Med den framväxande användningen av AI-verktyg inom utbildningssektorn står vi inför en avgörande fråga: bör AI-verktyg tillåtas och integreras inom Sveriges utbildningssystem? Syftet med denna studie är att undersöka och analysera hur programmeringsstudenter inom systemutvecklingsprogrammet använder AI-verktyg för att lösa programmeringsuppgifter, samt att kartlägga studenternas upplevda fördelar och utmaningar.Studien jämför också specialiserade verktyg för programmering, såsom Github Copilot och Tabnine, med generella AI-verktyg som ChatGPT. Studien tillämpade en forskningsmetodik med en empirisk undersökning genom en kvalitativ analys av intervjuer med andra- och tredjeårsstudenter på systemutvecklingsprogrammet, samt en kvantitativ enkät med studenter som tilldelats ett AI-verktyg inom kurserna DA489A Systemutveckling II och DA109A Webb-tjänster på Malmö universitet. Detta kompletterades med en omfattande litteraturöversikt. Syftet med dessa metodologier var att uppnå en djupare förståelse för studenternas erfarenheter och upplevelser av att använda AI-verktyg i sina studier, samt att ge ett bredare perspektiv genom generaliseringar baserade på numerisk data. Resultaten visar att AI-verktyg har en positiv inverkan på utbildningssektorn. Studenterna rapporterar ökad produktivitet, effektivitet, inlärning, hastighet i kodningen och motivation. AI-verktyg används främst för att generera enklare kod eller kodskelett, vilket frigör tid för studenterna att fokusera på mer komplexa uppgifter. Verktygen används även för felsökning, syntaxhjälp, översättning mellan programmeringsspråk, idéutveckling, informationssökning, som programmeringspartner (Copilot) och som en 'rubber duck'. Slutsatsen är att AI-verktyg har potential att positivt bidra till undervisningen, men att noggranna överväganden och riktlinjer är nödvändiga för att säkerställa en etisk och effektiv användning. Denna studie bidrar till den pågående debatten om digitalisering i skolan och ger insikter som, With the growing use of AI tools in the education sector, we are faced with a crucial question: should AI tools be allowed and integrated into the Swedish education system? The purpose of this study is to examine and analyze how programming students in the software development program use AI tools to solve programming tasks, as well as to map out the perceived benefits and challenges experienced by students. The study also compares specialized programming tools, such as Github Copilot and Tabnine, with general AI tools like ChatGPT. The study employed a research methodology involving an empirical investigation through a qualitative analysis of interviews with second- and third-year students in the software development program, as well as a quantitative survey of students who were assigned an AI tool in the courses DA489A System Development II and DA109A Web Services at Malmö University. This was supplemented by an extensive literature overview.The aim of these methodologies was to achieve a deeper understanding of students' experiences with AI tools in their studies, as well as to provide a broader perspective through generalizations based on numerical data. The results show that AI-tools have a positive impact on the educational sector. Students report a increase in productivity, efficiency, learning, higher coding speeds, and motivation. AI-tools are primarily used to generate simpler code or code skeletons, which saves time for students to focus more on the more complex tasks. The tools are also used for debugging, syntax assistance, translation between programming languages, idea development, information retrieval, as a programming partner (Copilot), and as a 'rubber duck.' The conclusion is that AI tools have the potential to positively impact the education, but careful consideration and guidelines are necessary to ensure their ethical and effective use. This study contributes to the ongoing debate on digitalization in education and provides insights that may