Search

Der Beitrag beschreibt das Innovationsfonds-Projekt des Gemeinsamen Bundesausschusses „Regionales Pflegekompetenzzentrum – Innovationsstrategie für die Langzeitversorgung vor Ort“ (ReKo). Im Rahmen des Projektes wird untersucht, wie ein differenziertes pflegeorientiertes Case Management-System sowie ein digitales Ökosystem, zur Unterstützung der Case Management-Prozesse und der Kommunikationen zwischen den beteiligten Akteuren im System, dazu beitragen können, die Versorgungssicherheit und -qualität in eher ländlich geprägten Regionen zu verbessern.

Der Beitrag beschreibt das Innovationsfonds-Projekt des Gemeinsamen Bundesausschusses „Regionales Pflegekompetenzzentrum – Innovationsstrategie für die Langzeitversorgung vor Ort“ (ReKo). Im Rahmen des Projektes wird untersucht, wie ein differenziertes pflegeorientiertes Case Management-System sowie ein digitales Ökosystem, zur Unterstützung der Case Management-Prozesse und der Kommunikationen zwischen den beteiligten Akteuren im System, dazu beitragen können, die Versorgungssicherheit und -qualität in eher ländlich geprägten Regionen zu verbessern.

In vielen ländlichen Regionen droht Krankenhäusern aufgrund geringer Fallzahlen und mangelnder Rentabilität das Aus, während gleichzeitig häufig ein Engpass in der Pflegeversorgung besteht. Im Projekt „Regionales Pflegekompetenzzentrum – Innovationsstrategie für die Langzeitversorgung vor Ort“ (ReKo) wird untersucht, wie das Konzept der regionalen Pflegekompetenzzentren dazu beitragen kann, pflegerische Versorgungssicherheit und -qualität in ländlichen Regionen zu unterstützen. Zentrale Bestandteile sind dabei ein differenziertes pflegeorientiertes Case Management sowie ein unterstützendes digitales Ökosystem. Gegenstand der Projekt-Evaluation ist u. a. die Analyse der Infrastruktur in den Regionen. Zugrunde gelegt wird hierbei das Modell des Community Health Assessements, welches für die spezifischen Projektbelange an einigen Stellen angepasst und erweitert wurde.

I det här examensarbetet undersöks policy och nätverksstruktur för REKO-konceptet – ett sätt för små livsmedelsproducenter att genom Facebook samordna försäljning direkt till slutkonsumenter. Uppsatsen diskuterar REKO som ett samtidsfenomen påverkat av stora trender som den digitala omvandlingen av samhället och en allt längre livsmedelskedja. Den beskriver och diskuterar hur policy skapas och sprids i ett platt nätverk utan formell beslutsfattning. Analysen av policyn visar vidare att ”enkelhet” är en fokalpunkt i nätverket, vilket är laddat med olika värde beroende på ställning i nätverket. Arbetets netnografiska underlösning beskriver och analyserar nätverksstrukturen ur olika aktörsperspektiv – vilket visar att då REKO syftar till att uppnå olika mål för dess aktörer kan det gestaltas annorlunda beroende på aktörsperspektiv. Arbetet sätter även fenomenet REKO i en allmän teknokulturell kontext där internet och dess sociala medier får en allt större betydelse för människan. This bachelor level thesis examines policy and network structure for the Swedish food distribution network called REKO. A network which matches local producers with consumers through Facebook. The thesis discusses REKO as a cotemporally example of technoculture under influence of trends such as the digital transformation of social life and longer distances between producer and end consumer. The thesis also describes and discuss how policy is made and recreated in a flat network without legal bodies. The policy analysis shows how “simplicity” is a focal point loaded with different meanings and goals. In the nethnographic part of the study describes the shifting shape of the network. Lastly the thesis puts REKO in a general technocultural context where internet and social media still gets a bigger role for humanity.

The modern industrialized food system has faced criticism for several decades. Since the 1990s, various alternative food networks (AFNs) have attempted to increase the economic, environmental and social sustainability of the food system. A recent innovation in Finland, REKO food rings, was motivated by the desire to enhance the livelihood of farmers and to facilitate a broader change in agricultural practices. It applies contemporary social media tools to organize communication and trade between producers and consumers. The present paper analyses perceptions and experiences of sustainability among REKO producers using thematic interviews and questionnaire data. The results show that the expectations for increased sustainability are high, but the producers nevertheless face multiple challenges to ensure sustainability in their daily practices. Many producers reported having modified their production methods to be more environmentally sustainable already before joining REKO. With regards to economic sustainability, after an enthusiastic start, the positive impacts of REKO have started to diminish. Our findings point to the variations and dynamics of the experiences and perceptions that exist across locations and product segments.

Rex - den nya redovisningsstandarden. Ett examensarbete för kandidatexamen i företagsekonomi.Uppsatsens syfte är att analysera auktoriserade redovisningskonsulters syn på den nya redovisningsstandarden Rex och särskilt om den kan bidra till att utveckla yrket mot en redovisningsprofession.Data har insamlats genom litteraturstudie samt genom en enkätundersökning. Respondenterna till enkäterna är auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Enkäterna skickades ut till 300 auktoriserade redovisningskonsulter varav vi erhöll 45 stycken svar. Data från enkäterna har slutligen bearbetats genom z-tester och hypotesprövningar. Genom z-tester och hypotesprövningar kom vi fram till att en signifikant andel av respondenterna anser att Rex utvecklar yrket mot en redovisningsprofession. Våra resultat tyder på att Rex bidrar till att auktoriserade redovisningskonsulter utvecklas till en redovisningsprofession.Vår uppsats har bidragit med kunskap om huruvida auktoriserade redovisningskonsulter kan anses vara en profession. Brundin Franksson och Eisersiö (2011) kom i sin kandidatuppsats fram till att Reko var ett steg som utvecklade yrkesrollen till att bli en profession. Utgångspunkten var då den tidigare redovisningsstandarden Reko. En ny redovisningsstandard har dock lanserats och den här studien har därför baserats på den nya redovisningsstandarden Rex. Med vår studie har vi kommit fram till samma slutsats som Brundin Franksson och Eisersiö. Skillnaderna har dock, förutom att vi har undersökt olika standards, varit att respondenterna i studierna har skilt sig åt. Brundin Franksson och Eisersiö undersökte både revisorer, redovisningskonsulter och auktoriserade redovisningskonsulter hos FAR medan vi endast har undersökt auktoriserade redovisningskonsulter hos Srf konsulterna. Uppsatsen har bidragit med kunskap om yrket kan komma att utvecklas till följd av den nya kontexten. Uppsatsen har även bidragit med att fylla kunskapsluckor om Rex, då vi tidigare ej funnit forskning som hunnit behandla den nya standarden. Rex - the new accounting standard. Final assignment for bachelor’s degree in business administration.The purpose of the essay is to analyze the views of authorized accounting consultants on the new accounting standard Rex and if it can contribute to develop the profession towards an accounting profession.Data was collected through literature study and through a survey. Respondents to the questionnaires are authorized accounting consultants at the Srf consultants. The surveys were sent to 300 authorized accounting consultants, of which we received 45 responses. Data from the surveys has finally been processed by z-tests and hypothesis tests. We found through z-tests and hypothesis tests, that a significant part of the respondents believes that Rex develops the profession towards an accounting profession. Our results indicate that Rex contributes to the development of authorized accounting consultants into an accounting profession.Our essay contributes with knowledge of whether authorized accounting consultants can be considered a profession. Brundin Franksson and Eisersiö (2011) concluded that Reko was one step towards developing the occupational role to become a profession. The starting point was based on the previous accounting standard Reko. This study has been based on the accounting standard Rex. We came to the same conclusion as Brundin Franksson and Eisersiö. However, apart from the fact that we have examined different standards, the differences have been that we have had different respondents. The essay has contributed with knowledge that the profession may develop as a result of the new context. The essay has also contributed to filling knowledge closures about Rex, as we have previously found no research that has already dealt with the new standard. The contribution can be guaranteed even if the results are not representative of the entire population.

S AMMANFATTNING Titel: Professioners utveckling och påverkan - Standarders påverkan på individens beteende och på verksamhetsstyrningen Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Afram Hanouch och Emelie Forsmark Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 – augusti Bakgrund: Professioner är något som alltid varit närvarande och det dyker ständigt upp nya yrken som leder till professioner. Då samhället idag präglas av ett expert- och kunskapssamhälle. Där syftet med en profession bland annat är att skapa självstyrda individer som är experter på sitt område. Men hur en profession bildas och hur den bör styras för att uppnå dess syfte är något som forskare inte är överens om. Det finns krav och definitionspunkter som enligt forskare bör uppfyllas för att ett yrke ska anses vara en profession. Vilket medfört att vi valt sju punkter vi kommer utgå från i studien, vilka är: Akademiskt utbildningskrav, Utvecklandet av färdigheter, Professionell kunskap garanters av examination, Det finns en yrkessammanslutning/ branschorganisation, Handlingsetik och lagstadgat skydd finns, Delar gemensamma värderingar och språk (identitetsskapande) och Heltidssyssla för de allmännas bästa . Syfte: Huvudsyftet är att bidra till ökad förståelse för hur en yrkesprofession kan utvecklas och hur det kan påverka individer verksamma inom professionen. Särskilt betonas hur förändringar av standarder påverkar en yrkesprofession och individer inom den. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats, där det studerade fenomenet antas utgå från ett aktörssynsätt. Den teoretiska referensramen och den empiriska undersökningen har omformats genom abduktion. Vidare har ett kvalitativt angreppssätt använts i studien, och med hjälp av en fallstudie har ostrukturerade och semistrukturerade intervjuer genomförts. Insamling och analysering av data har skett genom inspiration från grundad teori. Resultat och slutsats: Studien visar på att standarder inte är nödvändigt för alla yrkesgrupper utan det är i yrken där trovärdigheten är viktig det är nödvändiga. Detta då standarder hjälper till att skapa en trovärdighet hos yrkesgruppen. Studien tyder på att målet med en profession är att skapa självstyrda individer, vilket är det branschorganisationer försöker styra individerna och verksamheten till att bli. Nyckelord: profession, standarder, individ, styrning, utvecklande, yrkesprofession, Reko, auktoriserade redovisningskonsulter, verksamhetsstyrning

Vid tidigare forskning inom redovisningsområdet har det framkommit att individers (ekonomers) bedömningsförmåga påverkas av effektivitetsmotiverat resonerande. Det innebär att personen ifråga gör en mental avvägning mellan att utföra arbetet för att uppnå bästa effekt eller på det effektivaste sättet under press. Bedömningsförmågan påverkas i negativ men även i positiv riktning av olika faktorer. Tidspress har visat sig ha negativ inverkan. Detta resulterar i att personens bedömning, exempelvis i en granskningssituation kan vara genomförd på ett snabbt och tillräckligt sätt enligt gällande regler, men inte nödvändigtvis vara utförd på bästa sättet. Etiska riktlinjer och erfarenhet har i olika studier visat sig ha en positiv inverkan på medarbetares beteende respektive bedömningsförmåga. Studien avser att testa dessa effekter och syftet är att undersöka om bedömningsförmågan försämras av tidspress och om erfarenhet och etiska riktlinjer förbättrar densamma. Detta sker med hjälp av en enkät som via e-post skickats till 976 redovisningskonsulter anslutna till SRF, med en reviderad svarsfrekvens på 13,83 %. Konsulterna fick bedöma relevansen för påståenden av negativ och positiv karaktär, om hur internkontrollen sköts på ett fiktivt företag. En del av respondenterna fick även frågor relaterade till etiska riktlinjer. Resultatet från studien kan inte påvisa någon påverkan av tidspress, men en tendens att etiska riktlinjer och erfarenhet kan ha en dämpande effekt på effektivitetsmotiverat resonerande noterades. Previous research within the auditing field has found individuals to be influenced by Efficiency Motivated Evaluation (EME). Meaning that the economists’ assessment ability is affected and their ability to evaluate information is deteriorated by different pressure factors, such as time pressure, resulting in their accounting evaluations being implemented in an effective, but not necessarily an efficient way. Other studies also indicates that ethical guidelines and work experience has a positive effect on work performance under pressure. This study intends to test these effects with the aim to investigate if the assessment ability is deteriorated by time pressure and if experience and ethical guidelines improves the assessment ability. The method used was a questionnaire, sent out to 976 authorized accounting consultants, with a response rate of 13, 83 %. The participants responded to assertions about internal control and ethical guidelines. The result from the study shows no significance for influence of time pressure. Although a tendency of calming effect from ethical guidelines and experience was noticed.

Huvudsyftet är att belysa redovisnings-konsulter och Reko samt att återge en representativ överblick över hur redovisningskonsulter själva upplever att Reko påverkar deras yrkesrolls utveckling till att bli en profession.I denna studie har kvantitativ metod använts. Data har samlats in genom en granskning av teori och tidigare forskning inom ämnesområdet samt en enkätundersökning som har gått ut till branschorganisationen Fars redovisningskonsulter. Vi har redovisat och analyserat data med hjälp av en regressionsanalys, hypoteser och tabeller.

The purpose of this study is to investigate whether a so-called "expectation gap" exist between the accounting consultants and their clients. The excistence of an expectation gap has already been confirmed between auditors and their clients. Interviews were conducted with both accounting consultants and managers to find out what expectations they have for each other. The factors that influence the occurrence of an expectation gap and the size of them are many but the most important factor may be regarded as individuals' different needs and requirements. The gap can be reduced or entirely eliminated by ensuring the quality of an accounting consultant's work, for example, REKO and / or that management have more realistic demands that actually can be met. If accounting consultants choose to undergo the authorization, they submit to use the REKO, which means in particular that reports are more comprehensive. The reports will form the basis for important decisions for businesses and therefore, the managers want reports that are useful and informative. A large part of the effort to reduce or erase the expectation gap is a well-functioning dialogue between the companies and accounting consultants, as became apparent in our interviews., Syftet med studien är att utreda om ett så kallat ”förväntningsgap” existerar mellan redovisningskonsulter och deras kunder. Förväntningsgapet har redan konstaterats mellan revisorer och deras uppdragsgivare. Intervjuer genomfördes med både redovisningskonsulter och företagsledare för att ta reda på vilka förväntningar de har på varandra. Faktorerna som påverkar själva uppkomsten av ett förväntningsgap och storleken på detta är många men den viktigaste faktorn får anses vara individernas olika krav och behov. Gapet kan minskas eller helt försvinna genom att kvalitetssäkra redovisningskonsultens arbete med exempelvis REKO och/eller att företagens ledning ställer mer realistiska krav som faktiskt kan uppfyllas. Om redovisningskonsulterna väljer att genomgå auktorisation förbinder de sig att använda REKO, vilket bland annat innebär att rapporteringen blir mer omfattande. Rapporterna skall ligga till grund för viktiga beslut för företagen och därför vill de ha rapporter som är användbara och informativa. En stor del i insatsen att minska eller radera förväntningsgapet utgörs av en väl fungerande dialog mellan företagsledare och redovisningskonsulter, vilket framgick tydligt i våra intervjuer.Nyckelord

Den 1 juli 2008 gav FAR SRS ut en ny standard för svenska redovisningskonsulter. Detta föregicks av att man inom FAR SRS startat upp en redovisningssektion och såg behovet av en standard för redovisningskonsulter. Syftet med studien är att beskriva hur redovisningskonsulter upplever användandet av Reko i sin yrkesutövning och om de anser att den leder yrket mot en profession. Vår studie baseras på professionsteori där man med hjälp av vissa kriterier kan se vad som kännetecknar en profession. Professioner har utvecklats och kan uppstå när något händer i omvärlden. Det sker förändringar inom redovisningsprofessionen och det finns en möjlighet för redovisningskonsulterna att etablera sig som en profession. Vi valde att göra en totalstudie på alla redovisningskonsulter anslutna inom FAR SRS genom att skicka ut en enkät via e-post. Enkätens utformning baseras på en kvantitativ studie. Svarsfrekvensen blev 55,8% vilket får anses vara ett bra resultat som gör att vi kan säkerställa studien. Materialet har statistiskt analyserats med hjälp av ställda hypoteser som vi antingen förkastat eller inte förkastat. Studien visar att redovisningskonsulter upplever användandet av Reko som positivt och att de anser att Reko leder till en profession. Vidare visar studien att auktoriserade redovisningskonsulter är mer positiva än icke auktoriserade redovisningskonsulter. Redovisningskonsulternas uppfattningar skiljer sig inte nämnbart oavsett om man jobbar på revisionsbyråer eller redovisningsbyråer.

Återtillverkning är ett koncept som får allt större betydelse inom dagens tillverkningsindustri. Konceptet bygger på att uttjänta produkter tas tillbaka och återfår ett marknadsvärde genom en process som innefattar: sortering, rengöring, demontering, bearbetning, montering och testning. Återtillverkning är mer vanlig i USA där metoden använts under många decennier, men mer ovanlig bland svenska företag. Detta är dock någonting som är på väg att förändras i och med hårdare lagstiftningar och en ökad miljömedvetenhet bland företagen. I syfte att föra ut kunskap och utforska metodikens för och nackdelar har Linköpings Tekniska Högskola startat ett projekt som går under namnet REKO. Detta examensarbete är det andra som ingår i projektet och är ett samarbete mellan högskolan och Scandi-Toner AB. Företagets återtillverkning av tonerkassetter sker till stora delar genom manuellt arbete. Arbetsmiljön hos företaget är påfrestande, då den är både högljudd och smutsig. Företagsledningen har beslutat att försöka automatisera vissa delar av produktionen. Detta examensarbete innefattar framtagning av konceptet för den automatiserade rengöringsprocessen. Kraven var att automationen möjliggör en effektivisering av produktionen men också en förbättrad arbetsmiljö för produktionspersonalen. Framtaget koncept skall passa in i nuvarande produktionssystem, men också ge möjlighet till en förändrings av produktionen i framtiden. Vikten har legat på att hitta ett koncept som skall vara enkel att implementera i Scandi-Toners produktion samtidigt som den skall vara enkel att tillverka och serva. Arbetet har resulterat i ett koncept bestående av olika moduler som möjliggör en isolering av toner och absorbering av höga ljudvolymer. Utnyttjandet av transportbana och paletter medger hög flexibilitet och en god möjlighet att förändra produktionsflödet för snabbare bearbetning och bättre överblick av produktionsförloppet.