Search

HER2 belongs to the ErbB sub-family of receptor tyrosine kinases and regulates cellular proliferation and growth. Different from other ErbB receptors, HER2 has no known ligand. Activation occurs through heterodimerization with other ErbB receptors and their cognate ligands. This suggests several possible activation paths of HER2 with ligand-specific, differential response, which so far remained unexplored. Using single-molecule tracking and the diffusion profile of HER2 as a proxy for activity, we measured the activation strength and temporal profile in live cells. We found that HER2 is strongly activated by EGFR-targeting ligands EGF and TGF$, yet with a distinguishable temporal fingerprint. The HER4-targeting ligands EREG and NRG$1 showed weaker activation of HER2, a preference for EREG and a delayed response to NRG$1. Our results indicate a selective ligand response of HER2 that may serve as a regulatory element. Our experimental approach is easily transferable to other membrane receptors targeted by multiple ligands. Highlights ![Figure][1]textless/imgtextgreater Competing Interest Statement The authors have declared no competing interest. [1]: pending:yes

Examensarbetets syfte är att undersöka hur pedagogisk dokumentation används av sju pedagoger på Reggio Emilia-inspirerade förskolor, samt vilket förhållande de har till detta verktyg. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vad ser pedagogerna för syfte med den pedagogiska dokumentationen? Hur strukturerar pedagogerna dokumentationsarbetet? Hur väljer pedagogerna ut vad som skall dokumenteras? Hur använder sig pedagogerna av reflektion och återkoppling? Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är kvalitativa intervjuer. Svaren i dessa har sedan tolkats med hjälp av tidigare forskning på området och Vygotskijs teori om en utvecklingsfrämjande pedagogik. Resultatet påvisar att syftet med de pedagogiska dokumentationerna främst är att synliggöra barnens lärande. Hur pedagogerna strukturerar dokumentationsarbetet skiljer sig åt, men det handlar till stor del om att ta vara på småstunder. Vid genomförandet av de pedagogiska dokumentationerna har pedagogerna en likartad bild av hur de skulle vilja gå tillväga, men hur de verkligen verkställs skiljer sig åt på de olika arbetsplatserna. Flera pedagoger upplever att det är svårt att välja ut vad som skall dokumenteras. Deras urvalskriterium gäller främst att utveckling eller lärande skall ha kommit till stånd. Reflektionsarbetet på förskolorna sker såväl pedagoger emellan som mellan barn och pedagog. Det används främst i syfte att utmana barnen i deras lärande och mindre i syfte att utveckla pedagogernas kompetens. Alla pedagoger utom en har reflektionstid under arbetstid, men i varierande utsträckning. Det framkommer att tid till reflektion är en förutsättning för att kunna utveckla den pedagogiska dokumentationen.

When the producers’ responsibility for packaging was introduced in Sweden in 1994 the industry set up public recycling stations to facilitate the collection of the waste material. In order to establish recycling stations at suitable locations the municipalities assist the industry’s service organization for operation of the recycling stations, the Package and Newspaper Collection Service (Förpacknings- och tidningsinsamlingen, FTI). The objectives of this thesis are to improve the service of the public recycling stations within Lidingö town and to increase the accessibility to these stations for the inhabitants of Lidingö. The Municipal authority of Lidingö in consultations with the FTI will use the collected information on the attitudes of the inhabitants in order to bring the recycling system into line with the opinions of the inhabitants. The information on the attitudes of the inhabitants towards the public recycling stations has been collected through an opinion poll. About half of those asked are living in blocks of flats while half are living in self-contained houses. In order to secure the differences in attitudes between different forms of living, sex, and age, hypotheses tests were conducted on selected parts of the collected material. New locations for public recycling stations have been suggested and assessed on the basis of accessibility, the risk of littering, the level of noise, the traffic situation, existing hard surfaces and property ownership. The inhabitants of Lidingö want the public recycling stations to be located near their homes, near main roads or near shops in order to be accessible. Car is the main means of transport to the recycling stations. Women and people living in blocks of flats walk to the recycling station to a greater extent than men and those living in self-contained houses. The recycling stations ought to be asphalted and well-lit in order to decrease the risk of littering. Many inhabitants of Lidingö, living in areas where the population density is high, lack access to public recycling stations within walking distance. New recycling stations should preferably be located in these housing areas. Ten new suggested locations will, if they are adopted, increase the number of inhabitants living within walking distance of a recycling station. Då producentansvaret för förpackningar infördes 1994 valde näringslivet att lösa insamlingen av förpackningar genom att sätta upp återvinningsstationer till vilka hushållen kan lämna det utsorterade materialet. För att göra det möjligt att placera ut återvinningsstationer på lämpliga platser bistår kommunerna näringslivets serviceorganisation, Förpacknings- och tidningsinsamlingen, med lokaliseringsförslag. För att anpassa insamlingssystemet till lokala förhållanden är Förpacknings- och tidningsinsamlingen ålagd att samråda med kommunerna. Examensarbetet syftar till att förbättra servicen på återvinningsstationerna på Lidingö och öka tillgängligheten för kommuninvånarna. Informationen om lidingöbornas attityder ska användas vid samråd mellan kommunen och Förpacknings- och tidningsinsamlingen för att anpassa insamlingssystemet efter kommuninvånarnas önskemål. Genom en postal enkätundersökning har lidingöbornas attityder till återvinningsstationerna´utretts. Hälften av de tillfrågade bodde i flerfamiljshus medan den andra hälften bodde i småhus. För att säkerställa skillnader i attityder mellan olika boendeformer, kön och åldrar utfördes hypotesprövningar på utvalda delar av materialet. Platser för nya återvinningsstationer har tagits fram och bedömts utifrån tillgänglighet, risk för nedskräpning, bullerstörning, trafiksituation, markägarförhållanden samt befintliga hårdytor och tillfartsvägar. Lidingöborna vill att återvinningsstationer ska placeras i närheten av hemmet, större bilvägar eller i anslutning till affärer för att vara lättillgängliga. Det huvudsakliga transportmedlet till återvinningsstationen är bil. Kvinnor och boende i flerbostadshus tar sig i större utsträckning till fots till återvinningsstationen samt anser i högre grad att återvinningsstationerna ska ligga i närheten av hemmet än vad män och boende i småhus gör. Återvinningsstationerna bör vara asfalterade och välupplysta för att minska risken för nedskräpning. Stora områden på Lidingö med hög befolkningstäthet saknar helt tillgång till återvinningsstationer inom gångavstånd. I dessa bostadsområden bör nya återvinningsstationer prioriteras. Tio lämpliga platser för nya återvinningsstationer har lokaliserats vilka, om de upprättas, ökar andelen lidingöbor som har möjlighet att ta sig till fots till återvinningsstationen.