Search

Syftet med denna studie var att få ökad kunskap om hur olika förskollärare erbjuder fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus i förskolan. Samt hur förskollärare använder inomhusmiljön så att fysisk aktivitet kan erbjudas till barnen. För att uppnå syftet har kvalitativ intervjumetod använts. Resultatet visar på att förskollärarna anser att den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön är av stor betydelse för att barns ska kunna var fysisk aktiva och känna rörelseglädje i förskolans inomhusmiljö. Detta görs genom att vara närvarande pedagoger och erbjuda barnen metoder och material som tillhandahålls i förskolans inomhusmiljö. Förskollärarna belyser dock att det finns olika aspekter som komplicerar det hela till exempel förhållningssättet och samsynen i arbetslaget, stora barngrupper, utformningen av lokaler samt hur den fysiska miljön är möblerad. Trots alla aspekter som kan ställa till det gör förskollärarna sitt yttersta utifrån det förutsättningar de har att erbjuda barnen fysisk aktivitet och rörelseglädje inomhus.

Inledning Fritidshemmet ska erbjuda en meningsfull fritid, utgå ifrån elevers intressen samt stimulera till rörelse. Styrdokumentens beskrivning av fritidsverksamheten är personalens utgångspunkt under det dagliga arbetet. Genom att, utifrån elevernas perspektiv, utreda hur dess rörelsemöjligheter i fritidsverksamheten stimuleras kan viktig kunskap erhållas, som i sin tur leder till positiv utveckling inom skolverksamheten. Syfte Syftet är att ta reda på vad elever upplever som rörelseglädje samt vilka faktorer som påverkar barns upplevelse av rörelseglädje i fritidshemmet. Utifrån barnens perspektiv ämnar vi att undersöka vilka förutsättningar fritidsverksamheten ger barnen att vara fysiskt aktiva. Vi vill även undersöka hur fritidshemmet genom rörelseglädje bidrar till ett positivt hälsoperspektiv för barnen och om de här ges möjlighet att utveckla en god rörelseförmåga. Metod Genom semistrukturerade intervjuer med elever inskrivna i fritidshemmet ämnar denna kvalitativa studie undersöka hur barn finner rörelseglädje under fritids. Genom tematisk analys har resultatet av intervjuerna sedan bearbetats utifrån begrepp som sammanlänkar undersökningsområdet. Resultat För att sammanställa resultatet av denna kvalitativa studie har det salutogena perspektivet samt dess grundsynsätt KASAM tillämpats. Under analysen har begreppen begriplighet, hanterbarhet samt meningsfullhet använts för att skapa en fördjupad bearbetning av intervjumaterialet. Under intervjuerna framkommer vikten av gott umgänge för att frambringa rörelseglädje i fritidshemmet. Att ha tid på sig för rörelseaktiviteter under fritidshemmets verksamhet betonas också. Vidare beskrivs hur en del elever väljer bort ytor att vistas på av olika skäl. Detta kan bero på att de inte känner samhörighet med elever som samlas på en viss plats, på grund av personalens frånvaro eller av risken att missa möjlighet att delta i någon annan aktivitet.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om förskolebarns uppfattningar och upplevelser av rörelseglädje i förskolan. Studien är kvalitativ och nio förskolebarn som är mellan fyra och sex år gamla har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Därmed har kunskap kunnat bildas om förskolebarns uppfattningar av vad rörelseglädje innebär samt hur förskolebarn uppfattar sina möjligheter till rörelseglädje i förskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är fenomenografi och resultatet har bearbetats utifrån en fenomenografisk analysprocess där uppfattningsbegreppet och andra ordningens perspektiv är centralt. Resultatet visar att känslan av rörelseglädje förklaras av barn som att ha roligt under fysiska aktiviteter. Det framkommer att barn väljer att engagera sig i de fysiska aktiviteter som uppfattas som roligast för dem. Av dessa aktiviteter är de mest framträdande att springa, cykla och delta i lekar som kräver flera deltagare. Resultatet visar även att barn uppfattar att de fysiska aktiviteter som de har möjlighet att engagera sig i är betydligt fler utomhus än inomhus. Detta uppfattas av barn som att deras möjlighet till rörelseglädje begränsas i förskolan, där de uttrycker en önskan av att få röra sig mer inomhus. Barn uttrycker även ett behov av att förskollärare oftare ska engagera sig i barns fysiska aktiviteter eftersom det krävs vuxenstöd i flera av de aktiviteter där barn upplever rörelseglädje.

Undervisningen i fritidshemmet ska bidra till att eleverna förstår hur fysisk aktivitet kan påverka deras hälsa och välbefinnande. I fritidshemmet ska eleverna ges förutsättning för att utveckla rörelseglädje och fysisk aktivitet och vi vill med denna studie få en inblick i hur elever i fritidshem upplever rörelse och fysisk aktivitet under sin vistelse i fritidshemmet. Syfte Studiens syfte är att undersöka och belysa hur eleverna upplever begreppet ”rörelseglädje” samt de förutsättningar som ges för barns fysiska aktivitet i fritidshemmet. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är: • Vad uppfattar eleverna som rörelseglädje i fritidshemmet? • Hur uppfattar eleverna att skolmiljön påverkar upplevelsen av rörelseglädje i fritidshemmet? Metod Genom semistrukturerade intervjuer med enskilda elever har denna kvalitativa studie försökt att undersöka och belysa hur eleverna upplever begreppet rörelseglädje samt de förutsättningar som ges för barns fysiska aktivitet i fritidshemmet. Semistrukturerade intervjuer har gjorts på tre olika skolor i södra Sverige med sammanlagt 18 elever. Resultat Resultatet av hur eleverna upplever begreppet rörelseglädje samt de förutsättningar som ges för elevers fysiska aktivitet inom fritidshemmet visar att det sociala samspelet och skolgårdsmiljön har betydelse. Eleverna uttrycker att lekar, kompisar och material samt skolgårdsmiljön har betydelse för deras upplevelse av rörelse.

Fysisk aktivitet och rörelseglädje är två centrala begrepp i fritidshemmets verksamhet. Dessa är två begrepp som behöver finnas med i fritidslärarnas planering för fritidshemmet. Utifrån resultatet är det få fritidslärare som kände att planeringen av fysisk aktivitet och rörelseglädje är enkelt och utan motgångar. Denna studie var en kvalitativ studie med syfte att undersöka om det har blivit någon skillnad för fritidslärarna hur de arbetade medvetet kring fysisk aktivitet och rörelseglädje nu och för åtta år sedan. Metoden för insamling av data var semistrukturerade intervjuer där fritidslärare fått besvara på hur de ser på fysisk aktivitet och rörelseglädje på deras fritidshem. Följdfrågor uppkom under intervjuerna som skapade ett djup i resultatet. Resultatet visade att det fanns skillnader på hur den fysiska aktiviteten och rörelseglädjen har förändrats på en åtta års period. I resultatet besvarades teman som skapades under analysmetod vilket var följande leken, utflykter, musik & dans, lokaler & områden på & utanför skolan, material, redskap, utbildning, planeringstid, elevernas intresse, väder, teknik, budget, elevernas motivation, gruppstorlek och fritidslärarna.

Inledning I dagens samhälle rör barn på sig för lite av vad som rekommenderas av Världshälsoorganisationen (2023). Folkhälsomyndigheten (2023) redogör att förskolan är en av de aktörer som kan vara en del av att vända denna negativa utveckling med bland annat fysisk aktivitet. Utifrån den anledningen är den här studien utformad att undersöka hur arbetet med rörelseglädje i förskolan kan se ut. Studien har en teoretisk utgångspunkt i den sociokulturella teorin eftersom den utgår bland annat ifrån att människan lär tillsammans med andra i dess miljö. Syfte Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver rörelseglädje i förskolan. Metod I denna studie bestod datainsamlingsmetoden av en kvalitativ nätbaserad enkät. Deltagarna i studien är 7 förskollärare från 4 olika förskolor. Resultat Resultatet visar att deltagarna i studien vill se mer prioritet av rörelseglädje i förskolans verksamhet och läroplan. De anser att det finns många positiva effekter av rörelseglädje som kan gynna barnen i förskolan idag men även ur ett hållbarhetsperspektiv. De beskriver att de arbetar för att främja rörelseglädje på flera varierande sätt. Bland annat utformar de miljön för att inspirera och möjliggöra för rörelseglädje samt för att utveckla motoriska färdigheter. Barnens intressen och behov tillvaratas av förskollärarna i utformningen av rörelseaktiviteter. Det i sig ger möjlighet att uppleva rörelseglädje.

Syftet med studien är att belysa och bidra med kunskap om fysisk aktivitet på fritidshemmet. Detta genom att intervjua fritidslärare och låta dem skildra hur de arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet samt deras perspektiv på fysisk aktivitet som inkluderar alla elever. Metoden som använts är kvalitativa semistrukturerade intervjuer, dessa har genomförts såväl fysiskt som digitalt. Informanterna valdes ut dels genom ett subjektivt urval, dels genom bekvämlighetsurval. Samtliga informanter har adekvat utbildning för arbete på fritidshem antingen som fritidspedagog, grundlärare med inriktning mot fritidshem eller fritidslärare, samt att alla är verksamma i verksamheten i dagsläget. Tillsammans har informanterna 60 års av yrkeserfarenhet i fritidshemsverksamhet. Studiens teoretiska utgångspunkter är dels Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska teori, som visar att lärande och utveckling sker i samspel och interaktion mellan individ och omgivningsfaktorer. Dels ett didaktiskt perspektiv då studien ville få svar på hur fritidslärarna arbetar med fysisk aktivitet på fritidshemmet. Studiens resultat visar att fritidslärarna är medvetna om den fysiska aktivitetens betydelse för elevernas hälsa och välbefinnande, och att de känner ett samhällsansvar som inbegriper elevernas lärande och elevernas välbefinnande. Samtliga fritidslärare anser att de har en viktig roll att fylla när det kommer till att inspirera och motivera eleverna till fysisk aktivitet, samt att de är en starkt bidragande faktor till om eleverna upplevelser rörelseglädje. Ambitionen är att resultatet från denna studie kan bidra till mer kunskap om fysisk aktivitet på fritidshem, vilket i förlängningen kan gynna eleverna.

Syftet med studien är att söka kunskap om hur förskollärare arbetar för att tillgodose barns behov av fysisk aktivitet och utevistelse i förskolan. I dagens stillasittande samhälle blir förskolans uppdrag att främja barns rörelseglädje alltmer betydelsefullt. Denna studie kan bidra med inspiration om hur pedagoger skulle kunna arbeta med fysisk aktivitet i förskolan för att ge barnen möjlighet att utveckla rörelseglädje. Det är en kvalitativ studie som utgår från en fenomenografisk teori, metoden som används är intervju. Sju förskollärare intervjuades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och sedan transkriberades. Det insamlade materialet har bearbetats och analyserats med hjälp av Hannafords teori om hur fysisk aktivitet och inlärning samverkar, samt aktuell forskning inom området. Det mest framträdande resultatet utifrån intervjuerna är att hur väl tillgodosedda barns behov av fysiskt aktivitet och utevistelse blir under en dag på förskolan skiljer sig åt beroende på vilken förskola barnet går på. Det varierar även mellan olika årstider och från dag till dag, resultatet visar emellertid att det som påverkar mest är pedagogernas inställning och kunskap gällande fysisk aktivitet och utevistelse. Slutligen indikerar resultatet att en bra start för att arbeta mer målinriktat med fysisk aktivitet i förskolan är att införa riktlinjer som reglerar detta.

Sammanfattning Studien handlar om fysisk aktivitet i förskolan, vad den betyder för hälsa och välmående där rörelseglädjen och utemiljön har en framträdande roll. Människor i dagens samhälle blir alltmer stillasittande, vilket ger ohälsosamma effekter på människan. Redan hos barn i förskoleålder märks inaktivitet som leder till rastlöshet, trötthet samt övervikt. Erbjuds barn god hälsa redan i förskolan, läggs grund för en välmående vuxen enligt Ohlsson (2015, s. 8). Vi ska titta närmare på vad utemiljön har för betydelse för barns fysiska aktivitet och rörelseglädje. Med denna studie är vår förhoppning att förskolan ska blir mer medveten vad utemiljön kan ha för betydelse för fysisk aktivitet och rörelseglädjen för hållbar utveckling samt hälsa och välmående. Syfte Syftet är att öka förståelsen om relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. Mer specifikt undersöks på vilka sätt utemiljön bidrar till fysisk aktivitet där det också uttrycks rörelseglädje. Frågeställningar Vilka lekar sysselsätter barnen sig med i utemiljön där fysisk aktivitet förekommer? På vilket sätt bidrar utemiljön till att erbjuda fysisk aktivitet? På vilket sätt visas rörelseglädje i den fysiska aktiviteten? Metod Vi har genomfört kvalitativ barnobservation efter att analyserat fram populära platser att observera på, genom kvantitativ förstudie. Vi vill förstå/tolka relationer mellan utevistelse, rörelseglädje och fysisk aktivitet i förskolan. För att senare kunna analysera material för att förstå dessa fenomen i ett resultat kring utemiljö, rörelseglädje samt fysisk aktivitet. I studien ingår två förskolor, med totalt 29 barn där vi har genomfört studien på varsin förskola. Resultat Studien påvisar att relationer mellan utevistelse, fysisk aktivitet och rörelseglädje sker i en ömsesidig kontext. Resultatet pekar på att utemiljö som erbjuder rymd bidrar till möjlighet för fysisk aktivitet i förskolan, där spänning tenderar att locka. Studien visar på att ba

Endast 2 av 10 barn når idag upp till den dagliga rekommenderade dosen av fysisk aktivitet (Generation Pep 2021), vilket är en alarmerande siffra som förskolan kan vara med och förändra. En anledning till att barn vill röra på sig är för att uppleva glädje och motivation (Osnes, Skaug & Eid Kaarby 2012, s. 28) och studiens syfte är att undersöka hur förskollärare förhåller sig till och arbetar med att barn skall uppleva rörelseglädje i förskolan. Den genomförda studien är en kvalitativ skriftlig intervju och riktar sig till förskollärare inom förskolans verksamhet. Studiens data är insamlad från 14 förskollärare från tre förskolor i en kommun belägen i Västra Götaland, Sverige. Av resultatet framgår att de vanligaste arbetssätten som lyfts är att vara en god förebild, att vara medaktör, skapa lustfyllda aktiviteter, att tillåta rörelse samt att på olika sätt ge barnen trygghet i rörelsen. Arbetssätten skiljer sig åt huruvida de är spontana eller planerade. De spontana beskrivs som stunder där barnen agerar utifrån sin egen intuition och där glädjen kommer från det otvungna. De planerade är där förskollärarna har möjlighet att påverka barnets utveckling, dels utifrån läroplanen, dels rent motoriskt. De strategier som går att utläsa för att få in rörelse i barns vardag är att utgå från en rörelsepolicy, uppmuntra och uppmana barnen till rörelse, varva stillasittande aktiviteter med fysiska samt att skapa målstyrda rörelseaktiviteter. Resultatet visar dels på bristande kunskaper och engagemang inom området för målinriktade rörelseaktiviteter, dels att förskollärare ofta agerar som medaktörer och att det förekommer olika former av rörelse i förskolans vardagliga verksamhet. Slutligen visar resultatet att rörelseglädje finns i förskolan, och att olika arbetssätt och kompetenser kan bidra till att barnen upplever rörelsen som mer eller mindre glädjefylld.

Idén till denna undersökning väcktes tidigare under vår utbildning när vi skrev ett arbete som handlade om den fysiska aktiviteten i förskolan. Vi ansåg det intressant att undersöka i vilken utsträckning den fysiska aktiviteten sker samt hur förskollärare ser på fysisk aktivitet för att främja hälsa och välbefinnande hos barnen. Studiens syfte är att undersöka några förskollärares resonemang om och erfarenheter av planerad fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välbefinnande i förskolan. Studien har gjorts utifrån en kvalitativ undersökning genom selfreports. Vi valde ut KASAM som teori eftersom vi ansåg den vara intressant att koppla vårt arbete till samt som vi tyckte passade bra för att undersöka vad barnen upplever genom fysisk aktivitet. Resultatet visar att de olika förskolorna bedriver en liknande undervisning i ämnet fysisk aktivitet kopplat till hälsa och välbefinnande. Gemensamt för de olika förskolorna är att de till stor del mest använder sig av spontan undervisning i ämnet fysisk aktivitet men det sker också planerad, om än inte i samma utsträckning. Resultatet visar också att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är en viktig och betydelsefull del i förskolans undervisning. Slutsatser vi har kunnat dra är att ämnet är stort och innefattar många olika delar vilket kan uppfattas som svårt att undervisa i och behöver delas upp och anpassas utefter barngrupper för att skapa en förståelse till barnen som ska leda till livslångt lärande samt välmående. Genom att förskolan arbetar med målmedveten fysisk aktivitet ges det möjligheter till att arbeta mot ett hälsofrämjande och socialt hållbart perspektiv där barnen får en medvetenhet om betydelse av hälsa.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap kring fysisk aktiv lek i förskolans utemiljö utifrån barns perspektiv. Studien är relevant för förskolan då den kan ge kunskaper som kan påverka planering av verksamheten på ett sådant sätt att de bidrar till barns fysiskt aktiva lek och barns framtida hälsa. Baserat på tidigare forskning framkom faktorer som eventuellt kan påverka barns fysiska aktivitet och motoriska utveckling. I dessa studier har förskollärare intervjuats och barn har endast observerats. Utifrån det formulerades två forskningsfrågor där syftet blev att undersöka hur barn uttryckte fysisk aktiv lek på försöksgården. Studien har ett kvalitativt förhållningssätt och empirin bearbetades och analyserades utifrån den sociokulturella teorin med begreppen medling och appropiering. Resultatet visade på att barnen använder flera redskap i förskolans utemiljö i sin fysiskt aktiva lek. Det blev tydligt i resultatet att förskolan utemiljö har en påverkan på hur barns fysiskt aktiva lek blir. Vidare i diskussionen omsätts resultaten i tidigare forskning och jämför samband mellan denna studie och den tidigare forskningen., The purpose of this study is to contribute knowledge about physical active play in the preschool's outdoor environment from a child's perspective. The study is relevant for preschool as it can provide knowledge that can influence the planning of the activities in such a way that they contribute to children's physically active play and children's future health. Based on previous research, factors that could potentially affect children's physical activity and motor development were revealed. In these studies, preschool teachers have been interviewed and children have only been observed. Based on this, two research questions were formulated where the aim was to investigate how children expressed physical active play in the experimental yard. The study has a qualitative approach and the empiricwas processed and analyzed based on the sociocultural theory with the concepts of mediation and appropiering. The results showed that the children use several tools in the outdoor environment of the preschool in their physically active play. It became clear in the result that the preschool outdoor environment has an impact on how children's physically active play becomes. Furthermore, the discussion translates the results into previous research and compares the relationship between this study and the previous research.

Syftet med studien är att öka förståelsen av den fysiska aktivitetens betydelse och plats i förskolan samt belysa hur några förskollärare beskriver sitt arbete för att främja fysisk aktivitet i förskolans dagliga verksamhet. Enligt Världshälsoorganisationen (2019, s. 6) bör barn i förskoleåldern vara minst tre timmar fysiskt aktiva dagligen på ett varierat sätt. Förutom att en stor del barn inte når upp WHO’s rekommendationer så visar även studier att barn och unga mår allt psykiskt sämre idag. Andra studier visar på ett möjligt samband mellan fysisk aktivitet och psykisk hälsa, men forskningen mot yngre barn är ännu liten. Tidigare forskning visar dock att den fysiska aktiviteten är låg i förskolan.För att samla in data till studien utfördes kvalitativa intervjuer med fem förskollärare med bred yrkeserfarenhet. I studien används den sociokulturella teorin samt ett hälsofrämjande, salutogent perspektiv med dess centrala begrepp för att analysera resultatet. Resultatet visar att förskollärarna anser att fysisk aktivitet är viktigt för barns hälsa, utveckling och välbefinnande. Fysisk aktivitet upplevs även ge barnen glädje och ökad koncentration samt bidra till att arbetsmiljön blir lugnare. Det visar sig dock att arbetet inte alltid görs på ett lika medvetet sätt som andra läroplansmål samt påverkas av flera faktorer, vilket i sin tur även kan påverka barns psykiska hälsa i förskolan. Vår studie visar bland annat att alla verksamma pedagoger tillsammans med rektorn har ett stort ansvar att skapa förutsättningar till fysisk aktivitet i förskolan.

Utifrån ämnet rörelseglädje i förskolan och ett citat från läroplanen för förskolan genomfördes en kvalitativ studie. Det syfte studien utgick ifrån var följande: Syftet med denna kvalitativa studie var att skapa kunskap om vad rörelseglädje i förskolan innebär. Undersökningen tog utgångspunkt i förskollärares uppfattningar och tankar om begreppet rörelseglädje. Detta kopplas till hur det beskrivs i läroplanen för förskolan enligt följande citat: “Utbildningen ska ge barnen möjlighet att uppleva rörelseglädje och därigenom utveckla sitt intresse för att vara fysiskt aktiva.” (Lpfö 2018, s. 5). I studien användes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. De som intervjuades är utbildade förskollärare från förskolor i två olika kommuner. Alla intervjuer skedde digitalt och innan intervjuerna skrev deltagarna under en samtyckesblankett för insamling och behandling av personuppgifter. I resultatdelen presenteras de svar respondenterna gett angående vad rörelseglädje kan innebära, vad som kan hindra barn från att känna rörelseglädje och hur de arbetar med rörelseglädje. Exempel på vad rörelseglädje kan innebära enligt respondenterna var just att känna glädje och lycka vid rörelse. Faktorer som kan bidra till rörelseglädje är bland annat att vistas utomhus, gärna i skogen, röra sig till musik eller göra olika typer av hinder/balansbanor. Barnens självkänsla visade sig vara en viktig del i rörelseglädjen, att de känner att de vågar och kan använda sin kropp motoriskt. Resultatet analyserades, diskuterades och kopplades till tidigare forskning, vilket textens sista delar visar.

Denna undersökning är en kvalitativ intervjustudie där aktiva lärare inom ämnet idrott och hälsa och syn på dans i ämnet är i fokus. Kvalitativa intervjuer användes för att ha möjligheten att nå en djupare förståelse och ger möjligheten till att ställa följdfrågor. Undersökningen visar att lärarna arbetar med dans och rörelse till musik vid återkommande tillfälle under läsåret och att det finns många positiva delar med dans. Lärarna menar även att det finns svårigheter så som tekniska problem men även motstånd från elever är något som lyfts fram som jobbigt samt bristande kompetens inom området dans gör det svårt att arbeta med. Studien visar även att flera av lärarna anser att deras kompetens inte är tillräcklig för att möta elevernas intresse och variera undervisningen. Det vanligaste momenten för rörelse till musik samt dans är temaveckor eller uppvärmningsmoment.

Stillasittande barn och bristen på fysisk aktivitet är något som diskuteras i dagens samhälle. Ett samhälle där förskolan spelar en avgörande roll för skapandet av en hälsosam livsstil och rörelseglädje. Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur aktiva förskollärare tolkar begreppet rörelseglädje och aktivt arbetar för att främja detta hos de yngre barnen i förskolan. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med förskollärare. Resultatet i studien visar att förskollärare identifierar olika strategier för att främja rörelseglädje hos de yngre barnen i förskolan. Dessa strategier visade sig vara; närvarande förskollärare, lyhörda förskollärare, tillåtande förskollärare till överträdandet av gränser och upprepningar. Därtill redogjorde förskollärarna för gynnsamma aktiviteter för rörelseglädje och slutligen identifierades organisatoriska och yttre faktorer som kan skapa hinder i samband med rörelseglädje. Slutligen visar undersökningens resultat på att förskollärarnas egna förhållningssätt och de strategier de väljer att använda är av störst betydelse för skapandet av rörelseglädje.

Syftet med den här studien är att söka kunskap om fritidspedagogers upplevelser kring arbetet med fysisk aktivitet och rörelse på fritidshemmet samt deras egna erfarenheter. Det empiriska materialet består av sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer, vilka genomfördes på fyra olika fritidshem. En tematisk analys har sedan gjorts och som teoretiskt ramverk har sociokulturellt perspektiv på lärande och utveckling använts. Resultatet visade att fritidspedagogerna var positivt inställda till fysisk aktivitet och rörelse. Pedagogerna gav egna exempel på hur rörelse kan främjas och hur den hämmas under fritidsverksamheten samt delade med sig av sina egna erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framgår i slutsatsen att informanterna såg positivt på rörelse och att det är viktigt för hälsan. Informanterna hade olika erfarenheter kring fysisk aktivitet och rörelse. Det framkom exempel på vad som både främjar och hämmar fysisk aktivitet och rörelse. De hinder som framkom i materialet berörde miljöns betydelse, engagemanget hos pedagoger och ledning samt vilka möjligheter det fanns för rörelse på arbetsplatsen. Det framkom i analysen att vad som främjar fysisk aktivitet och rörelse främst var rörelseaktiviteter som sker dagligen och samarbetet mellan pedagogerna.

Syftet med studien var att öka kunskapen kring hur förskollärare tolkar och resonerar kring fysisk aktivitet i relation till begreppet undervisning i den reviderade läroplanen Lpfö 18. I vår undersökning valde vi fokusgruppsintervjuer som kvalitativ intervjumetod. Fyra förskolor och totalt 16 förskollärare intervjuades och resultatet ställdes mot relevant litteratur samt tidigare forskning. I studien används ramfaktorteorin som teoretiskt ramverk för att upptäcka samband mellan rörelseglädje och ramfaktorteori. Resultatet visar att möjligheten till undervisning av fysiska aktiviteter i förskolan påverkas utifrån konstitutionella, organisatoriska och fysiska ramar. Undersökningens slutsats är att förskollärare alltid arbetat med undervisning i relation till rörelseglädje i förskolan men att det krävs tid, planering och engagemang till bearbetning av läroplan för att målstyrda lärprocesser ska kunna genomföras och uppnås., The purpose of the study was to increase the knowledge about how preschool teachers ideas about physical activity in relation to the concept teaching in the new curriculum Lpfö 18. The study was a qualitative study and the data was collected in form of focus group interviews. Four preschools and total 16 preschool teachers were interviewed (four groups). Framework factor theory was used as a theoretical framework. The result shows that the possibility of teaching physical activities in preschool are influenced by constitutional, organizational and physical frameworks. The study's conclusion is that preschool teachers have always worked with teaching in relation to physical activity in preschool, but that it requires time, planning and commitment to the processing of the curriculum in order to be able to implement and achieve goal-oriented learning processes.

Detta examensarbete handlar om hur pedagoger ser på utevistelse och dess lärande samt hur de använder utevistelse i sitt pedagogiska arbete. Frågeställningarna som ställdes var: Hur ser pedagoger på utevistelse och lärande? Hur använder de utevistelse i sitt pedagogiska arbete? Begreppen arbetet utgick ifrån för att kunna svara på frågeställningarna var barns rörelseglädje och miljödidaktik. För att ta reda på detta användes enkätundersökning som metod. Enkätundersökningarna skickades ut till de förskolor i en viss kommun, som förskolecheferna godkände. Resultatet från enkäterna som skickades ut visade på att det var en blandning mellan de båda begreppen som användes i denna undersökning. De flesta gångerna förskolorna gick till lekparken eller skogen var både planerade och oplanerade, då pedagogerna ansåg att barnen behöver båda., The purpose with this study was to see how preschool-teachers see on the time outdoors and the learning it leads to, and also how they use the time outdoors in their educational work. The questions were as following: How do preschool-teachers look upon the time outdoors and learning? How do preschool-teachers use the time outdoors in their educational work? The concepts of children’s joy of movement and environmental didactics were assumed to answer the questions in this study. To answer these questions survey were used as a method. The survey was sent out to most of the preschools in a municipality. The results of the surveys that came back showed that it’s a mixture of the both concepts that were used in this study and that the most times at the playground or in the woods were both planned and unplanned, because the teacher’s assumes that the children needs both.

Syftet med denna fenomenografiska studie var att undersöka barns uppfattningar av fenomenet rörelseglädje och vilken innebörd rörelseglädje har för dem. Ur ett hälsoperspektiv är det viktigt att människan är fysiskt aktiv. Forskningen (Engström, 2005) visar att en viktig motivationsfaktor för att vara i rörelse är att det upplevs som meningsfullt och roligt. Genom kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod har 8 barn berättat om sina uppfattningar av fenomenet rörelseglädje. Barnen som intervjuats behöver öka sin fysiska aktivitet och har ingått i ett hälsoprojekt på högskolan i Halmstad. Studenter inom lärarprogrammet har planerat, organiserat och genomfört de fysiska aktiviteterna för barnen vid 8 tillfällen. Genom en kvalitativ analys har barnens uppfattningar kategoriserats och tolkats. Barnen berättade om olika aktiviteter och upplevelser som kopplades till rörelseglädje och resultatet visade variationer av barnens uppfattningar. Rörelseglädje genom fysisk aktivitet innebar en känsla som barnen blev glada av. Slutsatsen är att det är varje enskild individs upplevelser av fysiska aktiviteter som har betydelse för individens uppfattning av fenomenet rörelseglädje.

Julia Fransson och Amanda Knutsson Rörelseglädje Hur förskollärare arbetar för att locka fram rörelseglädjen hos barn i förskoleklass. Antal sidor: 28 _______________________________________________________________________ Syftet med denna uppsats är att undersöka hur förskollärare i förskoleklass planerar och arbetar för att skoldagen ska innehålla fysisk aktivitet där alla barn inspireras och känner rörelseglädje. På vilket/ vilka sätt arbetar förskollärarna för att få barn i förskoleklass att känna rörelseglädje och utveckla en fortsatt hälsosam livsstil? Vilka barn i förskoleklass uppfattar förskollärarna inte har funnit rörelseglädjen? För att få svar på dessa frågor genomfördes kvalitativa intervjuer med åtta förskollärare som arbetar i förskoleklass. Av dessa arbetar samtliga för att alla barn ska få känna rörelseglädje. Genom intervjuerna framgick det att detta arbete sker genom att stötta barnen och få in spontan rörelse i den dagliga verksamheten. Det är viktigt att arbeta med saker barnen är bra på för att på så sätt stärka deras självförtroende och självkänsla. Oftast är det de barn som är väl utvecklade motoriskt som uppskattar rörelseaktiviteter och därmed känner glädje. Resultatet visar att barn påverkas hemifrån och deras inställning till fysisk aktivitet är oftast liknande deras föräldrars.