Search

Syftet med studien är att bidra med mer kunskap om hur förskollärares och barnskötares val av resurser i undervisningen kan påverka barns meningsskapande i lärandet. Tidigare studier visar att det finns en problematik i att kunna anpassa undervisning efter varje barns behov, vilket kan kopplas till brist på engagemang och kompetens bland personal samt stora barngrupper. Därför är intentionen med denna studie att undersöka detta vidare med fokus på resurser i undervisningen. Studien som genomförts är en kvalitativ studie med deltagande observationer som metod. Empirin som insamlats genom de deltagande observationerna har analyserats utifrån perspektivet design för lärande och de fyra tillhörande begreppen meningserbjudande, resurser, affordance och tecken på lärande. Resultatet av studien visar att tillgängligheten av de resurser som barn erbjuds är avgörande för hur de skapar mening i sitt lärande. Det är tillgängligheten av resurserna som avgör vad barnen kan göra med resurserna och om de transformerar dem till något annat kopplat till deras erfarenheter. Barnen visar tecken på lärande på olika sätt under och efter undervisningen genom både verbala och icke-verbala uttryck. Sammanfattningsvis är det förskolepersonalen som styr vilka resurser som ska vara tillgängliga för barnen i lärmiljön både under och efter undervisning.

I denna uppsats är syftet att bidra med kunskap om olika synsätt, resurser och metoder som lärare och speciallärare använder sig av i läs- och skrivutvecklingen för att elever i årskurs 2 ska nå målen i årskurs 3. Undervisningen i svenska ska ge förutsättningar för att eleverna ska utveckla sitt tal- och skriftspråk och i slutet av årskurs 3 ska eleverna kunna läsa elevnära texter med flyt samt lära sig att använda strategier under hela sin skolutveckling. Eleverna ska även kunna skriva enkla texter med läslig handstil. Varje elevs individuella behov ska tillgodoses i skolan för att skapa bättre möjlighet till att nå målen i de olika ämnena. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer där totalt 9 lärarintervjuer genomfördes på tre olika skolor. I analysarbetet tillämpades en tematisk analys som fokuserade på metoder, resurser och synsätt kopplade till specialpedagogiska insatser inom den tidiga läs- och skrivundervisningen. Resultatet visar att respondenterna har goda kunskaper om specialpedagogiska insatser i undervisningen. Deras synsätt visar att det är viktigt med rätt stöd, resurser och metoder i undervisningen samt att se varningssignalerna i tid för att kunna ge rätt anpassning. Resultatet visar även att det är svårt att individanpassa och gruppanpassa på grund av elevernas olika kunskaper och förutsättningar i klassrummet. I studien framgår även att elever med NPF diagnoser har andra förutsättningar att nå målen i skolan och det är lärarens viktigaste uppgift att hitta metoder i undervisningen som skapar rätt förutsättningar för att alla elever ska nå målen. I studien framträder även att samarbetet mellan lärare och speciallärare är av stor vikt för att ge alla elever möjlighet till utveckling efter sina behov. Studien visar att det är viktigt att lärarna har en bred syn på undervisningsmetoder och har förmågan att använda sig av tillgängliga resurser i skolorna. Det framkommer också att den viktigaste delen är lärarens

The purpose of this study is to see how religious resources and prison staff can promote and support the inmate to religious commitment as part of their rehabilitation process. The questions asked to delineate how the availability of religious resources looks like in the institutions and how prison staff and religious actors can promote religious commitment as well as how religious resources, staff and religious actors can contribute to promoting positive changes and creating a meaningful existence for the inmates. The method that has been used is semi-structured interviews where six religious representatives have been interviewed. The theoretical framework used consists of a sociological and an existential input. Previous research has shown that there is a lack of studies on religion in prisons and therefore I want to contribute to that research. The essay shows that religious resources can play a big role for the inmates and that the humane function is of great importance. It also shows that the availability of religious practice has shortcomings that limit the chance to pursue religious practice.

Purpose: The overall purpose of this study is to enhance understanding of how businesses in mill-towns network and to investigate the advantages and disadvantages of networking in such settings. Method: A qualitative method has been used in the study and data have been collected through semi-structured interviews. The data was then analyzed through thematic analysis with an abductive approach. Scientific articles have been used to gather material for the theoretical framework. Conclusion: The study shows that companies in mill-towns network through various networking meetings, collaborations and through private ties. The companies exchange both tangible and intangible resources. The study shows that relationships between actors are important when networking in mills-towns and entails both advantages and disadvantages., Syfte: Det övergripande syftet med denna studie är att öka förståelse för hur företag på bruksorter nätverkar och undersöka vilka styrkor och svagheter det finns med nätverkande på bruksorter. Metod: En kvalitativ metod har tillämpats i studien och data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Data analyserades sedan via en tematisk analys med abduktiv ansats. Vetenskapliga artiklar har använts för att samla in material till den teoretiska referensramen. Slutsats: Studien påvisar att företag på bruksorter nätverkar genom olika nätverksträffar, samarbeten och genom privata band. Företagen utbyter både materiella och immateriella resurser. Studien visar att relationer mellan aktörer är viktiga vid nätverkande på bruksorter och medför både för och nackdelar.

The purpose with this study was to examine male elite ice hockey players experiences of the way back to ice hockey after a concussion. This study used a qualitative method which 8 participants in terms of male elite ice hockey players participated in. The participants in this study were between the ages of 22-25 years (M=23,75, SD=1,28) and exercised ice hockey on an elite level. This study's interview guide was a semistructured interview and was based on the models: Dynamic biopsychosocial cycles of post-sport injury response and recovery (Wiese-Bjornstal, 2010) & Precursors facilitating psychological readiness to return to sport after injury (Podlog m.fl., 2015). Eight interviews were implemented and later on analyzed with the help of a thematic analysis. The result of this study shows that male elite ice hockey players are faced with challenges through the return to ice hockey after a concussion, and the challenges are interpreted and valued. The participants interpretations create affective reactions which alongside the rehabilitation of the injury tries to cope with because in the end they try to create a psychological readiness to return to ice hockey. Furthermore, shows the result the clearest challenges were psychosocial, psychological and physical challenges related to insufficient support, internal and external pressure, feelings, setback in rehabilitation and impaired physique. The coping of the challenges was about the internal and external resources mostly related to support from the psychosocial surrounding but also the inner ability to be able to make their own decisions. The result also shows that the participants were affected strongly by the surroundings in their confidence to return to ice hockey, where physical and psychological factors took part. During the return to ice hockey part, the majority chose to put low expectations on several sport capabilities and was motivated through an inner motivation, for example a joy for the sport, to rega

Bakgrund: Molntjänster har ansetts vara den största tekniska trenden de senaste åren. På grund av den snabba utvecklingen av molntjänster har möjligheten till molnbaserad redovisning öppnats upp. Användningen av molnbaserad redovisning ökar allt mer hos företag, särskilt i Sverige. Tidigare forskning har till stor del fokuserat på de för- och nackdelar som molnbaserad redovisning för med sig, samt olika faktorer till adoption och implementering av molnbaserad redovisning. Det finns dock begränsad forskning om molnbaserad redovisning och dess användning kopplat till den beroendeställning som skapas hos företag vid användning av molnbaserad redovisning. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur användning av molnbaserad redovisning ser ut, genom att beskriva hur företags beroende till leverantörerna av de molnbaserade systemen ser ut, samt beroendet av andra resurser. Metod: Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ metod. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer, tillsammans med 12 respondenter från 11 företag i Sverige som använder molnbaserad redovisning. Slutsatser: Utifrån vår studie kan vi beskriva hur beroendeställningen mellan företag och leverantör ser ut och vad användandet i sin tur har för inverkan på beroendet till andra resurser. Ansvaret för redovisningssystemet ligger på leverantörerna av de molnbaserade redovisningssystemen. Det innebär att företag som använder sig av molnbaserad redovisning är beroende av olika resurser som behövs för att utföra redovisningsarbetet i systemen. Studien indikerar att företag som använder molnbaserad redovisning blir mindre beroende av interna resurser samtidigt som beroendet av externa resurser ökar. Många företag kan inte längre utnyttja sin interna kompetens i redovisningssystemet. Det kan ses som en möjlighet att få tillgång till användbara och kritiska resurser från leverantören, men också som en risk på lång sikt, om företag gör sig av med sin intern kompetens., Background: Cloud services have been considered the biggest technology trends in recent years. Due to the rapid development of cloud services, the opportunity for cloud accounting has emerged. The use of cloud accounting is increasing among companies, especially in Sweden. Previous research has largely focused on the pros and cons of cloud accounting, as well as various factors influencing the adoption and implementation of cloud accounting. However, there is limited research about cloud accounting and its usage in relation to the dependency created within companies when using cloud accounting. Purpose: The purpose of the study is to describe the use of cloud accounting by examining how companies' dependency on the providers of these cloud-based systems manifests, as well as their dependency on other resources. Method: The study was conducted using a qualitative method. The empirical data was gathered through semi-structured interviews, together with 12 respondents from 11 companies in Sweden utilizing cloud accounting. Conclusions: Based on our study, we can describe the dependency relationship between the company and the supplier, and how the usage in turn impacts the dependency on other resources. The responsibility for the accounting system lies with the providers of the cloud-based accounting systems. This means that companies using cloud accounting are dependent on various resources needed to perform accounting tasks within the systems. The study indicates that companies using cloud accounting become less dependent on internal resources, while the dependence on external resources increases. Many companies can no longer utilize their internal competence in the accounting system. This can be seen as an opportunity to gain access to useful and critical resources from the provider, but also as a long-term risk if companies get rid of their internal competence.

Miljömässig hållbarhet inom modeindustrin är en viktig strategi för att hantera de miljöutmaningar som är förknippade med modeproduktionens storskaliga användning av naturresurser. Det är viktigt att modeföretag tar hänsyn till miljömässig hållbarhet genom att integrera hållbarhet tidigt i design- och tillverkningsprocessen. Utmaningarna när det kommer till svenska små till medelstora företag (SME) och implementering av hållbarhetsstrategier i design- och tillverkningsprocessen är omstridda. Tidigare studier menar att det handlar om att SMEs har brist på resurser och kunskap, medan annan forskning menar att modeföretag inte prioriterar hållbarhet. Därav är det intressant att undersöka de utmaningar som SMEs inom den svenska modeindustrin står inför eftersom Sverige är känt för sin modeindustri, och historiskt sett haft internationell framgång inom branschen. Studien undersöker hur leverantörer och brist på resurser internt och externt kan utgöra en utmaning vid implementering av hållbarhetsstrategier i utvecklingsfasen, hos svenska SMEs inom modeindustrin med fokus på miljömässig hållbarhet. Den teoretiska ramen är baserad på Industrial Network Approach (INA). Studien använder sig av en kvalitativ metod, empirin har samlats in genom fem semistrukturerade intervjuer hos tre företag, samt observation av webbplats med fokus på miljömässig hållbarhet och utmaningar. En tematisk analys användes för att identifiera viktiga teman. Genom att tillämpa analysmodellen ARA utforskade studien hur affärsnätverket kan påverka modeföretagens hållbarhet i utvecklingsfasen. I resultatet visar studien att det är både interna och externa faktorer som påverkar implementering av miljömässig hållbarhet. Bland annat spelar ledningen hos SMEs en avgörande roll gällande om hållbarhet ska implementeras och att det är svårt att balansera ekonomiska mål med den generella hållbarhetssträvan. Dessutom påverkar externa faktorer såsom kundernas villighet att betala mer och vad leverantörerna kan er, Environmental sustainability within the fashion industry is a crucial strategy for addressing the environmental challenges associated with large-scale use of natural resources in fashion production. It is important for fashion companies to consider environmental sustainability by integrating it early in the design and manufacturing process. The challenges faced by Swedish small to medium-sized enterprises (SMEs) in implementing sustainability strategies in the design and manufacturing process are debated. Previous studies suggest that SMEs lack resources and knowledge, while other research indicates that fashion companies do not prioritize sustainability. Therefore, it is interesting to investigate the challenges faced by SMEs in the Swedish fashion industry since Sweden is known for its fashion industry and has historically had international success in the field. This study examines how suppliers, and the lack of internal and external resources can pose challenges in the implementation of sustainability strategies during the development phase for Swedish SMEs in the fashion industry, with a focus on environmental sustainability. The theoretical framework is based on the Industrial Network Approach (INA). The study uses a qualitative method, with empirical data collected through five semi-structured interviews at three companies, as well as observations of websites focusing on environmental sustainability and challenges. A thematic analysis was used to identify key themes. By applying the ARA analysis model, the study explored how the business network can impact the sustainability of fashion companies during the development phase. The results show that both internal and external factors influence the implementation of environmental sustainability. Among other things, management at SMEs plays a crucial role in determining whether sustainability will be implemented, and it is difficult to balance economic goals with the general pursuit of sustainability. Additionally

The thesis is an explorative case study focusing on the hospitality in the region of Värmland in Sweden as conceived by stakeholders in the hospitality industry. The purpose of this thesis is to expand the knowledge of how AI impacts the meaning of hospitality, by mapping how stakeholders within the different parts of the touristic system perceives and uses AI development of experiences and services that combine physical and digital spaces. Previous research in connection with AI and the hospitality industry laid the foundation for the result and analysis in the thesis. Selected theory dealt with tourism, hospitality, digitalisation, technological fixes and hybrid spaces. A hospitality perspective was selected to highlight the essence of human-to-human interaction, while also including how AI can influence interaction and services in physical and digital spaces, going beyond the focus on economical promises usually taken in tourism studies of AI. Semi-structured interviews were conducted with stakeholders of the hospitality industry in Värmland. The interview guides were based on the previous research and theoretical framework, which aided the process of gathering relevant empirical data from respondents of the different stakeholder groups, thus, contributing adequate answers to the research questions. With these means it was possible to see and map the different perspectives on what effects AI has on hospitality. The conclusion shows that the hospitality industry in Värmland is gradually exploring AI, with only a few stakeholders actively involved in projects with AI. There is a significant interest due to AI's potential to improve efficiency and create new offerings, but limited financial and human resources especially for the many small businesses in the region, along with a lacking mature state of AI hinder widespread adoptions. Stakeholders believe that AI will align with tourist needs, impacting power dynamics between tourists and destinations. AI is expected

Denna uppsats undersöker unga vuxnas politiska deltagande i Sverige. Forskning indikerar att unga engagerar sig politiskt genom andra typer av deltagandeformer än de traditionellt kända deltagandeformerna. Teorin Civic voluntarism models tre förklaringsfaktorer resurser, motivation och rekryterande nätverk kommer att stå som grund för studiens syfte. Målsättningen med denna studie är att klargöra vilka av CVM’s tre förklaringsfaktorer som unga vuxna uppfattar är mest betydelsefulla för deras politiska deltagande. För att kunna besvara studiens frågeställning har en enkätundersökning tillämpats där unga vuxna fått svara på frågor angående deras politiska deltagande och vad som kan påverka deras deltagande. Studien baseras på en kvantitativ undersökning med deduktiv ansats och bygger på tidigare forskning i form av vetenskapligt granskade artiklar. Resultatet presenterats i form av en deskriptiv analys som på ett lättbegripligt sätt beskrivs genom stapel- och cirkeldiagram. Det empiriska resultatet indikerar att unga vuxna engagerar sig i mer individualiserade deltagande former och att partimedlemskap är något som inte uppfattas vara en betydelsefull form av politisk aktivitet. De förklaringsfaktorer som uppfattades vara viktigast är motivation och rekryterande nätverk eftersom resurser inte ses som ett hinder för unga vuxna i Sverige. Denna uppsats kan bidra till en ökad förståelse för hur CVM modellen bör utvecklas för att kunna passa in i den svenska kontexten och i Sveriges politiska system.

För att nå syftet med studien används ett deduktivt förhållningssätt med de teoretiska perspektiven krav- och resursmodellen samt socialt stöd. Krav och resursmodellen används för att analysera de krav som medarbetare har på sin arbetsplats och de resurser som finns för att balansera kraven (Bakker & De Vries, 2021). Socialt stöd innebär en god social interaktion med kollegor och chefer (Karasek & Theorell, 1990). Det kan ske både i form av praktiskt, emotionellt och kognitivt stöd (Eklöf, 2022). Tidigare forskning visar att socialarbetare har en upplevelse av höga kvantitativa krav, hög grad av stressymptom och bristande resurser (Welander et al., 2017). De resurser som socialarbetare tidigare har betonat är b.la. kollegialt stöd, tillräcklig bemanning och förutsättningar för återhämtning (Arbetsmiljöverket, 2016). I studien används en kvalitativ metod med fyra semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare inom rollerna biståndshandläggare samt socialsekreterare på barn och unga från olika kommuner i Sverige. Urvalsmetoden är ett strategiskt urval och ett tvåstegsurval i form av kontakt med chef för biståndshandläggare samt kontakt med en av författarnas anhörig som ett snöbollsurval. Studiens slutsats är att socialt stöd i form av goda relationer samt trygghet och avlastning, möjlighet till återhämtning under och efter arbetstid, optimism samt resiliens och dess utformning är särskilt betonat som organisatoriska och personliga resurser på socialarbetares arbetsplatser för en välfungerande psykosocial arbetsmiljö. Vidare, är slutsatsen att krav i arbetet är vad som formar socialarbetares arbetsuppgifter och visar på de resurser som behövs för att balansera kraven. Framförallt betonades dokumentation- och administrationskravet, som en betydande påverkan på socialarbetares arbete. Dessutom bidrog det till en obalans mellan krav och resurser i form av tidsbrist som kräver strategier

I denna studie sätts fokus på frilansanande konstnärers arbetsvillkor och arbetsmiljö där yrkesverksammafrilansande musiker i Sverige utgör studiesubjektet. Syftet med studien har därmed formulerats att utforska frilansande musikers erfarenhet och uppfattning om arbetsvillkor och arbetsmiljö i en svensk kontext. För att uppnå syftet med studien formulerades två frågeställningar: Vad karaktäriserar frilansmusikers upplevda arbetsvillkor? Vad kännetecknar frilansmusikernas arbetsmiljö, det vill säga vilka är deras upplevda jobbkrav och resurser? Det data studien bygger på är fem semistrukturerade intervjuer med frilansande musiker. De teoretiska utgångspunkterna för studien är job demand – resources (JD-R) modellen, som relaterar jobbkrav och resurser till varandra. Vidare har Goffmans dramaturgiska perspektiv använts för att analysera på vilket sätt de frilansande musikernas beskrivning av arbetsmiljö går att sammankoppla med den bakre och främre regionen. Dessutom används resiliens ur ett individ- och grupperspektiv. Resultatet visar att frilansande musikers arbetsvillkor, ekonomi och framtid präglas av osäkerhet där tillförlitliga sociala skyddsnät saknas. Arbetsmiljön ställer höga krav på musikerna, vilken de beskriver som att präglas av en hög och ojämn arbetsbelastning. Dessa förutsättningar kräver flexibilitet, social och musikalisk kompetens, professionalism och administrativ förmåga. Resurserna som de beskriver är främst på gruppnivå och till viss del på individnivå. På gruppnivå lyfts gemenskap, kontaktnät, socialt och kollegialt stöd fram som resurser. På både grupp och individnivå beskrivs meningsfullhet, hängivenhet till musiken samt konstnärlig utveckling som resurser. Sammanfattningsvis visar analysen att de frilansande musikernas arbetsvillkor och jobbkrav upplevs som utmanande men där de resurserna de upplever till viss del fungerar som buffert. Frilansande musikers arbetsvillkor präglas av osäkerhet, musikernas resurser kan kopplas till de sociala ko

Sustainable development is arguably a core element and a desirable objective for the institutions of a society to reach for. Upper secondary schools of Sweden are not an exception. Among the many subjects that the upper secondary school provides, civics education is arguably the most relevant one in relation to the matter of sustainable development. How does civic education portray the matter of sustainability, both regarding quantity and quality? What can the production of the subjects' purpose, key content and grades affiliation with sustainable development tell us about the society it´s been framed in? This essay attempts to provide some answers to those questions, by scrutinizing the three different subjects and courses of civics education from 1994 to the upcoming subject of 2025. The democratic, patriarchal and scientifically rational perspectives of society and education, formed by Tomas Englund, constitute the theoretical framework of the essay. The method used is qualitative text analysis, where categorization will help to identify content related to sustainable development in the subjects and courses. The study's result shows that all subjects could be classified as democratic, and that the subjects of 2011 and 2025 provide more and diversified content related to sustainable development than 1994, which indicates a progression. Also, the subjects of 2011 and 2025 could be classified, beyond democratic, as patriarch and scientific rationale, which makes a notable difference between the subjects.

Denna studie har för avsikt att undersöka vilka resurser förskolan har för att kunna möta barns behov av stöd i relation till förskolans kvalitetskrav. Detta undersöks genom intervjuer med yrkesverksamma i förskolan med olika yrkesroller. Den insamlade empirin analyseras utifrån ramfaktorteorin och tidigare forskning som berör inkludering, förskolans kvalitet och pedagogers förhållningssätt. Det finns ett gap när det kommer till tidigare forskning som specifikt fokuserar på förskolans resurser för att kunna möta barnens behov av särskilt stöd för att kunna bibehålla förskolans kvalitet. Behovet av individuella insatser för enskilda barn i förskolan är ständigt ökande och behovet av kompetensutveckling och ökat ekonomiskt stöd är en gemensam nämnare som kommit upp under samtliga intervjuer oavsett intervjupersonernas yrkesroll. Studiens resultat visar att det finns en stor mängd olika resurser som kan nyttjas i förskolan för att stödja barn i behov av individuellt stöd. Men vissa av dessa resurser är svårare att nyttja i verksamheten av olika skäl, så som ekonomisk- och tidsbrist, vilket i sin tur påverkar utbildningens kvalitet.

Det här kapitlet börjar i att bända upp stenar med designstudenter på exkursion. Några stenar var små. En var stor. Det behövdes mycket kraft och samarbete för att bända upp den stora ur fältet. Vart åker internationella designutbildningsprogram i Småland, baserade i Växjö och Kalmar, på exkursion för att förstå design och sin egen designerroll bättre? Vi känner till exempel till stora möbeltillverkare och vi känner till den stolta glastraditionen. Men eftersom fokus var på resiliens i de här lärandemomenten blev svaret en kombination av platser där drömmar om alternativa samhällen har tagit sig uttryck i skrift, odling och i relationer som får livet att fortgå., I boken finns också en engelsk version av samma text., Hushålla med överskott

Denna studie syftar till att undersöka förskolepedagogers stress i förhållande till vad de upplever för krav och resurser. Studien syftar även till att undersöka deras stress, krav och resurser i förhållande till ålder och erfarenhet. Slutligen syftar studien till att undersöka hur pedagogers stress kan påverka verksamheten. Bakgrunden vilar på forskning om att förskolan är en av de yrkesgrupper som har störst stressrelaterade problem i Sverige. Bakgrunden vilar även på vikten av att barnen får möjlighet till en trygg anknytning till pedagogerna, vilket kan försvåras, eller inte ske alls om pedagogerna är stressade och inte mår bra på sitt arbete. Empirin i studien samlades in genom en webbaserad enkätundersökning. Den insamlade datan studerades och analyserades sedan utifrån studiens teoretiska utgångspunkt, arbetsmiljö-teorin Job Demands- Resources. I denna studie kommer denna förkortas som JD-R. Studiens resultat visar att över en tredjedel av respondenterna upplever höga krav men låga resurser på arbetet, vilket JD-R hävdar sätter dessa individer i riskgrupp för negativa hälsoföljder på grund av sin arbetssituation. Studiens resultat visar även att ålder inte verkar ha en märkbar effekt på hur stressad man är på arbetet, samtidigt som yrkeserfarenheten visar en betydligt högre effekt, det visade sig att stressen minskar något ju längre erfarenhet man besitter. Studien visar vilka situationer i verksamheten som genererar en risk för att påverkas av stressen som pedagogerna upplever i olika situationer på arbetet. Baserat på studiens resultat finner vi det intressant att vidare undersöka hur andra faktorer kan ha en påverkan på pedagogers stressnivå, till exempel socioekonomiska faktorer, förskolans ekonomi samt hur det skiljer sig beroende på om man är förskollärare och barnskötare. Det vore även intressant att undersöka hur extra arbetsuppgifter påverkar stressnivån.

Syftet med den här studien är att skapa kunskap om i vilken omfattning tydliggörande pedagogik används i undervisningen och i vilken omfattning lärare och specialpedagog samarbetar kring detta och om detta skiljer sig åt mellan kommunal och fristående skola. Forskning talar för den tydliggörande pedagogikens betydelse i anpassningen av undervisningen efter elevernas behov och förutsättningar. Studien är kvantitativ där webbenkät använts som datainsamlingsmetod vilken därefter sammanställts och analyserats. Empirin analyseras med stöd i Vygotskij sociokulturella perspektiv på lärandet där den tydliggörande pedagogiken kan ses som ett medierande verktyg för att möjliggöra för elever att nå upp till samma nivå som de elever som inte är i behov av stöd och därmed kan tydliggörande pedagogik spela en roll för elevens proximala utvecklingszon. Resultatet visar att tydliggörande pedagogik och främst då visuellt bildstöd används i hög utsträckning medan de övriga metoderna inte används lika frekvent. När det gäller samarbetet mellan lärare och specialpedagog visar resultatet inte på något större samarbete kring tydliggörande pedagogik utan att andra områden prioriteras, vilka självklart också är nödvändiga för att identifiera behov hos eleverna. För både användning av tydliggörande pedagogik och samarbete med specialpedagog ses bristen på tid och kunskap, resurser och stöd från skolledning och rektor som hinder. En slutsats som kan dras är att behovet av specialpedagogens handledning och fortbildning är stort för att öka användningen av tydliggörande pedagogik. Vidare kan fortsatt forskning på de tydliggörande pedagogikens användning vara av intresse.

The aim of this qualitative study is to examine how social secretaries’ work with homeless clients and the factors that contribute to their recovery process from homelessness. Data from interviews with seven social secretaries were analyzed using Maslow's hierarchy of needs (2015) and the concept of social exclusion (2014). The study found that social secretaries take a holistic approach in investigating all clients' problem areas. However they experience limited room for maneuver due to social services laws and guidelines, as well as divided opinions on housing interventions. The research also identified central factors that strengthen clients' recovery process, including access to resources, strengthening social relationships and the clients' own motivation. Furthermore, social secretaries identified hindering factors such as negative social relationships and social exclusion that may impede the clients' recovery. The study also found that the lack of job opportunities and affordable housing, can act as an additional hindering factor. In conclusion, the study highlights the need for a comprehensive approach in social work with homelessness that takes into account the complex and multifaceted nature of the recovery process. A holistic perspective can help create sustainable solutions that help homeless individuals recover and rebuild their lives.

Studiens syfte är att undersöka vilket arbetsansvar förskolans ledning har i förhållande till utagerande barn. Ofta fokuserar forskning på att analysera barns beteende och se över förhållningssätt. Jag vill istället se över hur rektorer arbetar och vilka resurser man kan erbjuda utagerande barn. För att genomföra undersökningen så intervjuades tio rektorer inom kommunen och en specialpedagog. Den teoretiska grunden består av begreppet KASAM och Tomkins affektteori. Dessa erbjuder en djupare förståelse för vår affektpåverkan i arbete med barn, samt hur människor förstår, hanterar och engagerar i olika situationer. I studien framkom det att rektorn är den som är längst ifrån i arbetet med utagerande barn, men det är de som har det yttersta ansvaret. Befintliga resurser för utagerande barn är främst den befintliga personalen i förskolan och en diagnos påverkar inte resurstillgångar.

This thesis aims to understand why the World health organization’s Global programme on aids (WHO GPA) does not appear to be able to collaborate with non-governmental actors (NGO), even though booth WHO GPA and NGO`s appears to value and seek cooperation. The purpose of this thesis is to examine whether the lack of cooperation between WHO GPA and NGO: s can be explained using new interdependence approach or if the actions of WHO´s member states v. The selected case in this thesis is WHO GPA which existed from 1987 to 1995 and represents the first anti-aids program supported by UN and its member states. WHO GPA is therefore active in a policy area where a lot of interactions with NGO: s could be expected. To analyse the apparent lack of cooperation between WHO GPA and relevant NGO: s, this article will apply the theories new interdependence approach and neorealism. To explain the research questions, how does the interaction between WHO GPA and NGO: s appear within the global effort against the aids pandemic, what role did member states have in limiting or enable formal cooperation between WHO GPA and NGO:s and finally how the theory new interdependence approach can explain the interactions between the WHO GPA and NGO: s. To answer the research questions this thesis will apply a qualitative text analysis on material from WHO GPA, for example annual reviews, as well as previous research articles and books that concerns the WHO GPA. The analysis concludes that the interaction between WHO GPA and NGO: s, can be explained with the fact that informal cooperation does appear but not formal cooperation. This appears to be because while booth WHO GPA and NGO: s seeks support and cooperation, the interactions between them is still affected by mistrust. The member state’s role in limiting or enabling cooperation can be answered two levels, globally where powerful states have strong informal powers to control WHO GPA. When NGO: s are granted formal representation, the selection o

På grund av oroligheter i världen tvingas många människor på flykt från sitt hemland och söker skydd i ett annat land, däribland Sverige. Att lära sig det svenska språket är något som nyanlända barn och unga som anländer till Sverige tidigt behöver lära sig, något som tidigare forskning visat kan vara krävande både för de nyanlända eleverna och deras lärare. Vi har därför utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Intervjuer med åtta svensklärare genomfördes för att undersöka deras upplevelser av att undervisa nyanlända elever och deras språkutveckling av talat språk. Arbetets fokus har legat på att ta reda på vilka utmaningar svensklärare möter vid undervisning av nyanlända elever och vilka resurser samt tillvägagångssätt de använder. Därtill har vi även utforskat lärarnas inställning till kooperativt lärande som en möjlig metod för språkutveckling av nyanlända elever. I studien har vi använt det interaktionella perspektivet som teori vilket belyser vikten av samtal och interaktion för språkinlärning. Resultatet av vår undersökning visade att de intervjuade lärarna upplevde att tidsbrist och en hög arbetsbelastning var de största utmaningarna gällande undervisning av nyanlända elever. Vad gäller resurser och förutsättningar för att undervisa nyanlända elever visade vårt resultat att det fanns en markant brist på dessa bland respondenterna. Slutligen visade även resultatet att respondenterna beskriver att de använder sig av kooperativt lärande i elev-elev-konstellationer eftersom de har märkt att de nyanlända eleverna blir mest motiverade av att tala svenska i dessa förhållanden, vilket bidrar till deras språkutveckling.

Kunskapsöversikten är skriven i syfte att finna svar om vilka resurser som finna tillgängliga för flerspråkiga elevers språkutveckling inom svenska som andraspråksundervisning. Baserat på en djupgående analys av våra tio funna artiklar fick vi diverse infallsvinklar kring våra frågeställningar. Sökprocessen genomfördes utifrån en detaljerad sökning i databaserna ERIC, ERC och Swepub, där avgränsningar gjordes för att hitta relevanta artiklar för vårt sökområde. Utifrån en noggrann analys av våra tio artiklar fann vi att elevernas modersmål är till en stor nytta i klassrummet och bör användas för ett gynnsamt lärande. Vidare fann vi att det finns olika tillgångar som kan användas för elever ska utveckla sitt språk, exempelvis språkstödjande material, elevernas modersmål och olika stöttningsmetoder. Vi har i vår kunskapsöversikt lyft upp vilka resurser som finns tillgängligt för flerspråkiga elever i undervisningen i andra länder, dock kan metoderna implementeras i svenska skolor. Slutligen dras slutsatser utifrån artiklarnas resultat och diskussioner förs vidare utifrån det.

Denna intervjustudie fokuserar på processen av att lämna ett kriminellt liv. Inför riksdagsvalet 2022 var brottslighet den mest omdiskuterade valfrågan, vilket kan bero på den ökning av dödsskjutningar som skett i Sverige de senaste åren. Undersökningen ämnar därför att belysa det som anställda i avhopparverksamheter anser är viktiga faktorer som kan underlätta avhopparprocessen för kriminella individer då detta blivit väldigt aktuellt. Syftet med denna studie är att undersöka vad anställda på avhopparverksamheter anser är drivkrafter och motivationer som katalyserar viljan att lämna en kriminell livsstil samt avgörande resurser för att en avhopparprocess ska vara framgångsrik. Detta är en kvalitativ studie och materialinsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer med anställda i avhopparverksamheter. Det insamlade materialet organiserades med hjälp av Pierre Bourdieus kapitalteori för att ge struktur till resultatet samt bidra till en fördjupad diskussion om hur tillgång till olika resurser kan påverka människors livsstil. Empirin analyserades med hjälp av konventionell innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultatet visade att de anställda upplevde att de tre största motivationerna för att lämna ett kriminellt liv är hotbild, relationer (signifikanta andra utanför det kriminella nätverket), samt att man blir utbränd. Resultatet visade även att resurser såsom socialt nätverk, emotionellt stöd, ny miljö och terapi kan vara avgörande för ex-kriminella att bibehålla en laglydig livsstil.

Enligt läroplanen för förskolan (Lpfö18, 2018) ska barn som tillfälligt eller varaktigt behöverstöd i sin utveckling få det stöd som de är i behov av. Trots Lpfö18s (2018) intentioner belyserSkolinspektionen (2017), genom en granskning av svenska förskolor att personalen i förskolaninte alltid uppfyller kraven för det rådande styrdokumentet. Vi har med en hermeneutisk ansatsgenomfört en kvalitativ intervjustudie med åtta yrkesverksamma förskollärare i syfte attsynliggöra förskollärares upplevelser av deras förutsättningar att stötta barn i behov av särskiltstöd. Särskilt vill vi synliggöra vilka svårigheter de beskriver i deras arbete. Med denna studieönskar vi ge en fördjupad förståelse för förskollärares upplevelser och för vilka faktorer som debeskriver har störst påverkan på arbetet. Faktorer som framkommer av betydelse berör främstorganisatoriska förutsättningar såsom barngruppsstorlek och brist på tid för kollegialtsamarbete. Dock finner vi genom intervjuerna att alla svårigheter inte enbart kan läggas på enorganisatorisk nivå. Andra faktorer som spelar en stor roll i huruvida förutsättningarna att stöttabarn i behov av särskilt stöd blir optimala är bland annat hur personalen i förskolan fördelarbefintliga resurser samt hur de internt förhåller sig till svårigheter som kan uppstå iverksamheten, vilket vi belyser och diskuterar ytterligare.

Barn med särskild begåvning är en grupp som kan behöva särskilt stöd och anpassad undervisning för att kunna utvecklas på ett optimalt sätt i skolan. Då det saknas kunskap om dessa elevers speciella förmåga hos lärare och specialpedagoger blir ofta resultatet att dessa elever hålls tillbaka i sin utveckling. Att vara särskilt begåvad kan vara både en tillgång och en social belastning. Trots det kan det uppstå problem under uppväxttiden, i skolan och i olika sociala sammanhang. Föräldrar till särskilt begåvade barn har betydelsefulla erfarenheter som är viktiga att belysa. Syftet med denna studie är att undersöka och få kunskap om vardagen bland föräldrar till särkilt begåvade barn. Studiens frågeställningar är: Hur beskriver föräldrar sina erfarenheter av vardagen som förälder till barn med särskild begåvning? Hur beskriver föräldrarna sina erfarenheter gällande barnens väg genom skolan? Vilken betydelse har olika former av kapital i föräldrarnas beskrivningar gällande barn med särskild begåvning? Materialet, som består av åtta kvalitativa mejlintervjuer med föräldrar analyseras med utgångspunkt i Pierre Bourdieus begrepp om socialt, ekonomisk och kulturellt kapital. De viktigaste resultaten visar att föräldrarna är djupt engagerade i barnens skolgång, fritidsaktiviteter och sociala liv. Skolan har ofta problem med att tillhandahålla en utbildningsnivå som matchar deras barns behov. Det framkom att mödrarna är de som navigerar och har kontakt med skolan i stor utsträckning, vilket blev en stressfaktor när de upplevde att skolan inte lyssnade på dem. Föräldrarnas höga innehav av socialt, ekonomiskt och kulturellt kapital speglade deras möjligheter att avsätta tid och omsorg vilket påverkade föräldrarnas strategier avseende barnens skolgång och sociala tillvaro. Studiens resultat visar tydligt att resursstarka föräldrar har stor betydelse för deras förmåga att finna alternativa vägar genom utbildningssystemet såväl som fritiden för deras barn med särskild begåvning.

This is a qualitative study about feminist foreign policy that will take a closer look at Sweden and Denmark's foreign policy. The purpose of the study is to see if there are elements of feminism in documents regarding developmemnt and aid work as a reflection of foreign policy. By comparing the two states with a qualitative content analysis method the study´s question will be answered and discussed. The question formulation is: How feminist really was Sweden's feminist foreign policy? This is a continuation of previous studies on feminist foreign policy. The presence of feminism in foreign policy exists in a few states, but Sweden that was the first country to instate a feminist foreign policy is now changing and is in the process of removing the feminist direction in their foreign policy. Therefore it is interesting to see if Sweden's foreign policy ever was feminist and if so in what way.

In the summer of 2021 a massive rainfall caused floods in Gävleborg län. The flood contributed to high burden on SOS-alarm and the fire and rescue service when approximately 700 emergency calls were received in a short amount of time. The flood caused floodings in cellars, damage to infrastructure and problems moving through traffic. The high burden caused the inner commanding officer of the fire rescue service to create a staff. Extra personnel were acquired and the staff started prioritizing vital societal functions and critical infrastructure. The other calls were put off for the time being, to be handled later when acute calls had been handled. Even though the burden on the fire and rescue service were too great and not everything could be handled directly, every address who made an emergency call was visited. When natural catastrophes happen, they puts demands on the societal resources and the problem-solving capacity of the fire and rescue services. The goal with this report is to research the problems that appear and how the fire and rescue service solves said problems. During the research of problems and the problem-solving capacity, studies are being performed on the networks that emerge and how these networks change while the catastrophe evolves. To research this the evaluation made by Länsstyrelsen Gävleborg was analyzed, reports from the fire and rescue services during the timespan of the catastrophe, public reports and three interviews from fire and rescue personnel. In the result the timeline and four central themes are described. These four themes were acquired during analysis of primary and secondary data, and they point towards four relevant themes of problems, problemsolving and the construction of a network during large efforts. The result shows that preemptive measures, communication, staff and prioritizing as well as limitations were important parts during the handling the floods in Gävleborg län. The conclusions show that preemptive measures ar

This paper examines how a group of preschool teachers describe their work with transitions in preschool, between departments, from the best interest of the child. The study uses semi-structured interviews, conventional qualitative content analysis, and the hermeneutic spiral. The selection consists of preschool teachers from various preschools in Sweden working on departments with children aged 1-4 years, 1-3 years, and 1-2 years. The purpose is to demonstrate how preschool teachers within the same preschool can create continuity in children's development and learning from one department to another. Results show that group size and resources sometimes conflict with what teachers perceive as quality and individual children's needs. In the selection process, the most crucial factor was the child's social development and maturity, as well as maintaining friendships. In cases where children needed to move to another department due to logistics, teachers evaluated if the child was "ready." However, it was clear that some children who were not ready still had to move due to the number of children. The study also shows that the preschool teachers had different time frames for transitions and planning. While some had a specific time of the year for transitions, others had them throughout the year. The conditions for transitions varied depending on how the operations were structured. Finally, the study concludes that preschool teachers need more time to plan, prepare, and execute well-planned transition visits to avoid frustration. Overall, this paper highlights how preschool teachers work with transitions, the factors affecting the decision-making process, and the challenges of creating continuity in children's development and learning. Despite practical challenges and limitations, teachers strove to make decisions in the best interest of both the children and the preschool., Den här uppsatsen undersöker hur en grupp förskollärare beskriver sitt arbete med övergångar i förskolan, mellan avdelningar, utifrån barnets bästa. Studien använder sig av semistrukturerade intervjuer, konventionell kvalitativ innehållsanalys och den hermeneutiska spiralen. Urvalet består av förskollärare från olika förskolor i Sverige som arbetar på avdelningar med barn i åldrarna 1-4 år, 1-3 år, och 1-2 år. Syftet är att visa hur förskollärare inom samma förskola kan skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande från en avdelning till en annan. Resultaten visar att gruppstorlek och resurser ibland strider mot vad lärare uppfattar som kvalitet och individuella barns behov. I urvalsprocessen var den mest avgörande faktorn barnets sociala utveckling och mognad, samt att upprätthålla vänskap. I de fall barn behövde flytta till en annan avdelning på grund av logistik, utvärderade lärare om barnet var "färdigt". Det stod dock klart att en del barn som inte var redo ändå måste flytta på grund av antalet barn. Studien visar också att förskollärarna hade olika tidsramar för övergångar och planering. Medan vissa hade en specifik tid på året för övergångar, hade andra det under hela året. Förutsättningarna för övergångar varierade beroende på hur verksamheten var uppbyggd. Slutligen drar studien slutsatsen att förskollärare behöver mer tid för att planera, förbereda och genomföra välplanerade övergångsbesök för att undvika frustration. Sammantaget belyser denna uppsats hur förskollärare arbetar med övergångar, de faktorer som påverkar beslutsprocessen och utmaningarna med att skapa kontinuitet i barns utveckling och lärande. Trots praktiska utmaningar och begränsningar strävade lärare efter att fatta beslut i både barnens och förskolans bästa intresse.

Syftet med studien var att undersöka lärares erfarenheter av arbete med inkludering för elever med särskilda behov på fritidshemmet. Ett mål med studien var även att undersöka lärares perspektiv på hur arbetet med inkludering, enligt dem, kan utvecklas, underlättas och förbättras. Vid insamling av data användes semistrukturerade intervjuer med sex lärare, samtliga utbildade till lärare i fritidshem. Resultatet av intervjuerna visar att flera av respondenterna använder sig av olika metoder för att inkludera elever som är i behov av särskilt stöd. Studiens resultat visar även att flera av lärarna anser att det inte finns tillräckligt med resurser vilket gör att de känner sig otillräckliga. För att utveckla kompetensen – och därmed förutsättningar för att arbeta med inkludering i allmänhet och mot elever med särskilda behov – uttryckte respondenterna betydelsen av att läsa litteratur och/eller gå kurser och föreläsningar om olika NPF-diagnoser och funktionshinder samt specialpedagogik.

Syftet med studien var att undersöka hur fritidslärare uppfattar samverkan mellan skola och fritidshem, vilka möjligheter och svårigheter som kan finnas ur fritidslärares perspektiv. Tidigare forskning belyser fritidslärares svårigheter för samverkan mellan skolverksamhet och fritidsverksamhet. Studien har använt sig av samverkansteori för att analysera olika ambitionsnivåer för samverkan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem fritidslärare i fyra olika kommuner runt om i Sverige. Resultatet har strukturerats genom en tematisk analys. Studiens resultat visar att fritidshemslärarna uppfattade att samverkan är för att få en helhetssyn på eleven. Samverkansarbetet blev ofta svårt eftersom fritidslärares kunskap och kompetens inte togs tillvara, att de blev mer resurs eller lärarassistent. Möjlighet till samverkan fanns beroende på vilken klasslärare arbetet skedde med. Vidare visar resultatet att fritidslärare betonade att samverkan är en ledningsfråga. Ett större ansvar från ledningen när det gäller samverkan efterfrågades. I diskussionen betonades att resultatet bekräftar tidigare forskning vad beträffar svårigheter i samverkan mellan klasslärare och fritidslärare. Enligt samverkansteorin styrks att en bra samverkan kräver att ledningen tar ett större ansvar.

Den här induktiva kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever digitala talsynteser som redskap i kemiundervisningen och hur de upplever att skolan har hanterat deras behov av stöd. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer där högstadie- och gymnasieelever fick beskriva sina upplevelser att använda talsynteser i kemiundervisningen samt det stöd som skolan gett eleverna. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det identifierades fyra kategorier: Elever upplever den digitala talsyntesen som ett stöd i lärandet, Elever upplever svårigheter med användandet av den digitala talsyntesen, Elever upplever brister i skolans resurstillsättning och Elever upplever svårigheter i kommunikationen med skolan.Resultaten visade på vikten av lärarens engagemang och elevernas behov av stöttning av läraren vid introduktion och användning av talsynteser. Då de uttalade kemins komplexa termer och begrepp inkorrekt, vilket enligt eleverna kräver ett engagemang hos kemiläraren för att talsynteserna ska fylla sin tänkta funktion. Fick eleven stöd av läraren så upplevde flertalet av eleverna att talsynteser var ett hjälpmedel för dem i kemiundervisningen. Alla eleverna upplevde att skolans resurser sattes in för sent och att de själva och deras föräldrar fått kämpaför att få stöd och digitala hjälpmedel. Alla eleverna upplevde att skolan borde varitmer förberedd för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och introducera digitala hjälpmedel tidigare. Studiens slutsats är att talsynteser upplevs som ett fungerande digitalt hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i kemiundervisningen om eleven har stöd av läraren.

I denna studie föreslås en vidareutveckling av den analysmetod som presenteras av Ramos (2008) och Ramos och Ford (2011) för operationaliseringen av nätverksbilder som analytiskt verktyg. Detta med syfte att undersöka huruvida nätverksbilder som analytiskt verktyg kan användas vid fallstudier i kontexten av atypiska nätverk. Utifrån fyra fallstudier av aktörer som är verksamma inom indiedelen av den svenska musikbranschen, presenteras och analyseras fyra nätverksbilder, vilka definieras utifrån begreppen bredd och omfattning. Studien finner att den anpassade analysmetoden går att använda i ett atypiskt nätverk och att de resulterande nätverksbilderna kan användas både för att bättre förstå de individuella fallen och för att jämföra fallen med varandra. Studien bidrar således till en potentiell breddning av nätverksbilder som analytiskt verktyg. För att ytterligare bredda applikationsområdet kan framtida forskning inkludera flera dimensioner i analysen, exempelvis utifrån Ramos (2008) och Ramos och Ford (2011), eller använda andra typer av urval för fallen än det som använts i denna studie.

Textil- och beklädnadsindustrin har expanderat kraftigt sedan 1990-talet och är idag en av de största industrierna i världen. Den globala försörjningskedjan inom industrin innefattar komplexa nätverk och förhållanden kring bland annat sourcingstrategier och var företag väljer att placera sin textilproduktion. För att skapa konkurrenskraftiga strategier krävs kontroll av företagens produktion- och leveranskedja, och allt fler företag har insett att offshoring inte är lönsamt. Sourcingstrategin nearshoring, vilket innebär att företag placerar produktionen närmare hemlandet och företagets huvudsakliga marknad, har istället blivit allt mer intressant. Tidigare forskning kring sourcingstrategierna offshoring och nearshoring fokuserar på hur implementering av strategierna kan ser ut, och vilka möjligheter och utmaningar det innebär. Det saknas däremot forskning kring hur textil- och modeföretag bemöter och hanterar dessa utmaningar. Denna uppsats syftar därmed till att studera drivkrafter bakom svenska textil- och modeföretags val av sourcingstrategi, samt hur företagen hanterar utmaningar för att upprätthålla en effektiv och lönsam försörjningskedja. Som hjälpmedel för att identifiera drivkrafter och strategiska hanteringsåtgärder, används Supply Chain Management och det teoretiska perspektivet Resource-based view. Studien är kvalitativ och materialinsamlingen utgörs av semistrukturerade intervjuer med kompletterande observationer av fem svenska textil- och modeföretag. Intervjuerna har transkriberats, och tillsammans med observationerna har en tematisk analys genomförts. Studiens resultat efter materialinsamlingen visar på att drivkrafter och utmaningar bakom företags val av sourcingstrategi har en koppling till hantering och effektivitet av försörjningskedjan. Studien visar även på att svenska textil- och modeföretag är intresserade av nearshoring, och vill implementera det i framtiden, men att vissa utmaningar är för stora för att hantera på ett lönsamt sätt. Svenska, Since the dawn of the 1990s the textile and clothing industry has expanded rapidly, becoming one of the largest industries in the world. The global supply chain that enables the clothing industry requires complex networks and methods regarding, among other things, sourcing strategies and where companies choose to locate their textile production. In order to create more competitive strategies a company requires control of its production and supply chain so that they can change it to maximize profit, and recently actors within the industry have realized that offshoring is no longer as profitable. The sourcing strategy nearshoring, when companies choose to locate production closer to the home country and the company's main market, has instead become increasingly attractive. Previous research surrounding offshoring and nearshoring focus on what the implementation of these strategies can look like as well as what opportunities and challenges these strategies present. However, there is a lack of research on how textile and fashion companies respond to and manage these challenges. This essay therefore aims to study the driving forces behind Swedish textile and fashion companies´ choice of sourcing strategies, as well as how the companies deal with events that challenge the maintaining of an efficient and profitable supply chain. Supply Chain Management and the theoretical perspective Resource-based view are used as tools to identify the driving forces behind strategic management measures. This study is qualitative and the material collected comes from semi-structured interviews, with supplementary observations, of five Swedish textile and fashion companies. The interviews have been transcribed, and together with the observations, a thematic analysis has been carried out. The study's results show that the driving forces and reasoning deciding companies' choice of sourcing strategy has a connection to Supply Chain Management. The results also suggest that Swedish textile and

Syftet i föreliggande studie var att undersöka studentidrottares upplevelser av att ha en dubbel karriär och vilka krav, barriärer och resurser de upplever samt hur de hanterar kraven. Urvalet var åtta studentidrottare fördelat på sju kvinnor och en man, i åldrarna 20-35. Föreliggande studie hade en kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer, där intervjuguiden och den efterkommande tematiska analysen av resultatet grundades i Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) och ett holistiskt perspektiv utifrån Holistiska idrottsliga karrirärutvecklingsmodellen (Wylleman, 2019). Analysen resulterade i fyra huvudteman med tillhörande underteman och subteman. Det var studentidrottarnas upplevda krav, barriärer, resurser samt studentidrottarnas effektiva hantering. Resultatet redogör för att studentidrottarna upplever både interna och externa krav där ett konstant fokus ligger på höga prestationer vilket uppfattas som påfrestande. Interna barriärer samt de externa barriärerna, vilken delats upp i begränsad tid och Covid-19 pandemins negativa konsekvenser, samspelar i förhållande till de upplevda resurserna. De interna tillgångarna utgörs av målmedvetenhet, erfarenhet av kombinationen studier och idrott samt två identiteter istället för en. De externa tillgångarna utgörs av ekonomiskt stöd, ökad flexibilitet med distansstudier och att dra nytta av andra studenter. Den upplevda hanteringen innehåller i sin tur tre olika strategier som på olika sätt används av studentidrottarna för att mäkta med deras dubbla karriärer. Den problemfokuserade hanteringen innebar noggrann planering för att få ihop livspusslet där den emotionsfokuserade hanteringen handlade om psykisk och fysisk återhämtning, men även undvikande hantering var en del av upplevelsen., The purpose of the study was to investigate student-athletes' experiences of having a dual career and what demands, barriers and resources they experience and how they manage the demands. The selection was eight student athletes divided into seven women and one man, aged 20-35. The present study had a qualitative design with semi-structured interviews, where the interview guide and the subsequent thematic analysis of the results were based on the Career Transition Model (Stambulova, 2003) and a holistic perspective based on the Holistic athletic career model (Wylleman, 2019). The analysis resulted in four main themes with associated sub-themes and sub-themes. It was the student-athletes' perceived demands, barriers, resources and the student-athletes' effective coping. The results show that the student-athletes experience both internal and external demands where there is a constant focus on high performance, which is perceived as stressful. Internal barriers as well as the external barriers, which are divided into limited time and negative consequences of the Covid-19 pandemic, interact in relation to the perceived resources. The internal assets consist of purposefulness, experience of the combination of studies and sports, and two identities instead of one. The external assets consists of financial support, increased flexibility with distance studies and benefiting from other students. The perceived coping, in turn, contains three different strategies that are used in different ways by the student-athletes to cope with their dual careers. The problem-focused coping involved careful planning to piece together the life puzzle, where the emotion-focused coping dealt with mental and physical recovery, where also avoidant coping was part of the experience.

Denna kvantitativa enkätstudie riktar sig till yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Syftet är att undersöka kunskapsläget hos pedagoger i Sveriges förskolor och deras behov av stöd och resurser i förhållande till barns traumatiska erfarenheter utifrån pedagogernas utbildningsnivå, år i yrket och vilket socioekonomiskt område de arbetar i. Undersökningen visar att barndomsrelaterade trauman är vanligt förekommande och att det råder en kunskapsbrist hos pedagoger i Sveriges förskolor om barns traumatiska erfarenheter. Studien visar inga signifikanta skillnader beroende på pedagogernas utbildningsnivå. Emellertid är pedagogernas antal år i yrket av betydelse då pedagoger med mer yrkeserfarenhet av förskolans verksamhet i större utsträckning fått tillräckliga stöd och resurser för att möta barn med traumatiska erfarenheter, jämfört med pedagoger med mindre erfarenhet. Mer yrkeserfarna pedagoger och de som arbetar i områden med socioekonomiska utmaningar har mött fler barn med traumatiska erfarenheter. Resultatet visar att pedagoger efterfrågar mer utbildning i form av kompetensutveckling samtidigt som tidigare forskning visar att det finns kunskap att tillgå. Detta indikerar att pedagogerna antingen inte är medvetna eller inte har tillgång till relevant fortbildning och kompetensutveckling för att möta barn med traumatiska erfarenheter., This quantitative survey study is aimed at professional educators in preschools. The aim is to examine the level of knowledge among educators in Swedish preschools and their needs for support and resources regarding children's traumatic experiences, based on the educators' level of education, years in the profession, and the socioeconomic areas in which they work. Our survey shows that childhood-related traumas are commonly prevalent, and there is a lack of knowledge among educators in Swedish preschools regarding children's traumatic experiences. The study reveals no significant differences based on the educators' level of education. However, the number of years in the profession is significant as educators with more experience in preschool activities have received adequate support and resources to address children with traumatic experiences to a greater extent compared to those with less experience. More experienced educators and those working in socioeconomically challenging areas have encountered a higher number of children with traumatic experiences. The results indicate that educators demand more education in the form of professional development, despite previous research suggesting the availability of knowledge. This indicates that educators are either unaware or do not have access to relevant further education and professional development to address children with traumatic experiences.

Enligt Sikström et al. (2020) tenderar maktbegreppet att syfta på publika snarare än privata domäner vilket har lett till den förhärskande idén att män har mer makt än kvinnor. För att bredda maktbegreppet utvecklade författarna måttet PWP (Preference Weighted Power), vilket väger hur mycket makt man har inom en domän mot hur viktig man tycker att den domän är. Uppsatsen var en uppföljningsstudie med syfte att öka förståelsen kring PWP genom att addera ett resursperspektiv och introducera måttet PWR (Preference Weighted Resources). Genom två enkätstudier undersöktes förhållandet mellan resurser och makt samt könsskillnader i PWP och PWR. Studie 1 hade som mål att generera resurser associerade med privat respektive publik makt. Resursvariablerna låg till grund för utformandet av Studie 2 då deltagarna ombads värdera betydelsen av resurser och makt samt skatta hur mycket resurser och makt de upplever sig ha inom den privata och publika domänen. Totalt ingick 290 deltagare i urvalet. Resultatet tydde på en korrelation mellan resurser och makt samt mellan PWP och PWR. Resultatet visade också att både män och kvinnor värderade privata resurser och privat makt högre än publika resurser och publik makt. Slutligen visade resultatet att kvinnor hade högre PWP, men inte högre PWR, än män. För att underbygga och utveckla resursperspektivet ytterligare kan vidare studier med större urval behövas., According to Sikström et al. (2020) the concept of power tends to be associated with public domains rather than private domains, which has led to the prevalent idea that men have more power than women. To broaden the notion of power the authors developed the term PWP (Preference Weighted Power) which weighs how much power one has in a domain with the importance of that domain. This bachelor thesis was a follow-up study with the aim of further understanding PWP by adding a resource perspective and introducing the term PWR (Preference Weighted Resources). Across two studies, the relationship between resources and power as well as gender differences in PWP and PWR was investigated. The aim of Study 1 was to generate resources associated with private and public power. The resource variables formed the basis of Study 2 where participants were asked to rate the importance of resources and power as well as how much resources and power they have in the private and public domain. Survey data was collected from a total of 290 participants. The results suggested a correlation between resources and power, as well as between PWP and PWR. The results also showed that both men and women rated private resources and power higher than public resources and power. Lastly, the results showed that women had higher PWP, but not PWR, than men. Research on a larger sample may be needed in order to further support and expand the resource perspective.

The purpose of this narrative study is to highlight social workers' experiences of threats and violence within their profession, as well as the variety of resources to fend off, remedy and manage the risk of threats and violence. The present problem is how threats and violence are underreported, partly due to social workers' views on their own profession and a work climate that might not encourage reporting incidents. Previous studies have shown high prevalence of threats and violence within social work and consequences that follow, such as high levels of stress, leading to burnout. Other studies found that the fear of being exposed to threats and violence can result in self-censorship, thereby limiting autonomy and professional judgment. Through interviews we found that social workers had experienced violence and threats of different sorts, primarily verbal threats. The overall perception was of understanding nature due to injustice that many clients face, resulting in expressions of strong emotions. However, some social workers described their work as characterized by imminent threats, rather than fear of being exposed. The preventing resources provided at the workplace are described as mostly effective and fulfilling of its purpose, while others find that they create unnecessary distance between them and clients. The social workers perceive themselves as fairly prepared for violent or threatening situations, mainly through their education, but emphasize experience over any type of education. They also emphasize the support from colleagues and managers as valuable and important resources. By highlighting the narrative of social workers we hope to bring awareness to this issue and encourage an open dialogue.

Karriärövergång är en process som kan innehålla ett antal krav och barriärer som en idrottare behöver hantera med för att framgångsrikt fortsätta med sin idrott. Syftet med studien var att; (a) undersöka vilka krav och barriärer som svenska golfare upplevde när de genomförde junior till seniorövergången samt, (b) undersöka vilka resurser och coping-strategier som idrottarna använde sig av för att hantera de upplevde kraven och barriärerna. I studien deltog det 12 intervjupersoner mellan åldrarna 22–42 (Medelvärde=32, Standardavvikelse=2.61). Alla deltagare har någon gång varit aktiva inom golfen samt varit med om övergången mellan junioridrottare och senioridrottare. En semistrukturerad intervjuguide bestämdes vid utförande av intervjuerna. En kvalitativ innehållsanalys antogs och författaren bestämde följande teman skulle ingå i resultatet: krav, barriärer, resurser samt coping-strategier. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att krav var vanligt förekommande under karriärövergången bland annat förekom det personliga faktorer och individuella krav samt konkurrens i samband med övergången. Barriärer som upptäcktes under studiens gång var bland annat ekonomi och tidsbrist vid karriärövergången. I resultatet syntes även resurser samt coping-strategier såsom socialt stöd och planering, som användes och underlättade övergången. Utifrån resultatet i föreliggande studie kan det rekommenderas att använda sig utav resurser och copingstrategier för att hantera de tuffa kraven samt barriärer för att kunna genomföra junior till senior övergången. För framtida undersökningar rekommenderas vidare forskning inom golf. Det är av intresse att forskningen utökas inom denna målgrupp samt ökar forskningen kring övergången i andra typer av individuella sporter., Career transition is a process that can contain a number of requirements and barriers that an athlete needs to deal with in order to successfully continue his or her sport. The purpose of the study was to; (a) investigate the requirements and barriers experienced by Swedish golfers when completing junior to senior transition; The study included 12 interviewees between the ages of 22–42 (Mean = 32, Standarddeviation = 2.61). All participants have at some time been active in golf and have been involved in thetransition between junior and senior athletes. A semi-structured interview guide was determined when conducting the interviews. A qualitative content analysis was adopted and the authors decided the following themes would be included in the result: requirements, barriers, resources and coping-strategies. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis. The result showed that requirements were common during the career transition, including external and individual requirements as well as competition in connection with the transition. Barriers that were discovered during the course of the study were, among other things, finances and lack of time during the career transition. In the result, resources and coping-strategies such as social support and planning were also used, which were used and facilitated the transition. Based on the results of the present study, it is recommended to use resources and copingstrategies to deal with the tough demands as well as barriers to be able to implement junior to senior transition. For future investigations, further research in golf is recommended. It is of interest that the research is expanded within this target group and also increases the research on the transition in other types of individual sports.

Syftet med denna studie har varit att undersöka varför elever inte klarar av att genomförautbildningen till flygstridsledare i Försvarsmakten. En resurskrävande utbildning med testade elever, bra tekniska förutsättningar, och en hög lärartäthet. Trots detta avskiljs upp mot 38%av eleverna under olika skeden i utbildningen.Försvarsmakten och Flygvapnet står med hänsyn till det försämrade omvärldsläget inför en expansiv framtid där behovet av flygstridsledare bedöms öka. Framtiden kan betecknas,utifrån dagens allvarliga brister i numerär och oförmåga att reproducera funktionen, som bekymmersam. Brist på flygstridsledare riskerar Flygvapnets bibehållande och utveckling avseende både människor och materiel. Vi har intervjuat individer ur de yrkesgrupper som genomför urval och utbildning av flygstridsledare. Genom en kvalitativ studie med induktiv ansats, har vi sökt kunskap omvarför elever avskiljs från utbildningen.I vår analys har vi beskrivit relationer och beroenden mellan resurser i syfte att påvisa vad som skapar effektivitet utifrån tillgången på resurser för utbildningen. Resultatet visar att det föreligger resursbrister i hela kedjan rekrytering, urval och utbildning vilket påverkar utbildningen negativt. Utifrån ett resursbaserat perspektiv med effektivitetsfokus och utifrån framkomna brister, har vi analyserat och dragit slutsatsen att lärarkåren bör prioriteras för att öka effektiviteten i utbildningen i närtid.Utifrån vår analys tror vi oss kunna visa hur förändrade resurser utifrån dagens situation påverkar effektiviteten i utbildningen och utbildningsresultatet. Med ökade resurser inom rekrytering, urval och inom utbildningen så skulle med största sannolikhet den höga avskiljningsprocenten minska betydligt.

Bakgrund: Att få synas och uppmärksammas som en person och inte som en passiv mottagare av vård är viktigt för att bibehålla känslan av egenvärde. Personer som behöver psykiatrisk vård önskar att vården ska utgå ifrån deras egna erfarenheter, kompetens och intressen i stället för att lyfta deras brister, svagheter och problem. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor stödjer personer som vårdas inom psykiatrisk slutenvård att identifiera och använda sina resurser Metod: Semistrukturerade intervjuer med 10 sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor i psykiatrisk vård. En kvalitativ innehållsanalys användes. Huvudresultat: För att kunna stödja identifiering av resurser använder sjuksköterskan nyfikenhet och engagemang för att lära känna personen. Sjuksköterskan undersöker strategier med öppna frågor om tidigare erfarenheter, uppmärksammar och bekräftar resurser personen själv beskriver och är lyhörd för personens förståelse för resurser. Förståelsen förbättras och förtydligas med psykoedukation och planering där personen är delaktig. Sjuksköterskor stödjer användning av resurser genom att uppmuntra personen till kontakt med anhöriga eller andra närstående under vårdtiden. Genom att motivera och påminna om identifierade resurser, hitta rätt stödnivå för att främja personens egna initiativförmåga och slutligen uppmana till självständighet balanserar sjuksköterskan sin roll i personens återhämtning. Dokumentation av resurser är viktigt för att förtydliga deras värde. Slutsats: De huvudsakliga metoderna sjuksköterskor och specialistsjuksköterskor inom psykiatrisk vård använder för att stödja personer att identifiera och använda sina resurser är att lära känna personen, motivera till att involvera anhöriga och anpassa stödnivån för att främja initiativ. Många gånger krävs det tålamod för att hitta personens resurser, och ofta är personen mer uppmärksam på sina problem än det som faktiskt fungerar i livet. Sjuksköterskor försöker att stödja, motivera och uppmuntra utan at, Background: To be seen and acknowledged as a person and not as a passive receiver of healthcare is important to maintain the feeling of self-worth. Persons in need of psychiatric care want the treatment to be based on their own experiences, competences and interests rather than to highlight their shortcomings, weaknesses and problems. Aim: To investigate how nurses support people in psychiatric inpatient care to identify and use their resources Method: Semi structured interviews with ten nurses and specialist nurses in psychiatric care. A qualitative content analysis was used. Main results: To be able to support identification of resources the nurse uses curiosity and engagement to get to know the person. The nurse investigates strategies by asking open questions about previous experiences, paying attention to and confirming resources the person describes, and is sensitive to the person’s understanding of resources. The understanding is improved and clarified by using psychoeducation and planning where the person participates. Nurses support the use of resources by encouraging the person to keep in contact with relatives or friends during the care period. By motivating and reminding of identified resources, finding the right level of support to promote the person’s own initiative and finally encouraging independence, the nurse balances her role in the person’s recovery. Documentation of resources is important to clarify their value. Conclusion: The main methods used by nurses and specialist nurses in psychiatric care to support people to identify and use their resources are to get to know the person, motivate them to involve relatives and adjust the level of support to promote their own initiatives. It often takes patience to locate the person's resources, and often the person is more aware of their problems than what actually works in everyday life. Nurses try to support, motivate and encourage without dominating.

Syftet med denna studie var att undersöka lågstadielärares upplevelser och uppfattningar om sin teknikundervisning. Detta för att för att få en förståelse kring vad som påverkar ämnet och vidare dess utveckling. I studien har en kvalitativ metod använts genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att majoriteten av lärarna upplever en brist på tid och material. Ett flertal lärare saknar kollegialt stöd där de kan diskutera och tolka teknikämnet. Resultatet av denna studie har även visat på ett samband mellan lärares självupplevda intresse för teknik och self-efficacy i teknikundervisningen. Alla lärarna i studien uttryckte att de inte gjorde någon skillnad på flickor och pojkar i teknikundervisningen. Vissa uttryckte att eleverna på lågstadiet var för små för att se någon skillnad mellan pojkar och flickor. Detta samtidigt som vi trots allt kunde urskilja olikheter som gjordes mellan eleverna i undervisningen. Detta visar på en komplexitet där ens antagande om sin egen genusmedveten i undervisningen inte stämmer överens med verkligheten. Detta stämmer in med de uppfattningar och förväntningar som finns präglat i vårt samhälle på flickor och pojkar. Slutsatsen i denna studie är att det är svårt för lågstadielärare att bedriva en likvärdig teknikundervisning på grund av de olika ramfaktorerna såsom tid, material, läroplan och kollegialtsamarbete.

Background: The turnover of nurses is a global problem. The shortage of nurses is assumed to increase when many choose to leave, which results in the remaining nurses becoming moreburdened and forced to work extra. This literature study intends to reflect the factors that contribute to the clinically working nurse choosing to leave the profession within the first years as a professional. Aim: The aim of this study was to describe the underlying factors that can lead to nurses leaving their profession within a few years as a nurse. Method: A literature review with thematic analysis that includes 21 articles with both qualitative and quantitative approach. Result: In total, two main themes were identified; Deficiencies in the work environment and Unhealthiness. Subthemes to Deficiencies in the work environment appear as Professional Pride, Career Opportunities and Resources. Stress, Burnout and Compassion Fatigue are described as subthemes under the main theme Unhealthiness. Conclusion: What emerged in this literature review was that the most relevant is that nurses due to circumstances such as work environment and human resources in the clinical work environment are not given opportunities to practice their profession according to their core competence, governing documents, and existing laws globally. The authors of this literature study want to suggest further research in the subject to reduce turnover and to contribute to more nurses wanting to stay in the profession., Bakgrund: Omsättningen av sjuksköterskor är ett globalt problem. Bristen på sjuksköterskor antas öka när många väljer att lämna som resulterar i att de kvarvarande sjuksköterskorna blir merbelastade och tvingas arbeta extra. Denna litteraturstudie ämnar återge vilka faktorer som kan varabidragande till att den kliniskt arbetande sjuksköterskan väljer att lämna yrket inom de första årensom yrkesverksam. Syfte: Syftet är att beskriva faktorer som kan ligga bakom den kliniskt arbetande sjuksköterskansbeslut att lämna yrket inom några få år som yrkesverksam. Metod: En litteraturstudie med tematisk analys inkluderande 21 kvalitativa och kvantitativa artiklar. Resultat: Totalt identifierades två huvudteman; Brister i arbetsmiljön och Ohälsa. Subteman till Brister i arbetsmiljön framgår som Yrkesstolthet, Karriärmöjligheter och Resurser. Stress, Utbrändhet och Empatitrötthet beskrivs som subteman under huvudtemat Ohälsa. Slutsats: Det som framkom i denna litteraturstudie var att det mest relevanta är att sjuksköterskor på grund av omständigheter i den kliniska arbetsmiljön inte får möjligheter till att utöva sitt yrke ienlighet med kärnkompetenserna, styrdokument och lagar som finns globalt. Författarna till denna litteraturstudie vill föreslå ytterligare forskning inom ämnet för att minska omsättning och för att bidra till att fler vill stanna kvar i yrket.

Syftet med denna studie var att vidga kunskapen om hur mellanstadielärare bedriver och anpassar sin undervisning i läsförståelse av skönlitteratur. Syftet var dessutom att undersöka vilka resurser och vilket stöd som är gynnsamt för elever med svenska som andraspråk. Studien riktar sig mot mellanstadielärare som inte innehar en vidareutbildning inom svenska som andraspråk. Undersökningen utgår från semistrukturerade kvalitativa intervjuer med 6 stycken verksamma lärare i årskurs 4–6. Resultatet visar att mycket fokus ligger på ordförståelse och arbeten med skönlitterära texter. Utfallet pekar också på att i 5 av 6 klasser har modersmålet inte en tydlig plats i undervisningen samt att outputen inte är prioriterad. Vokabuläret nämns av hälften som viktigt men olika representationsformer för ordläran inkluderas enbart i viss utsträckning. Vidare visar resultatet även att resurser och stöd för elever med svenska som andraspråk är essentiellt för vidare kunskapsinhämtning. För att skapa en språklig variation i arbetet kommer elever med svenska som andraspråk även refereras till sva-elever.

A number of studies have found that pupils, both newly arrived and other pupils who speak Swedish as a second language, have difficulties with mathematical tasks that consist of a few or more lines of text. It often seems to be a matter of mainly linguistic problems that are related to word and reading comprehension, that is, understanding and interpretation of formal concepts and words in the second language. Multilingual pupils who have recently migrated to Sweden from their home countries, but also pupils with foreign backgrounds who have lived in Sweden for several years - or in some cases, their entire lives - show lack of recognition in terms of cultural and traditional contexts. This study examines the difficulties and possibilities that were created when eight different multilingual pupils were being presented with text-rich mathematical tasks (word problems), but also focuses on examining the resources used during said process where the pupils read, interpreted and tried to solve given tasks. As the study is based on qualitative research, semi-structured interviews were conducted. The basis of the interviews consists of six word problems with related questions where the students had to think, reason and reflect upon the language being used in the tasks as well as the content, context and mathematical problems presented. The study has a theoretical approach based in both the social semiotics and the Language as Resource-model, of which both have been used to analyze the empirical material obtained from the interviews. In social semiotics, meaning-making is explained as a social practice that is created through interaction with the surrounding social and cultural contexts. While gathering and analyzing material, the so called “semiotic resources” were thus being observed, that is, the resources being used to communicate, interpret and create meaning of, for example, in this case, mathematical word problems. The results indicate that multilingual pupils use a

Utomhuspedagogik är ett arbetssätt som visat sig ha stora fördelar på flera olika plan som kognitivt, socialt och bidra till elevers utveckling mot kompetenta och ansvarskännande samhällsmedborgare. Men i takt med att elevernas levnadsår blir fler så blir deras pedagogiskt styrda utevistelser färre. På gymnasiet så kan de vara nere på noll. I Sverige saknas det vetenskapligt granskad forskning på gymnasiet om vad detta kan bero på. Denna studies syfte är att identifiera vilka hinder och möjligheter som lärare upplever med att bedriva utomhuspedagogik på gymnasiet. Samt att utröna vilka som är deras framgångsmetoder för att få till stånd sådan undervisning. En kvalitativ semistrukturerad intervjustudie har gjorts på sju stycken gymnasielärare i södra Sverige med till synes olika förutsättningar för att kunna bedriva utomhuspedagogik. Kunskaps- och metodologiteorin fenomenografi har använts för att undersöka lärarnas upplevelser av möjligheterna och svårigheterna som utomhuspedagogiken för med sig samt vilka resurser som behövs för att få till stånd arbetssättet. Resultatet av studien konfirmerade flera tidigare belagda positiva möjligheter med att lära in utomhus. Svårigheterna var att hitta tid, sin egen tid, andras tid, tid i schemat. Flera svårigheter med den bakomliggande resursen pengar. Där fanns även sätt att komma runt detta genom att arbeta i ämnesövergripande i små arbetslag med flexibla schemapositioner med möjlighet till halvklasser på schemat.

Syftet med studien är att öka kunskapen om F-3 lärares uppfattningar om och erfarenheter av resurstillgångar för genomförande av utomhuspedagogik i NO-ämnena och exemplifiera hur lärare kan använda sig av resurser vid utomhusundervisning. Vi ville undersöka vilka resurser lärarna upplevde att de hade tillgång till, vilka resurser som kunde stärka deras förutsättningarna till att bedriva utomhuspedagogik samt hur lärarna använda olika resurser. Metoderna som användes var de kvalitativa metoderna intervju och observation. I studien intervjuades sex verksamma lärare i årskurs F-3 och två av dessa lärare observerades vid separata tillfällen. Studiens resultat visar att lärarna i viss mån kan använda sig av skolmaterial, utomhusmiljö, inspirationskällor såsom lärarhandledning, hemsidor på internet och kollegor samt extra personal. Resultatet visar också att majoriteten av lärarna i studien anser att deras förutsättningar att bedriva utomhuspedagogik skulle stärkas om de fick tillgång till NTA-lådor, nya lärarhandledningar och ökad tillgång till extra personal. Slutsatsen med vår studie blir att lärarna i viss mån har tillgång till olika resurser i arbetet med utomhuspedagogik. Några av de resurser som lärarna anser skulle stärka förutsättningarna att bedriva utomhuspedagogik är något som arbetslagen kan lösa på egen hand. På några av skolorna behöver däremot ledningen tillgodose sina lärare med resurser i form av fortbildning, ekonomiskt stöd till skolmaterial och lärarhandledning samt uppstyrda samtalstillfällen., The purpose of this study is to increase knowledge of F-3 teachers' perception and experiences of resource assets for the implementation of outdoor education in the science subjects and to exemplify how teachers can use resources in outdoor teaching. We wanted to find out what resources the teachers felt they had access to, what resources could strengthen their ability to manage outdoor education and how the teachers use different resources.The methods used were the qualitative methods of interview and observation. We interviewed six active teachers in year F-3 and observed two of these teachers on separate occasions.The results of the study show that teachers can to some extent use school materials, the outdoor environment, sources of inspiration such as teacher guides, websites on the internet and colleagues as well as extra staff. The results also show that most of the teachers in the study believe that their conditions for conducting outdoor education would be strengthened if they were given access to NTA boxes, new teacher guides and increased access to extra staff.The conclusion of our study is that teachers to some extents have access to various resources in the work with outdoor education. Some of the resources that teachers believe would strengthen the conditions for conducting outdoor education are something that the teams can solve on their own. In some of the schools, on the other hand, the management needs to provide its teachers with resources in the form of continuing education, financial support for school materials and teacher guidance, as well as inspiring conversation opportunities.

Bakgrund: En åldrande befolkning innebär ökat antal personer med demenssjukdomar. Det är av stor vikt att sjuksköterskor har tillräcklig kompetens för att ge god vård i vårdandet av personer med demens. Att leva med demenssjukdom är en komplex situation och att drabbas av kognitiv svikt innebär ofta att med tiden bli beroende av någon form av vård för att klara vardagen. Tidigare forskning redogör för olika vårdupplevelser hos personer med demens och anhöriga samt hur sjuksköterskor kan påverka dessa. Syfte: Beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med demens. Metod: Litteraturstudie baserad på 10 vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Två identifierade teman, ”hinder för vårdande” och ”möjligheter för vårdande”. Resultat visade att resurser, kunskap och utbildning var bristfällig. Vikten av att se personen bakom sjukdomen och behovet av att individualisera vården. Samt att se anhöriga och miljöns betydelse i vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor upplever brister i vården för personer med demens. Dessa relateras till bristfälliga resurser och otillräcklig kunskap. Relationen mellan sjuksköterskorna och personer med demens ska värdesättas, miljön ska vara lugn och att den upplevda relationen med anhöriga bidrar till vårdandet.

Bakgrund: Begreppet våld är mångtydigt och kan ta sig uttryck på olika sätt, ofta i kombination av ett flertal våldshandlingar. Två återkommande begrepp inom studier och forskning kring våld i nära relationer är normaliserings- och uppbrottsprocessen. Utöver detta är våld i nära relationer ett omfattande samhällsproblem där kvinnan, för att bryta relationen, ofta är i behov av hjälp och stöd från myndighetspersoner och organisationer. Därmed är socialtjänstens, polisens och kvinnojourernas arbete en betydande del i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur socialtjänst, polis och kvinnojourer i södra Sverige arbetar med kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer. Teoretisk utgångspunkt: Studien bygger på den teoretiska utgångspunkten symbolisk interaktionism. Genom begrepp som jaget, spegeljaget, och signifikanta andra erhålls en större förståelse utifrån ett medmänskligt perspektiv för vad som ligger till grund för besluten en våldsutsatt kvinna tar, samt hur samhällsaktörerna arbetar och bemöter kvinnan utifrån detta. Metod: Kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer samt med ett hermeneutiskt angreppssätt. Datamaterialet analyserades genom tematisk analys. Resultat: Sex subteman och följande två teman; (1) Arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer, (2) Samverkan i arbetet med kvinnor utsatta för våld i nära relationer. Slutsats: Det framkom väsentligt att se varje ärende som unikt och möta kvinnan där hon är, i avseende till uppbrotts- och normaliseringsprocessen. Samverkan mellan aktörerna visade sig vara en av de viktigaste delarna för ett optimalt stöd. Faktorer som personalomsättning, olika prioritet, resurser och sekretessavtal kan påverka utfallet av hur väl samverkan fungerar. Den tydligaste slutsatsen som studien belyser är att samverkan skiljer sig avsevärt beroende på kommun och län, medan arbetssättet och grundtanken är desto mer lika oavsett i v

Syftet med den aktuella studien är att undersöka vilka insatser och åtgärder som upplevs som hjälpsamma för att återintegrera elever med problematisk frånvaro till skolan. Forskningsansatsen är kvalitativ med tematisk analys (TA) som metod. De fyra informanterna var pedagoger och dem intervjuades med hjälp av en semistrukturerad enkät. Det teoretiska ramverket utgörs av allmän systemteori och Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell. Resultatet blev att tre huvudområden identifierades: relationer, resurser och relevanta anpassningar. De viktigaste framgångsfaktorerna är fungerande relationer med såväl vårdnadshavare som eleven, men också samverkan med andra instanser. Därefter nämns organisatoriska förutsättningar i form av tid, matchning med rätt mentor och anpassad lärmiljö. Likaså är elevens intrapersonella resurser betydelsefulla. Slutligen behöver eleven känna tillhörighet samt elevens behov av samtalsstöd bemötas. Utvecklingsområden är bland annat smidigare sekretesslagstiftning, tidigare diagnosticering av funktionsnedsättningar och fungerande närvarorutiner, Vidare omnämns särskilda undervisningsgrupper och bättre förutsättningar att genomföra kartläggningar. Slutligen uttrycks önskemål om elevassistenter vid övergångar samt samtalsstöd., The aim of the current study is to investigate what interventions and measures are perceived as helpful in reintegrating students with problematic school absenteeism to school. The current research was well suited to a qualitative research strategy as the objective was to explore individual experiences of sucess factors returning to school following problematic school absenteeism. Four semi-structured interviews were conducted with four pedagogues. The theoretical framework is based on system theory and Bronfenbrenner’s ecological systems theory of human development.The result was divided in to three main areas, relationships, resources and accurate adaptations. Firstly, findings of the current study offer an in-depth understanding of the importance of trusting relationships both with guardians as well as with the student. Secondly, in order for the intervention to be succesful a set of organizational conditions needed to be in place: time, a good match between students and teacher and a supportive educational setting. The students individual abilities also had an impact on the level of success. Finally, the student has to feel a sense of belonging and that invidual needs are meet. Areas of desirable support included a smoother approach to privacy leglislation, earlier diagnosis of disabilites and supportive attendance routines. Further smaller tuition groups, better mapping possibilites where mentioned. Finally, requests for student assistants are expressed during transitions and counselling support.