Search

På 1980-talet blev det möjligt att diagnostisera hiv. Fram tills i dag har cirka12 000 personer diagnostiserats med hiv och cirka 7 000 lever i dag med hiv iSverige. Det förebyggande arbetet mot hiv har under åren byggts upp genom att vibättre förstår sambanden mellan biologiska, psykologiska, sociala och kontextuellafaktorer. Sedan 1987 har en befolkningsbaserad studie om kunskaper, attityder ochbeteenden relaterat till hiv genomförts i Sverige. Genom att följa eventuellaförändringar kan vi också utveckla det förebyggande arbetet. Arbetet försökeridentifiera möjligheter men också hinder för att påverka och minska spridningen avhiv. Den studie som denna rapport bygger på är ett led i det arbetet.De flesta vet i dag att kondom är ett säkert skydd mot hiv. Flertalet av dem somlever med hiv och står på effektiv behandling har omätbara virusnivåer i blodet.Det gör risken för överföring minimal. Trots det finns det fortsatt rädsla ochfördomar runt hiv och om personer som lever med hiv. Stigmat kring ochdiskriminering av personer som lever med hiv måste upphöra. Kunskapen omdagens effektiva behandling av hiv måste nå ut, liksom vikten av att testa sig så attman får tillgång till behandlingen om man bär på hiv. Därför ställs fler frågor äntidigare i denna undersökning för att få kunskap om inställningen till testning.Studien har genomförts av Folkhälsomyndigheten där Monica Ideström har varitansvarig utredare. Utredaren Gunilla Rådö har deltagit i framtagandet av rapporten.Arbetet har skett i samarbete med Statistiska centralbyrån (SCB) och Centrum försexologi och sexualitetsstudier vid Malmö högskola med professor Lars Plantin.Doktorand Jakob Tornberg har där ansvarat för den statistiska bearbetningen.Utredare vid enheterna för epidemiologi och hälsoekonomi samt statistik ochregister på Folkhälsomyndigheten har deltagit i förarbetet. Ansvarig enhetschef harvarit Louise Mannheimer på enheten för sexualitet och hälsa på avdelningen förkunskapsstöd.

Background: Children of parents with a mental illness need support fromadult psychiatric services. Efforts have been made to enhance the knowledge ofpractitioners in this field so that they may work in a more family- oriented mannerand to include children in the therapeutic services they provide.Aim: This study investigates how adult psychiatry services works withfamilies and children when a parent has a mental illness.Method: Twenty-four Swedish professional care providers were interviewedindividually or in focus groups. Data was analyzed using an inductive contentmethod.Results: Although the professionals knew that their patients had minorchildren, they still prioritized the individual relationship they had with the parent.Few efforts were made to include both children and families in the treatmentoffered, and when this happened it was done at the professional’s own discretion.Conclusion: Despite the mandatory Swedish obligation to pay attention toa patient’s children, our study showed that professionals tend to fall short in thisregard. Adult psychiatry services needs to strengthen family -oriented work inorder to provide support to such children.Keywords: Minor children; Parents with mental illness; Adult psychiatricservices; Family therapy

Based on a qualitative study of Swedish parents with small children, this paper focuses on fathers’ access to informal support in their parenting, e.g. in the form of practical help and emotional support. The paper discusses the importance of informal social capital in parents’ everyday lives, a support that lies beyond the auspices of the welfare state. Family members play a significant role with regard to practical help with the children, whilst friends and particularly work colleagues are important sources of emotional support, as fathers share the joys and burdens of parenthood with colleagues. Discursive resources concerning involved and emotional fatherhood are thus available to the fathers interviewed in the study, and the workplace becomes an arena in which fathering practices are formed. The findings support the idea of role expansion, that having access to multiple arenas, including in this case the workplace, can serve as a positive resource for working parents.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur allmänhetens attityder, kunskaper och beteenden i fråga om hiv har förändrats under perioden 1987–2011. Den baseras på åtta enkätundersökningar, vardera riktade till ett slumpmässigt urval av 4 000–6 000 individer ur den svenska befolkningen.

Egentligen borde detta kapitel handla om hur föräldrar i Sverige och Europa kombinerar arbetsliv och familjeliv. Det är nämligen med den forskningen som Margareta och jag har arbetat de senaste sex, sju åren. Så kommer det dock inte att bli. Vi har redan skrivit spaltkilometrar om ämnet och istället har jag här en tanke om att föra samman två av de profiler som utmärker forskningen i socialt arbete på respektive lärosäte; familjeforskningen i Göteborg och sexualitetsforskningen i Malmö. Idén att närmare undersöka vad som händer med sexualiteten när man blir förälder är inte ny, Margareta efterlyste en sådan artikel redan när hon arbetade med boken Nätverksfamiljen i början på 2000-talet. Då fann hon ingen som självklart kunde ansvara för ett sådant kapitel och mycket tyder på att det än idag är ett eftersatt område inom forskningen. Emellanåt träffar jag nämligen studenter som intresserar sig för ämnet i olika uppsatser men alltför ofta konstaterar de att det saknas forskning kring föräldraskap och sexualitet, åtminstone forskning som sträcker sig utanför tiden för graviditet, förlossning och det första året som förälder. Samtidigt är ämnet ständigt återkommande i olika rådgivningsmedia med fokus på föräldraskap. I föräldratidningar, böcker och tv-program ges en uppsjö av tips om hur man kan förgylla sexuallivet trots stressiga vardagsliv och barn som nattetid belägrar föräldrarnas säng. Relationsexperterna brottas med många och svåra frågeställningar kring vardagslivets intimitet: När kan man ha sex efter förlossningen? Hur påverkas sexuallivet av att man lider ständig brist på sömn under småbarnsåren eller rent av att man har tonårsbarn som aldrig går och lägger sig? Hur kan man få det att fungera – föräldraskapet, kärleksrelationen och sexuallivet?Det finns idag många forskare som pekat på att sexualiteten har tagit en allt större plats i den offentliga diskussionen (McNair 2002). Sex har blivit, som Plummer (1995) uttrycker det, ”the Big Story” och massmedia har allt mer sexualiserats. Orsaken är att ’sex säljer’, skulle säkert någon uttrycka det som, och ger kraft att marknadsföra en mängd olika varor. Men bakom denna utveckling skymtar inte bara en ny och djärvare marknadsföring utan en radikalt förändrad syn på intimitet och sexualitet i det senmoderna samhället. Den engelske sociologen Anthony Giddens (1995) menar att intima relationer inte längre behöver bygga på äktenskaplig lycka och evig kärlek till den ende ”rätte”. Istället skapar vi relationer som vilar på en större ömsesidighet frikopplad från kravet på just livslång kärlek, äktenskap och familj. Relationer etableras idag mer för deras egen skull och fortlever bara så länge båda upplever en tillräcklig tillfredsställelse. I denna förskjutning mot en starkare fokus på relation och inte person eller kvalitén snarare än formen för relationen, är strävan efter att uppnå ömsesidig sexuell njutning en viktig faktor för relationens fortlevnad. Erotikens konst, säger Giddens, har hamnat i centrum för de intima relationerna, sexualiteten har starkt sammankopplats med njutning och fått till följd att nutidsmänniskan eftersträvar allt fler sexuella upplevelser. Det finns alltså, summerar han slutligen, ”en upptagenhet av sexualitet i den moderna kulturen” (ibid:153); en tankegång som även är central i Foucaults (1980) banbrytande verk Sexualitetens historia. Men hur avspeglar sig denna utveckling inom ramen för föräldraskapet och de förändringar som det innebär när familjelivet utvidgas från två till flera personer? Vilka upplevelser och erfarenheter har föräldrarna själva av intimitet och sexualitet, vilka frågor är mest centrala för föräldrarna? Avsikten med detta kapitel är att närmare undersöka dessa frågor genom att granska ett diskussionsforum för föräldrar på internet. Men innan vi kommer så långt skall vi först bekanta oss med den tidigare forskningen på området.

The purpose of this study was to review articles about parenthood and the internet published in the medical, educational, and social sciences. The aim was to identify themes and trends in the available literature. A building block strategy was designed and used to achieve a high recall rate. By searching PubMed, ERIC, PsycINFO, Sociological Abstracts, and Social Services Abstracts, 484 articles were retrieved. Inclusion and exclusion criteria were set to identify relevant articles. A sample comprising 94 articles was considered relevant in relation to the topic. We found that since the field of research was opened in 1997, there has been an increased interest for the topic from a variety of academic disciplines in various countries. Four themes were found in the body of literature: web site analysis, user patterns, online support groups, and interventions. In the first years, researchers were occupied with listing useful web sites for parents and analyzed them regarding quality and accuracy. After that a clearer focus on parents’ online user patterns emerged, followed by an interest for online support groups. More recently, there has been an increase in using the internet for various interventions.

Background: Traditional patterns relating to how to handle pregnancy and birth are often challenged due to migration. The purpose of this study was to describe Middle Eastern mothers’ experiences of the maternal health care services in Sweden and the involvement of their male partner. Methods: Thirteen immigrant mothers from the Middle East who had used the maternal health services in Sweden were interviewed using focus group discussions and individual interviews. These were taped, transcribed and analysed according to Content analysis. Results: The four main categories that developed were: • Access to the professional midwife • Useful counselling • Stable motherhood in transition • Being a family living in a different culture Conclusion: According to the respondents in this study, understanding the woman’s native language or her culture was not vital to develop a good relationship with the midwife. Instead the immigrant woman developed trust in the midwife based on the knowledge and the empathy the midwife imparted. Increasing the amount of first trimester antenatal visits could avoid spontaneous visits to the emergency clinic. There was a greater need for involvement and support by the father during the perinatal period, such as caring for older children and carrying out household chores since the mothers’ earlier female network was often lost. Clinical implicationsThere is a need to involve immigrant parents in the available parental education in order to prepare them for parenthood in their new country as well as to explore their altered family situation. Collecting immigrant women and their partner’s, experiences of maternal health care services offers a possibility to improve the existing care, both in content, access and availability where the timing of visits and content require further evaluation.