Search

Med start 2013 har VTI i tre regeringsuppdrag haft till uppgift att förbättra kunskapen om trafikens samhällsekonomiska kostnader. SAMKOST 3 har omfattat alla trafikslag, men fokus har legat på sjö- och luftfart. Huvudsyftet för analysen är att förbättra kunskapen om trafikens externa kostnader dvs. kostnader för olyckor, trängsel, buller, luftföroreningar och klimatpåverkan. Denna slutrapport sammanfattar resultaten av de delrapporter som tagits fram för att tillgodose syftet. En viktig del av analysen har handlat om en fördjupad diskussion kring den roll som koldioxidskatten på drivmedel har för att begränsa utsläppen från användning av fossila bränslen. Starting in 2013, VTI has been tasked with three government missions to improve knowledge about the traffic's socioeconomic costs. SAMKOST 3 has covered all modes of transport, but focus has been on maritime transport and aviation. The main purpose of the analysis is to improve the knowledge about the external costs of the traffic i.e. costs of accidents, congestion, noise, air pollution and climate impact. This final report summarizes the results of the sub-reports that have been prepared to meet the purpose. An important part of the analysis has been an in-depth discussion of the role of Sweden’s carbon dioxide tax on fuels to limit emissions.

Regeringen har gett VTI i uppdrag att förbättra kunskapen om transportsektorns samhällsekonomiska kostnader. I en särskild del av detta uppdrag ingår att analysera konsekvenser av en full internalisering av godstrafikens externa effekter. Syftet med denna rapport är att ge en bild av hur transportarbetet med olika trafikslag kan komma att påverkas om skatter och avgifter höjs till en nivå som motsvarar kostnaden för de externa effekter som trafiken ger upphov till. Rapporten innehåller dels en beräkning av hur mycket skatter och avgifter bör höjas för olika fordonsvarianter, dels en modellanalys av hur påföljande kostnadsökningar påverkar transportarbetet på väg, järnväg och sjö. Modellberäkningarna har utförts med Trafikverkets nationella godstransportmodell Samgods. Resultaten visar bland annat att sjöfarten skulle gynnas av den relativprisförändring som skatte- och avgiftshöjningarna ger upphov till. Järnvägstrafiken påverkas kraftigt negativt eftersom en marginalkostnadsprissättning skulle kräva kraftigt höjda banavgifter. En internalisering beräknas ge en positiv klimateffekt, men effekterna är relativt små. VTI has been commissioned to review the current knowledge of social marginal costs for using the country’s national infrastructure, Government Decision N2017/01023/TS. As a part of this commission VTI is asked to assess the effects of a full internalisation of external costs within the transport sector. In this report the effects on freight transports of gods being traded within and to/from Sweden is assessed using the Swedish national freight flow model Samgods. The analysis includes calculating the appropriate levels of tax and/or fees needed for decisionmakers in the freight transport market to fully take in to account the external effects of traffic with different types of vehicles. In a second step the freight flow model is used to estimate effects on ton-kilometers transported on road, rail and sea respectively. Results show that the resulting change in relative costs for transporting with different modes of transport will increase ton-kilometers transported by sea. A full internalization of external cost will decrease ton-kilometer transported by rail and on road. The largest decrease being calculated for rail. To fully take account for external effects track fees in Sweden will have to be four times higher. In total we estimate a small but positive effect on the climate.

I detta dokument redovisas information avseende den svenska marknaden för persontrafik med tåg. Framställningen baseras på en uppsats som också beskrev marknaderna för persontrafik i Tyskland och England; jfr. Nash et al (2013). Notatet innehåller en svensk översättning av det underlag som tagits fram för Centre for Regulation in Europe (CERRE) och som – utöver de tre länder som beskrevs i den ursprungliga rapporten – också karaktäriserar situationen i Frankrike. Slutrapporten, Liberalisation of Rail Passenger Services, har sammanställts av Chris Nash och finns tillgänglig på http://www.cerre.eu/publications/liberalisation-passenger-rail-service. Denna version innehåller några kompletteringar av ursprungsversionen, framför allt vad avser referenser på svenska. A paper documenting the organisation of rail passenger services in England, Germany and Sweden was published in 2013; cf. Nash et al (2013). During 2016, the Centre for Regulation in Europe (CERRE) commissioned a follow-up study, examining the experience to date in these markets, and identifying lessons to be learned from them which may be applied to markets yet to undergo liberalization (such as France). The present paper was drafted to provide an update of Swedish data and this note has translated the text to make it available to a broader domestic audience. The final version, Liberalisation of Rail Passenger Services, is edited by Chris Nash and is available at http://www.cerre.eu/publications/liberalisation-passenger-rail-services.

Detta notat som skrivits på uppdrag av Riksrevisionen har som utgångspunkt att resandet inte utvecklats i enlighet med de prognoser som låg till grund för beslutet om att bygga Arlandabanan. I separata promemorior i detta notat studeras två aspekter av att förändra förutsättningarna för den trafik som idag bedrivs på Arlandabanan.  Vilka konsekvenser skulle en förändrad prisstrategi innebära?  Finns tillräcklig kapacitet för att öka trafiken? In year 2000, railway operations started between Arlanda airport and downtown Stockholm. The service is part of a PPP contract that includes construction and maintenance as well as service provision for a period of 45 years after the initiation of traffic. Patronage on the line is below expectations at the time of contract closure in 1993. There is therefore an ongoing discussion of whether it would be appropriate for the government to renegotiate the contract to change the preconditions for the service. Commissioned by Riksrevisionen, the Swedish National Audit Office, this memo addresses two aspects of a possible change of strategy:  Which would the consequences be of a change of pricing strategy from the current targeting of the high end of the market? A 30 percent price reduction is considered.  Is there enough track capacity to increase the number of departures during peak hours?

Den officiella statistiken om bantrafikens tillförlitlighet i Sverige omfattar i dagsläget endast passagerartåg. Även godstågens tillförlitlighet bör vara en del av den statistiken, vilket leder till frågor om vilken information som bör ingå och hur den ska beskrivas. Denna förstudie tar fram ett kunskapsunderlag för den nödvändiga statistikutvecklingen, där utgångspunkten är användarnas nuvarande och potentiella behov av statistik om godstågens tillförlitlighet. Tillförlitlighet är i detta sammanhang ett transportsystems förmåga att följa fastställd tidtabell, utifrån vilken användare har organiserat sina aktiviteter. En störning i trafiken, såsom en försening eller ett inställt tåg, skapar variationer i tillförlitlighet, en händelse som bör karaktäriseras på fler sätt än dess frekvens för att möta olika användares behov av statistik. För att ta fram nödvändig statistik behöver följande frågor besvaras. Vilka objekt och variabler bör ingå? Vilka redovisningsgrupper bör ingå? Vilka statistiska mått bör redovisas? Förstudien visar att de relevanta objekten är fordon och störningar. De variabler som är nödvändiga är planerade, framförda, anordnade och inställda fordon, tillsammans med information om avvikelser från tidtabell när ett fordon har framförts. Här finns skillnader mellan passagerartåg och godståg, då det är relativt vanligt att den senare gruppen har avgångs- eller ankomsttider innan utsatt tid enligt tidtabell, något som det också finns ett behov av att redovisa med statistik. At present, the official statistics on rail traffic in Sweden only comprise passenger trains. The reliability of freight trains should also be included in the statistics. This leads to questions on which information should be included and how it should be described. This pre-study is a knowledge base of the necessary development of the official statistics in Sweden, and is centered on the users’ current and potential needs of statistics on freight train reliability. In this context, reliability is the ability of a transport system to follow the timetable, upon which users have organized their activities. A traffic disturbance, such as delays or cancelled trains, creates unreliability in the transport system, which should be characterized in more ways than the frequency of the disturbances in order to meet different users’ needs of statistics. To produce the necessary statistics, one must answer the following questions. Which units and variables should be included? Which domains should be included? Which statistical measures should be presented? This study shows that the relevant units are vehicles and traffic disturbances. The necessary variables are scheduled, arrived and cancelled vehicles, as well as vehicles that are adjustments/late changes of the timetable. Variables on timetable deviations for vehicles running on the network are also necessary. In this aspect, there are differences between passenger and freight trains as the latter group relatively often depart or arrive ahead of schedule, which is also important to capture with statistics.

Syftet med denna promemoria är att studera olika aspekter av att införa möjligheter till regress i järnvägssektorn. Regress innebär att den som drabbas ekonomiskt av förseningar som förorsakas av någon annan ges möjlighet att kräva ersättning för sina kostnader från den som förorsakat störningen. Om parterna i branschen skulle ges möjlighet att ställa regresskrav måste ramförutsättningarna vara sådana att detta kan göras till lägsta möjliga systemkostnad. Detta förutsätter ett väl fungerande system för att registrera störningar och dess orsaker. I frånvaro av kvalitetssäkrad information av denna art finns en risk att regresskrav skapar tvister som i förlängningen kan komma att avgöras i domstol. Detta skulle kunna resultera i betydande samhällskostnader för att administrera systemet. Trafikverket administrerar idag ett system med en stor mängd information om förseningar och inställda tåg. Många uttag ur systemet förutsätter en betydande manuell arbetsinsats. Kvalitén på registreringen av orsaken till att tåg är sena och i synnerhet av orsaken till att tåg ställs in, behöver också förbättras. Dessutom är det idag svårt att identifiera antalet tåg som leds andra vägar än vad som ursprungligen planerats. Vår samlade bedömning är emellertid att Trafikverkets system med information om förseningar och dess orsaker ger en god grund för att implementera ett system för regress. Det mesta talar för att de brister som behöver rättas till under alla omständigheter kommer att hanteras av Trafikverket. VTI has been commissioned to analyze the preconditions for, and possible consequences of introducing the possibility of regress in the railway industry. Regress refers to the possibility of anyone that is stricken by financial consequences of train delays caused by someone else, to reclaim these costs. Introducing a system of this nature would not increase costs to the industry but would transfer costs to the culpable party. To the extent that operators and the infrastructure holder adjusts the way in which activities are implemented, the risk for delays may shrink which in the long run may reduce prices and tariffs. A substantial part of the report is spent on the systems currently in place for registering delays and their consequences. It is demonstrated that the infrastructure holder runs a sophisticated system of this nature. The shortcomings of this system, which includes quality problems with registering the cause of delays and in particular shortcomings with respect to the possibility to register trains that are cancelled an/or rerouted, will most probably have to be rectified irrespective of the presence of a system with regress. The data collection system would then be appropriate also for handling regress. Most delays are small, resulting in limited consequences only for affected parties. The consequences of few major disturbances may however, be substantial, but it has not been feasible to make cost estimates of these costs.

The overall aim with this study was to gather knowledge about countermeasures for driver fatigue (including sleepiness) in road, rail, sea and air transportation. The knowledge has been used as an input for evaluating advantages and disadvantages with different countermeasures and to estimate their potential to be used regardless mode of transportation. The method used was a literature review and a workshop with experts from all transportation modes. At the workshop the effectiveness of countermeasures for a single mode, but also regardless mode were discussed and a ranking was done. The report discuss the potential of fighting fatigue among drivers for specific mode of transport but also from a more generic point of view, considering scheduling, model prediction of fatigue risk, legislation, a just culture, technical solutions, infrastructure, education, self-administered alertness interventions and fatigue risk management (FRM). The overall judgement was that a just culture, education, possibility to nap and schedules taking the humans limitations into consideration as the most effective countermeasures to fight fatigue, regardless mode of transportation. Det övergripande syftet med detta arbete har varit att samla den kunskap som finns kring hur man på bästa sätt kan motverka att förartrötthet uppstår hos förare i de olika transportslagen väg, järnväg, sjö och i luften. Insamlad kunskap har använts för att bedöma för- och nackdelar med motåtgärderna och för att bedöma deras transportslagsövergripande potential. Studien omfattar en litteraturgenomgång och en workshop med experter från de olika trafikslagen vid vilken motåtgärder diskuterades och rangordnades efter upplevd effektivitet såväl enskilt som transportslagsövergripande. Rapporten diskuterar potentialen av motåtgärder för att minska förartrötthet i olika transportslag men även transportslagsövergripande. Det som beaktas är i synnerhet schemaläggning, modellprediktion av trötthetsrisk, lagstiftning, en rättvis kultur, tekniska lösningar, infrastruktur, utbildning, självadministrerad trötthetsintervention, fatigue risk management (FRM). Den samlade bedömningen var att de mest effektiva transportslagsövergripande åtgärder för yrkesverksamma förare är en förlåtande kultur, det vill säga att det alltid är mer korrekt att rapportera problem som uppstått än att inte rapportera dem, utbildning, möjligheter att kunna ta en tupplur och schemaläggning som beaktar människans begränsningar.

Under de senaste två decennierna har både utbud av och resande med regionaltåg ökat väsentligt i Sverige. Konsekvenserna av dessa ökningar har hittills endast i begränsad utsträckning analyserats från samhällsekonomisk utgångspunkt. Syftet med denna studie är att med hjälp av efterfrågesimuleringar analysera konsekvenserna av tänkta förändringar av frekvens och taxor nedåt respektive uppåt på två regionala linjer i Mälardalen: Västerås till Stockholm och Hallsberg till Stockholm. Konsekvenserna beskrivs i termer av beräknade förändringar av efterfrågan, resenärernas nytta, intäkter och kostnader för olika kollektiva trafikslag, externa effekter, operatörernas finanser (företagsekonomiska netto), den offentliga sektorns finanser (den offentliga sektorns intäkter minus kostnader) samt samhällsekonomi. Beräkningarna visar att det rent finansiellt skulle löna sig att minska turtätheterna, men tvärtom innebära en förlust att öka dem, samt att båda höjda och sänkta taxor skulle innebära finansiell förlust. Samhällsekonomiskt visar beräkningarna att det, liksom finansiellt, är lönsamt att minska turtätheterna men olönsamt att öka dem. Höjda taxor innebär en förlust både finansiellt och samhällsekonomiskt. Den enda policy för vilken riktningen på de beräknade finansiella och samhällsekonomiska utfallen är olika är en taxesänkning. En taxesänkning bedöms vara företagsekonomiskt olönsam, men beräknas vara samhällsekonomiskt lönsamt. Over the past two decades, both the supply of and the travel by regional trains increased significantly in Sweden. The impact of these increases has so far only to a limited extent been analysed with cost-benefit analysis. The purpose of this study is to use demand simulations to analyse the consequences of hypothetical changes in the frequencies and the tariffs, downwards and upwards, for two regional lines in Mälardalen: Västerås to Stockholm and Hallsberg to Stockholm. The impacts are described in terms of projected changes in demand, travelers 'benefit, income and costs of various modes of public transport, externalities, operators' finances (net revenue), government finance (government revenues minus costs) and the social net. The calculations show that it is financially worthwhile to reduce frequencies, but that an increase would lead to financial losses (of net revenue), and that both higher and lower tariffs would mean financial loss. The cost-benefit calculations show that, as for finances, it is beneficial to reduce frequencies but negative to increase them. Tariff increases lead to losses both financially and socially. The only policy for which the direction of the financial and cost-benefit outcomes are different is a tariff reduction. A tariff reduction is assessed to financially unprofitable, but is calculated to be socially beneficial.

Denna rapport syftar till att beskriva hur den svenska godstransportmarknaden fungerar på järnväg, och ge en bild av hur den kan fortsätta att utvecklas. Den är skriven som ett underlag till Utredningen om järnvägens organisation (N 2013:02). Rapporten följer upp och utvecklar de frågeställningar och den statistik som presenterades i VTI rapport 741 (Vierth, Uppföljning av avregleringen av godstrafiken på järnväg, 2012) men är i allt väsentligt nyskriven. Det är 20 år sedan marknaden för godstransporter på järnväg avreglerades. Rapporten hävdar att det finns en huvudsakligen fungerande konkurrens på godstransportmarknaden på järnväg, men att vissa hinder återstår. Green Cargo är fortfarande den dominerande aktören men dess marknadsandelar minskar stadigt. Kapaciteten i järnvägssystemet bedöms vara ett betydande hinder om trafiken ska öka. Att banavgifterna börjat användas som styrmedel är positivt och den utvecklingen bör fortsätta. Banavgifterna bör höjas, speciellt på bandelar där det saknas tillräcklig kapacitet. Processen kring ansökningar om tåglägen är tidskrävande och byråkratisk. En modern tåglägestilldelning skulle kunna öka kapaciteten och göra järnvägen mer flexibel. Tillförlitligheten i järnvägssystemet är låg, speciellt för godstrafiken. En högre tillförlitlighet skulle förbättra järnvägens konkurrenskraft i förhållande till de andra trafikslagen. This report aims to describe how the Swedish rail freight market works and how it might develop in the future. It is written as background material for the Committee Reviewing the Organisation of the Railway Sector. This report follows up on the questions and statistics presented in VTI rapport 741, (Vierth, Follow-up study of the deregulation of rail freight traffic, 2012) but it is in all relevant aspects newly written. It has been 20 years since the rail freight market was deregulated. This report argues that there is a relatively well-functioning competition in the market but some problems remain. Green Cargo is still the dominant player but with steadily falling market shares. The capacity in the rail system is a substantial obstacle if traffic is to increase. It is good that track fees are starting to be used as a policy instrument. Track fees needs to increase, especially where rail capacity is insufficient. The process for applying for train slots is time consuming and bureaucratic. A more modern application process could increase capacity and make the rail system more flexible. The reliability in the rail system is low, especially for freight trains. A better reliability would improve the competitiveness of the rail system in relations to the other modes of transport. Även utgiven som Bilaga 15 till Statens offentliga utredningar, SOU 2015:110 "En annan tågordning: bortom järnvägsknuten"

Projektet som redovisas i detta notat analyserar hur godstransporterna på järnväg kan effektiviseras. Hypoteserna är att transporterna kan effektiviseras genom att använda längre respektive tyngre godståg, genom att genomföra energibesparande åtgärder samt att det kan finnas andra typer av nyttor för företagen och hela samhället. I rapporten sammanfattas resultat och erfarenheter från tre tidigare delrapporter framtagna inom ramen för projektet. Skogsindustriföretagen och andra varuägare och transportföretag ser möjligheter att minska transportkostnaderna genom att använda längre och tyngre tåg och/eller att effektivisera elanvändningen. Trafikverket ser att längre och tyngre tåg möjliggör att den befintliga järnvägsinfrastrukturen utnyttjas mer effektivt. Trafikverket ser även effektiviseringsmöjligheter genom en konsekvent mätning av elanvändningen och analys av faktorerna som påverkar elanvändningen. Forskare, företag och Trafikverket slutsatsen att det finns stora behov att kvalitetssäkra de data som tas fram i de befintliga databaserna på Trafikverket. Detta gäller såväl information om elanvändningen som uppgifter om de faktorer som kan påverka elanvändningen, till exempel tågens längd, tågens bruttovikt, antalet stopp, hastighet och topografi. Inom ramen för tre fallstudier, Gävle-Malmö, Holmsund–Skövde och Mora-Gävle genomfördes försök med olika förklarande variabler. Med hänsyn till fallstudiernas och försökens olika förutsättningar och tyngdpunkter är det svårt att göra direkta jämförelser. Några övergripande slutsatser med avseende på elanvändningen kan dock dras, exempelvis: • Tågets vikt (i antal ton) och längd (antal vagnar) ökar elanvändningen i försöken. • I vissa försök finns stöd för att det finns skalfördelar. • Lokförarens körstil (bland annat återmatning) påverkar elanvändningen. The ELVIS demonstration project aims to analyze how rail freight transports can be performed more efficiently. Hypotheses are that the transport efficiency can be improved by using longer and heavier freight trains and by implementing energy-related measures, and that there may be additional benefits for the companies and the society such as better utilization of the track capacity. This report summarizes the results and experiences from the three previously produced sub reports. In terms of both energy efficiency and overall efficiency for the rail transports researchers, companies and the Transport Administration concluded that there is a big need to secure the quality of the data that is produced. This applies to information about electricity consumption and the factors that possibly affect electricity consumption per (gross) tonne-kilometer, i.e. the train length, the gross weight of the train, number of stops, speed, the driving style, topography etc. The ELVIS project initiated a follow-up project that aims to compile and analyze the Transport Administration’s various databases in this area. The project will provide answers to questions such as what data the various databases contain, how data is collected and stored, for what purpose the data is collected and used, the extent to which data is quality assured and how data from different databases can be linked together. In the context of three case studies, Gävle-Malmö, Holmsund–Skövde och Mora-Gävle, several experiments with different explanatory variables were conducted. With regard to the different conditions and priorities in the case studies and experiments, it is difficult to make direct comparisons. Some general conclusions with respect to the use of electricity can be drawn, for example: • The trains’ weight (in tonnes) and length (number of wagons) affect the electricity consumption per tonne-kilometer in the trials where this is tested. • In some trials there is evidence that there are economies of scale, i.e. that the electricity consumption per tonne-kilometer decreases with increased train weight. • The train driver's driving style (feed back of electricity etc.) affects the energy consumption. This can be seen clearly in the trial Mora–Gävle.

VTI notat 28-2014 innehåller de tio underlagsrapporter som ligger till grund för VTI rapport 831: ”Landbaserade godstransporter, klimat och styrmedel – Sammanfattande rapport”. I VTI rapport 831 diskuterar forskarna flera dimensioner av hur växthusgaserna från godstransportsektorn ska kunna minskas, till exempel med hjälp av så kallade Gröna korridorer. Vidare diskuteras hur man ska se på de klimatpolitiska konsekvenserna av överflyttning från väg till järnväg eller elektrifierade fordon på väg., VTI notat 28-2014 contains the ten underlying reports which is the base for VTI report 831: “Land based freight transports, climate and policy – Summary report”. In VTI report 831, the researchers discuss greenhouse gas emissions from freight transport and how they could be reduced. They address these questions from several different angles. For example, they discuss the introduction of so-called green corridors and propose tools to solve the complex coordination problems that are associated with these corridors. Furthermore, there is a discussion on how to view the climate change impact from shifting road to rail or electrified vehicles on road., Contents: 1 - . 2. On assessing climate effects of electrifying the transport sector. Björn Carlén and Svante Mandell. Centre for Transport Studies Stockholm. Working papers in transport economics, 2012:11. 3. Design of a combinatorial bidding market for Green Corridor freight. Lars Hultkrantz and Anders Lunander. Working Papers, School of Business, Örebro University, No 2013:6. 4. Why do CO2 emissions from road freight transports increase in spite of higher fuel prices? Inge Vierth. Centre for Transport Studies Stockholm. Working papers in Transport Economics, 2013:4. 5 Freight transport, policy instruments and the climate. Svante Mandell, Jan-Eric Nilsson and Inge Vierth. Centre for Transport Studies Stockholm. Working papers in Transport Economics, 2014:5. 6. The role of contractual and non-contractual relations between transport buyers and providers, in an environmental context. Anna Mellin and Edith Sorkina. Centre for Transport Studies Stockholm. Working papers in Transport Economics, 2013:5. 7. – . 8. Estimating the additionality of the Swedish climate investment subsidy program KLIMP using sample-selection model. Xing Liu. 2013. 9. Estimating value of time savings for freight transport: a simultaneous decision model of transport mode choice and shipment size. Xing Liu. 2013. 10. Effects from consistent internalization of external effects from transport and manufacturing: a CGE analysis for Sweden. Xing Liu and Lars Bohlin. 2012

VTI har på uppdrag av Trafikanalys analyserat konsekvenserna av de skärpta svavelregleringarna som träder i kraft år 2015 i svavelkontrollområdet (SECA) som innefattar Nordsjön, Östersjön och Engelska kanalen. Analyserna har gjorts med hjälp av den nationella godstransportmodellen Samgods. Basscenariot jämförs med sammanlagt 18 av Trafikanalys framtagna utredningsscenarier. Anledningen till att så många utredningsscenarier analyseras är att den tekniska och ekonomiska utvecklingen är osäker och ska belysas. Resultaten visar att efterfrågan på transportarbetet till sjöss på svenskt territorium beräknas vara relativt oelastiskt. Som mest beräknas sjötransportarbetet minska med cirka 0,7 miljarder tonkilometer (ca 2 procent) i scenario Hög 1: med antagandet om 40–76 procent högre sjöfartskostnader allt annat lika. Transportarbetet på järnväg i Sverige beräknas som mest öka med cirka 0,9 miljarder tonkilometer (ca 4 procent) till exempel i scenario Hög 3 med höga kostnadsökningar för sjöfart och väg (80 öre/liter bränsle). Transportarbetet på väg i Sverige beräknas som mest sjunka med cirka 0,6 miljarder tonkilometer (ca 2 procent) i scenario Låg 3 och Låg 3B, det vill säga med den lägsta ökningen för sjöfartskostnaderna men med den högsta ökningen för vägtransportkostnaderna (80 öre/liter) både utan och med höjda banavgifter. Med hjälp av skillnadskartor visas också i notatet hur godstransportflödena beräknas förändras, både för ton per rutt och per trafikslag. Det övergripande mönstret för vägtrafiken är att volymer flyttas från hamnar efter Ostkusten till hamnar efter Västkusten samt till och från färjelinjer i södra Sverige. Slutligen ska nämnas att beräkningsresultaten bör tolkas med försiktighet då analysen baseras på en testversion av Samgodsmodellen, vi bedömer dock att resultaten på en övergripande nivå är rimliga. On behalf of the governmental agency Transport analysis VTI has analysed the consequences of the stricter sulphur regulations for marine fuel with the Swedish national freight transport model Samgods. The base scenario has been compared with, in total, 18 analysis scenarios developed by Transport analysis. The reason for the large amount of scenarios is the fact that both the technical and the economic development (related to the sulfur directive) is uncertain and needs to be taken into consideration. The results show that the demand for sea transports on the Swedish territory (in tonne-km) is indicated to be rather inelastic. In scenario High 1 the sea tonne-km are calculated to decrease by 0.7 billion (about 2%) due to 40–76 per cent higher sea transport costs (depending on type of ship) all other costs kept unchanged. For rail, the tonne-km are increasing maximum by 0.9 billion (about 4%). This is the case for scenario High 3 with the highest assumed increase for sea and road transports. The results for rail should be interpreted as potential increases since the model does not take into account capacity restrictions. For road, the tonne-km are calculated to decrease in Sweden with a maximum of 0.6 billion (about 2%) in the scenarios Low 3 and Low 3B. In this report changes in freight flows, tonnes per route and mode, are illustrated in maps showing the difference between the base scenario and the different analysis scenarios. For road, the overall pattern is indicating a redirection of the volumes from the ports along the Swedish east coast to ports on the Swedish west coast and to the ferry lines in the south. Finally, the results should be interpreted with caution since they are based on a test version of the Samgods model. However, we still believe that the results on an overall level seem to be reasonable.

I den här rapporten presenteras resultaten av en undersökning om konkurrensytan mellan väg och järnväg å ena sidan och sjöfarten å andra sidan för godstransporter i, till och från Sverige. Varuägare väljer olika transportkedjor för att frakta olika typer av gods. Transportpriserna är en central faktor vid valet av transportkedja. Priser för sjötransporter, som sätts på världsmarknaden, fluktuerar mer än priser för väg- och järnvägstransporter. Bland annat för internationella transporter till/från kontinenten leder obalanser i transportflöden till lägre priser för sydgående vägtransporter och norrgående järnvägstransporter. Enligt statistiken har transportarbetets fördelning på trafikslagen, i tonkilometer på svenskt territorium, varit relativt konstant sedan 1990; knappt 40 procent transporteras på väg, knappt 40 procent transporteras med sjöfart och drygt 20 procent med järnväg. Simuleringar med Samgodsmodellen med tio procent lägre undervägskostnader för lastfartyg indikerar olika anpassningar för olika varugrupper. Transportarbetet med sjöfart på svenskt territorium beräknas öka cirka två procent om modellens samtliga 33 varugrupper inkluderas. För varugrupperna ”Cement, kalk och byggnadsmaterial” och ”Pappersmassa, returpapper och pappersavfall” beräknas ökningar på nästan tio procent, medan efterfrågan inte påverkas nämnvärt för ”Råolja”, som transporteras uteslutande med fartyg idag. Som förväntat beräknas större konkurrensytor för utrikestransporter än för inrikestransporter. Om alla varugrupper inkluderas erhålls de största ökningarna för sjötransporter längs ostkusten (södra delen), sydkusten och genom Kielkanalen. Transportarbetet med sjöfart beräknas också öka längs Norrlandskusten och till och från Göteborg på västkusten. Minskningar beräknas ske både för väg och järnväg. Författarna betonar att resultaten bör ses som indikationer. Avslutningsvis listar rapporten olika trender och faktorer som gynnar respektive missgynnar de olika trafikslagen. This project aims to investigate the competition between road and rail transports on one hand and the sea transports on the other. Shippers choose different unimodal or multimodal transport chains to carry various types of goods in, to and from Sweden. Transport prices are a key factor when choosing the transport chain. Sea transport prices are set on the world market and fluctuate more than prices for road and rail transports. Imbalances in transport flows also affect the intermodal competition, in particular for transports to/from mainland Europe. According to the statistics the modal split, measured in tonne-kilometers on Swedish territory (including a stretch along the coast) has been relatively constant since 1990. Nearly 40 percent of the tonne-kilometers are carried out by road, nearly 40 per cent by sea and a bit more than 20 per cent by rail. Sweden had so far by definition not inland waterway transports. Simulations with the national Swedish freight model Samgods with ten percent lower on-route costs for vessels indicate different adaptations for different commodity groups. The tonne-kilometers by sea performed on the Swedish territory are expected to increase by about two per cent if all 33 commodities are included. However, for Cement, lime and building materials and Pulp, paper and paper waste increases of almost ten percent are computed. On the other hand, no significant changes in demand are calculated for i.e. Crude oil, which is carried exclusively by sea today. As expected, more competition between the land-based modes and sea transports is calculated for international transports than for domestic transports. If all commodities are included, the largest increases for sea transports are calculated along the Eastern coast (southern part), the Southern coast and through the Kiel Canal. Sea transports are also calculated to increase along the coast in the North of Sweden and to/from Gothenburg on the Western coast. Reductions are expected to occur for both road and rail. The authors emphasize that the results should be seen as indicative.

Andra delprojektet av ELVIS-demonstrationsprojektet för längre och tyngre godståg syftar till att analysera dagens förutsättningar för användningen av längre tåg och att utvärdera demonstrationsförsöket där ett 730 meter långt demonstrationståg (i stället för dagens maximala 630 meter) kördes mellan Gävle och Malmö 6–7 oktober 2012. En slutsats är att det är tekniskt möjligt att trafikera tåg som är längre än 630 meter men det finns organisatoriska hinder. För att utnyttja infrastrukturen effektivare, föreslår projektet som en temporär lösning användningen av dedikerade kanaler för längre godståg i specifika korridorer. Jämförelsen av demonstrationstågets färd med upp till 630 meter långa referenståg, försvårades mycket av att centrala data som beskriver referenstågen var svåra att få tag på och delvis osäkra. En viktig slutsats är att det behövs en bättre kartläggning av nuläget för att kunna göra tillförlitliga kvantitativa analyser. Det var möjligt att sammanställa information om elförbrukningen per bruttotonkilometer för demonstrationståget och 85 referenståg. Däremot är det svårt att kvantifiera hur exakt tågens längd, vikt, hastighet och antal stopp med mera, påverkar elförbrukningen var för sig – både med hänsyn till det bristfälliga datamaterialet och det faktum att det finns en relativt stor variation i elförbrukningen oavsett vilken aspekt som studerats. Betydelse av topografin och tågets längd och vikt för elförbrukningen per bruttotonkilometer kan visas. Demonstrationstågets elförbrukning per bruttotonkilometer är generellt sett lågt i jämförelse med referenstågen. Det går dock att dra slutsatsen att elförbrukningen per bruttotonkilometer generellt inte är högre för längre tåg men det går inte att säga att förbrukningen generellt är lägre. Litteraturen och diskussioner med företagen indikerar att näringslivets transportkostnader per transporterat ton gods kan reduceras genom att använda längre godståg. Skalfördelarna kan dock enbart utnyttjas om inte hela lokets dragkraft utnyttjas redan idag. Det är uppenbart att den tillgängliga järnvägsinfrastrukturen avgör vilka tåglängder och -vikter som är affärsmässigt gångbara. Elkostnaderna per transporterat ton kan möjligtvis också reduceras genom att använda längre tåg, men detta kan inte förutsättas utan vidare. En trafikering av längre godståg i större omfattning kräver investeringar i mötesspår, förbigångsspår, terminalspår med mera. De hittills genomförda överslagsmässiga kalkylerna för 750 meter långa tåg tyder på att investeringskostnaderna är relativt blygsamma. Det finns behov av analyser för olika tåglängder eftersom det inte är uppenbart att minimilängden på 750 meter, som krävs på TEN-T:s stomnät från 2030, är optimal. The second sub-project of ELVIS demonstration project for longer and heavier freight trains aims to analyze the actual conditions for the use of longer trains and to evaluate the trial where a 730 metres long demonstration train (instead of a maximum of 630 metres) was operating between Gävle and Malmö 6–7 October 2012. One conclusion is that it is technically possible to operate trains that are longer than 630 metres but there are organizational barriers. To use the infrastructure more efficient, the project proposes the use of dedicated channels for longer freight trains in specific corridors as a temporary solution. The comparison of the demonstration train with up to 630 metres reference trains was hampered of that the central data describing the reference trains were difficult to access and partially uncertain. An important conclusion is that a better mapping of the current situation is needed in order to make reliable quantitative analysis. It was possible to compile information about the electricity consumption per gross tonne-kilometer of the demonstration train and the reference trains. However, it is difficult to quantify how the length of the train, the weight of the train, the speed, the number of stops etc. influence the electricity consumption one by one – both due to the quality of the data set and the fact that there is a quite large variation in electricity consumption per gross tonne-kilometer regardless which of the factors is studied. The impact of the topography and the length and weight of the train on the electricity consumption per gross tonne-kilometer can however be shown. The electricity consumption per gross tonne-kilometer of the demonstration train is generally lower than the consumption of the reference trains. It is possible, however, to conclude that electricity consumption per gross tonne-kilometer is generally not higher for longer trains, but it is impossible to say that consumption is generally lower. The literature and discussions with firms indicate that industry can reduce transport costs by using longer freight trains. However, economies of scale can only be exploited if locomotives traction capacity is not fully utilized today. It is obvious that the access to the rail infrastructure determine which train lengths and weights are commercially interesting. The electricity consumption per gross tonne-kilometer can possibly also reduced by using longer trains, but this cannot be stated without further notice. Running longer freight trains on a larger scale requires investments in tracks, terminals etc. The rough socio-economic calculations for the 750 metre long trains that have been carried out so far indicate that the investment costs are relatively modest. Though there is a need for analyzes for various train lengths as it is not obvious that the minimum length of 750 metres that is required for the TEN-T core network from 2030 is optimal.

ELVIS-demonstrationsprojekt syftar till att analysera hur godstransporterna på järnväg kan effektiviseras. Hypoteserna är att transporterna kan effektiviseras genom att använda längre respektive tyngre godståg och genom att genomföra energibesparande åtgärder samt att det kan finnas andra typer av nyttor för företagen och hela samhället som ett bättre utnyttjande av spårkapaciteten. I denna rapport sammanfattas resultat och erfarenheter från de tre tidigare delrapporterna framtagna inom ramen för projektet. Första delrapporten innehåller en inventering av tidigare genomförda utredningar och försök med längre och tyngre godståg. I den andra delrapporten kartläggs och utvärderas nuvarande förutsättningar för att använda ett 730 meter långt tåg (i stället för dagens maximala tåglängd på 630 meter, för transporter av pappersrullar på sträckan Gävle–Malmö). Den tredje delrapporten Ahlberg (2014) avser virkestransporter. Försöket med högre axellaster kunde inte genomföras som planerat. Istället testades hur elanvändningen per bruttotonkilometer kan reduceras genom att använda längre tåg (18 i stället för 16 vagnar) på sträckan Mora–Gävle. Både vad gäller energieffektiviseringen och möjligheten till effektivare järnvägstransportlösningar generellt drar forskare, företag och Trafikverket slutsatsen att det finns stora behov att kvalitetssäkra de data som tas fram i de befintliga databaserna på Trafikverket. Detta gäller såväl information om elanvändningen som uppgifter om de faktorer som möjligtvis påverkar elanvändningen per (brutto)tonkilometer, det vill säga tågens längd, tågens bruttovikt, antalet stopp, hastighet, topografi och så vidare. ELVIS-projektet initierade ett följdprojekt som syftar till att inventera och analysera Trafikverkets olika databaser på området. Projektet ska ge svar på frågor som vilken typ av data de olika databaserna innehåller, hur data samlas in och sparas, till vilka syften data tas fram och används, i vilken mån data är kvalitetssäkrade och hur data från olika databaser kan kopplas ihop. The ELVIS demonstration project aims to analyze how rail freight transports can be performed more efficient. Hypotheses are that the transport efficiency can be improved by using longer and heavier freight trains and by implementing energy-related measures, and that there may be additional benefits for the firms and the whole society such as better utilization of the track capacity. This report summarizes the results and experiences from the three previously produced sub reports. The first sub report contains an inventory of the previously conducted investigations and trials with longer and heavier freight trains. The second sub report describes the current conditions and evaluates the use of a 730 meter long train (instead of the current maximum train length of 630 meters) for the transport of paper rolls about 900 kilometers from Gävle to Malmö. The third sub report refers to timber transports on rail. The experiment with higher axle loads could not be implemented as planned. Instead it was tested how the electricity consumption per gross tonne-kilometer can be reduced by using longer trains (18 instead of 16 cars) on the about 200 kilometres long route between Mora and Gävle. In terms of both energy efficiency and overall efficiency for the rail transports researchers, companies and the Transport Administration concluded that there is a big need to secure the quality secure the data that is produced. This applies to information about electricity consumption and the factors that possibly affect electricity consumption per (gross) tonne-kilometer, i.e. the train length, the gross weight of the train, number of stops, speed, the driving style, topography and so on. The ELVIS project initiated a follow-up project that aims to compile and analyze the Transport Administration’s various databases in this area. The project will provide answers to questions such as what data the various databases contain, how data is collected and stored, for what purpose the data is collected and used, the extent to which data is quality assured and how data from different databases can be linked together.

Från oktober 2010 gäller fri konkurrens vad gäller all trafik på järnväg. VTI har intervjuat de tre största operatörer på Västra stambanan för att se hur de upplevde kapacitetsprocessen som ledde fram till tågplanen för 2014 och för att få deras syn på eventuella etableringshinder som kan föreligga på järnvägsmarknaden. Kapaciteten i det svenska järnvägsnätet är per definition begränsad och det finns bara möjlighet att rymma ett visst antal tåg i systemet. Trafikverket fördelar kapaciteten på spåren mellan operatörer som ansöker om tåglägen i en årlig administrativ tilldelningsprocess. I kapacitetstilldelningsprocessen för tågplan 2014 lämnade fyra operatörer in ansökningar om långväga snabbtågstrafik på sträckan Göteborg–Stockholm. I och med att operatörerna i flera fall ansökte om samma tåglägen sattes Trafikverkets tillämpning av samråd, samordning och prioriteringskriterier på prov för första gången sedan marknadsöppningen. De operatörer som utmanar SJ och som vi intervjuat upplever inte att dagens kapacitets-tilldelningsprocess lever upp till kravet på konkurrensneutralitet och icke-diskriminering. Båda ser behov av en mer transparent process, med prioriteringskriterier som ger ett mer förutsägbart utfall och som i större utsträckning tar datoriserade verktyg till hjälp så att den på så sätt både kan genomföras effektivare och ge ett mer effektivt utfall. Alla operatörernas kommentarer av förfarandet visar också att processen med kapacitetstilldelning innehåller ett stort mått av så kallad frivillig samordning för att lösa konflikter kring tåglägen som flera operatörer söker. Detta innebar att operatörerna under slutet av sommaren 2013 sinsemellan samordnade sina önskemål och på så sätt kom överens om vem som fick vilka tåglägen. As of October 2010 the railway market is liberalised. As a result, other operators than SJ could apply for track capacity also for long-distance passenger services, and the timetable for 2012 was the first timetable that was affected by the liberalisation. The Swedish railway network has, by definition, capacity restrains. The Swedish Transport Administration (Trafikverket) allocates capacity among those railway traffic operators that has applied for track capacity in the annual capacity allocation process. In the capacity allocation process for the 2014 timetable, four operators applied for capacity for long-distance high-speed train traffic between Gothenburg and Stockholm. In several cases the operators applied for the same train paths, which put Trafikverket’s applying of the process, the use of coordination and prioritization criteria, to the test for the first time since the liberalisation. VTI has interviewed the three largest of the above operators to receive information about how they experienced the capacity allocation process leading to the timetable for 2014 and to get their views on the possible obstacles that may exist for establishing a new operator on the railway market. The study was commissioned by the Swedish Transport Agency as a basis for their market surveillance in the area. The operators that are challenging SJ perceive that the capacity allocation process does not meet the requirement for competitive neutrality and non-discrimination. Both operators see the need for a more transparent process, with priority criteria that provide a more predictable outcome and which is carried out by the help of computerized tools so that the process can be implemented more efficiently and provide a more effective outcome. They argue that the construction of a timetable is so complex that it is difficult to, as now being done, manually make the most effective adjustments in the timetable necessary due to competing applications. The challenging operators therefore call for a review of the process to assess in which areas it can be improved.

International audience; Purpose The aim of this study is to estimate monetary abatement values for road and rail traffic noise that can be used for policy purposes. However, a main objective is to critically discuss the assumptions necessary to convert the monetary values elicited in willingness to pay (WTP) studies to values than can be use for policy purposes. Methods We employ the hedonic regression technique on Swedish data to elicit individuals’ preferences for noise abatement. Our elicited values are then converted to policy values and critically examined based on findings from a literature review. Results We show that WTP for road and rail not only differs in levels but also that the relationship between the noise level and the marginal value differs between the two sources. We also show that a health cost component added to the WTP estimate, based on the assumption of uninformed property buyers, will be small but not negligible and that also modest differences in the assumption of the discount rates will have a significant effect on the estimated values. Conclusions The main implications from this study are: (i) WTP for road and railway noise abatement differs not only on absolute but also marginal levels, (ii) Even small differences in the chosen discount rate, which is necessary to convert WTP values from a hedonic price study to policy values, have large effects on the policy values, and (iii) We show how to add a health cost component to the WTP estimates in order for the monetary estimates to reflect the total social cost. However, we argue that the motivation for doing so is weak and that more research is needed on this issue.

External effects or externalities “consist of the costs and benefits felt beyond or ‘external to’ those causing the effect” (Anderson, 2006). In the case of transportation, the negative externalities (costs) can take the form of air pollution, noise and accidents. Since external effects do not have a market price, external effects are a form of market failure.Wear and tear of the infrastructure isexternal to individual drivers andoperators,and thus also includedin the analysis. External costs can be internalised in various ways e.g. through regulatory measures, technological development or taxes and charges. Some forms of taxation are more effective than others in internalising costs. For example, fuel tax is effective in reducing CO2emissions as it will tend to promote technological change to reduce emissions per kilometre travelled as well as reducing the kilometres driven. A fixed, undifferentiated annual tax on owning a vehicle will, on the other hand, be ineffective in relation to reducing CO2emissions. While it will have some impact on reducing vehicle ownership (and thus indirectly vehicle use), it will not affect kilometres driven by individual vehicles. In this paper the focus is on the “rate of internalisation”. This term is used to describe to what extent the marginal external costs, based on existing regulations and technology (e.g. the European Emission Trading Scheme and emissions classes for road vehicles), are compensated for through charges or taxes. Internalisation at a certain time is thus expressed as the ratio between average charges and taxes on the one hand, and marginal external costs on the other. In this case, a full rate of internalisation would imply that the transport companies are fully charged for the marginal negative effects caused by their transport. If the ratio is below 1, the taxes and charges levied are lower than the existing marginal external costs to society, i.e. there is an under-internalisation. The aim of this project is to study the rate of internalisation of external effects through taxes and charges in two European freight corridors during 2012; for road, rail, and sea transport, respectively.The study is based on two presumed freight corridors, between Norway (Narvik) and Italy(Naples), and between Norway (Oslo) and the Netherlands (Rotterdam). The analysis is further differentiated on a national level, where each country constitutes one segment of the transport.

This paper analyzes how freight train delays are distributed with respect to size, location and time of their occurrence. Arrival delays are analyzed in detail using data covering all freight train departures and arrivals during 2008 and 2009 in Sweden. Moreover, the link between capacity usage and expected delay is analyzed using the fact that demand fluctuates on different time scales, especially due to the economic chock in 2009. Since the distribution of delays on different scales describe reliability and vulnerability in the rail transport system, the results have potentially important policy implications for rail investment appraisal.

Konkurrensverket har gett VTI i uppdrag att ge en översikt över fyra förändringar av regelverket i transportsektorn som genomförts under de senaste 20 åren. I korthet görs följande observationer. Marknaden för inrikes flyg öppnades för etablering 1991. Efter några år utan en tydlig trend avseende prisutveckling har priserna under de senaste 10 åren ökat mycket snabbare än konsumentpriserna. Resandet hade ökat under en följd av år och nådde en topp 1990, dvs. året innan marknadsöppningen. Medan de första årens resande gick både upp och ner har resandet på senare år minskat. Det finns flera yttre förändringar som kan förklara denna minskning, dvs. resandeminskningen tycks inte ha någon direkt koppling till marknadens organisation. Taximarknaden avreglerades 1990. Priset för en taxiresa har därefter ökat dubbelt så snabbt som konsumenetprisindex. De taxitjänster som upphandlas för färdtjänständamål har inte ökat lika snabbt. Som ett resultat av marknadsöppningen har antalet fordon i trafik ökat med nästan en fjärdedel, och detta har i sin tur inneburit radikalt minskade väntetider för kunderna. Medan icke-kommersiell trafik på järnväg upphandlats i konkurren sedan början av 1990-talet öppnades marknaden för kommersiell persontrafik för etablering i slutet av 2011. Få nyetableringar har emellertid skett och det är ännu för tidigt att se några konsekvenser för resande och priser av marknadsöppningen. Den obligatoriska årliga fordonskontrollen har sedan sin tillkomst hanterats av ett statligt monopol, Svensk Bilprovning. Denna marknad öppnades emellertid för nyetablering år 2010. Några nya kontrollstationer har öppnats vilket bidrar till ökad tillgänglighet, men det är ännu för tidigt att se några egentliga konsekvenser av reformen för pris och (regional) tillgänglighet. Regeringen är för närvarande i färd med att dela upp och sälja Bilprovningen på kommersiella villkor, något som kan komma att förändra marknaden i framtiden. Konkurrensverket (the Swedish Competition Authority) has commissioned the Swedish National Road and Transport Research Institute (VTI) to provide an overview of the consequences of four regulatory reforms in the transport sector during the past 20 years. In brief, the following core observations are made. The market for domestic flights was opened for entry in 1991. After a few years with prices going both up and down, the last 10 years or so have seen prices increase much faster than the consumer price index. After a peak in 1990, patronage first stalled and has subsequently decreased. Much of this can be explained by a number of external changes, i.e. it does not seem to be directly related to the way in which the market is organised. The taxi market was deregulated in 1990. Prices for private users have subsequently increased at twice the speed of consumer prices; negotiated prices for tendered services providing disabled persons etc. with taxi services has not increased at the same pace. After the reform, the number of vehicles has increased by 22 per cent. As a result, waiting times have been reduced. The market for domestic railway services was opened for entry in late 2011. The degree of entry has since been small, and it is too early to see any consequences for ridership and prices of the reform. The annual, compulsory vehicle control was previously provided by a national monopolist. This market was opened for entry in 2010. While accessibility for consumers has improved slightly since some additional inspection sites have been established, it is too early to see any major consequences in terms of entry. The government is, however, partitioning the incumbent and gradually selling it on commercial terms.

I Sverige ska prissättning inom järnvägssektorn huvudsakligen ske utifrån marginalkostnadsprincipen. Prissättning ska utformas på ett sådant sätt att de negativa externa effekterna internaliseras genom avgifter och skatter. I dagsläget är banavgifterna differentierade till viss del, men det är möjligt att ytterligare differentiera avgifterna för att därigenom få till stånd ett bättre utnyttjande av järnvägsnätets kapacitet och uppnå en högre effektivitet i sektorn. I den här rapporten genomförs bearbetningar av marginalkostnadsskattningarna från tre studier som genomförts vid VTI. Studierna fokuserar på kostnadskategorierna underhåll, reinvesteringar och drift. Syftet är att bryta ner resultat från dessa tre studier i grupper för att ge en bild av möjligheterna för differentierade banavgifter. Här analyseras differentiering på stråk- och bandelsnivå. Resultatet av analysen visar att det kan vara problematiskt att differentiera resultaten från skattningarna i så små fraktioner som bandel och stråk, då några bandelar och stråk, främst lågtrafikerade sådana, dras med negativa marginalkostnader då modellerna tenderar att passa sämre när trafikvolymerna är små. Det är också tydligt att det behövs ett samlat grepp över analyser av drifts-, underhålls- och reinvesteringskostnader, då nuvarande skattningar bygger på tre delvis olika dataunderlag. Det är till exempel angeläget att inkludera stationsområden i samtliga analyser. In Sweden, pricing within the rail sector should mainly depart from the principles of marginal pricing. The pricing mechanism should be designed so that the negative external effects are compensatedthrough taxes and charges. Today, the track charges are to some extent differentiated, but it is possible to further differentiate the track charges to achieve a better use of the capacity of the railway and to reach a higher level of efficiency in the sector. In this report, the results from three VTI studies on marginal costs within the railway sector are analysed. These studies focus on the cost categories maintenance, renewals and operation. The aim of this report is to break down the results from these studies into smaller groups in order to get an idea of how the track charges could be further differentiated. The analysis will focus on the marginal costs of track sections and segments.The results shows that it could be problematic to differentiate the estimates intothe smallest fraction track section, as well as some of the minor segments. Some of the smaller track sections and segments have negative marginal costs, since the modelseem to fit poorly where traffic volumes are low. It is also clear that there is a need for a more concentrated focus on the marginal costs analyses, since the three studies analysed here are based on somewhat differing data. For example, it would be interesting to include station data in all three studies

Den här rapporten sammanfattar sex delprojekt som ingår som underlag till Trafikanalys uppdrag från regeringen att redovisa ett kunskapsunderlag och nulägesanalys av gods-transporter i Sverige. Regeringsuppdraget innefattar också hur statistiken och kunskapsuppbyggnaden på området kan utvecklas. This report summarizes VTI’s contribution, assigned by Transport Analysis, to a project commissioned by the Swedish government on freight transport in Sweden. The focus of this report is to generate a knowledge base and an analysis of the present situation of freight transport in Sweden. Furthermore, the project includes how statistics and knowledge in this area can be further developed

Sverige, Tyskland, Storbritannien och Nederländerna var bland de första EU-länder som avreglerade sina marknader för godstransporter på järnväg i mitten på 1990-talet. År 2007 öppnades den internationella marknaden för godstransporter. Mot bakgrund av att alla EU-länder har förbundit sig att avreglera sina järnvägsmarknader utnyttjas både det svenska och europeiska perspektivet. Analysen av den svenska marknaden görs med hjälp av forsknings- och utredningsrapporter, statistik, operatörernas årsredovisningar och intervjuer. Den översiktliga genomgången för de andra länderna baseras enbart på litteratur och statistik. Marknaden har påverkats positivt trots att det inte finns flera jämbördiga aktörer. Verklig och hotande konkurrens har bidragit till kostnadseffektiviseringar och innovationer. Från och med ungefär 2004 har marknaden blivit mer internationell. Det är nödvändigt att analysera utvecklingen på olika delmarknader. De nyetablerade operatörerna kör uteslutande kombi- och systemtransporter, dvs. avgränsade flöden med en relativt låg risknivå. Det finns inga större konkurrenshinder på den svenska marknaden för godstransporter på järnväg. Flera hinder är relaterade till gränsöverskridande godstransporter. Det pågår en omfattande konsolidering på marknaden för godstransporter på järnväg. Det finns anledning att följa upp utvecklingen på marknaden för godstransporter på järnväg i Sverige och i Europa. Sweden, Germany, Great Britain and the Netherlands were among the first EU countries that deregulated their rail freight markets in the mid-1990s. In 2007 the international rail freight market was opened. Given that all EU countries have committed themselves to deregulate their rail markets both the Swedish and European perspective are addressed. The analysis of the Swedish market has been carried out by analyzing research and investigating reports, statistics, operators' annual reports and interviews. The limited review for the other countries is based solely on literature and statistics. The market has been positively affected, although there are not several equal players. Real and threatening competition has contributed to improved cost efficiency and innovations. From about 2004, the market has become more international. It is necessary to analyze trends in various submarkets. The newly established operators run exclusively combined road/rail transports and system-transport, i. e. separated flows with relatively low risk levels. There are no major barriers to competition on the Swedish rail freight market. Several obstacles are related to cross-border transports. A major consolidation is going on the rail freight market. There is reason to follow up the development in the market for rail freight traffic in Sweden and in Europe.

In CTS Working Paper 2011:14 it is shown that the balance between road, rail and sea transports for long distance freight transports in, to and from Sweden in 2015/16 would shift in favour of road transports. The result follows the prediction that the sea transport costs increase slightly less than rail transport costs if the government gives all modes an equal liability for external costs and applies the same funding model for all modes. The current report analyses based on a literature review and interviews with shippers how the changed transport costs would influence mode choice. It is shown that the companies are price sensitive, independently of the mode of transport. The transport costs (per tonkm) for sea and rail are low when economies of scale are realised. But there is a trade-off between low transport costs and high frequencies. Transport chains that make use of economies of scale for sea and rail transports often contrast to “small scale chains” that go via the nearest port. The role of the forwarders is crucial when it comes to transport solutions that affect several shippers as consolidation of goods volumes or usage of unbalanced flows. Preferences to change to other modes differ between different sectors and between inbound and outbound transports etc. The overall picture is that shippers and forwarders’ preference to use sea transports instead of land transports is limited. The existence of economies of scale in different parts of the transport system and the shippers’ demand of many departures can be seen as hinder for small scale sea transports through the many ports on the Swedish coastline.

The standard method of estimating the value of travel time variability for use in policy appraisal is to estimate the parameters of a reduced-form utility function, where some measure of travel time variability (such as the standard deviation) is included. A problem with this approach is that the obtained valuation will in general depend on the standardized travel time distribution, and hence cannot be transferred from one context to another. A recently suggested remedy of this problem has been to estimate a scheduling model, which in theory is transferrable, and use the implied reduced-form to derive valuations for use in appraisal. In this paper we estimate both a scheduling model and the implied reduced-form model, using stated choice data. The valuation of travel time variability implied by the scheduling model turns out to be substantially smaller than what is obtained from a reduced-form model estimated on the same sample. The results suggest that the scheduling model does not capture all of the disutility arising from travel time variability. Hence, although it can be shown that scheduling and reduced-form models are “theoretically equivalent”, that hypothesized equivalence is not reflected in the empirical evidence. We speculate that the derivation of reduced-form models from an underlying scheduling model omits two essential features: first, the notion of an exogenously fixed “preferred arrival time” neglects the fact that most activities can be rescheduled given full information about the travel times in advance, and second, disutility may be derived from uncertainty as such, in the form of anxiety, decisions costs or costs for having contingency plans. We also report our estimates of the valuation of travel time variability for public transit trips, for use in applied appraisal.

The purpose of this paper is to describe Sweden’s recent reforms to open the railway passenger markets to entry, and to addresses four critical issues for the success of the reforms; the allocation of infrastructure capacity, the provision of maintenance and terminal facilities, the access to rolling stock and the provision of information and ticketing to travelers. The analysis shows that the legislation and regulatory tools that are needed to handle these challenges to a large extent remain to be developed.

This paper proposes a novel method for estimating the traffic demand risk associated with transportation. Using mathematical properties of wavelets, we develop a statistical measure of traffic demand sensitivity with respect to GDP. This measure can be adapted in a flexible way to capture risk levels relevant for different investment horizons. We demonstrate the time-scale decomposition of risk with Swedish traffic demand data for 1950-2005. In general, rail transports show a stronger co-movement with GDP than road transports. Moreover, we examine the volatility exhibited by traffic demand. Our findings suggest that rail investments are more risky than road investments. Since the findings can be used for optimal investment timing and for choice among public investment alternatives, they are deemed important for public policy in general.