Search

Syftet med denna studie är att bidra med mer kunskap kring förskollärares synsätt på fysik iförskolan. För att undersöka detta har halvstrukturerade kvalitativa intervjuer genomförts medfem utbildade förskollärare i olika åldrar och verksamma år inom yrket. Intervjuerna genomfördes på förskollärarnas arbetsplatser i ett enskilt rum där deltagarna inte blev störda avandra kollegor eller barn. Jag har sedan analyserat den insamlade empirin med hjälp av en fenomenografisk analysmodell för att kunna sammanställa det resultat som studien bidrag till.Resultatet av studien visar på att det finns relativt stora skillnader i hur förskollärare ser på fysik i undervisningen på förskolan. En del av de deltagande ansåg att fysik är ett svårt ämne attundervisa i och att de saknar grundläggande kunskaper i att skapa lärandesituationer kring detsamt att de känner sig osäkra på användandet av fysikaliska begrepp. Andra deltagare ansågatt fysik är ett relativt enkelt ämne och att det finns mycket möjligheter att ta vara på det i förskolans vardag. De ansåg vidare att de besitter goda kunskaper i planerandet av aktivitetersom utgår ifrån fysik och dess begrepp. Resultatet visar även på skillnader i de deltagandessvar beroende på ålder och verksamma år inom yrket. De yngre deltagarna såg mer positivt påfysik medan de äldre ansåg att det var svårt. Min huvudsakliga rekommendation för verksamheten efter denna studie är att uppmuntra förskollärare till att arbeta med fysikaliska begreppoch förklara dessa på ett begripligt sätt för barnen. The purpose of this study is to contribute with knowledge about preschool teachers' views onphysics in the preschool. To investigate this, semi-structured qualitative interviews were conducted with five educated preschool teachers of different ages and active years in the profession. The interviews were conducted at the preschool teachers' workplaces in a private roomwhere the participants were not disturbed by other colleagues or children. I then analyzed thecollected data using a phenomenographic analysis model to be able to compile the results thatthe study contributed to.The results of the study show that there are relatively large differences in how preschoolteachers view physics in teaching and in the preschool. Some of the participants consideredphysics as a difficult subject to teach and that they lack basic knowledge in creating learningsituations around it and that they feel insecure about the use of physical concepts. The otherhalf of the participants considered physics as a relatively simple subject and that there aremany opportunities to take advantage of it in the preschool's everyday life. They further considered that they possess good knowledge in the planning of activities based on physics andits concepts. The results also show differences in the participants' responses depending on ageand active years. The younger participants viewed physics more positively, while the olderones found it difficult. My main recommendation after this study is to encourage preschoolteachers to work with physical concepts and explain these in a comprehensible way to thechildren.

Inledning Studien undersöker hur pedagoger kan ge barn en tidig matematisk förståelse och hur pedagogen utgör en länk mellan barnet, materialet och miljön som skapar förutsättningar för ett matematiskt lärande. Studien presenterar vidare hur pedagogerna arbetar för att ta tillvara på de spontana matematiska situationer som uppstår och fångar upp dem till ett matematiskt lärtillfälle efter barnens eget intresse och upptäckter. Den tidigare forskning vår studie tagit del av visar att barns tidiga matematiska förståelse läggs redan i förskolan och påvisar vikten av pedagogens kunskap att med ett pedagogiskt syfte utmana barnen för att kunna ge barnen en tidig matematisk förståelse. Syfte Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagogerna arbetar för att ge barn i åldrarna 3-5 åren tidig matematisk förståelse i den dagliga verksamheten. Frågeställningarna studien utgick från var -Hur arbetar pedagogerna för att ge barnen en tidig matematisk förståelse i förskolan? -På vilket sätt tar pedagogerna tillvara på de matematiska spontana situationer som uppstår i vardagen? Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med fenomenografi som forskningsansats, där metoden self report har använts som insamlat material. Urvalspersonerna består av tio pedagoger som beskriver hur de ger barn en tidig matematisk förståelse samt hur de tar tillvara på de spontana matematiska situationer som uppstår i vardagen. Resultat Resultatet visar att samtliga pedagoger ger barnen en tidig matematisk förståelse genom att ta tillvara på spontana och planerade situationer som uppstår i förskolans vardag. Pedagogerna arbetar för att ge barnen möjlighet att upptäcka, urskilja, jämföra och undersöka i sin omgivning. Resultatet visar att pedagogernas närvaro och delaktighet har betydelse och undersökningspersonerna belyser vikten av att i samspel med barnen utgå från deras intresse och utmana barnen med matematiska begrepp, vilket bidrar till att utveckla barnen matematiskt. I resultatet framgick att några av pedagogerna ansåg tiden som ett hinder i verksamheten för att kunna vara en närvarande och stöttande pedagog i barnens tidiga matematiska utveckling.

Undervisning som begrepp ingår i förskolan sedan nuvarande skollag började gälla (Skollag, 2010). Trots det så råder det en osäkerhet om undervisningsbegreppet i förskolans kontext. Med den reviderade läroplanen som träder i kraft sommaren 2019 får begreppet undervisning en ännu tydligare roll i förskolans verksamhet. Inledningsvis i denna studie beskrivs behovet av att undersöka hur förskollärare uppfattar undervisningsbegreppet. Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur begreppet undervisning tolkas och förstås av förskollärare i relation till förskolans verksamhet. Resultatet har kategoriserats utifrån begreppen undervisning samt organisatioriska villkor. Genom diskursanalys och de teoretiska begreppen innehållsaspekt, förskolans kvalitè och skolifiering har resultatet analyserats. För att få fram data till resultatet så har kvalitativa intervjuer genomförts som utgör empiri. I studiens resultat framkom det tre diskurser och dessa är lärande och undervisning som synonymer, undervisning som planerat eller oplanerat samt skolifiering och statushöjande. I talet om undervisning kopplat till organisatoriska villkor framkom det att barngruppens storlek och sammansättning påverkar undervisningens kvalitè.

Syftet med studien är att synliggöra förskollärares strategier för att hantera barns konflikter i förskolan. Frågeställningarna är att ta reda på hur förskollärarna i studien beskriver barns konflikter samt vilka olika strategier de uttrycker att de använder i arbetet. Den metod som används i denna studie är kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet av studien visar att förskollärarnas strategier präglas av att vara inlyssnande, att använda verbal och kroppslig kommunikation samt vara lugn och visa tydlighet i barns konfliktsituationer. Förskollärarna visar enighet om att det krävs olika strategier och hantering av konflikter beroende på situation, barn och tillfälle. Det är också viktigt att låta alla inblandade få talutrymme för att uttrycka sina känslor och uppfattningar.

Forskning har påvisat många fördelar och möjligheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisning. Samtidigt har det framhållits att digitala verktyg används i liten utsträckning i matematikundervisning. För att undersöka lärares inställning och användande av digitala verktyg i matematikundervisning har en enkätstudie genomförts. Data från 25 respondenter vilka alla undervisar i matematik i någon av grundskolan årskurs 1-6 har samlats. Resultatet indikerar att lärarna inkluderar digitala verktyg i relativt låg utsträckning i sin undervisning. Användningen av verktygen fokuserar ofta på enskild färdighetsträning eller helklassgenomgångar. Lärarna beskriver att digitala verktyg ökar variationen och underlättar individualisering i matematikundervisningen samt ökar elevernas motivation. De framhåller även att deras användande av digitala verktyg begränsas av strulande teknik och deras egna kunskaper på området., Research has demonstrated many benefits and opportunities to use digital tools in mathematics education. At the same time, it stressed that digital tools are used to a small degree in mathematics teaching. To examine teachers' attitudes to digital tools, how they choose to use them and the factors that influence their choices a survey has been done. Data from the 25 respondents who all teach mathematics in some of the elementary school grades 1-6 have been collected. The result indicates that the teachers include digital tools in a relatively low degree in their teaching. The use of the tools often focuses on the student’s individual practice or whole class situations. Teachers describe that the digital tools increases variability and facilitates individualization of mathematics teaching and increase student motivation. They also stresses that their use of digital tools is limited by problem with the technology and their own knowledge of the field.

Det finns många olika modeller för hur matematikundervisning kan bedrivas. Att använda laborativa material i undervisningen framställs ofta som en effektiv metod för att konkretisera något abstrakt och öka förståelsen för matematik. För att undersöka hur en laborativ matematikundervisning påverkar elevens lärande har jag genomfört en litteraturstudie. 48 artiklar som berör undervisning med fysiska laborativa material har inkluderats i studien. Resultatet indikerar att det finns en spridning mellan olika forskningsresultat, med en liten övervikt för resultat som påvisat en positiv påverkan på elevens lärande. Resultatet indikerar även att hur, när och vilken typ av laborativt material som används är viktiga aspekter., There are many different models of how mathematics teaching can be conducted. Using laboratory materials in teaching is often portrayed as an effective method to concretize something abstract and increase understanding of mathematics. To examine how a laboratory mathematics teaching affects student learning, I conducted a literature review. 48 articles related to the teaching of physical laboratory materials have been included in the study. The result indicates that there is a spread between different research results, with a slight preponderance of results which demonstrated a positive impact on student learning. The result also indicates that how, when, and what type of laboratory material used is important aspects.

Inför höstterminen 2007 förändrades grundutbildningen i biblioteks- och informationsvetenskap vid Umeå universitet, men någon alumnuppföljning har aldrig gjorts. I denna kandidatuppsats utvärderas utfallet av lärosätets nya kandidat- och magisterprogram utifrån alumnernas etablering på arbetsmarknaden samt värdering av utbildningarnas färdighetstränande inslag och relevans i arbetslivet. Studien genomfördes nov-dec 2013 i form av en brevenkät, vars svarsfrekvens uppgick till 71 procent (n=77). Cirka åtta av tio respondenter har haft ett utbildningsrelevant arbete sedan studietiden. De flesta alumner bor kvar på utbildningsorten, vilket enligt dem orsakar hög konkurrens på den regionala arbetsmarknaden. Cirka åtta av tio respondenter har idag arbete som sin huvudsakliga sysselsättning, och av dessa har åtta av tio alumner ett arbete som överensstämmer med utbildningen. Alumnerna med utbildningsrelevanta arbeten arbetar främst som bibliotekarier inom kommunal sektor samt är i mycket hög grad nöjda med sina arbeten. Åtta av tio respondenter var ganska eller mycket nöjda med kandidatprogrammet och tidigare studenter på magisterprogrammet var något mer nöjda. Nio av tio respondenter ville dock utöka praktikens kvantitet och även förbättra färdighetsträningen i bl.a. undervisning och läsfrämjande verksamhet. Särskilt folk-, skol- och barnbibliotekarier ansåg att utbildningen gett otillräcklig förberedelse i förhållande till yrkesrollens krav. Om valet skedde idag skulle något fler än hälften av respondenterna påbörja kandidat- och magisterprogrammen igen.

Bakgrund: Skolios är en ryggradskrökning och det är viktigt att hitta orsaken då behandlingen är beroende av skoliosens utseende. Röntgenundersökningar bör endast användas när behandling av skoliosen övervägs då onödiga stråldoser bör undvikas. Ju mer strålning en patient får på sig desto större risk för cellskada. Röntgensjuksköterskor bör alltid arbeta för att försöka minimera stråldosen vid röntgenundersökningar. Syfte: Syftet med aktuell studie var att jämföra olika skoliosundersökningar på två röntgenavdelningar för att fastställa om någon skillnad i stråldos uppstod mellan dem. Frågeställning: Är det någon stråldosskillnad mellan en konventionell skoliosundersökning och en skoliosundersökning med genomlysningsutrustning? Metod: I ett konventionellt undersökningsrum och i ett genomlysningsrum tillfrågades 30 patienter om längd samt vikt och undersökningens Dos Area Produkt (DAP)-värde dokumenterades. Patienternas DAP-värden jämfördes efter Body Mass Index (BMI). Medelvärdet av den effektiva dosen räknades ut vid båda modaliteterna. Båda undersökningarna utfördes även på ett Aldersonfantom. Undersökningarna utfördes enligt sjukhusens metodböcker. Hela DAP-värdet skrevs ner. Även vid fantomundersökningarna räknades effektiva dosen ut. Resultat: Konventionella undersökningsutrustningen gav mer än fyra gånger så höga stråldoser än genomlysningsutrustningarna. Både vid patient- och fantomundersökningarna visades stråldosskillnad mellan de två modaliteterna och vid patientundersökningen ökade skillnaden med ökat BMI. Effektiva dosen för patientundersökningarna var tre gånger så hög med konventionell undersökningsutrustning. Slutsats: Undersökning med genomlysningsutrustning gav en avsevärt lägre stråldos än konventionell undersökningsutrustning dock går det inte att säga att den är optimal då bildkvaliteten inte undersökts.

The purpose of this study is to describe if and how a seasonal based company named SkiStar, learns through the exchange of experience and knowledge. We have analyzed gathered qualitative and empirical data to explore this subject. We conducted three semi-structured group interviews with employees from the SkiStarshop division. They described their routines and procedures in SkiStarshop. The collected data was processed and analyzed through our theoretical framework. This framework consisted of research and theoretical presentations of the concepts: seasonal work, learning organization, single- and double-loop learning, mental models, shared visions and corporate amnesia. In conclusion this division, within this seasonal based company, was to some degree successful in acquiring and transmitting the employee’s knowledge and experience to next season’s employees. However, we found that the studied division’s transfer of knowledge and experience to other separate divisions within SkiStar was limited. Our final result is that this company has qualities of a learning organization with improvement potential in this same area., Syftet med denna studie är att beskriva om och hur ett säsongsbaserat företag, SkiStar, arbetar med lärande i form av kunskaps- och erfarenhetsutbyte och hur det påverkar organisationens arbete. Vi har analyserat insamlad kvalitativ empirisk data för att svara på våra frågeställningar. Tre semistrukturerade gruppintervjuer genomfördes med anställda i SkiStar som berättade om rutiner och arbetssätt inom affärsområdet SkiStarshop. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades mot studiens teoretiska referensram. Den utgjordes av en kunskapsöversikt och teoretisk presentation av begreppen: säsongsarbete, lärande organisation, singel- och double- loop learning, tankemodeller, gemensamma visioner och organisationsminnesförlust. Det visade sig att det studerade affärsområdet inom det säsongsbaserade företaget till viss del lyckades ta till vara på medarbetarnas kunskap och erfarenheter och överföra dessa till nästa säsong. Däremot fann vi att det studerade affärsområdets förmedling av kunskap och erfarenheter till SkiStars övriga affärsområden var begränsat. Resultatet är att vi har funnit att företaget till viss del är en lärande organisation.

Hippoterapi är en sjukgymnastisk behandlingsform där man använder hästen som ett hjälpmedel i behandlingen. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka upplevelserna av hippoterapi som behandling för funktionshindrade barn i Indien. Studien grundas på intervjuer av fyra barn och tre lärare. Intervjuerna genomfördes med tolk på tamil och engelska. Barnen intervjuades med fokus på deras egna upplevelser av hippoterapin och lärarintervjuerna fokuserade på huruvida de upplevt några förändringar hos barnen sedan de började med hippoterapi. Två intervjuguider med öppna frågor användes vid intervjuerna som spelades in, transkriberades och analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet visar att barnen hade en positiv upplevelse av hippoterapin och belyste flera fysiska förbättringar. Lärarna upplevde förbättringar gällande barnens motoriska förmåga, språkliga utveckling och inlärningsförmåga. Konklusionen, baserad på överenstämmelser mellan barnens och lärarnas upplevelser, är att hippoterapi är en positiv behandlingsform för dessa barn med avseende på såväl fysiska som psykiska aspekter. Hippotherapy is a form of physiotherapy where the horse is used as a part of the treatment. The aim with this qualitative study is to investigate Indian disabled children's experiences of hippotherapy. The study is based on interviews with four children and three teachers. The interviews were conducted with an interpreter in English and Tamil. The children’s interviews were focused on their personal experiences, and the teachers’ interviews focused on their observations of the children. Two guides based on open questions were formed for the interviews witch were recorded, transcribed and analyzed. The results show that the children were positive regarding the hippotherapy and had experienced physical improvement. The teachers experienced that the children had improved regarding motor skills, speech and learning ability. The conclusion based on agreement between children and teachers, is that hippotherapy is a positive form of therapy for these children in both physical and psychological aspects.

I det här examensarbetet studeras Astrid Lindgrens litteratur utifrån ett didaktiskt perspektiv. Syftet är att i en idéanalys undersöka vilka idéer och värderingar som förmedlas i ett urval av Astrid Lindgrens verk som kan vara en tillgång i undervisningen i grundskolans tidigare år, i detta fall från förskoleklass till årskurs fyra. Fokus ligger på vad litteraturen förmedlar, varför den är didaktiskt relevant samt på vilket sätt innehållet kan vara en tillgång i undervisningen. Idéanalysen är gjord utifrån fyra olika teman, som är relationer, känslor, genus och självkänsla. Analysen framhåller att böckerna förmedlar olika sorters relationer, som elever kan identifiera sig med. Dessa är relevanta att lyfta i undervisningen för att behandla viktiga ämnen så som identitet, kränkande behandling, mobbning, demokrati, alla människors lika värde, respekt, moral, etik och värdegrund. Vidare visar analysen att Astrid Lindgrens litteratur väcker frågor kring genus, jämställdhet och likabehandling. Hennes verk både förmedlar och strider mot traditionella könsmönster vilket kan lyftas fram och diskuteras i undervisningen. Analysen behandlar även temat känslor och att litteraturen ger flera tillfällen till diskussion om känslor i undervisningen. Eleverna kan genom skönlitteraturen få uppleva karaktärernas känslor och genom bland annat diskussion få en djupare förståelse för känslor, känslouttryck och träna sin medkänsla. Temat berörde även frågor om demokrati, diktatur, barns rättigheter, moral, rättvisa och respekt. Analysen innefattar också temat självkänsla. Böckerna skildrar såväl karaktärer med bra som mindre bra självkänsla och ger möjlighet att diskutera och arbeta med självkänsla och identitet. Rapport 2010ht4768

Syftet med uppsatsen är att ta reda på vilka faktorer som ligger till grund för bankers riskklassificering av fonder. För att få svar på frågan sökte vi kontakt med de fyra storbankerna, varav tre kunde ställa upp på intervju (Handelsbanken, Nordea och Swedbank). Dessa banker intervjuades via telefon då detta var den bästa metoden enligt vår synvinkel. För att få mer klarhet i ämnet har svaren från intervjupersonerna kompletterats med publicerat material på respektive banks hemsida. Det som framkom efter insamlingen av allt material från bankerna var att samtliga banker använder sig av skalor för att presentera risk på fonder. Skalformatet samt färgsättning varierar dock mellan bankerna. Faktorer som avgör i vilken riskklass en fond hamnar i är fondens investeringsinriktning, t.ex. om det är en aktiefond eller en räntefond. Aktiefonder har generellt högre risk än räntefonder och har därmed en högre standardavvikelse. Standardavvikelsen är den faktor som mest ligger till grund för fonders riskklassificering vilket samtliga banker betonade. Det är ett riskmått som innebär att ju högre standardavvikelsen är desto högre är risken. Standardavvikelsen grundar sig på historisk avkastningsdata som varierar mellan bankerna, men det vanliga är att standardavvikelsen grundas på 1, 3 eller 5 år bakåt i tiden. Det som avgör är hur lång tid fonden har funnits. Utöver standardavvikelsen så finns det andra parametrar som bankerna använder sig av vid riskklassificering. Handelsbanken använder sig exempelvis av value at riskmetoder och stresstester. Även Nordea använder sig av value at riskmetoder i vissa fall. I Swedbanks fall kan metoden inte vara särskilt central då metoden inte har nämnts. De övriga faktorer som påverkar i vilken riskklass en specifik fond hamnar är olika risker, där marknadsrisken är den risk som påverkar mest enligt respondenterna. Andra risker påverkar också i olika grad, men den största tonvikten ligger på marknadsrisken. De olika måtten som exempelvis sharpekvot, informationskvot och aktiv risk, ligger inte till grund för fonders riskklassificering.

Our intention with this study is to investigate teachers work in a multicultural classroom. For the purpose of this study, a web survey was constructed. The investigation was carried out among teachers on three different multicultural secondary schools in Sweden. 53 teachers informed us about their own experiences and thoughts concerning their work in a multicultural classroom. Conceptions as multiculturalism, methods in teaching, the climate in classrooms, teacher cultures and interculturalism has been used in the study. The investigation partly indicates that some teachers do not take multiculturalism into consideration, instead they have a individual view on their students. Although the majority of the teachers do that and actively tries to improve their work within the multicultural classroom. The teachers take care of their students similarities and differences because they want the students to understand about differences. Different views and perspectives are enriching. In order to improve their work the teachers wants further education and more support from the school management and colleagues. The teachers have a positive attitude in general towards the multicultural classroom. Vår avsikt med denna studie är att undersöka lärares arbete i ett mångkulturellt klassrum. I syftet för studien gjordes en webbenkätundersökning. Undersökningen genomfördes bland lärare på tre mångkulturella 7-9 skolor i Sverige. 53 lärare delade med sig av sina erfarenheter och tankar om sitt arbete i ett mångkulturellt klassrum. Begrepp som mångkultur, undervisningsmetoder, klassrumsklimat, lärarkulturer och interkultur nyttjas i arbetet. Undersökningen visar dels att en del lärare inte tar det mångkulturella i beaktande eftersom de individanpassar undervisningen. Däremot gör flertalet det och försöker aktivt förbättra sitt arbete i det mångkulturella klassrummet. Lärarna tar vara på elevernas likheter och olikheter eftersom de vill att eleverna ska få förståelse för skillnaderna. Olika synsätt och perspektiv ses som något berikande. Vidare efterfrågar lärarna mer fortbildning och stöd från skolledning och kollegor för att kunna utveckla sitt arbete. Lärarna har genomgående en positiv inställning till det mångkulturella klassrummet.

Syftet med uppsatsen är att se om finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag. För att få svar på frågan har vi sökt information hos de fyra storbankerna på deras lokala kontor i Karlstad där intervjuer genomförts. Intervjuerna har skett enligt den öppna intervjutekniken där respondenterna har fått svara fritt på frågorna utifrån deras eget synsätt. Information har även hämtats från Företagarna där en intervju har genomförts för att se hur företagens bild av huruvida finanskrisen har påverkat utlåningen till små och medelstora företag ser ut idag jämfört med innan. Till vår hjälp har en del teorier studerats som belyser ämnet, exempelvis riskbegreppet, kreditrisk och bankernas allmänna villkor. Teorierna har gjort att vi lättare har kunnat sätta oss in i bankernas resonemang och därmed ökat förståelsen generellt. Det som framkommit i undersökningen är att bankerna är mer försiktiga med utlåningen. De tänker till en gång extra innan banklån beviljas. Trots att bankerna blivit mer försiktiga medgav samtliga respondenter att kreditbedömningen inte förändrats. Bankerna har tagit lärdom av bankkrisen som ägde rum i början på 90-talet och de har därför en noggrann kreditbedömning. Som en följd av de finansiella problemen och lågkonjunkturens inverkan på efterfrågan har det blivit svårare att låna, vilket förstärker bilden av den allvarliga situation som råder. När små och medelstora företag ska låna hos banken är återbetalningsförmågan en viktig del i kreditbedömningen, men det är enligt respondenterna även mycket viktigt att personen bakom går att lita på, dvs. att banken kan känna förtroende för låntagaren. I övrigt är det viktigt att företaget har en affärsidé som är realistisk och att den är hållbar över tiden. Dessa kriterier är de samma oavsett vad det är för konjunktur, men själva agerandet hos bankerna i dagsläget är ett mer restriktivt förhållningssätt till utlåningen. Företagen upplever generellt att det blivit svårare att låna pengar hos bankerna.

Denna uppsats behandlar varför det är färre kvinnor än män som auktoriserar sig. Syftet med uppsatsen är att se vad som kan ligga bakom detta fenomen och om byråerna gör något för att motverka detta. Förslag till åtgärder kommer även att bearbetas. För att kunna lösa denna fråga intervjuade vi kvinnor med olika befattningar på idag två ledande revisionsbyråer. Utifrån dessa samt utifrån vår analys har vi kunnat dra en övervägande slutsats. Nämligen att kvinnor som inte har genomfört sin auktorisation innan de skaffar barn har en mindre benägenhet att genomföra den senare i karriären.