Search

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka faktorer elever anser påverkar matematikuppgifters svårighetsgrad. Detta undersöks genom forskningsfrågan: Vilka uppfattningar har elever i årskurs 5 och 6 om påverkan på matematikuppgifters svårighetsgrad vad gäller läsförståelse och matematiska begrepp, kontext, semiotiska resurser och andra faktorer? Studiens ramverk baserades på en sammanställning av tidigare forskning. För att undersöka forskningsfrågan intervjuades 15 elever genom enskilda kvalitativa intervjuer. Utifrån elevernas uppfattningar visade resultatet att textmängden, begrepp elever inte förstod eller kände till, begrepp med olika betydelser i det matematiska språket och i vardagsspråket, kontext och semiotiska resurser påverkade elevers förståelse för matematikuppgifter. Begrepp som elever förstod eller kände till varken förenklade eller försvårade deras förståelse för matematikuppgifter. Resultatet visade också att andra faktorer kunde påverka förståelsen för matematikuppgifter.

The aim of this study is to gain a greater understanding of how companies use the social media platform Instagram to represent and promote a place. More precisely, it is of interest to analyze the media production of luxury tourism and how communication tools are applied in order to affect the consumers’ perceptions and increase tourism. In this study we examine the city Dubai’s official tourism account Visit Dubai on Instagram. We focus our research on how the social actors are represented in both image and text, but also the environments in which they are located. In order to investigate how the marketing company Visit Dubai uses semiotic tools to portray its city as a luxury city, we apply a multimodal critical discourse analysis (MCDA). The theoretical framework is therefore based on research regarding social semiotics and place branding. To achieve the aim of the study, the following questions are formulated: In what ways are social actors and the environments in which they are visually represented? In what ways are social actors and the environments they are placed represented linguistically? In what ways are visual and linguistic resources combined to create performances of Dubai as a tourist destination in the material? What discourses are articulated in Visit Dubai´s material and which relevant discourses are excluded? The result of the analysis shows that all 18 images examined can be related to either luxury, power or status. It is clear that Visit Dubai via their Instagram account, encourages and reinforces the need to achieve high social status, financial status and also to promote luxury consumption.

Matematikboken har under många år varit ett hett ämne, både inom skolväsendet och media. De teorier som finns inom ämnet beskriver att matematikboken har en stor roll i dagens matematikundervisning. Därav blir vårt syfte att beskriva hur lärare ser på användningen av matematikboken som läromedel i sin undervisning och om det finns andra medel som kan ersätta matematikboken. Empirin har hämtats från fem semistrukturerade intervjuer av matematiklärare på mellanstadiet. Det har framkommit i resultatet att fleratlet av de intervjuade lärarna använder sig av matematikboken då de upplever att det ör en trygghet. Även tidsbristen inom skolan gör sig ständigt påmind. Denna tidsbrist leder till mindre användning av annat material i undervisningen. Detta gör att matematikboken blir ett komplement i undervisningen. Matematikbokens fördelar och nackdelar ställs mot varandra och värderas utifrån teorier.

Bakgrund: Alla företag utsätts för risk i någon grad. Ett exempel är flygbranschen, vars intäkter kan minska betydligt om kunderna inte längre vill besöka ett resemål pga. att det skett något obehagligt i området. Om företag, i sina årsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsätts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osäkra. Investerarna kommer då att kräva en högre riskpremie, vilket förstås är negativt för företaget. Årsredovisningslagen har kompletterats med en regel som säger att företag måste beskriva väsentliga risker i förvaltningsberättelsen. Denna nya regel gäller fr.o.m. 1 maj 2005. Kanske har företag tidigare inte brytt sig om att informera om risk. Särskilt företag som utsätts för hög risk, dvs. har en stor variation i avkastning på eget kapital, borde upplysa om vilka risker de utsätts för. Ett exempel är företag som utvecklar nya produkter, t.ex. läkemedelsföretag, eftersom det ofta händer att de misslyckas med framtagandet eller försäljningen av nya produkter. Är det så att högriskföretag informerar om risk i större utsträckning än vad lågriskföretag gör? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur börsbolag informerar om risker i årsredovisningen. Med hur menar vi huruvida en förhållandevis högre risk speglas av en mer omfattande riskinformation. Metod: Vi har valt 60 företag ifrån Affärsvärldens lista över Sveriges börsnoterade bolag och genom standardavvikelseberäkning fått fram deras totala risk. Därefter benämnde vi de tio bolagen med högst risk ”högriskbolag” och de med lägst risk ”lågriskbolag”. Vi studerade dessa 20 företags årsredovisningar för att se hur många ord de använder för att beskriva risk. Resultat: Vi har funnit att företagens risknivå inte påverkar i vilken utsträckning de informerar om risk i årsredovisningen. Resultatet är snarare tvärtom; företag som utsätts för en lägre risk använder fler ord för riskbeskrivning än företag med en högre risk.

Bakgrund: Alla företag utsätts för risk i någon grad. Ett exempel är flygbranschen, vars intäkter kan minska betydligt om kunderna inte längre vill besöka ett resemål pga. att det skett något obehagligt i området. Om företag, i sina årsredovisningar, inte informerar om vilka risker de utsätts för, blir investerarnas prognoser av framtida kassaflöden osäkra. Investerarna kommer då att kräva en högre riskpremie, vilket förstås är negativt för företaget. Årsredovisningslagen har kompletterats med en regel som säger att företag måste beskriva väsentliga risker i förvaltningsberättelsen. Denna nya regel gäller fr.o.m. 1 maj 2005. Kanske har företag tidigare inte brytt sig om att informera om risk. Särskilt företag som utsätts för hög risk, dvs. har en stor variation i avkastning på eget kapital, borde upplysa om vilka risker de utsätts för. Ett exempel är företag som utvecklar nya produkter, t.ex. läkemedelsföretag, eftersom det ofta händer att de misslyckas med framtagandet eller försäljningen av nya produkter. Är det så att högriskföretag informerar om risk i större utsträckning än vad lågriskföretag gör? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur börsbolag informerar om risker i årsredovisningen. Med hur menar vi huruvida en förhållandevis högre risk speglas av en mer omfattande riskinformation. Metod: Vi har valt 60 företag ifrån Affärsvärldens lista över Sveriges börsnoterade bolag och genom standardavvikelseberäkning fått fram deras totala risk. Därefter benämnde vi de tio bolagen med högst risk ”högriskbolag” och de med lägst risk ”lågriskbolag”. Vi studerade dessa 20 företags årsredovisningar för att se hur många ord de använder för att beskriva risk. Resultat: Vi har funnit att företagens risknivå inte påverkar i vilken utsträckning de informerar om risk i årsredovisningen. Resultatet är snarare tvärtom; företag som utsätts för en lägre risk använder fler ord för riskbeskrivning än företag med en högre risk.