Search

Rasten är den stund på dagen då elevernas sociala förmågor ständigt prövas och de förväntas interagera med andra på skolgården. Länge har rasten varit den enda delen av skoldagen som inte varit planerad och uppstyrd. Nu har det blivit alltmer vanligt att skolor har organiserad rastverksamhet. Studiens syfte var att undersöka lärare i fritidshems uppfattningar om organiserad rastverksamhet utifrån sociala relationer och förebyggande konfliktarbete. I studien får vi ta del av hur sju pedagoger beskriver arbetet med organiserad rastverksamhet på rasterna. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer och har analyserats med hjälp av relationellt pedagogiskt perspektiv samt Cohens konfliktpyramid. I resultatet visades det att organiserad rastverksamhet kan vara ett pedagogiskt verktyg där pedagoger kan vägleda elever i det sociala samspelet med andra under rasten. Vidare framkom vikten av att pedagogerna bygger upp relationer till eleverna för att sedan kunna stötta dem i deras relationsarbete. Samtliga pedagoger var övertygade om att rastverksamhet på olika sätt har positiva effekter på det förebyggande konfliktarbetet. Tidigare forskning visar att två faktorer som har effekter för klimatet på skolgården är just att ha ett aktivt förebyggande konfliktarbete samt att bygga relationer till eleverna på rasten., Godkänt datum: 2024-05-27

”Come play with us!” A development study to promote sense of community and inclusion at school with the help of planned recess activities. Tanken om att skapa en bättre rast där elever inkluderas och finner en VI-känsla skapade idén till vårt utvecklingsarbete. Vi vill utveckla rasten till en arena där det erbjuds ett alternativ till den fria leken. I vår strävan att utveckla rasten, öka inkluderingen, minska utanförskap och skapa en Vi-känsla erbjuder vi planerade rastaktiver. Syftet med utvecklingsarbetet är att inkludera eleverna på rasterna samt skapa en sammanhållning där eleverna känner en Vi-känsla med hjälp av planerade rastaktiviteter. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer där elever deltar samt våra observationer. Teorin som används i studien är aktionsforskning. Resultatet visar att planerade rastaktiviteter har bidragit till ett alternativ för eleverna utöver den fria leken på rasten. Resultatet visar att elever har inkluderats med rastaktiviteter och en större Vi-känsla har skapats bland eleverna. Rastaktiviteterna har bidragit till mindre ensamhet på rasten. Slutsatsen är att det behövs rastaktiviteter som ett alternativ till den fria leken. Rastaktiviteter bidrar till inkludering och Vi-känsla. Resultatet visar även att vuxnas engagemang på rasten ökar elevernas inkludering och Vi-känsla. Med detta arbete hoppas vi kunna synliggöra vikten av planerade rastaktiviteter. Vår förhoppning är att personalen ser vinsterna med planerade rastaktiviteter. Det stora målet med vårt utvecklingsarbete är att personalen på skolan fortsätter med planerade rastaktiviteter som vi påbörjade.

Många elever upplever skolgården som en otrygg plats där de är rädda för att bli lämnade ensamma och med få vuxna att vända sig till. Rasten är ofta en outnyttjad tid som kan ses som en möjlighet och användas som ett lärotillfälle. Studiens syfte är att förändra och angripa ett verkligt problem som redan finns på skolan. Att med rastaktiviteter som ett verktyg undersöka om det är möjligt att skapa en tryggare rast för eleverna samtidigt som gemenskapen och klimatet stärks i elevgruppen. Aktionsforskning har tillämpats och metoden har följt Rönnermans (2012) cykliska processer. Urvalsgruppen är en förskoleklass på en f-6 skola. De styrda rastaktiviteterna pågick i fyra veckor. Intervjuer har gjorts med pedagoger både innan och efter avslutat projekt. Även en enkätundersökning inför projektet och en intervju med elever efter projektet har genomförts. I studiens resultat framkommer att eleverna ansåg att rasten hade blivit en mer trygg arena att vistas i. Den främsta anledningen till det var att det alltid fanns en vuxen till hands som var delaktig i själva aktiviteten Samtliga elever ansåg att konflikterna hade minskat och att de hade lärt sig att samarbeta med andra personer. Eleverna lyfte även fram hur viktigt det var att en vuxen fanns på plats för att hjälpa till och stötta under aktiviteten.

I början när studien gjordes var förhoppningen och syftet att bidra med kunskap om hur fritidslärare kan använda planerade rastaktiviteter som ett pedagogiskt redskap under rasten för elevers lärande, vilket senare visade sig inte vara genomförbart. Det nuvarande syftet i studien är i stället att undersöka hur fritidslärare resonerar kring rast och arbetet med den pedagogiska rastverksamheten. För att besvara studiens syfte har följande frågeställning formulerats; Hur resonerar fritidslärare kring rast? Metoden i studien utgår från semistrukturerade intervjuer där urvalet var att intervjua fem utbildade fritidslärare som på olika sätt arbetar aktivt med rast. Resultatet lyfter fram fritidslärarnas resonemang och utsagor om rast där det framkommer att orsaken till att skolorna arbetar med rastverksamhet under rasten handlar om att skapa trygghet för eleverna. Fritidslärarnas mål och syfte med aktiviteter under rasten är av delade åsikter men de flesta belyser glädje, roligt samt utgå från elevers intressen. Fritidslärarna resonerar att rasten är en arena där det sociala samspelet tränas, men även att eleverna får delta i praktiska lekar under rasten. Fritidslärarna belyser även vikten av tre förutsättningar för att arbetet under rasten ska fungera. Dessa förutsättningar benämndes som planeringstid, material och personal. Inga markanta nackdelar kring rast och aktiviteter under rasten framkom från fritidslärarna, förutom att aktiviteterna som erbjuds bör vara frivilliga samtidigt som eleverna måste lära sig att leka av "egen maskin" utan planerade aktiviteter.

Abstrakt Syftet med denna studie är att undersöka på hur elever upplever elevinflytande och elevansvar under rasten och hur lärare kan skapa förutsättningar för elevers deltagande i rastverksamheten. Vid den årliga utvärderingen av rastverksamheten vid den skolan där studien har genomförts upptäcktes att elevinflytande och elevansvar inte uppnådde de mål som satts upp. Undersökningen utgörs av en kvantitativ enkätundersökning om elevinflytande och elevansvar under rasten. Sammanlagt deltog 113 elever i undersökningen. Resultatet visar att eleverna upplever de lärarledda rastaktiviteterna som något positivt, men att de inte får påverka innehållet i den grad de önskar. Resultatet visar också att eleverna är intresserade av att ta ett större ansvar när det gäller delaktighet och ledarskap än de tidigare tagit under rasten.

Syftet med denna studie är att utforska vilka uppfattningar lärare på fritidshem har gällande styrda rastaktiviteters betydelse, möjligheter och utmaningar för att stärka elevers sociala samspel. Tidigare forskning och studiens teoretiska ramverk utgår från skolans rastaktivitet som fritidslärarens professionella ansvar, relationer samt ett relationellt perspektiv. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med utbildade fritidslärare. Resultatet visar att det finns två olika betydelser för de styrda rastaktiviteternas påverkan av elevers sociala samspel, vilka är rastaktiviteters betydelse för elevers tillhörighet och betydelsen av elevers valmöjlighet under raster. Att elever som har hamnat utanför den rådande sociala kontexten hittar en plats under raster och kan således skapa en tillhörighet samtidigt som de styrda rastaktiviteterna är valfria. Fritidslärares uppfattningar om vilka möjligheterna de styrda rastaktiviteterna är handlar om utveckling av elevers sociala kompetens, vilket kan hjälpa elever med sitt sociala samspel, stärkning av social interaktion och sammanhållning på skolgården, samt en stärkt kunskapsutveckling. De utmaningar som resultatet tyder på handlar om tid för planering av dessa rastaktiviteter och att hitta aktiviteter som stärker elevers självförtroende och därigenom även det sociala samspelet.

Bakgrund: Då stillasittandet hos barn och ungdomar ökar, satsar regeringen pengar i RF:s projekt ”samling för daglig rörelse”. Projektet vill bidra till att öka elevers fysiska aktivitet i skolorna samt utveckla rörelseförståelse utifrån idrottsliga, psykiska, fysiska och sociala förmågor hos eleverna. Samtidigt förväntas elevernas rörelsenivåer och därmed välbefinnande att öka. Denna studies syfte är att beskriva effekterna av RF:s rörelseprojekt i utvalda skolor i Mellansverige ur elevernas perspektiv. Metod: Författarna i studien gjorde en uppföljande enkätundersökning på Riksidrottsförbundets tidigare undersökning. Samma enkät användes med några ytterligare tilläggsfrågor konstruerade av författarna. Målgruppen var elever i 6–12 års ålder som deltar i RF:s nystartade projekt som genomförs på tre olika skolor i en kommun i Mellansverige. Deltagarna var samma elever som deltog i RF:s studie från hösten 2018. Enkätens resultat analyserades i Excel och SPSS där tabeller och diagram konstruerades. Resultat: Totalt svarade 96 stycken respondenter på enkäten. Rörelsenivåerna bland eleverna i de berörda skolorna har ökat sedan projektet startade. 30 % av respondenterna ansåg att de utvecklat alla förmågor inom rörelseförståelsens fyra områden. Samtidigt visade resultatet att 83 % ansåg de utvecklat någon av dessa förmågor. Sambandsanalyser via korstabeller visade att elever i mellanstadieskolan tenderade att röra sig mindre än elever i lågstadieskolorna. Mellanstadieskolans elever var även mindre positiva till rörelseprojektet samt mindre positiva till att leda aktiviteter. Diskussion: De frågor vi ansåg var mest intressanta att analysera var de frågor som konstruerades av oss själva. Dessa frågor sökte svar på om ökade rörelsenivåer bidrog till att utveckla sociala, psykiska, fysiska och idrottsliga förmågor. Majoriteten av respondenterna ansåg sig ha utvecklat dessa förmågor via en ökad rörelsenivå på rasterna. Författarna är dock sparsamma med att dra allt för s

Syftet med den här studien är att synliggöra fritidslärarens arbetssätt och didaktiska metoder för att genom rastverksamhet främja mellanstadieelevers fysiska aktivitet. I undersökningen läggs särskild vikt vid hur genusperspektivet kan beaktas i det här sammanhanget. För att undersöka det valda området har en kvalitativ intervjustudie genomförts med utgångspunkt i en fenomenografisk ansats för att få fram fritidslärarnas uppfattningar. För studien har totalt fem behöriga fritidslärare från tre olika kommuner intervjuats genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att de deltagande lärarna för studien bar på en medvetenhet kring den minskade mängden av daglig fysisk aktivitet hos barn. Resultatet visar även att det hos lärarna fanns en vilja att med rastverksamheten bidra till att eleverna rör sig mer. Men trots det visar det sig i resultatet att lärarna inte arbetade med den fysiska aktiviteten som främsta huvudområde i rastverksamheten. Studies resultat bidrar med olika didaktiska metoder och strategier för att öka mellanstadieelevers mängd av fysisk aktivitet hos båda könen. Metoder som bland annat nämndes var erbjudande av olika materiel, aktiviteter med utmanande svårighetsnivåer, veckoscheman för kommande veckas aktiviteter och samtal med eleverna för att uppmärksamma elevernas önskemål i rastverksamheten. Resultatet visar även att en lärares involvering i form av styrd aktivitet med fysisk rörelse bidrar till en jämnare fördelning av kön i deltagarantalet samt att lärarens närvaro bidrar till att könsstereotypiska mönster i val av lek och aktivitet bryts.

För att ta reda på elevers och pedagogers inställning till rastaktiviteter och om de anser att det ska förekomma mer styrd verksamhet under skolrasterna genomfördes denna intervjustudie av 10 personer från en grundskola (3 erfarna pedagoger och 7 elever, årskurs 2-6). Resultatet visar att pedagogerna ansåg att den fördelning mellan fri lek och styrda aktiviteter som idag existerar på skolrasterna är lagom och att barnens utveckling inte ytterligare främjas av någon förändring med mer styrd verksamhet under rasterna. Pedagogerna framhöll att det är viktigt att den fria leken ges utrymme på rasterna men också att varje rast ska erbjuda styrd aktivitet. Man poängterade därför vikten av att skolan får behålla dagens personalresurser så att de styrda aktiviteter som förekommer på rasterna leds av kvalificerade pedagoger. Eleverna för sin del var mer ambivalent inställda, de tyckte att lärarna ibland ingriper för mycket i deras rastaktiviteter men huvudsakligen var de positivt inställda till en ökning av de styrda aktiviteterna i trygghetsskapande syfte. För att under rasterna skapa denna trygghet och kunna erbjuda styrda aktiviteter krävs resurser i form av kompetenta och hängivna pedagoger.

Detta utvecklingsarbete syftar till att, i skolans närmiljö under pedagogisk ledning, skapa rastaktiviteter där vill vi öka elevernas chans till motorisk träning. Vårt arbete riktades mot en elevgrupp med barn från förskoleklass till årskurs tre. Skolans förutsättningar att bedriva motorisk träning under den ordinarie undervisningen i Idrott och Hälsa var ett utvecklingsområde som uppdagades under tidigare verksamhetsförlagd utbildning och blev grunden till projektet. Projektet varade under tre veckor och innehöll sammanlagt sex aktiviteter under pedagogisk ledning i skolans befintliga närmiljö. Att delta i projektet var frivilligt och ett erbjudande till motorisk träning, målet var inte att mäta eller bedöma elevernas prestation. Genom hela projekttiden, under planering och förabete samt efter avslutade aktiviteter, hölls intervjuer med både lärare och elever. Intervjuerna dokumenterades tillsammans med våra egna observationer. Rörelseförmågans plats i skolan, utomhusmiljöns effekter på hälsan samt pedagogisk struktur har genomgående varit begrepp vi förhållit oss till. Resultatet av vårt genomförda projekt visar att elevernas rörelseförmåga kopplat till de specifika aktiviteterna förbättrats, att påstå att projektet fått någon större inverkan på deras generella motoriska förmåga kan vi dock inte utifrån genomfört projekt påvisa.

Denna aktionsforskningsstudie syftar till att skapa meningsfulla raster för alla elever genom att utveckla en styrd rastverksamhet som ökar gemenskapen och samhörigheten i elevgruppen. Studien gjordes på en stadsskola och inriktade sig på elever i årskurs tre. En faktor i arbetet var att eleverna i årskurs tre var de enda på skolan som fick välja vart de skulle spendera sin rast, vilket sedermera ändrades under projektets gång. En annan viktig faktor var skolgårdsmiljön som eleverna spenderade sina raster i. Då skolan befinner sig på en provisorisk plats är inte utemiljön den bästa. I en nulägesanalys framkom det att eleverna inte tyckte att de hade speciellt mycket att göra på rasterna. Därför utförde vi styrda rastaktiviteter under två veckors tid som sedan avslutades med gruppsamtal tillsammans med eleverna. I dessa samtal fick eleverna chansen att diskutera kring sin situation och hur de tyckte att utvecklingsarbetet hade varit. Enligt eleverna var styrda rastaktiviteter något som de verkligen ville fortsätta med i den dagliga verksamheten då det bidrog till nya gemenskaper samt att eleverna fann fler saker att göra på rasterna. Då utemiljön i sig inte stimulerade eleverna menade de att den styrda aktiviteten alltid gav en möjlighet att delta i en gemenskap tillsammans med andra elever. Den aktivitetet som hade högst deltagarantal var också den sista under utvecklingsarbetet vilket betyder att eleverna inte tröttnade på rastverksamheten utan snarare blev mer intresserade under tidens gång. Eleverna själva menade att variationen av olika slags lekar bidrog till ett bestående intresse för rastaktiviteterna.

Vår studie grundar sig på att undersöka hur rastverksamhet och meningsfulla aktiviteter kan skapas utifrån upplevelse- och äventyrspedagogik där fokus inriktas mot erfarenhets- upplevelsebaserat, experimentellt och utforskande förhållningssätt. Våra mål är att öka elevers motivation och attityd för vistelse ute på rasten samt synliggöra skolans utemiljö och olika områdens möjligheter för skapande av rastaktiviteter. Vår utgångspunkt i studien är en nulägesanalys som genomfördes i en intervju med tre verksamma fritidspedagoger och utifrån nulägesanalysen skapades syfte och mål. Utvecklingsarbetet grundar sig på rastaktiviteter och morgongymnastik som genomfördes under fem veckor i kombination med vår verksamhetsförlagda utbildning där vi medverkade båda två under rastaktiviteterna, en aktiv och passiv roll. De som fick delta i rastaktiviteterna var årskurs två och tre på frivillig grund. Utifrån nulägesanalys med fritidspedagogerna och eleverna samt vår teori i utvecklingsarbetet har vi skapat tre teman vi grundar vår rastverksamhet på, tema verklighetsanknytning, samarbete och skapande. Studiens dokumentation utgjordes av intervjuer i nulägesanalysen medan det praktiska genomförandet utgjordes av observation under rastaktiviteterna, fältanteckningar, loggbok och fotografering. Resultatet av rastverksamheten visar att elevers intresse för rasten tenderar att öka med stöd av rastaktiviteter där ”flow” uppstår hos elever. Organisation kring rastaktiviteten är en avgörande faktor då konflikter minskade vilket resulterade i bättre motivation och attityd för rastaktiviteterna. Resultatet visar även att morgongymnastik och musik under rastaktivitet uppskattas av eleverna där de visade nyfikenhet, dansade och sjöng.

Syftet med studien är att belysa fritidspedagogers syn på arbetet med frivilliga rastaktiviteter. Till grund för studien ligger frågor som vad fritidspedagoger ska arbeta och sträva efter genom rastaktiviteter och deras tankar kring vad arbetet kan bidra till. Även tankar kring hur rastaktiviteter kan kopplas samman med fritidspedagogers yrkeskompetens finns med i studien. En surveyundersökning gjordes och utfördes med hjälp av en webbenkät utlagd i ett forum via Facebook "Rastaktiviteterna - Rasten som aldrig tar slut". Resultatet visar att rastaktiviteters grundläggande mål och motiv berör elevernas behov av bättre sammanhållning på rasten och minskning av mobbning, konflikter och kränkningar. Även elevens sociala, psykiska och fysiska hälsa lyftes fram som viktiga mål i arbetet. Fritidspedagogerna i undersökningen var överens om att rastaktiviteter bidrar till elevernas lärande, både socialt och ämnesövergripande lärande. I resultatet beskriver fritidspedagogerna hur arbetet med rastaktiviteter gjort skillnad hos eleverna och under rasten då fritidspedagogerna kunnat observera mindre konflikter och mer lek över åldersgränserna. Förutsättningarna för att arbeta med rastaktiviteter visade sig vara olika. Problem som för lite planeringstid och resurser framkom i resultatet. Fritidspedagogerna lyfter hur väl de trivs med arbetet med rastaktiviteter, då det ligger nära till fritidspedagogens yrkesroll och yrkeskompetens.