Search

In this article, we focus on writing in German as a foreign language in a Swedish upper secondary school (course 4). Texts from 18 Swedish learners of German (level A2 ̶ B1) working with process oriented writing for three months were analyzed. Our study is mainly guided by the following questions: How does the analysis method affect the assessment of a text regarding text quality? To what extent do different analysis methods give a fair picture of the quality in learner texts? In this study, we compare the result from an error analysis of different linguistic categories with an analysis concerning syntactic complexity. Syntactic complexity is measured in two different ways; Firstly, a learner profile based on Grießhaber’s categories was conducted. Secondly, the total amount of complex sentences (correct as well as incorrect) containing sub- and coordination, and the total amount of correct clauses was investigated. These variables were related to text length. Our study shows that different analysis methods lead to diverging results. No correlations were found between text length and measures of syntactic complexity and accuracy.

Seit mehreren Jahren geht in Schweden die Zahl der Lehramtsstudierenden in DaF stark zurück. Dabei ist jetzt ein drastischer Lehrermangel erkennbar, der sich auf Sicht noch verstärken wird, da es einen hohen Anteil an Deutschlehrern gibt, die bald im Rentenalter sind oder ihren Beruf wechseln. Für berufstätige Deutschlehrer gibt es außerdem nur wenige Chancen auf Fortbildung, was u.a. mit dem niedrigen Status der Fremdsprachen im schwedischen Schulwesen zusammenhängt. In diesem Beitrag nehmen wir die DaF-Lehrerausbildung in Schweden unter die Lupe. Wir gehen der Frage nach, welche Reibungsflächen es zwischen den verschiedenen wissenschaftlichen Disziplinen wie Pädagogik, Germanistik, Sprachdidaktik und der praktischen Ausbildung gibt, die in der DaF-Lehrerausbildung involviert sind. Wie ist der Lehrermangel zu erklären und welche Maßnahmen können zur Sicherung einer nachhaltigen Deutschlehrerkompetenz führen?

In this article, we present the results of an intervention study on process-oriented writing from students of German as a foreign language in a Swedish upper secondary school course 4 (equivalent to CEFR level B1). The article focuses on the students’ mind maps from the planning phase in process-oriented writing, to find out how these have influenced text length and text design (correlation between the number of categories in the mind maps, text content and text length). We also examine syntactic complexity in the texts. Our aim is to find out to what extent syntactic complexity and text length correlate. Syntactic complexity was assessed by measuring the number of complex sentences (correct as well as incorrect) containing sub- and co-ordinations. The results showed that there is a tendency for content-rich and elaborated mind maps to lead to more content-rich texts. No correlations were found between text length and syntactic complexity., In diesem Artikel präsentieren wir die Ergebnisse einer Interventionsstudie zum prozessorientierten Schreiben von schwedischen Schülerinnen und Schülern im Deutsch als Fremdsprache-Unterricht in Kurs 4 (entspricht dem Niveau B1 des GER) an einem schwedischen Gymnasium. Im Fokus stehen die Mindmaps der Schülerinnen und Schüler aus der Planungsphase beim prozessorientierten Schreiben. Wir wollen feststellen, wie diese die Textlänge und die Textgestaltung beeinflusst haben (Korrelation zwischen der Anzahl der Kategorien in den Mindmaps, dem Textinhalt und der Textlänge). Wir untersuchen außerdem die syntaktische Komplexität in den Texten, um herauszufinden, inwieweit syntaktische Komplexität und Textlänge miteinander korrelieren. Die syntaktische Komplexität wurde anhand der Anzahl komplexer Sätze (korrekte und inkorrekte), die Sub- und Koordinationen enthalten, ermittelt. Die Ergebnisse zeigen die Tendenz, dass inhaltsreiche und elaborierte Mindmaps zu inhaltsreicheren Texten führen. Hinsichtlich der Textlänge und der syntaktischen Komplexität wurden keine Korrelationen gefunden.

Swedish students’ proficiency in written production in a third language (L3) ​​has proven to be insufficient (European Commission 2012). Despite its potential for language learning (e.g. Manchón 2011), writing tends to be a neglected skill in foreign language classrooms in Sweden. Students are given few opportunities to produce texts (Knospe 2017). Therefore, students often feel insecure and lack strategies for text production in their third language. There are few in-depth studies of students’ ability to reflect on and process their texts. In this article, we focus on process-oriented writing in German as a foreign language in a Swedish upper secondary school (course 4). Texts from 20 Swedish learners of German (level A2 ̶ B1) working with process-oriented writing for three months were collected. After having finished the work with process-oriented writing the learners were asked to fill in a questionnaire on their attitudes towards the work with process-oriented writing. Our study is guided by the following questions: What impact does the work with written production have on students’ attitudes to text production? What effect does corrective feedback and revision of texts from fellow students have on accuracy? Our study contributes with information on writing practices in the foreign language classroom and the effect corrective feedback from fellow students has on writing accuracy. Contrary to results in earlier studies and our expectations, our study shows that the group feedback the students received on their texts only had a minor influence on their writing accuracy. Finally, we contribute with implications concerning research design and teaching practices, focusing on task design in writing activities in the language classroom.

Vet du att Kronobergs län exporterar mest per invånare i hela Sverige? Vet du att Tyskland är Sveriges största handelspartner? Vet du att hela 45 procent av svenska företag 2016 angav att det är mycket eller relativt svårt att rekrytera personal med rätt språkkompetens. Vet du att ett flertal kommuner har avskaffat franska och tyska på högstadiet!? Vet du att chanserna att få jobb ökar betydligt om du kan fler språk än engelska?

Swedish students’ proficiency in written production in a third language has proven to be insufficient (European Commission 2012). Despite its potential for language learning (e.g., Manchón 2011), writing tends to be a neglected skill in foreign language classrooms. Students are given few opportunities to produce texts (Knospe 2017). Therefore, students often feel insecure and lack strategies for text production in their third language. There are few in-depth studies of students’ ability to reflect on and process their texts. In this study, we focus on process-oriented writing, by addressing the following questions: What impact does work with written production have on students’ attitudes to text production? What effect does direct corrective feedback from fellow students have on writing accuracy? (e.g., Ekanayaka & Ellis 2020). To answer these questions, texts from 20 Swedish learners of German in upper secondary school (level A2-B1) were analyzed. The learners were working with process-oriented writing for three months, i.e., texts were revised after group feedback. They were also asked to fill in a questionnaire on background information and attitudes to the work with process-oriented writing. Our study contributes with information on writing practices in the foreign language classroom and the effect direct corrective feedback from fellow students has on writing accuracy. Contrary to results in earlier studies and our expectations, our study shows that the group feedback the students received on their texts only had a minor influence on their writing accuracy. Finally, we contribute with implications concerning research design and teaching practices, focusing on task design in writing activities in the language classroom.

In this study, we explore students’ attitudes towards the use of digital tools in the learning of English in Sweden and Germany. Further, we look into the official policies concerning digitalization in schools in both countries. The hypothesis of this study is that there will be differences in the treatment of and attitudes to digital tools between the students and between the two countries. Data were collected through a semi-structured questionnaire answered by 155 German and 185 Swedish students, aged 15‒16. The study shows that there are differences in how digital tools are integrated in school education. Although Sweden and Germany can be perceived as empirical contexts within a common European background, they have diverse viewpoints on how digital learning should be prioritized and facilitated for school level education. The Swedish system is more conversant with the use and integration of digital learning tools as compared to Germany. While Swedish students use a variety of tools, there is a lack of access to digital learning tools in Germany. This is also obvious in how Swedish students are more comfortable with and are able to present stronger suggestions for the improvement of digital tools as compared to the German students. Our results also show the lack of efficient digital learning tools in both Sweden and Germany. Co-creation between students, teachers, entrepreneurs and policymakers must be encouraged to support innovative, efficient and user-friendly digital tools in education.

I denna artikel presenteras en delstudie som genomförts inom det tyska nätverket Kobalt-DaF (Deutsch als Fremdspache), där tio forskare inom andraspråksinlärning (L2) och korpuslingvistik analyserade tyska texter (L2) producerade av inlärare med svenska, kinesiska och vitryska som modersmål (L1). Här presenteras den delanalys som gjordes av fundamentet (Vorfeld) i påståendesatser. Tidigare studier visar att L2-inlärare transfererar inte bara syntax utan även språkspecifika informationsstrukturella mönster. De informationsstrukturella preferenser man har i sitt L1 avspeglar sig på det L2 man lär sig. Även denna studie bekräftar transfer av språkspecifik informationsstrukturering. Trots att svenska och tyska båda är germanska språk och de språk som här är närmast besläktade uppvisar mot förmodan de kinesiska informanternas L2-texter informationsstrukturella frekvenser som ligger närmast den tyska kontrollkorpusen. Även om ryska och svenska är typologiskt olika språk, föredrar båda att placera ny information senare i satser. Detta mönster med placering av konstituenter med lågt informationsvärde i fundamentet avspeglar sig också i dessa informanters L2-texter, som därmed uppvisar liknande satsdelsfrekvenser i fundamentet., Kobalt-DaF

For several years, the number of teacher students in German has dropped sharply in Sweden. At the same time, many German teachers are retiring or changing profession. For in-service German teachers there are so far only few chances for in-service teacher training, which could also be explained by the low status of foreign languages in the Swedish education system. At the same time, a huge shortage of teachers is already recognizable, which will only increase in near future. In this article, we take a close look at the language teacher education in Sweden. We examine the question of which areas of friction exist between the various scientific disciplines such as education, German studies, language didactics and practical training, involved in the German teacher education. What are the reasons for the lack of teachers in Swedish schools, and what measures can lead to securing a sustainable German teacher's competence?, Seit mehreren Jahren geht in Schweden die Zahl der Lehramtsstudierenden in DaF stark zurück. Dabei ist jetzt ein drastischer Lehrermangel erkennbar, der sich auf Sicht noch verstärken wird, da es einen hohen Anteil an Deutschlehrern gibt, die bald im Rentenalter sind oder ihren Beruf wechseln. Für berufstätige Deutschlehrer gibt es außerdem nur wenige Chancen auf Fortbildung, was u.a. mit dem niedrigen Status der Fremdsprachen im schwedischen Schulwesen zusammenhängt. In diesem Beitrag nehmen wir die DaF-Lehrerausbildung in Schweden unter die Lupe. Wir gehen der Frage nach, welche Reibungsflächen es zwischen den verschiedenen wissenschaftlichen Disziplinen wie Pädagogik, Germanistik, Sprachdidaktik und der praktischen Ausbildung gibt, die in der DaF-Lehrerausbildung involviert sind. Wie ist der Lehrermangel zu erklären und welche Maßnahmen können zur Sicherung einer nachhaltigen Deutschlehrerkompetenz führen?

In this study, we explore students’ attitudes towards the use of digital tools in the learning of English in Sweden and Germany. English is the first compulsory foreign language in both countries. In both countries, there is also a new national strategy with proposals for actions to better exploit the potential of Information and Communication Technology (ICT) in education. The hypothesis of this study is that there will be differences in the treatment of, and attitudes to, digital tools between the students, and between the two countries. Data was collected through a semi-structured questionnaire answered by 155 German and 185 Swedish students, aged 15‒16. Our results show that the attitudes towards digital tools for language learning differs between the two countries. While the Swedish students use a variety of tools, there is a lack of access to digital learning tools in Germany. There are stark differences in the students’ attitudes towards how they seek value from the learning tools for English. The study shows differences in user behaviour and related appeals and challenges and discusses possible reasons for these differences in a cross-cultural context. The results give implications for the development and enrichment of digital tools in language learning.

Denna del tar upp processkrivning i moderna språk. Den här sortens skrivande innebär att man bearbetar sin text flera gånger i samarbete med andra, från några rader till en färdig text. Texten ger konkreta forskningsbaserade förslag på gruppindelning, hur man kan starta upp skrivandet och hur eleverna kan ge feedback på varandras texter i olika steg. Forskning och lärares erfarenheter visar att arbete i responsgrupper kan utveckla det egna skrivandet och språket i positiv riktning. Att läsa och kommentera andras texter kan öka medvetenheten om hur en text kan se ut, både innehållsmässigt och språkligt. Processkrivning kan tillämpas på alla stadier, såväl på nybörjarnivå som på mer avancerad nivå., Språksprånget, Lärportalen

Skriftlig produktion i ett modernt språk går hand i hand med elevers språkutveckling. Som lärare behöver vi känna till vilka texter vi kan förvänta oss av våra elever och hur vi kan stötta dem för att utveckla sitt skrivande. Den här delen tar upp elevers språkutveckling, skrivutveckling samt skrivprocessens olika faser. Texten ger förslag och exempel från elevtexter och belyser utifrån styrdokumenten vilka texttyper och språkliga strukturer som undervisningen kan förväntas ta upp på olika nivåer. Ni får möjlighet att ytterligare fördjupa er i olika arbetssätt och får även ta del av konkreta didaktiska förslag på hur elever kan utveckla sina skrivkunskaper., Språksprånget, Lärportalen

Europeiska kommissionen satte nyligen upp målet att år 2025 ska alla europeiska ungdomar efter avslutad gymnasieutbildning ha god kunskap i två språk utöver modersmålet. Skolverket presenterade 2018-05-30 en utredning med förslag på konkreta åtgärder för att säkerställa att språk erbjuds i gymnasieskolan. Förslaget omfattar bland annat en nationell språkstrategi, samordning genom ett nationellt centrum för språk och fler förändringar i syfte att säkerställa att alla elever ges möjlighet att lära sig sitt modersmål plus ytterligare två språk. Hur ser då språkens ställning ut i Sverige? Tillgänglig statistik är dyster, särskilt för tyska och franska. Studier i moderna språk i grundskolan är i praktiken frivilligt. Av samtliga elever i årskurs 9 i Sverige läste en av fyra (24,4 procent) svenska, engelska eller en kombination av svenska och engelska inom ramen för språkvalet 2016/17, något som egentligen inte är tillåtet: denna kombination ligger utanför ramarna för skolförordningens reglering.

De senaste veckorna har ett regeringsbeslut i Danmark och en utredning i Finland publicerats som visar att våra nordiska grannländer insett allvaret och nu satsar på språk. Svenska skolpolitiker avvecklar i stället de moderna språken i skolan, skriver Christina Rosén vid Linnéuniversitetet.

Medan våra nordiska grannländer har insett allvaret och nu satsar på språk avvecklar svenska skolpolitiker de moderna språken i skolan. De verkar tro blint på att engelska räcker. Nu är det hög tid för en språkstrategi även för Sverige.

Rikare med språk

Hösten 2015 genomfördes marknadsstudier och datainsamling genom nätverksarbete och före-tagsbesök i Smålandsregionen, för att på så sättfå kunskap om det lokala näringslivet. Inter-vjuer genomfördes på exportföretag i regionen och en intervjuguide sammanställdes som om-fattade frågor om bland annat språkbehov, integration och ledarskap. I denna artikel läggs främ-st fokus på de frågor ochsvar som berör språk och export. Tidigare undersökningar om de främmande språkens ställning i Sverige, språkekonomi och språkbehov på företag diskuteras inledningsvis, varpå resultaten av intervjuerna presenteras. I artikeln presenteras även en mo-dell för att stärka de främmande språkens ställning i Sverige, ett pilotprojekt som startades 2016 i samarbete med Goethe-Institutet, Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering, skolor och företag., Rikare med språk

In this pilot study, we focus on the use of digital tools in the teaching and learning of English in Sweden and Germany. English is the first compulsory foreign language in both countries. In both countries, there is also a new national strategy with proposals for actions to better exploit the potential of Information and Communication Technology (ICT) in education (Skolverket, 2016, Burchard et al., 2016, Regeringskansliet, 2017). Increasing importance is given to the use of digital tools in schools. In Sweden, every student receives a laptop from their school and this started about 10 years ago (Åkerfeldt et al., 2013) German students do not get a computer from their school and their exposure to English outside school is more limited than in Sweden. The hypothesis of this study is that there will be differences in the treatment of, and attitudes to, digital tools between the students and teachers, and between the two countries. Interviews were conducted with 9 Swedish and 7 German teachers of English and questionnaires answered by 15 Swedish and 40 German students in grade 6. The students were also asked to evaluate an English language learning game and the teachers were asked to rank four parameters on a Likert scale (Affect, Perceived usefulness, Perceived control, and Behavioral intention) when using digital tools for English language teaching (Teo, 2008). Our results show that the extent of digitalization in education differs between the two countries. Our study shows that the Swedish teachers employ a variety of tools, whereas there is a lack of access to computers as well as to digital learning tools in Germany. But even though Sweden has the technical tools, they are not used optimally due to a lack of in-service training. Neither of the countries has employed the use of games for language teaching and there is a tendency towards negative attitudes to “gamification”. We believe that a collaborative approach and co-creation between teachers, students and en

Published in Fortbildning : språk, kultur, didaktik, inkludering. Katalog 2017., Rikare med språk

Allt färre elever i Sverige läser främmande språk och om vi ska hävda oss på en internationell marknad har vi inte råd att tappa mer av vår språkkompetens.

Tyskland är Sveriges i särklass viktigaste ekonomiska partner. Men bland politiker och i svenskt näringsliv är tyskakunskaperna en bristvara. Det är ett allvarligt handikapp som direkt går att översätta i ekonomiska förlustsiffror.