Search

Syfte: Att ta fram en metod för att hjälpa mindre sågverk att bättre tillvarata mesta möjliga virke från en timmerstock. Metod: En kvantitativ studie där tre iterationer genomförts enligt Design Science. Resultat: För att skapa en effektiv algoritm som ska utföra volymberäkningar i ett punktmoln som består av cirka två miljoner punkter i ett industriellt syfte ligger fokus i att algoritmen är snabb och visar rätt data. Det primära målet för att göra algoritmen snabb är att bearbeta punktmolnet ett minimalt antal gånger. Den algoritm som uppfyller delmålen i denna studie är Algoritm C. Algoritmen är både snabb och har en låg standardavvikelse på mätfelen. Algoritm C har komplexiteten O(n) vid analys av delpunktmoln. Implikationer: Med utgångspunkt från denna studies algoritm skulle det vara möjligt att använda stereokamerateknik för att hjälpa mindre sågverk att bättre tillvarata mesta möjliga virke från en timmerstock. Begränsningar: Studiens algoritm har utgått från att inga punkter har skapats inuti stocken vilket skulle kunna leda till felplacerade punkter. Om en stock skulle vara krokig överensstämmer inte stockens centrum med z-axelns placering. Detta är något som skulle kunna innebära att z-värdet hamnar utanför stocken, i extremfall, vilket algoritmen inte kan hantera., Purpose: To develop a method that can help smaller sawmills to better utilize the greatest possible amount of wood from a log. Method: A quantitative study where three iterations has been made using Design Science. Findings: To create an effective algorithm that will perform volume calculations in a point cloud consisting of about two million points for an industrial purpose, the focus is on the algorithm being fast and that it shows the correct data. The primary goal of making the algorithm quick is to process the point cloud a minimum number of times. The algorithm that meets the goals in this study is Algorithm C. The algorithm is both fast and has a low standard deviation of the measurement errors. Algorithm C has the complexity O(n) in the analysis of sub-point clouds. Implications: Based on this study’s algorithm, it would be possible to use stereo camera technology to help smaller sawmills to better utilize the most possible amount of wood from a log. Limitations: The study’s algorithm assumes that no points have been created inside the log, which could lead to misplaced points. If a log would be crooked, the center of the log would not match the z-axis position. This is something that could mean that the z-value is outside of the log, in extreme cases, which the algorithm cannot handle.

Participation and civic engagement are highly actual themes in cultural institutions and among cultural educators. The themes are related to numbers of visitors, audience development and the relevance of the institution. However, it is still difficult to answer the core question of for whom, how and why. This article addresses these questions and is accordingly divided into three sections. First, I present two projects from Museum of Copenhagen which were based on participation and which represent the “for whom”. Second, I advocate a practiceoriented approach and a community-perspective on participation in order to provide a set of concrete tools to initiate participatory projects and answer the “how”. Finally, I set up both a societal and a citizenship-oriented rationality of participation in order to address the “why” from these two perspectives., I danske kulturinstitutioner er borgerinddragelse og -deltagelse aktuelle temaer, relateret til besøgstal, publikumsudvikling og institutionel relevans. Selvom de fleste taler for deltagelse, er det stadig svært at sætte ord på de altafgørende spørgsmål for hvem, hvordan og hvorfor. I denne artikel skal jeg adressere disse spørgsmål. Først præsenterer jeg to deltagelses-baserede projekter ved Københavns Museum, hvor deltagelsen både er fokuseret på selve deltagerne og på udvikling af institutionen, og hvor fokus er på deltagelsens ”hvem”. Derefter giver jeg et bud på et praksisorienteret afsæt i form af et community-perspektiv på deltagelse og åbner en værktøjskasse med konkrete tilgange til at iværksætte deltagelses-orienterede projekter. Dette vedrører deltagelsens ”hvordan”. Afslutningsvis præsenterer jeg to rationaler i arbejdet med deltagelses-orienterede aktiviteter; et samfundsorienteret og et medborger-orienteret rationale. Dette vedrører deltagelsens “hvorfor”.