a new strategy actually forms in practice. The focus is on a Swedish multinational firm called the “MECH Group” and its efforts to combine environmental and business concerns in the new strategy called “Positive Impact.” Detailed examinations of people and their activities and practices uncover the dynamic and firm-wide aspects of strategy formation in general, and the greening of business in particular. The study shows how the combination of the strategy-as-practice and strategy process traditions can yield new insights. It contributes to the theorizing about strategy formation in three ways. First, it provides detailed real-time activity-level descriptive accounts about this phenomenon. Four kinds of activities that have strategic outcomes are identified and analyzed: visionary, prescribed, evaluative, and unrecognized. Second, it broadens the focus from top management and their intended activities to include other people in the organization and their activities, which can emerge with little or no involvement from top management. Six types of internal strategy practitioners are shown to be influential in the strategy formation process, either consciously or unconsciously, directly or indirectly: top management, strategy task force, corporate staff management, temporary governance, operational middle management, and operational-level employees. Third, it connects activity- and firm-level findings. More specifically, it lets a rich understanding about an actual practice inform the theorizing about the convergence of deliberate and emergent strategies. Three different kinds of integrating functions are identified: i. downward implementation, ii. upward recognition, and iii. horizontal facilitation. The findings also contribute to the knowledge about the greening of business. By developing a detailed empirical account about the practice of integrating environmental issues into business strategy, the study provides a descriptive view as a complement to the many normative ideas that are found in the existing literature. It also connects the greening of business to general strategic management theorizing. Furthermore, this study provides a methodological contribution in terms of how the richness of strategy formation can be researched, especially concerning the capturing of relevant empirical material in real time. It demonstrates the importance of having significant access to, and knowledge about, the organization under scrutiny. Moreover, it shows how a focus on the practitioners and their doing in the intermediate micro-context can enable the study of multiple people involved in various activities that have strategic outcomes. Finally, the improved understanding of both how a new strategy actually forms in general, and of how environmental issues are integrated into business strategy in particular, provides more realistic grounds upon which implications for practicing managers can be derived.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken. De höjer även ett varningens finger för att företag som väljer att tillämpa detta regelverk lättare och tidigare riskerar att hamna i en kontrollbalansräkningssituation. Vidare ställer sig en del av respondenterna frågande till vart en läsare av en årsredovisning kan ta del av företagets framtida avkastningsförmåga som en konsekvens av förbudet mot att aktivera egenupparbetade immateriella anläggningstillgångar. Sammanfattningsvis kan konstateras att K2-regelverket riskerar att föra med sig fler obesvarade frågor kring ett företags finansiella rapporter istället för att som dess syfte är att leda till förenklingar för de mindre företagen. Förslag till fortsattforskning: Då flertalet revisorer ställer sig frågande till flera delar av K2-regelverket anser jag det som intressant att utreda vad företagen anser om detta regelverk. En annan intressant frågeställning är hur många av företagen på den lokala marknaden i Bollnäs är det som känner till detta regelverk och dess innebör. Vidare kan det utredas hur många företag det är som tillämpar regelverket i dag och vidare undersöka varför de valt att tillämpa det. Det vore även intressant att studera huruvida de som gått över till att följa K2-regelverket upplever sitt arbete som förenklat. På liknande sätt är det av intresse att få svar på varför företagen som väljer att fortsätta att följa nuvarande regelverk inte valt att gå över till K2-regelverket. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till att lyfta fram vad de kvalificerade revisorerna på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs har för åsikter kring vissa delar av K2-regelverket. Nyckelord: Kvalificerad revisor, K2-regelverket, förenklingar, redovisning, årsredovisningslagen, Bokföringsnämndens allmänna råd.