Search

Introduktion: Psykisk sjukdom är en växande samhällsutmaning. Individer som lider av psykisk sjukdom har olika grader av allvarlighet och varaktighet, och får vanligtvis stöd från kommunen och/eller regionen, inklusive boende med särskilt service och boendestöd. Boendestödet utvecklas kontinuerligt och blir alltmer digitaliserat för att möta dagens behov och förbättra tillgängligheten och effektiviteten i tjänsterna. Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendestödjarnas upplevelser av utmaningar och fördelar med att använda digitala verktyg inom boendestöd för personer med psykisk sjukdom. Metod: En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex boendestödjare från tre olika boenden i en storstadsregion. Metoden involverade ett tvåstegsurval. Rekrytering av boendestödjarna skedde genom fysiska informationsträffar. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan. Genom en noggrann innehållsanalys bröts texten ner i meningsenheter, vilka sedan kodades och kategoriserades för att identifiera mönster och kategorier. Därefter analyserades resultatet med hjälp av teorin om digital health literacy. Resultat: Genom innehållsanalys framkom tre huvudkategorier: teknik, utbildning och säkerhet. Inom dessa kategorier identifierades sex underkategorier som inkluderade fördelar och utmaningar relaterade till digitala verktyg inom boendestöd. Resultaten visade att boendestödjarna ser potentialen i digitala verktyg för att förbättra boendestödet, samtidigt identifierades utmaningar kring säkerhet, integritet och hantering av personuppgifter. För att hantera dessa utmaningar och utnyttja fördelarna fullt ut krävs att de olika kompetensnivåerna inom digital health literacy beaktas., Introduction: Mental illness is a growing societal challenge. Individuals with mental illness experience varying degrees of severity and duration, and typically receive support from municipalities and regions, including housing support. Housing support is evolving and becoming increasingly digitalized to improve accessibility and efficiency. Aim: This study aimed to investigate housing support workers' experiences of the challenges and benefits of using digital tools in housing support for individuals with mental illness. Methods: A semi-structured interview study was conducted with six housing support workers from three different residences in a metropolitan area. Participants were recruited through physical information meetings. Interviews were recorded, transcribed, and analyzed using content analysis to identify patterns and categories. The results were then analyzed using the theory of digital health literacy. Results: Three main categories emerged from the content analysis: technology, education, and security. Six subcategories were identified within these categories, highlighting benefits and challenges related to digital tools in housing support. Housing support workers recognized the potential of digital tools to enhance support, but challenges regarding security, privacy, and handling of personal data were noted. Addressing these challenges requires considering various competency levels in digital health literacy. Conclusion: Successful implementation of digital tools in housing support requires continued investment in education and fostering a culture of knowledge sharing, taking into account the experiences of housing support workers

Titel: Socialt arbete i en digital tidsålder för personer med psykisk funktionsnedsättning – En undersökning ur socialarbetarnas perspektiv om digitaliseringens effekter. Bakgrund: Sveriges vision är att år 2025 vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter för att uppnå demokratisering och tillgänglighet i samhället. Samtidigt lyfter Socialstyrelsen risker med den digitala utvecklingen av sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Syfte: Studien ämnar undersöka socialarbetares upplevelse och perspektiv på digitaliserade sociala tjänster för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Metod: En kvalitativ studie genomfördes där data samlades in via nio semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialarbetare i sydvästra Sverige. Det insamlade materialet analyserades genom tematisk analys och tolkades utifrån teorin om det dramaturgiska perspektivet, teorin om symbolisk interaktionism samt tidigare forskning. Denna analys och tolkning användes för att ge svar på studiens två frågeställningar: hur upplever socialarbetarna att deras arbete påverkas av digitaliseringen? Och hur upplever socialarbetarna att digitaliseringen påverkar det sociala arbetet med målgruppen? Resultat: Undersökningen visade att digitaliseringen av sociala tjänster bidrar till självbestämmande, sänkt tröskel i en första kontakt samt enklare kontaktvägar för personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det framkom även att socialarbetarna upplever utvecklingen av digitaliserade arbetssätt som positiv. Hinder som studien visade på med digitaliseringen av det sociala arbetet var klienternas tillgång till digital utrustning och kunskap om digitala verktyg, brist på digitalsupport samt att de digitala verktygen och metoderna inte är anpassade för målgruppen. Slutsats: Det sociala arbetet för personer med psykiska funktionsnedsättningar behöver individanpassas för att följa den svenska lagstiftningen. För att försäkra att digitaliseringen bidrar t, Title: Social work in a digital age for individuals with mental disabilities – an investigation from social workers' perspective on the effects of digitalization. Background: Sweden's vision is to be the best in the world at utilizing the opportunities of digitalization by 2025 to achieve democratization and accessibility in society. At the same time, the national board of health and welfare highlights the risks of digital development of social services for individuals with mental disabilities. Purpose: The study aims to investigate social workers' experiences and perspectives on digitalized social services for individuals with mental disabilities. Method: A qualitative study was conducted, collecting data through nine semi structured interviews with professional social workers in south-western Sweden. The collected material was analysed using thematic analysis and interpreted from the dramaturgical perspective theory, symbolic interactionism theory, and previous research. This analysis and interpretation were used to answer the study's two research questions: How do social workers perceive that their work is affected by the digitalization? And how do social workers perceive that digitalization affects social work with the target group? Results: The research revealed that the digitalization of social services contributes to self-determination, lowers the threshold for an initial contact and provides easier contact methods for individuals with mental disabilities. It was also found that social workers experience the development of digitalized working methods positively. The study identified barriers such as the clients' access to digital equipment, knowledge of digital tools, lack of digital support and that the digital tools and methods are not adapted to the target group. Conclusion: The social work for people with mental disabilities needs to be individually adapted to comply with Swedish legislation. To ensure that the digitization contributes to accessibilit

Background: Mental illness affects about one in eight people and is seen to increase in society. Patients diagnosed with mental illness also often suffer from physical illness and are in a large extent in need of hospital care. A litterature review containing healthcare professionals experience of caring for patients with mental and physical comorbidity in other healthcare facilities than psychiatry, may be of importance to create an understanding of experiences of caring for patients with mental and physical comorbidity. Aim: To describe healthcare professionals experiences of providing care to patients with mental and physical comorbidity in other facilities than psychiatry. Methods: This study contains eight empirical studies from the databases Cinahl and Pubmed with qualitative approach that were reviewed, analyzed and compiled. Results: The analysis resulted in two main categories ”To experience organizational flaws” and ”Negative attitudes and feelings complicates the healthcare” Conclusion: The litterature study and previous research indicate the importance of ensuring that the care environment is adapted and that the collaboration between psychiatric care and somatic care should be strengthened. The litterature study and previous research also show that increased knowledge about mental illnesses among healthcare professionals could contribute to reduce stigma and provide conditions for a better care to patients with mental and physical comorbidity, Bakgrund: Psykisk sjukdom drabbar ungefär en av åtta personer och ses öka i samhället. Patienter som är diagnosticerade med psykisk sjukdom lider även ofta av fysiska sjukdomar och är i stor utsträckning i behov av sjukhusvård. En litteraturstudie innehållande vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet utanför psykiatrin, kan vara av vikt för att skapa förståelse kring erfarenheter av att vårda patienter med samsjuklighet. Syfte: Att beskriva vårdpersonals erfarenheter av att vårda patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet utanför psykiatrin. Metod: Studien baserades på åtta empiriska studier från databaserna Cinahl och Pubmed med kvalitativ ansats som granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier: “Att uppleva organisatoriska brister” och “Negativa attityder och känslor försvårar vården”. Konklusion: Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning pekar på att det är av vikt att säkerställa att vårdmiljön anpassas och att samarbetet mellan psykiatrin och somatiken bör stärkas. Litteraturstudiens resultat och tidigare forskning visar även att ökad kunskap hos vårdpersonal om psykiska sjukdomar skulle kunna bidra till minskad stigmatisering och ge förutsättningar för att ge bättre vård till patienter med psykisk och fysisk samsjuklighet

Sammanfattning: Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar globalt och vård, omsorg och behandling kan skilja sig mellan länder. De som är sjuka har ofta behov av hjälp och stöd från familj och närstående för att kunna leva ett fullgott liv. Stödet kan vara i egenskap av medföljare till vårdbesök eller som känslomässigt eller ekonomiskt stöd i vardagen. Det i sig kan medföra ökat ansvar och press på de anhöriga. Syfte: Att beskriva anhörigas erfarenheter av att leva tillsammans med en person med psykisk ohälsa. Metod: En deskriptiv litteraturstudie med tematisk dataanalys. Sökningar gjordes i databaserna PubMed och Cinahl. Elva kvalitativa primärstudier inkluderades efter relevans- och kvalitetsgranskning och dessa analyserades sedan med tematisk analysmetod. Huvudresultat: Många anhöriga upplevde att de inte fick vara delaktiga i sin närståendes vård, behandling och omsorg. Otillräcklig information och brister i kommunikation med vårdpersonal samt ett otillräckligt stöd i den stress som uppstår i vardagslivet som anhörig framkom. Det resulterade i två huvudteman: Kommunikation med vårdpersonal samt Anhörigas stress i vardagen. Fem subteman identifierades till dessa. Slutsats: Anhöriga behöver involveras mera i vårdsituationer om och när den som är sjuk med psykisk ohälsa medger detta. Vårdpersonal behöver kontinuerlig fortbildning inom området psykisk ohälsa för att kunna ge tydlig information baserad på vetenskaplig grund. Vårdpersonal bör också våga ställa direkta frågor till de anhöriga och ta del av deras svar. Det skulle bidra till ökad känsla av sammanhang (KASAM) hos de anhöriga., Background: Mental illness is increasing globally. Care and treatment differ between countries. A person with mental illness often needs help from family and relatives in order to cope with their everyday life. The support can be as a companion to healthcare appointments or emotional or financial support in everyday life. This often led to increased responsibility and pressure on relatives. Aim: Relatives’ experiences of living with a person with mental illness Method: A descriptive literature review with a thematic analysis. Searches were performed in the databases PubMed and Cinahl. Eleven qualitative primary studies were included after relevance and quality review and those were then analyzed using a thematic analysis method. Result: Many relatives felt they were not allowed to participate in their loved ones care and treatment. Lack of information and communication and insufficient support in the stress that occurs in everyday life as a relative, emerged. In the result two main themes were acknowledged: Communication with healthcare staff and Relatives' stress in everyday life. Five sub themes were identified. Conclusion: Relatives need to be more involved in care situations if and when their loved ones with mental illness consents to this. Nursing staff need continuous education in the field of mental illness to be able to provide correct and science based information. Care personnel should also dare to ask direct questions to the relatives and take note of their answers. It would contribute to an increased Sense Of Coherence (SOC) among the relatives.

Bakgrund: Det finns flera faktorer som påverkar compliance, bland annat stigmatisering, kognition och hälsolitteracitet. Bristande compliance är vanligt förekommande hos patienter med psykisk sjukdom och kan leda till allvarliga konsekvenser, såsom svåra insjuknanden, försämrad livskvalitet och suicid. Metoder som förbättrar compliance kan ha stor betydelse för både patienter och närstående samt kan möjliggöra att hälso- och sjukvårdens resurser kan användas mer kostnadseffektivt.Syfte: Att beskriva metoder som kan förbättra compliance hos patienter med psykisk sjukdom.Metod: Integrativ litteraturstudie valdes som design. Sökningar på artiklar som uppfyllde syftet gjordes i databaserna CINAHL och PubMed, där 16 kvantitativa artiklar identifierades. Dataanalysen utfördes med Whittemore & Knalf's metod som inkluderar datareduktion, data-översikt, data-jämförelse och data-slutsats.Resultat: Studien resulterade i tre huvudkategorier: beteendeterapier, hälsopedagogik och eHälsa och deras underkategorier. Beteendeterapier inkluderade MI, KBT, KBT i kombination och positiv psykologisk terapi (PPI). Identifierade hälsopedagogiska metoder var psykoedukation i kombination samt CAE- och EDU-utbildning. eHälsa resulterade i SMS-påminnelser och smartphone-applikationer.Slutsats: Kombinerade hälsopedagogiska och beteendeinterventioner riktade till patienter och närstående i deras hemmiljö samt gruppinterventioner har bevisat god effekt på compliance. Gruppbehandling kan ge sekundära effekter på exempelvis stigmatisering och social interaktion. Interventioner, givna av specialistsjuksköterskor, är särskilt framgångsrika. Flera av metoderna är kostnadseffektiva och kräver bara några dagars utbildning för att behärska. Nyckelord: compliance, förbättra, metoder, psykisk sjukdom, Bakground: There are several factors that can affect compliance, including stigma, cognition and health literacy. Non-compliance is common in patients with mental disorders and can lead to serious consequences, such as severe illnesses, impaired quality of life and suicide. Methods that improve compliance can be of great importance for both patients and relatives and can enable healthcare resources to be used more cost-effectively. Aim: The aim of this study was to describe methods that can improve compliance in patients with mental disorders. Method: The study was conducted as an integrative literature review. Searches for articles that met the objective were made in the databases CINAHL and PubMed, 16 quantitative articles were identified. The data analysis was performed by Whittemore & Knalf's method which includes data reduction, data overview, data comparison and data conclusion. Results: The study resulted in three main categories;: behavioral therapies, health education and eHealth and their subcategories. Behavioral therapies included MI, KBT, KBT in combination and positive psychological therapy (PPI). Identified health education methods were psychoeducation in combination, CAE- and EDU-education. eHealth resultad in mobile text messaging and smartphone-applications.Conclusion: Combined health educational and behavioral interventions aimed at patients and relatives, in their home environment as well as group interventions, have proven efficacy on compliance. Group treatment can have secondary effects on, for example, stigma and social interaction. Interventions, given by specialist nurses, are particularly succesful. Several of the methods are cost-effective and require only a few days of training to master. Keywords: compliance, improve, mental disorders, methods

Bakgrund Nära en miljard människor i världen hade år 2019 ett psykiatriskt tillstånd. Detta inkluderade psykiska sjukdomar där depressiva syndrom och ångestsyndrom var vanligast, medan schizofreni var minst vanligt. Psykisk ohälsa inklusive psykiska sjukdomar medför stora ekonomiska samhällskostnader såväl som individuellt lidande. Somatiska sjukdomar och i synnerhet hjärt- och kärlsjukdomar har hög prevalens hos personer med psykisk sjukdom. Dessutom är överdödligheten av naturliga orsaker hög för denna patientgrupp, som därtill är stigmatiserad i samhället. Därmed kan dessa personers upplevelse av den somatiska vården och bemötandet som är en betydande aspekt av vården anses angeläget att studera. Syfte Syftet var att beskriva hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal vid somatiska besvär. Metod För att besvara syftet genomfördes en icke systematisk litteraturöversikt. Urvalet avgränsades till peer-reviewed vetenskapliga originalartiklar publicerade på engelska under de tio senaste åren. Datainsamlingen gjordes i databaserna PubMed, CINAHL, och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades och kvalitetsgranskades. Artiklarnas resultat sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Resultatet sammanställdes under fyra kategorier. Den första kategorin Att inte bli tagen på allvar inkluderade att vårdpersonal misstolkade somatiska symtom som psykiska. Den andra kategorin var Att vilja vårdas med ett helhetsperspektiv, där det framkom upplevelser av ett bristande holistiskt synsätt. Den tredje kategorin var Att vilja involveras i sin vård, och den inkluderade upplevelser av bristande information, delaktighet och tillit. Den sista kategorin var Positiva och negativa attityder från vårdpersonal, som handlade om varierande upplevelser av vårdpersonalens attityder i bemötandet. Slutsats Resultatet visade främst på upplevelser som hindrade, men även upplevelser som främjade god somatisk vård. De beskrivna upplevelserna kan, Background Globally, nearly one billion people had a mental disorder in 2019. This included mental illnesses of which depressive and anxiety syndromes were most common, while schizophrenia was least common. Mental ill health including mental illnesses cause significant economic societal costs, as well as suffering for the affected individual. Somatic illnesses, especially cardiovascular diseases, have a high prevalence for people with mental illness. Additionally, the excess mortality from natural causes is high for these patients who are also subject to social stigmatization. Thus, these patients’ experiences of somatic care and the interaction with healthcare professionals, which is an important part of healthcare, can be seen as an important topic of study. Aim The aim was to describe how persons with mental illness experience the interaction with healthcare professionals when receiving care for somatic issues. Method A non systematic literature review was carried out to fulfill the aim of the study. The sample was limited to peer reviewed scientific original articles published in English during the previous ten years. Data collection was conducted in the databases PubMed, CINAHL, and PsycInfo. Fifteen articles were included and quality checked. The findings were compiled using an integrated data analysis. Results The results were presented under four categories. The first category Not being taken seriously included experiences of health professionals misinterpreting somatic symptoms as psychological. The second category was Wanting holistic care, which included experiences of lacking holistic care. The third category was Wanting to be included which included experiences of lacking information, participation in care, and trust. The last category was Positive and negative attitudes from health professionals which included experiences of varying attitudes from healthcare professionals. Conclusions The results mainly showed experiences that hindered, but also experi

Introduktion Det förekommer att sjukvårdspersonal återspeglar samhällssynen som råder kring personer med psykisk sjukdom, där okunskap kan leda till stigma. Hälso- och sjukvårdslagen framhåller rätten till god vård och hälsa för alla, men i dagsläget finns inte nationella register beträffande psykisk ohälsa i primärvården, trots att det är dit de flesta patienter vänder sig. Upplevelsen av vårdmötet är av vikt då det kan bli avgörande för vidare vård. Syfte Att undersöka hur patienter med psykisk sjukdom upplever bemötande i primärvården. Metod Detta är en litteraturöversikt med deskriptiv design och kvalitativ ansats, baserat på tio kvalitativa originalartiklar valda från vetenskapliga tidskrifter funna via sökmotorn PubMed. Resultat Fyra kategorier framkom, holistisk syn, fördomar, kommunikation, samt kontinuerlig relation. Att inte bli tagen på allvar eller trodd på, bristande engagemang, samt nedsatt kommunikation mellan personal och vårdformer liksom mellan sjukvårdspersonal och patienter ledde till ökad osäkerhet. Förebyggande arbete, fast och erfaren vårdkontakt liksom avsatt tid var uppskattat då det gav känsla av meningsfullhet. Slutsats Patienter med psykisk sjukdom önskade bli bemötta holistiskt, där både psykiska och somatiska åkommor ses. Då områden som kunskap, engagemang, kommunikation och hol­istiskt synsätt ingår i sjuksköterskans kompetensbeskrivning, är litteraturöversiktens fynd viktiga insikter för omvårdnad som sjuksköterskan bör ta hänsyn till, Introduction It happens occasionally that healthcare staff reflect society’s views on people with severe mental illness, where lack of knowledge easily turns into stigmatization. The Health and Medical Care Act emphasizes patients’ right to good care and health for all, yet there is currently no national register regarding mental illness in primary care, despite that is where most patients turn to. The patient’s experience of that encounter is of importance as it can be crucial for further care. Aim To describe how patients with severe mental illness experience the encounter from health care staff in primary care. Method Literature review, with descriptive design and qualitative approach, based on ten qualitative articles selected from scientific journals through the search engine PubMed. Results The result developed into four categories, holistic view, prejudice, communication, and continuous relationships. Not to be taken seriously or believed in, lack of engagement and coordination among staff as well as between various forms of healthcare organizations and patients led to increased feelings of uncertainty. Preventive care, experienced and a fixed care contact, along with designated time was appreciated as it gave a sense of meaning. Conclusion Patients with severe mental illness desired a holistic approach, where both mental and somatic ailments are seen. Areas such as knowledge, commitment, communication and a holistic approach are included in the nurse's competence description. The findings of the literature review are important attainments for nursing that the nurse should take into account.

Bakgrund: Personer som lider av psykisk sjukdom lever upp till 20 år kortare än den allmänna befolkningen, detta till följd av fysiska sjukdomar som kan förebyggas. Det är känt att vårdpersonal stigmatiserar och diskriminerar patienter med psykisk sjukdom, vilket kan yttra sig i sämre vård. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter och upplevelser som patienter med psykisk sjukdom och deras närstående har av den somatiska vården. Metod: Litteraturstudie baserad på 9 kvalitativa studier. Databassökning genomfördes i Cinahl och APA PsycInfo. Analysprocessen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodell. Resultat: Analysen resulterade i fyra teman och sju subteman. Temana var: Stigmatisering och diskriminering; Diagnostisk överskuggning; Faktorer som försvårar tillgängligheten till somatisk vård; Faktorer som underlättar tillgängligheten till somatisk vård. Konklusion: Patienter med psykisk sjukdom och deras närstående har erfarenheter och upplevelser av stigmatisering från vårdpersonalen. Detta leder till diskriminering såsom diagnostisk överskuggning och en sämre vård, vilket skulle kunna vara en orsak till den förkortade livslängden. Mer forskning behövs om hur utbildnings- och samarbetsfrämjande interventioner kan minska stigmatiseringen och leda till en mer jämlik vård.

Bakgrund: Bipolär sjukdom drabbar cirka två procent av befolkningen i Sverige. Sjukdomen består av maniska och depressiva episoder, som ofta behandlas med stämningsstabiliserande läkemedel. Sjuksköterskan utgör ofta en betydande del av vården för personer med bipolär sjukdom, vilket förutsätter en kunskap om sjukdomen för att skapa följsamhet till patienten. Den vårdvetenskapliga teorin tidvattenmodellen kan tillämpas för att ytterligare förstå upplevelser av mötet med vården utifrån personer med bipolär sjukdom. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur personer med bipolär sjukdom upplever mötet med vården. Metod: En kvalitativ studie baserad på narrativer, i form avsjälvbiografier. Datamaterialet har analyserats utifrån Dahlborg-Lyckhages (2017) metod att analysera narrativer. Resultat: din analys av litteraturen framkommer fem teman; Att förstå sin vård, att vistas i en svår vårdmiljö, att bli skuldbelagd, att bli sedd och att behandlas mot sin sjukdom. Slutsats: Studien visar hur vården i framtiden kan fortsätta utvecklas för att ge så bra vård som möjligt till personer med bipolär sjukdom, exempelvis genom att öka kunskapen kring sjukdomen bland vårdpersonal. Personerna i självbiografierna vittnar om vad som utmärker ett bra möte med vården, men redogör även för sämre upplevelser.

Bakgrund: Det beräknas att 1 av 8 personer globalt lider av psykisk sjukdom, och dessa personer finns även som patienter överallt inom vården. Patienter med psykisk sjukdom (PPS) har en statistiskt högre komorbiditet med somatisk sjukdom. Gemensamt för dessa personer är att de kan uppleva stigmatisering, både av samhället men även inom vården. Negativa attityder och okunskap påverkar dessa patienter och kan leda till dåliga upplevelser av sjukvårdspersonal. Sjuksköterskans roll är att utifrån de sex kärnkompetenserna arbeta för en så god omvårdnad som möjligt, samt att se till både patientens fysiska och psykiska hälsa. Detta är dock inte alltid fallet. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta patienter med psykisk sjukdom inom den somatiska vården. Metod: Tolv vetenskapliga studier inkluderades i litteraturstudien och analyserades med kvalitativ ansats. Databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed användes för datainsamling. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier och åtta subkategorier. Huvudkategorierna var Avsaknad av rätt förutsättningar påverkade mötet negativt, Personliga attityder påverkade mötet och Faktorer som främjade mötet. Faktorer som bristande vårdmiljö, attityder, och brist på tid och kompetens påverkade mötet negativt. Faktorer som främjade mötet var bland annat stöd från kollegor och chefer, och att kunna bygga en allians med patienten. Konklusion: Utifrån resultatet framkommer det att sjuksköterskor upplever olika hinder i mötet med dessa patienter. Det finns ett behov för förbättringar i mötet med PPS. För att lyckas med detta krävs mer utbildning, kompetensutveckling, stöd, och bättre förutsättningar rent arbetsmiljömässigt., Background: It is estimated that 1 in 8 people globally suffer from mental illness, and these people are also present as patients throughout the entire healthcare system. Patients with mental illness (PMI) have a higher level of comorbidity with somatic illness. It is common for these patients to experience stigmatization, from society, but also in the healthcare system. Negative attitudes and ignorance affect these patients and can lead to bad experiences with healthcare personnel. The nurse’s role is to strive to provide as good care as possible, based on the six core competencies, and to see to both the patient's physical and psychological health. However, this is not always the case. Aim: The aim of this literature review is to explore nurses’ experiences of meeting patients with mental illness in somatic care. Method: Twelve scientific articles were included in the study and analysed using a qualitative method. The databases used for gathering data were Cinahl, PsycInfo and PubMed. All of the articles were reviewed for quality. Results: The analysis resulted in three main categories and eight sub-categories. The main categories were Lack of the right conditions affected the meeting negatively, Personal attitudes affected the meeting and Factors that supported the meeting. Elements such as a lacking care environment, attitudes, and a lack of time and competence influenced the meeting negatively. Elements that affected the meeting positively included support from colleagues and managers, and being able to form an alliance with the patient. Conclusion: Based on the findings, nurses experienced different obstacles that affect the meeting with these patients. There is a need for improvement in the meeting with PMI. To achieve this improvement, there is a need for more education, competence development, support, and better working conditions.

Bara en tanke bort ingår i mitt examensarbete för en magister i kreativt skrivande och utgör cirka en tredjedel av en större helhet. Texten tar upp ämnen som tvång i hederskulturer och psykisk ohälsa, men det finns också ett inslag av magisk realism. Jag har valt att skildra en av huvudkaraktärerna i första person presens och en annan i tredje person preteritum för att tydligt särskilja vems perspektiv som skildras. Berättelsen vänder sig till ungdomar på 12-15 år.

Bakgrund: Psykiatriska sjukdomar och tillstånd påverkar miljontals människor världen över och flera av de drabbade är föräldrar. Många föräldrar drabbade av psykisk sjukdom kan ta hand om ett barn, medan andra kan göra situationen värre för barnet. Föräldrarna kan bland annat brista i empati, vilket kan påverka barnets utveckling negativt. Hur påverkad barnet blir beror på hur många riskfaktorer respektive skyddsfaktorer som finns. Därför är det av stor betydelse att öka förståelsen för upplevelserna och omvårdnadsbehoven hos barn till föräldrar med psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns erfarenheter av att leva med en förälder drabbad av psykisk sjukdom. Metod: En litteraturöversikt med systematisk ansats valdes som metod. Litteratursökningen genomfördes i tre databaser och femton vetenskapliga originalartiklar inkluderades i resultatet. Artiklarna granskades enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall och resultatet analyserades tematiskt. Resultat: Tre huvudteman togs fram; Emotionella problem, Bristande kommunikation och stöd samt upplevelse av hanterbarhet. I de emotionella problemen ingick rädsla, oro, osäkerhet, skuld, och ensamhet. I bristande kommunikation och stöd ingick kommunikation och stöd. I upplevelse av hanterbarhet ingick ansvarstagande och undvikande. Slutsats: Barnen lider av olika emotionella problem, som kan bero på olika faktorer såsom bristande kunskap och information hos barnen, föräldrar och vårdpersonal. Barnen hanterade sina emotionella problem på olika sätt, vilket kunde bero på barnens ålder och mogenhetsgrad. Men ju mindre information de fick desto svårare blev barnens emotionella problem., Background: Mental illness affects millions of people worldwide and several of those affected are parents. Many who sufferers of mental illness can take care of a child, while others can make the situation worse for the child. The parents can, among other things, lack empathy, which can negatively affect the child's development. How affected the child is depends on how many risk factors and protective factors there are. Therefore, it is of great importance to increase understanding of the experiences and nursing needs of children of parents with mental illness. Aim: The aim was to describe children's experiences of living with a parent affected by a mental illness. Method: A literature review with systematic approach was done. The literature search was conducted in three databases and fifteen original scientific articles were included in the results. The articles were reviewed according to SBU's quality review template and the results were analyzed thematically. Results: Three main themes emerged: Emotional problems, Lack of communication and support and experience of manageability. The emotional problems included fear, worry, uncertainty, guilt, and loneliness. Lack of communication & support included communication and support. The experience of manageability included taking responsibility and avoidance. Conclusion: The children suffer from various emotional problems, which can be due to various factors such as a lack of knowledge and information on the part of the children, parents and healthcare staff. The children dealt with their emotional problems in different ways, which could depend on the children's age and level of maturity. But the less information they received, the worse the emotional problems became.

Studien undersöker, kartlägger och synliggör hur erfarenheter av psykisk sjukdom gestaltas och kommuniceras litterärt i tre samtida, nordiska verk: En dåre fri (2010) av Beate Grimsrud, Nonsensprinsessans dagbok: en sjukskriving (2018) av Isabella Nilsson och Jag är gråvit (2018) av Bjørn Rasmussen. Syftet är att synliggöra och fördjupa förståelsen för hur erfarenheter som tycks ifrågasätta språkets gränser kan formuleras och gestaltas litterärt. Med hjälp och mot bakgrund av Michel Foucaults begrepp gränserfarenhet diskuteras relationen mellan språk, gränser och sjukdom. Begreppet, som Foucault definierade som en intensiv erfarenhet som för individen till den yttersta gränsen av både liv och språk, lyfter flera perspektiv som är relevanta för uppsatsen. Utöver användandet av gränserfarenheten i uppsatsen aktualiseras flera teorier som sträcker sig utanför det litteraturvetenskapliga fältet och är anknutna till medicin, språk och sjukvård. Studien har identifierat ett antal litterära tekniker som visat både sjukdomens konsekvenser och begränsningar – samtidigt som de också blivit en metod att skriva sig ur och bort ifrån dessa. Teknikerna har också visat sig omförhandla flera gränser och därmed upplöst motsättningar mellan exempelvis det friska och sjuka, allvar och komik, styrka och skörhet samt verklighet och fiktion. Studien har visat hur exempelvis användandet av motsatspar, kroppslig metaforik, färgkodssystem, ironi och komik, genrebrott och omskrivningar av existerande uttryck utgör litterära strategier för att framställa och omförhandla tillståndet av psykisk sjukdom. Användandet av den medicinska journalen i en skönlitterär kontext har konstaterats fungera som en litterär teknik för att framställa tystnad och förnekande något som flera teoretiker inom området betonar vara avgörande i framställningen av vansinne. Även skönlitterärt och fiktivt skrivande, oavsett självupplevt eller inte, har visat sig vara ett viktigt tillvägagångssätt för att närma sig en f

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett växande problem i samhället trots mer öppna och förstående attityder kring ämnet. I sitt arbete möter den grundutbildade sjuksköterskan inte bara patientgruppen på psykiatriska avdelningar utan även inom den somatiska vården och akutsjukvården. Forskning visar på att patienter med psykisk sjukdom upplever dåligt bemötande från vårdpersonal i kontakt med akutsjukvården. Patientgruppen riskerar även att få sämre behandling och diagnostisering än övrig befolkning. För att ge god omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom behöver sjuksköterskan arbeta utefter kärnkompetenser med fokus på personcentrerad vård. I psykiatrin används bland annat en Recoverymodell som bidrar med ett holistiskt synsätt och fokuserar på fungerande samarbete mellan sjuksköterskan och patient för att eftersträva återhämtning utan fokus på att bota. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård av patienter med psykisk sjukdom på akutvårdsavdelningar. Metod: En litteraturöversikt utifrån 12 artiklar med kvalitativ ansats. Resultat:Två huvudkategorier identifierades: Känsla av frustration och Vilja att hjälpa. Kategorierna delades in i totalt åtta underkategorier, där Känsla av frustration delades in i En utmanande patientgrupp, Känsla av otillräcklighet, Känsla av osäkerhet, En utmanande miljö, Bristen på tid och Bristen på stöd, struktur och samverkan, och Vilja att hjälpa delades in i Viljan att ge bra vård, Viljan att se personen bakom sjukdomen och Viljan att lära sig mer. konklusion: Kunskap och utbildning behövs för att kunna ge adekvat omvårdnad. Att implementera handledning och Recovery-modellen i arbetet kan bidra till ett mer professionellt förhållningssätt gentemot patienterna och se återhämtning som något icke-linjärt som tar tid., Background: Mental illness is a growing problem in society. Registered nurses will not only meet this group of patients in psychiatric care but also in somatic care and in emergency departments. Studies indicate that patients with mental illness experience inadequate behavior from ED staff and are at a higher risk of insufficient care and diagnosis than the rest of the population. The nurses need to focus on the core competencies and patient-centered care to be able to provide adequate nursing care to patients with mental illness. In psychiatry a Recovery-model with a holistic approach that focuses on teamwork between the nurse andpatient is being used. The aim of the model is not to cure the patient but to strive towards recovery. Aim: The aim was to describe nurses’ experiences of caring for patients with mental illness in emergency departments. Method: A literature study based on 12 articles with a qualitative perspective. Results: Two main categories were identified: Feelings of frustration and a willingness to help. The categories were then divided into eight subcategories in total, consisting of A challenging group of patients, Feelings of inadequacy, lack of time, lack of support, Structure and cooperation, and A willingness to help, A willingness to provide adequate care, A willingness to see the person behind the illness and A willingness to learn more. Conclusion: A deeper knowledge and education is needed to be able to provide adequate nursing care to patients with mental illness. An implementation of a preceptorship model and recovery-model can provide a more professional approach towards the patients and also to view recovery as something that is nonlinear and takes time

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera verksammas syn inom socialtjänsten, på barns risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa. Vidare var syftet att belysa eventuella utvecklingsområden som finns i arbetet med barn och unga. Denna studie baseras på semistrukturerade intervjuer med sju yrkesverksamma från socialtjänsten. Samverkan, aktuella lagar och BBIC har varit de teoretiska utgångspunkterna som har använts i denna analys. Resultatet av denna studie indikerar på att det finns många risker för utsatthet med att växa upp med en förälder med psykisk ohälsa, samt brister i samverkan mellan socialtjänsten och andra samhällsorgan som arbetar med barn och unga, trots att det tillkommit nya bestämmelser med syfte att beakta barnen i högre utsträckning. Slutsatsen av denna studie visar vikten av att öka kunskapen om de risker för utsatthet för barn och unga som råder. Det bör även ske en förbättring med implementering av de nya bestämmelserna för ett större fokus på att beakta barnen och stärka samverkan för att fånga upp barnen i tid.

Bakgrund: Patienter med svår psykisk sjukdom (SMI) visar på större frekvens av samsjuklighet och mortalitet än övrig population. Fördomar finns i samhället och hos hälso-och sjukvårdspersonal vilket kan leda till underdiagnostisering och ökat lidande för patienten. Om patient med SMI tar till sig samhällets stigmatisering uppkommer självstigmatisering som ytterligare försvårar situationen för patienten. Syfte: Att belysa patienters erfarenheter av somatisk vård vid samtidig svår psykisk sjukdom. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i en identifiering av tre kategorier; erfarenheter av bemötande, erfarenheter av att leva med svår psykisk sjukdom och erfarenheter av att skilja på somatiska och psykiska besvär. Relationen mellan patient och personal inom hälso- och sjukvården beskrevs både kunna öka eller minska tillit, följsamhet och patientens självkänsla. Patienter prioriterade oftast den psykiska hälsan före den fysiska. Slutsats: Patienter med SMI är i behov av kontinuitet i vården och en personcentrerad omvårdnad för en helhetssyn, inte sjukdom för sjukdom. Patienterna beskrev bemötandet inom somatisk vård som viktigt, bemötandet kunde både bidra till engagemang eller passivitet. Sjuksköterskor behöver ökad kunskap om samsjuklighet och vikten av personcentrering., Background: Patients with severe mental illness (SMI) show a greater frequency of co-morbidity and mortality than the rest of the population. Prejudices exist in society and among healthcare professionals, which can lead to underdiagnosis and increase suffering for the patient. If a patient with SMI takes on society's stigmatization, selfstigma arises, which further complicates the situation for the patient. Aim: To shed light on patients' experiences of somatic care with concurrent severe mental illness. Method: The study is a general literature review. Result: The analysis carried out in an identification of three categories; experiences of treatment, experiences of living with severe mental illness and experiences of differentiating between somatic and psychological problems. The relationship between patient and staff in healthcare was described as able to increase or decrease trust, compliance, and the patient's selfesteem. Patients usually prioritized mental health over physical health. Conclusion: Patients with SMI need continuity of care and person-centered care for a holistic view, not disease by disease. The patients described the treatment within somatic care as important, the treatment could both contribute to commitment or passivity. Nurse sneed increased knowledge about co-morbidity and the importance of personcenteredness.

Bakgrund: Psykiska sjukdomar har blivit en del av det moderna samhälles folksjukdomar, och är vanliga hos patienter i den somatiska vården. Eventuella fördomar eller bristande kunskap kring psykisk sjukdom hos vårdpersonalen kan leda till att patienter med psykiska sjukdomar får en sämre vård och ett sämre bemötande än andra patientgrupper. Metod: Studiens design är kvalitativ och empirisk. Data samlades in genom en onlinebaserad enkät där 31 deltagare deltog. Resultatet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys. Syfte: Att beskriva de upplevelser som personer med psykiska sjukdomar har av vårdpersonalens bemötande i den somatiska vården. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i tre kategorier vilka är en förutsättning för en positiv upplevelse; Vikten av god kompetens, Vikten av jämlik vård och Organisatoriska faktorer. Temat som framkom var Utan förståelse, ingen god vård. Konklusion: Patienter med psykiska sjukdomar har en blandad upplevelse kring bemötandet i den somatiska vårdsektorn. Individuell kunskap och förståelse hos vårdpersonal i den somatiska vården spelar en vital roll i hur patienten med psykisk sjukdom upplever bemötandet. För att kunna erbjuda patienter med psykisk sjukdom en god somatisk vård krävs gedigen utbildning, bättre teamsamverkan och en mer individanpassad vård., Background: Mental illness has become one of the modern society’s most common diseases, and are common amongst patients in the somatic care. Potential prejudice or lack of knowledge among nursing staff regarding mental illnesses can lead to poorer somatic care for patients with mental illnesses compared to other patient groups. Method: Empirical, qualitative methodology was used. Data was collected through an online baser survey where 31 people participated. The results were analyzed by content analysis. Aim: To describe how patients with mental illnesses experience nursing staff’streatment in the somatic care. Findings: The analysis resulted in three highlighted categories necessary for a positive treatment experience; The importance of good knowledge, The importance of equal healthcare and Organizational factors. The theme that emerged was Lacking understanding, insufficient care. Conclusion: Patients with mental illnesses describe a mixed experience of the treatment in somatic care. Individual knowledge and understanding among nursing staff in the somatic care are vital factors to experience a good treatment. Improvements in staff education, teamwork and individualized care are requirements to be able to offer a more equal, improved somatic care for patients with mental illnesses.

Bakgrund: Som sjuksköterska möter man patienter med olika behov oavsett vart man arbetar. Patienter med en psykiatrisk problematik som vårdas inom somatisk vård riskerar att få en vård av sämre kvalitet. Att genomföra en litteraturstudie ur sjuksköterskors perspektiv kan bidra till ökad kunskap och minska stigmatisering. Med utbildning inom ämnet kan sjuksköterskan utvecklas i sin roll och därmed förbättra vårdkvaliteten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Databaserna CINAHL och Pubmed användes vid litteratursökningen. Totalt 9 vetenskapliga artiklar hittades som svarade mot syftet. Artiklarna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Resultatet av analysen resulterade i fem slutkategorier som beskriver sjuksköterskors upplevelser att vårda patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård: Att förutfattade meningar synliggörs, Att utmanas och känna sig otillräcklig, Att förutsättningarna inte är optimala, Att ha svårigheter att etablera en relation och Att känna rädsla och oro. Slutsats: I litteraturstudien framkom att sjuksköterskor ofta upplevde en osäkerhet i mötet med patienter med psykisk sjukdom. För att göra en förändring krävs det att personal får mer kunskap genom utbildning samt ett bättre samarbete med personal från psykiatrin. Detta ger både personal och patienter goda förutsättningar att bygga en tillitsfull relation för att ge en god och säker vård.

Introduktion: Patienter med psykisk sjukdom har ett ökat vårdbehov på grund av ökad risk för samsjuklighet. Detta gör att de är en patientgrupp vårdpersonal möter i alla delar av vården. Forskning visar att vårdpersonal kan känna en rädsla för patienter med psykisk sjukdom samt se dem som oförutsägbara. Syfte: Syftet med litteraturöversikten är att undersöka hur personer med psykisk sjukdom upplever bemötande från vårdpersonal inom hälso- och sjukvården. Metod: Allmän litteraturöversikt baserad på tolv kvalitativa originalartiklar. Litteratursökning genomfördes i databaserna PsycInfo, PubMed samt CINAHL. Resultat: Resultatet indelades i följande kategorier: Att inte bli trodd på, att bli bemött med ointresse, brist på respekt för patientens delaktighet och att inte bli lyssnad på. Personerna med psykisk sjukdom upplevde att vid många tillfällen att de inte blev tagna på allvar vilket skapade osäkerhet och självstigmatisering. Detta resulterade i att de var mindre benägna att söka vård. Deltagarna i studierna upplevde att de fick sämre bemötande, blev inte trodda på samt fick vänta längre på vård på grund av sin psykiska sjukdom. Positiva upplevelser av bemötande uttrycktes när patienterna haft en kontinuerlig vårdkontakt samt blivit bemötta med empati. Slutsatser: För att personer med psykisk sjukdom ska få ett gott bemötande krävs det att de känner sig prioriterade, blir lyssnade och trodda på samt känner sig delaktiga i sin vård. Den psykiska sjukdomen ska tas i beaktande dock inte överskugga andra problem och sjukdomar. Sjuksköterskor bör få utökad klinisk och teoretisk praktik inom ämnet psykiatri för att minska rädsla och fördomar och därmed främja ett bättre bemötande., Introduction: Patients with mental illness have an increased need for care due to an increased risk of co-morbidity. This means that they are a patient group that health professionals meet in all parts of care. Research shows that healthcare professionals can feel a fear of patients with mental illness and see them as unpredictable. Aim: The purpose of this literature review is to investigate how people with mental illness experience encounters with healthcare professionals. Method: General literature review based on twelve qualitative original articles. A literature search was carried out in the databases PsycInfo, PubMed and CINAHL. Results: The result was divided into the following categories: Not being believed, to be met with disinterest, lack of respect for patient participation and not being listened to. The persons with mental illness experienced on many occasions that they were not taken seriously, which created insecurity and self-stigmatization. This resulted them being less likely to seek care. The participants in the studies felt that they were categorized because of their mental illness, received worse treatment and had to wait longer for care because of this. It was perceived that healthcare professionals believed that patients with mental illness lied. Positive experiences of treatment were expressed by the patients when they had continuous care contact and were treated with empathy. Conclusion: In order for persons with mental illness to receive good treatment, it is necessary for them to feel prioritized, to be listened to and believed in, and to feel involved in their care. Categorization of patients with mental illnesses should be avoided. Nurses should receive increased clinical and theoretical practice in the subject of psychiatry to reduce fear and prejudice to promote better encounters with patients.

Bakgrund: Bipolär sjukdom är en livslång sjukdom som kännetecknas av ett kraftigt pendlande i allmäntillståndet till följd av växlingar mellan mani och depression. Enligt statistik har ca 1,8% av befolkningen bipolär sjukdom. Sjukdomen är kronisk och kontinuerliga återfall är vanligt. Syfte: Syftet var att belysa hur det är att som kvinna leva med bipolär sjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på 5 självbiografier skrivna av kvinnor med bipolär sjukdom har valts som metod för arbetet. Studien har ett induktivt förhållningssätt där författarna utgår ifrån individens erfarenheter och slutsatser som kan dras från detta. Resultat: Resultatet presenteras i 3 rubriker och 7 underrubriker. De tre rubrikerna är att orka fortsätta leva, sjukdomen upplevs som ett lidande och sociala relationer kan upplevas som svåra eller stödjande. Resultatet visar att personer med sjukdomen lever med ett stort sjukdomslidande. Deras ork till att fortsätta leva kommer från stöd av vården, anhöriga samt acceptans inför sin diagnos. Upplevelsen av de sociala relationerna återspeglar såväl positiva effekter i form av stöttning som underlättat återhämtning och förbyggt försämringar. Såväl som att de sociala relationerna om dom är bristfälliga eller upphör påverkat kvinnorna mycket och lett till försämring i måendet. Slutsats: Studien visade att kvinnorna som lever med bipolär sjukdom har ett stort sjukdomslidande som påverkar deras liv i stor utsträckning. Påverkan och inflytandet av sociala relationer visade sig ha stor betydelse i både negativ och positiv aspekt. Att hitta orken att fortsätta leva och klara av vardag och arbete visade sig också vara problematiskt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa och psykisk sjukdom är ett ständigt ökande problem i samhället, där denna patientgrupp ofta utsätts för stigma och fördomar. Fördomar som finns bland vårdpersonal påverkar dessa patienters hälso- och sjukvård, i synnerhet när de behandlas utanför den psykiatriska avdelningen. En sjuksköterska ska arbeta och eftersträva att ge en god och jämlik vård till alla patienter som den möter. Att möta patienter med psykisk sjukdom kan vara svårt, speciellt om inte kunskap finns om hur vårdpersonalen bemöter dessa personer på bästa sätt, men genom att kunna lita på patienterna, ha ett gott bemötande och att inte enbart se personen som en diagnos kan det underlätta den terapeutiska relationen mellan patient och vårdgivare. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa erfarenheter som patienter med psykisk sjukdom har av att söka vård för fysiska besvär. Metod: En litteraturöversikt över 12 artiklar med kvalitativ ansats gjordes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Dåligt bemötande och faktorer som påverkar hälso- och sjukvården. Resultatet visade övergripande på hur patienternas erfarenhet av att bli bemött med stigma och fördomar var ett faktum. Patienterna upplevde sig bli bemötta på ett dåligt sätt, vilket var en av faktorerna som påverkade deras tillgång till somatisk vård negativt. Den dåliga tillgången till hälso- och sjukvården grundade sig även i att patienternas somatiska symtom ofta förklarades som en del av den psykiska sjukdomen. Denna brist på vård kunde förklaras med brister i organisationen, konsekvenserna av att ha en psykisk sjukdom, men även tillfällen där patienterna hade upplevt en trygg och säker vård. Konklusion: Att arbeta utifrån en personcentrerad vård är en väsentlig del i att kunna ge alla patienter den vård de förtjänar, och enligt lag, ska få. För att kunna ge en adekvat vård krävs även kunskap och fortsatt utbildning i ämnen där det finns bristfälliga faktorer.

Bakgrund: Psykisk ohälsa ökar i Sverige och forskning visar att en stor problematik hos målgruppen med psykisk ohälsa är svårigheten att finna mening i aktivitet, vilket ses som en nyckel till tillfrisknandet. Naturunderstödd rehabilitering (NUR) är en rehabiliteringsform som bland annat är utvecklad av arbetsterapeuter och som visat ge positiva effekter för personer med psykisk ohälsa. Trots att NUR bygger på arbetsterapeutisk teori och används som behandling av psykisk ohälsa saknas studier om denna intervention även ger mening i aktivitet. Syfte: Att kartlägga och analysera om och i så fall hur naturunderstödd rehabilitering (NUR) som ges till vuxna med psykisk ohälsa bidrar till mening i aktivitet genom görandet, varandet, tillhörigheten och blivandet. Metod 12 vetenskapliga artiklar har granskats med en riktad innehållsanalys utifrån Hammells (2004) och Wilcock & Hockings (2015) teori om mening i aktivitet: görandet, varandet, tillhörigheten och blivandet. Resultat: Resultatet visade att samtliga fyra komponenter av mening i aktivitet upplevdes i NUR. Varandet och tillhörigheten var belyst som en särskilt viktig del av NUR men även görandet och blivandet var belyst i majoriteten av artiklarna. Slutsats: Studien pekar på att NUR främjar mening i aktivitet för målgruppen vuxna med psykisk ohälsa. NUR kan därmed även ses som en god metod att använda i arbetsterapeutisk arbete inom psykiatrin.

Depression is a common mental disorder affecting people across the lifespan, with first onset frequently occurring in the teenage years. The disorder is costly to society and constitutes one of the leading causes of disability in youths and adults worldwide. Research demonstrates that depression in childhood or adolescence is linked to adverse adult consequences, including mental health problems, physical health issues, various social difficulties, and economic hardships. While the specific factors and mechanisms associated with these long-term adversities are not well understood, previous studies point to the relevance of considering the heterogeneity in early-life depression. The overarching aim of this doctoral thesis was to shed more light on long-term outcomes of childhood and adolescent depression across multiple life domains. This work made use of extensive follow-up data gathered in Sweden and USA, as part of two community-based longitudinal cohort studies of depressed and nondepressed youths prospectively followed into adulthood. In the Uppsala Longitudinal Adolescent Depression Study, participants were interviewed around age 16 (n=631) and age 31 (n=409). Using linkage to nationwide population-based registries, participants were followed up around age 40 (n=576). In the Great Smoky Mountains Study, participants were interviewed at repeated occasions in childhood and adolescence (n=1,420), and at further follow-ups in adulthood extending up to age 30 (n=1,336). Findings from this work suggest that childhood/adolescent depression can have long-lasting associations with a broad spectrum of adverse outcomes. First, the risk of adult depression is known to be elevated among those exposed to depression in early life; however, depressed youths experiencing major conflicts with parents may be at an additionally increased risk of subsequent depression recurrence. Second, early-life depression was found to be associated with higher levels of adult psychiatric disord

SAMMANFATTNING Bakgrund: Bristande bemötande och brist på förståelse mot personer med psykisk sjukdom är vanligt förekommande, även inom vården. Sjukhusmiljön ska vara en plats där patienter ska få hjälp men faktorer som exempelvis fördomar kan påverka bemötande. Bristande förståelse och bemötande kan bidra till att patientens behov av vård inte tas på allvar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur patienter med psykisk sjukdom uppfattade bemötandet av sjuksköterskor inom hälso- och sjukvården.Metod: Syftet har besvarats med hjälp av en deskriptiv litteraturöversikt. Inkluderade artiklar har varit av kvalitativ ansats samt har genomgått en kvalitetsanalys och erhållit hög eller medel kvalitet. Resultat: I resultatet beskrev patienter både positiva och negativa uppfattningar av bemötandet från sjuksköterskor i hälso- och sjukvården. Positiva aspekter beskrevs bland annat som att bli bemött med medmänsklighet, respekt och som en individ. Även upplevelsen av att känna sig förstådd hade också en stor betydelse. De negativa aspekterna som bristande förståelse, kontinuitet, misstro och fördomar beskrevs av patienter. Detta förklarades påverka patientens självförtroende och psykiska mående, såsom känslor av hopplöshet, rädsla och hjälplöshet. Slutsats: Patienterna beskrev empati, förmågan att lyssna, medmänsklighet, kontinuitet och respekt som positiva delar i bemötandet med sjuksköterskor. De negativa delarna som patienterna beskrev i bemötandet med sjuksköterskor var i motsatsförhållande till de positiva, brist på empati, sympati, ointresse för patienterna, brist på kontinuitet och respekt men även misstro och rädsla. Nyckelord: psykisk sjukdom, sjuksköterskor, patientens perspektiv, stigmatisering, bemötande, Background: Lack of treatment and lack of understanding towards people with mental illness is common, even in healthcare settings. The hospital environment should be a place where patients should receive help, but factors such as prejudice can affect treatment. Lack of understanding and treatment can contribute to the patient’s need for care not being taken seriously. Aim: The purpose of this study was to describe how patients with mental illness perceived the treatment by nurses in healthcare settings.Method: The purpose has been answered with the help of a descriptive literature review. Included articles have been of qualitative approach and have undergone a quality analysis and obtained high or medium quality. Results: In the results, patients described both positive and negative perceptions of how the treatment of nurses in the healthcare setting is. Positive aspects were described, among other things, as being treated with compassion, respect and as an individual. Even the experience of being understood was of great importance. The negative aspects such as lack of understanding, continuity, mistrust and prejudice were described by patients. This was explained to affect the patient's self confidence and mental state, such as feelings of hopelessness, fear and helplessness. Conclusion: Patients’ described empathy, the ability to listen, compassion, continuity and respect as positive components in treatment by nurses’. The negative components that patients’ described in treatment by nurses’ were in a opposite relationship to the positive ones, lack of empathy, unconcern for patients’, lack of continuity and respect, but also mistrust and fear. Keywords: mental illness, nurses, patients’ perspective, stigmatization, treatment

The aim of the study was to understand the processing of sickness benefit cases concerning mental illness from the perspective of the social insurance officer in order to contribute with knowledge about legal certainty and expressions of power in relation to the processing of sickness benefit cases concerning mental illness. To achieve this aim, six social insurance officers from one social insurance agency were interviewed using a semi-structured interview format. The interviews were then transcribed and analysed thematically. The authors found, among other things, that cases concerning mental illness were more difficult to process mainly because physicians struggle to formulate sufficient medical certificates. The authors also found that the legal certainty can be questioned because the vast majority of cases that are granted do not go through quality assurance. Furthermore, the rejection rate of cases differed between social insurance officers. Thus, implying that cases are not processed in a similar manner, which is required in order to achieve legal certainty. Expressions of power were found between the social insurance officer and the insured. Instances of officers withholding crucial information from the insured were found, which is an expression of power/knowledge. The authors also found that social insurance officers tend to use a language of power that is difficult for the insured to comprehend in the letters that notify the decision.

Syftet har varit att undersöka och skapa en fördjupad förståelse för hur kuratorer inom psykiatrin upplever sitt arbete med att stödja barn som anhöriga till förälder med psykisk sjukdom/ohälsa. Utifrån ett kombinerat urval bestående av målinriktat urval och bekvämlighetsurval rekryterades fem respondenter från två orter i Sverige. Kvalitativ metod har använts bestående av semistrukturerade intervjuer, vilka analyserats med tematisk analys. Resultaten visar att kuratorer arbetar på olika sätt med att ge stöd till barn som anhörig till förälder med psykisk ohälsa/sjukdom. Hinder som identifierats handlar om dels om förhållningssätt i form av fokus på de vuxna klienterna och rädsla för att bryta en allians till klienten om för mycket fokus läggs på ett barnperspektiv. Ett annat hinder är enligt kuratorerna resursbrist. Möjligheter som lyfts utgörs av förebyggande arbete. Slutsatserna från denna studie visar att kuratorers arbete med att stödja barn är komplext och att det kan behövas utvecklingsarbete för att komma till rätta med hinder och öka möjligheter att stödja barn som är anhörig till förälder med psykisk ohälsa/sjukdom., The purpose of this study has been to investigate and provide an in-depth understanding of how counselors in psychiatry experience their work in supporting children as relatives of parents with mental illness/ill health. Based on a combined sample consisting of goal-oriented selection and convenience selection, five respondents were recruited from two locations in Sweden. A qualitative method has been used consisting of semi-structured interviews, and a thematic analysis has been carried out. The results show that counselors work in several different ways to provide support to children to a parent with mental ill-health/mental illness. Obstacles regarding providing support to children is a predominant focus on adults, fear of breaking an alliance with the adult client, and lack of resources. The results also show that the councelors’ view of opportunities is about preventive work. The conclusion from this study is that providing support to children is complex, and that development of work practices may be needed to come to terms with obstacles and create increased opportunities to support children to parents with mental ill health/mental illness.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett globalt folkhälsoproblem som fortsätter att öka. Arbetsterapeuter inom psykiatrin använder kreativa aktiviteter som intervention då det har visat sig främja rehabiliteringsprocessen för personer med psykisk ohälsa Syfte: Syftet är att beskriva patienters erfarenheter och upplevda betydelse av kreativa aktiviteter som arbetsterapeutisk intervention gällande vuxna personer med psykisk ohälsa.Metod: En integrativ litteraturöversikt med 12 artiklar från databaserna PubMed, Cinahl och PsycInfo genomfördes. Data analyserades med innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre övergripande teman med tillhörande kategorier. 1) Kontext; gruppens stöd, kommunikation, terapeuten, 2) görandet; aktivitetsutförande, aktivitetsmönster, 3) individen och hälsan; personlig utveckling, personlig mening. Kreativa aktiviteter som intervention var ett verktyg för både verbal och icke verbal kommunikation. Interventionerna upplevdes som meningsfulla och ledde till skapandet av nya rutiner och gav en bättre struktur i vardagen. Det bidrog även till en personlig utveckling utifrån ett flertal aspekter. Slutsats: Litteraturöversikten visade att personer med psykisk ohälsa kan dra nytta av att delta både i individuella och gruppbaserade kreativa aktiviteter som intervention. Vidare forskning behövs för att studera användandet av kreativa aktiviteter som intervention för vuxna med psykisk ohälsa.

Syfte: Syftet med studien var att sammanställa evidens avseende parodontal sjukdom och depression hos vuxna. Två frågeställningar formulerades; Visade kvantitativa studier ett samband mellan parodontit och depression hos vuxna? Vilken parodontal status uppvisade vuxna med depression? Metod: Sökningar på relevanta sökord i databaserna DOSS, PubMed, och PsycINFO utfördes i februari 2020. I de inkluderade artiklarna undersöktes parodontal status genom plackindex (PLI), gingivalindex (GI), blödning vid sondering (BoP), fickdjup (PPD), klinisk fästeförlust (CAL). Depression var antingen diagnostiserat eller framkom vid användning av kliniskt instrument. Resultat: 13 artiklar valdes ut, där majoriteten påvisade samband mellan depression och parodontit. Parodontala status hos vuxna med depression visade främst höga PPD, CAL, PLI och GI-värden. Slutsats: Det fanns ett samband mellan depression och parodontit. Vuxna individer med depression uppvisade ett parodontalt status med fler ytor med fördjupade tandköttsfickor, inflammation, och plack. Denna information är viktig för hela tandvårdsteamet att känna till, för att erbjuda en evidensbaserad tandvård till de här individerna.

Bakgrund: Barn till en psykisk sjukförälder kan påverkas negativt av den psykiska sjukdomen. Vid bristande omsorg riskerar barnen att själva utveckla psykisk sjukdom i senare ålder. Studier visar att sjuksköterskor har svårigheter att möta dessa barn och ungdomar vars förälder har psykisk sjukdom. Syfte: Syftet var att beskriva barns upplevelser av att växa upp med en förälder som lider av psykisk sjukdom. Metod: Design för studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats baserad på sju självbiografier. Vid analys av data användes en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet utmynnade i fyra kategorier; Att upprätthålla en fasad, att tvingas ta ansvar, att ha behov av stöd och att ha positiva minnen med tolv underkategorier. Trots en svår uppväxt med skam, ensamhet och avsaknad av stöd fanns det positiva minnen när barnen fick chans till en normal vardag. Samtliga barn beskrev att de önskade sig fått mer stöd från vården. Slutsats: Barn som lever med en psykiskt sjuk förälder upplevde de var tvungna att upprätthålla en fasad, tvingades ta ansvar och hade ett behov av att stöd. Med dessa upplevelser i åtanke behöver vården möta familjer där det finns psykiskt sjukdom närvarande med öppenhet.

Att begrepp ändras genom historien är ingen nyhet, hur begreppen utvecklats och vad begreppen har för innebörd väckte däremot vårt intresse. Denna studie undersöker transitionen av företeelsen psykisk sjukdom i statens offentliga utredningar, från början av 1900-talet till början av 2010-talet. Detta utifrån en analys av på vilka sätt psykisk sjukdom benämns i dessa utredningar, på vilka sätt personer med psykisk sjukdom beskrivs och konstrueras, samt vilka följder som går att utläsa utifrån dessa konstruktioner. Studien utgår från en socialkonstruktivistisk ansats och kritisk diskursanalys som teori och metod. Den kritiska diskursanalysen kompletteras med Foucaults begrepp makt och kunskap. Studiens material består av tolv utvalda utredningar från tre olika tidsnedslag (1923–1929, 1958–1964, 2006–2012) vilka lästes, kodades och tematiserades utifrån kritisk diskursanalys som metod. Vi fann olika typer av transitioner i förhållande till frågeställningarna, bland annat hur benämningar gått från sinnessjuk till person med psykisk sjukdom, hur språket medikaliserades och sedan även hur det sociala arbetet fått ta allt större plats. Ur resultatet utläste vi tre olika övergripande beskrivningar som fick representera de olika tidsnedslagen, förvaring, vård och rehabilitering. Varje beskrivning hade en dominerande diskurs. Förvaring karaktäriserades av en samhällsbeskyddande diskurs som präglades av att samhället ska beskyddas mot personer med psykisk sjukdom. Vård karaktäriserades av en samhällsbegränsande diskurs som handlade om samhället skapar begränsningar för personer med psykisk sjukdom på olika sätt. Rehabilitering karaktäriserades av en samhällsanpassande diskurs där utredningarna beskrev hur samhället skulle anpassas för personer med psykisk sjukdom.

Syftet med föreliggande studie är att genom intervjuer med tjänstemän från socialtjänsten och den regionala psykiatrin undersöka hur organisationerna samverkar kring personer med samsjuklighet. Resultatet baseras på semistrukturerade intervjuer av två tjänstemän från den regionala psykiatrin och två tjänstemän från socialtjänsten i en medelstor kommun i Sverige. Studien har en kvalitativ ansats och tematisk analys har använts som analysmetod. Resultatet visar brister i samverkan på organisatorisk nivå. Förekomsten av samverkan sker via case management och interprofessionella möten, samt främst under planering av samordnad individuell plan. Faktorer som upplevs främjande vid samverkan är ett huvudmannaskap, en beroendemottagning, tydlig lagstiftning och samsyn i vården av samsjukliga. Faktorer som upplevs hindrande är otydlig lagstiftning angående ansvarsfördelning och samverkan, skilda synsätt och kunskapstraditioner samt bristande ekonomiska och politiska intressen för gruppen samsjukliga

SAMMANFATTNING Bakgrund Psykisk ohälsa är den vanligaste anledningen till sjukskrivning i Sverige. Hälsoskillnader där psykisk ohälsa hos specifika och mer utsatta grupper är vanligt. De svårigheter och utmaningar som en person med psykisk sjukdom möter, kan omfatta hela dennes liv. Konsekvenserna av sjukdomen genomsyrar ofta både arbetsliv, inkomst, sociala relationer samt självkänsla. Föreställingar kring patientgruppen föder ett stigma kring psykiska sjukdomar och personerna drabbade av sjukdom. Samhällsnormer kan bidra till att människor som är avvikande från denna, inte accepteras socialt. Det är något som ofta drabbar individer med psykisk sjukdom vilka också kan behöva möta ytterligare motgångar om också vårdpersonal likt sjuksköterskor har föreställingar kring patientgruppen. Självstigma för personen med psykisk sjukdom följer ofta i spåren av samhällets stigmatisering. Syfte Syftet var att belysa sjuksköterskor och sjuksköterskestudenters föreställningar om personer med psykisk sjukdom. Metod Litteraturöversikt valdes som metod för detta arbete, med 15 inkluderade artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod vilka analyserades med hjälp av integrerad analys. Resultat Resultaten visade att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunde besitta negativa uppfattningar gentemot personer med psykiska sjukdomar. I den mån dessa uppfattningar och attityder ändrades, hade utbildning inom psykiatrisk vård, bestående av verksamhetsförlagd placering och teoretiska kurser, påverkan. Kontakt med eller en relation till en person eller patient med psykisk sjukdom kunde också påverka sjuksköterskornas och sjuksköterskestudenternas åsikter. Slutsats Resultaten visade att både sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter kunde besitta negativa uppfattningar gentemot personer med psykiska sjukdomar. I den mån dessa uppfattningar och attityder ändrades, hade utbildning inom psykiatrisk vård, bestående av verksamh

Bakgrund: Efter psykiatrireformen så har kommunerna fått ta ett större ansvar för personer med psykisk sjukdom vilket ställer krav på sjuksköterskor som arbetar kommunalt inom hemsjukvården att veta hur de ska bemöta och vårda personerna. Tidigare internationella studier tyder på att sjuksköterskor upplever en osäkerhet och brist på kunskap i vården av personer med psykisk sjukdom inom hemsjukvården. Det saknas dock kunskap om sjuksköterskans upplevelse utifrån en svensk kontext. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda personer med psykisk sjukdom inom hemsjukvården. Metod: En kvalitativ metodologi med induktiv ansats användes. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med sjuksköterskor inom hemsjukvården. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskorna strävar efter att se personen genom att respektera och empatisera med honom eller henne, att möta personen där hen är och genom att sträva efter jämlikhet och självbestämmande. De arbetar med att skapa förtroende och trygghet genom att ta sig tid för personen de vårdar. Vidare visar resultatet på sjuksköterskornas upplevelser av att känna sig utsatt och oskyddad då de beskriver känslor av rädsla och känslor av att bli manipulerad. Resultatet visar även på upplevelser av otillräcklighet i vårdandet då sjuksköterskorna känner sig osäkra i bedömningarna och då de känner en uppgivenhet i vårdandet. De upplever vidare ett behov av att ha ett delat ansvar kring personerna. Slutsats: I vårdandet av personer med psykisk sjukdom upplever sjuksköterskorna vikten av att sträva efter personcentrerad vård. För att ge en god och likvärdig vård för alla så krävs ökad kunskap och handledning för sjuksköterskorna inom hemsjukvården och ett förbättrat samarbete mellan olika vårdgivare.

Inledning: Sjuksköterskor kommer att möta och vårda patienter med psykisk sjukdom oavsett arbetsplats. Sjuksköterskors grundutbildning grundar sig i att bemöta patienter med ett helhetsperspektiv oavsett bakomliggande sjukdom. Trots det så förekommer stigmatisering av patienter bland vårdpersonal. Syfte: Syftet är att sammanställa faktorer som påverkar sjuksköterskors attityder mot patienter med psykisk sjukdom inom somatisk vård. Metod: Nio steg av Polit och Beck (2017) har använts för att utforma litteraturstudien. Sökningar genomfördes i CINAHL, PubMed och PsychInfo. Efter kvalitetsgranskning kvarstod tio artiklar. Fyra kvalitativa, fem kvantitativa artiklar och en artikel av mixad metod. Resultat: De faktorer som påverkar attityder mot patienter med psykisk sjukdom hos sjuksköterskor inom somatisk vår kunde sammanställas i tre kategorier; osäkerhet, erfarenhet och utbildning. Slutsats: Attityderna var kopplade till bristfällig kunskap, erfarenhet och osäkerhet. Utbildning inom psykisk sjukdom och stöd till sjuksköterskor behöver utvecklas. Sjuksköterskors kunskap främjar positiva attityder och resulterar i god omvårdnad till patienter med psykisk sjukdom.

Bakgrund: Patienter med psykisk sjukdom är en patientgrupp som kan väcka föreställningar hos befolkningen och även hos sjuksköterskor. Den psykiatriska vården har utifrån ett historiskt perspektiv varit kantat av kränkande behandlingsformer som också ses ha bidragit till dagens föreställningar. Patienter med psykisk sjukdom bor i större utsträckning hemma och har behov av kommunal hemsjukvård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors och distriktssköterskors upplevelser av att bemöta patienter med psykisk sjukdom i kommunal hemsjukvård. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju sjuksköterskor och två distriktssköterskor inom kommunal hemsjukvård. Intervjuerna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ur den kvalitativa innehållsanalysen uppstod tre kategorier; organisatoriska otydligheter, kunskapens betydelse och professionellt förhållningssätt med olika underkategorier. Det framkom att det fanns föreställningar om patienter med psykisk sjukdom som berodde på en kunskapsbrist. En otydlighet i organisationen fanns som orsakade svårigheter att bemöta patienter med psykisk sjukdom. Ett professionellt förhållningssätt ansågs vara av vikt för att kunna bemöta alla patienter på ett jämlikt sätt. Slutsats: Studien visar att sjuksköterskor och distriktssköterskor i kommunal hemsjukvård efterfrågar en utökad kunskap om psykisk sjukdom. Kunskapsbristen beskrevs skapa en upplevelse av otillräcklighet för att bemöta patienter med psykisk sjukdom på ett jämlikt sätt, Background: Patients with a mental illness is a group of patients who can cause prejudice not only in the population but also among professional nurses. They can be perceived as unpredictable, dangerous, and more demanding than other patients. From a historical perspective, psychiatric care has been fraught with abusive forms of treatment that are also seen to have contributed to today's perceptions. Patients with mental illness live to a greater extent at home and therefore has a need for municipal homecare. Aim: The aim was to shed light on nurses and district nurses experiences of meeting patients with mental illness in municipal home care. Method: The study was conducted with a qualitative design. Semi-structured interviews were conducted with seven nurses and two district nurses in municipal home care. The interviews were analyzed with a based on a qualitative content analysis. Results: Based on the qualitative content analysis, three categories emerged: organizational ambiguities, the importance of knowledge, and the importance of a professional approach with different sub-categories. It turned out that there were ideas about patients with mental illness that were due to a lack of knowledge. There was a lack of clarity in the organization that caused difficulties in dealing with patients with a mental illness. A professional approach appeared to be important to be able to treat all patients in an equal way. Conclusion: The study shows that nurses and district nurses in municipal home care want an increase in knowledge about mental illness. The lack of knowledge was described as creating a feeling of inadequacy when striving to meet patients with mental illness in an equal way

Bakgrund: Vid psykisk sjukdom spelar olika faktorer in och symtomen varierar beroende på diagnos. Patienter med psykisk sjukdom upplever osäkerhet vid kontakt med vården på grund av att stigmatisering är ett vanligt förekommande problem. Sjuksköterskor ska ge en god omvårdnad oberoende personliga värderingar och patientens sjukdom, etnicitet eller kultur. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors attityder om patienter med psykiska sjukdomar och upplevelsen av att vårda dessa patienter, utanför psykiatriska vårdenheter. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturöversikt där 18 vetenskapliga artiklar söktes fram utifrån syftet, analyserades och sammanställdes till resultatet. Artiklarna var av både kvalitativ, kvantitativ design samt en mixad metod. Databaserna Cinahl och PubMed användes som sökmotorer. Resultat: Resultatet består av tre huvudkategorier. ”Sjuksköterskors upplevelse av vårdmötet” där både negativa och positiva upplevelser framkommer samt faktorer som påverkar upplevelsen av vårdmötet med patienten. ”Sjuksköterskors upplevelse av kompetens” där många studier visar att utbildning har en positiv inverkan på upplevelsen av vårdmötet samt att sjuksköterskorna vill ha utbildning för att känna sig trygga i omvårdnaden av patienter med psykisk sjukdom. ”Sjuksköterskors attityder” där stigmatisering mot patienten framkommer. Slutsats: Sjuksköterskor är i behov av utbildning för att få en ökad kunskap om psykiska sjukdomar och att vårda patienter med psykiska sjukdomar. Kunskap kan minska stigmatisering av psykisk sjukdom och främja upplevelsen av vårdmötet genom att öka sjuksköterskans trygghet i att bemöta patienter med psykiska sjukdomar., Background: In mental illness, different factors play a role and the symptoms vary depending on the diagnoses. Patients with mental illness experience insecurity when in contact with care since stigma is a common problem. Nurses must provide good care regardless of personal values and the patient's illness, ethnicity or culture. Aim: The aim of the study was to describe nurses’ attitudes about patients with mental illness and the experience of nursing these patients, outside of psychiatric care units. Method: The degree project was conducted out as a literature review where 18 scientific articles were searched for based on the purpose, analyzed and compiled for the results. The articles were of both qualitative, quantitative design and a mixed method. The Cinahl and PubMed databases were used as search engines. Result: The result consists of three main categories. "Nurses' experience of the care meeting" where both negative and positive experiences emerge as well as factors that affect the experience of the care meeting with the patient. "Nurses' experience of competence" where many studies show that education has a positive impact on the experience of the care meeting and that the nurses want education to feel safe in the care of patients with mental illness. "Nurses' attitudes" where stigma towards the patient emerges. Conclusion: Nurses need education to gain an increased knowledge of mental illness and to care for patients with mental illness. Knowledge can contribute to a more positive attitude and promote the experience of the care meeting by increasing the nurse's confidence in dealing with patients with mental illnesses. The nursing meeting is also negatively affected by a lack of time as the nurses feels that the patient is not receiving the necessary care.

Bakgrund: Sedan lång tid har det funnits ett samband mellan stigmatiseringsprocesser och psykisk sjukdom. Konsekvenser av stigmatisering innebar för den drabbade att de ofta blev utstötta, ensamma och diskriminerade i samhället med svårigheter att få anställning och bostad och därtill också sämre vård. Specialistsjuksköterskan har ett ansvar att arbeta för att öka kunskap och förståelse för psykisk sjukdom i samhället men hen har också ett ansvar att bedriva en jämlik vård av hög kvalitet oavsett vilken sjukdom patienten har som hen möter. För att uppfylla detta ansvar är det angeläget att specialistsjuksköterskan är medveten om konsekvenserna av stigmatisering av personer med psykisk sjukdom och aktivt arbetar för att motverka detta. Syfte: Syftet är att beskriva hur sjuksköterskan inom psykiatrisk vård kan motverka upplevelserna av stigmatisering för personer med psykisk sjukdom. Metod: En systematisk litteratursökning genomfördes och artiklar som valdes ut granskades utifrån en integrativ metod. Dataanalysen mynnade ut i tre huvudteman med åtta underteman som kom att beskriva vårt resultat. Resultat: Resultatet visade på att patientens, sjuksköterskors och omgivningens attityder påverkade patientens upplevelse av stigma. Vad som också påverkar är patientens känsla av sammanhang, skamkänslor men även rädsla för att stigmatiseras och konsekvenserna av detta. För att specialistsjuksköterskan ska kunna motverka patientens upplevelse av stigmatisering krävs utbildningsinsatser i olika led men även en kännedom om hur patienters utbildningsnivå påverkar hens stigmatiseringsprocess. Sammanfattning: Det blev tydligt att en av specialistsjuksköterskans viktigaste uppgifter är att motverka patientens upplevelse av stigmatisering, men också delta i utbildning på olika nivåer utifrån ett personcentrerat perspektiv., Background: An association between stigmatization processes and mental illness has been apparent for many years. Consequences of stigmatization meant those affected were often ostracized, alone and discriminated against within society, experienced difficulties in obtaining employment and housing and, in addition, received poorer care. The specialist nurse has a great responsibility to promote increased knowledge and understanding of mental illness in society. The specialist nurse also has a responsibility to provide equal quality care regardless of the illness the patient is experiencing. In order to fulfill this responsibility, it is important that the specialist nurse is aware of the consequences of stigmatizing people with mental illness and actively works to counteract this. Aim: The purpose is to describe how the nurse in psychiatric care can counteract the experiences of stigmatization for people with mental illness. Method: A systematic literature search was conducted and the articles selected were examined using an integrative method. The data analysis resulted in three main themes with eight subthemes that came to describe our results. Results: The results showed that the patients', nurses' and societal attitudes affected the patients' experience of stigma. The patients' experience of stigmatization was influenced by whether they had a sense of coherence, feelings of shame but also a fear of being stigmatized and the consequences of this. In order for the specialist nurse to counteract the patient's experience of stigmatization, educational efforts are required at various stages, but also a knowledge of how patients' educational level affects their stigma process. Conclusion: It became clear that the specialist nurse's most important task in counteracting the patient's experience of stigmatization was education at various levels from a person-centered perspective.