Search

Kapitlet beskriver professionsetik som en omdömesförmåga som övas upp genom erfarenhet och reflektion från att utöva ett yrke. Denna förmåga bygger på yrkeskunskaper samt kännedom om det regelverk och andra sociala normer som är gränssättande respektive bjudande för en specifik verksamhet. Den militära personalens arbetsmiljö präglas ofta av stor osäkerhet, vilket skildras genom två exempel där omdömesförmågan i beslutsfattandet har en särskilt viktig funktion. Det första exemplet är knutet till uppdragstaktiken som ledningsfilosofi och det andra till yrkesrollen som ammunitionsröjare.

Inom ledarskapsämnet betraktas etik, moral och värdegrund som en central del av ett modernt ledarskap. Det handlar om beslutsfattande med ett stort ansvarskapital och om ett ledarskap som bygger på yrkeskunnande och ett etiskt förhållningssätt där man inte ”bara” följer reglerna utan också använder sin omdömesförmåga i svåra situationer. Boken innehåller teoretiska perspektiv på etik förankrade i militär verksamhet i en svensk kontext. Varje kapitel introducerar begrepp och analytiska verktyg som tillämpas på praktiska exempel och avslutas med reflektions- och diskussionsfrågor. Som teoretisk grund diskuteras den militära etikens och den normativa teorins betydelse för militär praktik, och i en tillämpning beskrivs ett koncept för professionell etik som handlar om omdömesförmåga. Tillämpade delar av etik i den militära kontexten skildras vid ledning med uppdragstaktik, via etiska problem i kulturella möten i insatsmiljöer, samt den militära yrkesutövningens svåraste moraliska dilemma – att ställas inför att ta liv. Vägar till militär etik vänder sig till militär personal som för befäl samt till kadetter på Officersprogrammet och andra militära utbildningar som behandlar frågor om etik, moral och värdegrund. (Andra utökade och bearbetade utgåvan.)

I kapitlet ligger fokus på den militära yrkesrollen och dess praktik med förankring i dygdeetiken som moralfilosofisk inriktning. Kapitlet lyfter fram personligt mod i förhållande till andra former av mod som en oundgänglig del av det militära yrket, med empiriska exempel på hur detta uttrycker sig i befattningen som ammunitionsröjare. Kapitlet bottnar i en diskussion kring risker i det militära yrket och ställningstaganden till den egna säkerheten.

Inom ledarskapsforskningen lyfts ofta betydelsen av att vara en god förebild fram. I det här kapitlet läggs ett särskilt fokus på etiskt ledarskap och goda förebilder ur en dygdeetisk förståelseram. I kapitlet besvaras frågan: ”Vad är en positiv förebild egentligen och hur kan jag som militär chef bli det?” Texten syftar till att inspirera tankar kring förebilder som leder till reflektion och dialog. Kapitlet innehåller också exemplifieringar från militär verksamhet, såsom kadetters beskrivning av sina förebilder under utbildningstiden samt utbildningsverksamhet genom handledarrollen.

"Factors Affecting Ethical Leadership” shows that the ethical behavior of leaders is the most important factor in shaping an organization’s ethical climate. Representatives from ten countries, Canada, Australia, Czech Republic, Finland, Greece, Netherlands, Slovenia, Sweden, United Kingdom and United States of America participated in the research, with six (Canada, Australia, Finland, Netherlands, Sweden and the USA) able to collect data. The goals of RTG HFM-304 included identifying the individual, situational, and organizational variables predictive of ethical leadership, developing a model of ethical leadership, and collating best practice in military ethics education amongst NATO and Partner for Peace (PfP) countries. Findings evidence that ethical leadership is strongly associated with values, in particular with value achievement (e.g., setting high standards and striving for excellence) and person-environment fit. Leaders who have the ability to address an ethical dilemma tend also to be those with high standards, a firm foundation in values (such as helping others and generosity) and belief that their institution shares these values. To engender ethical cultures and attract, train and sustain principled leaders, there is a need for military institutions to emphasize values, reinforce ethical decision-making and promote and value-informed ethical leadership from the beginning.

Raoul Wallenberg is an important role model from the Second World War, and there are many testimonies about his actions and moral courage in historical literature. But the question remains: How did Raoul acquire his remarkable moral courage and firm leadership? One explanation is to be found in his relationship with his grandfather Gustaf, who was Raouls role model and mentor. He developed an individual education plan for his grandson, focusing not only on formal education but also on personal development including worldviews, people skills and practical and strategical leadership. The plan and the importance of role models are discussed from a virtue ethics perspective, with lessons learned about the development of moral courage., Analys & perspektiv

Blogginlägg 2023-01-19, Försvar och säkerhet, Kungl Krigsvetenskapsakademien.

Inom ledarskapsämnet betraktas etiskt ledarskap som en central del av ett modernt ledarskap. Det handlar om beslutsfattande i svåra situationer och om att ha en omdömesförmåga baserad på yrkeskunnande och en god moralisk kompass – förankrad i Försvarsmaktens värdegrund. Boken innehåller teoretiska perspektiv på etik förankrade i militär verksamhet i en svensk kontext. Varje kapitel introducerar begrepp och analytiska verktyg som tillämpas på praktiska exempel och avslutas med reflektions- och diskussionsfrågor. Den pedagogiska idén är att stimulera dialogen om etiska frågor inom den militära professionen. Som teoretisk grund diskuteras den normativa teorins betydelse för militär praktik, och i en tillämpning beskrivs modet som central egenskap i militärt arbete. Den militära kontexten skildras via etiska problem i kulturella möten i insatsmiljöer, samt den militära yrkesutövningens svåraste moraliska dilemma – att ställas inför att ta liv. Målgruppen är militär personal som för befäl. Boken är anpassad för ledarskapsämnet på Officersprogrammet, men kan användas på andra militära utbildningar som behandlar frågor om etik och värdegrund.

Det här kapitlet, som är en del av ett läromedel i etik för Officersprogrammet, lyfter fram det dygdeetiska förhållningssättet fram som en viktig del av den militära etiken. Fokus ligger på att utveckla dygder (personliga karaktärsegenskaper) som vägledning för ageranden i ett professionellt sammanhang. Kapitlet ger konkreta exempel på hur dygdeetikens tankegods används inom samtida militär verksamhet, och innehåller en fördjupning om modet som central dygd såväl inom den aristoteliska dygdeetiken som för en modern militär profession. Kapitlet bygger på forskning som lyfter fram personligt mod i förhållande till andra former av mod som en oundgänglig del av det militära yrket. Kapitlet bidrar med tillämpade och empiriska exempel på hur detta uttrycker sig i yrkesrollen som ammunitionsröjare. Kapitlet avslutas med en diskussion kring risker i det militära yrket och förhållningssätt till den egna säkerheten.

Det här kapitlet, som är en del av ett läromedel i etik för Officersprogrammet, beskriver ett etiskt förhållningssätt för den militära yrkesrollen. Kapitlet utgår ifrån den professionella etiken, som baseras på en roll som är förknippad med utövandet av ett yrke. I kapitlet beskrivs professionsetik som en omdömesförmåga som övas upp genom erfarenhet och reflektion från att utöva yrket. Denna förmåga bygger på yrkeskunskaper samt kännedom om det regelverk och andra sociala normer som är gränssättande respektive bjudande för verksamheten. Kunskaper i etik behövs när det inte finns tydliga regler eller när olika normer står emot varandra, vilket skildras genom två tillämpningar där omdömesförmågan i beslutsfattandet har en särskilt viktig funktion för militärt arbete. Det första exemplet är knutet till uppdragstaktiken som ledningsfilosofi och det andra till yrkesrollen som ammunitionsröjare.

Den här texten är ett introduktionskapitel till ett läromedel i etik för Officersprogrammet, där antologins övriga kapitel sätts i ett sammanhang genom att lyfta fram fokusområden och avgränsningar. Kunskapsområdet militär etik inriktar sig på att bearbeta etiska aspekter på olika frågor inom det militära verksamhetsfältet. Studier i militär etik innefattar såväl konkreta problem i den militära yrkesutövningen som teoretiska frågor om den militära etikens grundvalar. Titeln antyder att det finns flera vägar till kunskaper i militär etik, och att boken därmed inte gör anspråk på att ge färdiga lösningar på etiska problem eller moraliska dilemman. Syftet är att stimulera till dialog inom den militära professionen kring etiska frågor och värdegrundens innehåll. Inom ledarskapsämnet betraktas etiskt ledarskap som en central del av ett modernt ledarskap som ofta är kopplat till beslutsfattande. Det handlar då om att ha en förmåga till gott omdöme, som den yrkesutövande erhåller med erfarenhet från att utöva yrket och genom reflektion och dialog kring yrkesutövningens villkor.

During the 2000s, Sweden has pursued an active foreign and security policy. This has meant participation in several international military operations and has left many Swedish soldiers and officers with combat experience. Thus, the Swedish parliament decided in 2010 on a political reform of the veterans area, with more extensive societal support, war decorations to express the government recognition of personal sacrifices made in the service and a new medal for courage in combat. Considered as a reward system, it functions as an immaterial and emotionally established incentive, in contrast to the financial and bonus reward systems that are otherwise common. From a governance perspective, this setting is fundamentally interesting. The complexity of military operations and the demands for efficiency in armed combat are in contrast with the democratic state's need to guarantee the rule of law, even from a distance and under difficult conditions. Traditional government is not sufficient because the situation is characterized by high contextual uncertainty and therefore requires more situational adaptive control. Organizing in a professional model implies autonomy for military officials, and this means that there is a form of gap in terms of civilian control. In the dissertation, a concept and an analytical model are formulated to understand this phenomenon, entitled soft norm governance, that also form one of the main results. The model combines four levels of analysis to describe the dynamics of the steering mix: organizational metagovernance, rule control, policy work and professional ethics. One conclusion is that professional ethics has a two-way function in the chain of implementation steering, both as a decisive factor for concrete decision-making, but also as an objective for the government’s soft norm governance. Thus, this control gap does not mean absence of control, but that other value-based norm systems govern our actions. In this way, soft norm governance