Search

En byggnads värme- och varmvattenbehov utgör en stor del av dess totala energibehov. Vilket värmesystem som väljs blir därmed viktigt för att bli så ekonomiskt gynnsamt och miljömässigt bra som möjligt. Två vanliga värmekällor för flerbostadshus är bergvärme och fjärrvärme eftersom bergvärmen har en låg driftkostnad medans fjärrvärmen finns tillgänglig i de flesta städer samtidigt som båda systemen har låg miljöpåverkan. Syftet med studien är att koldioxidutsläpp på värmesystem ska vara så låga som möjligt till ett lågt pris. Målet med studien är därför att undersöka om ett kombinerat system bestående av bergvärme och fjärrvärme står sig ekonomiskt och miljömässigt bra i relation till ett bergvärmesystem eller ett fjärrvärmesystem på fyra platser i Sverige, Halmstad, Karlstad, Östersund och Luleå. Anledningarna till de olika städerna är dels att byggnadens värmebehov kommer att variera men även eftersom berget levererar olika mycket värmeeffekt. Beräkningarna sker för ett flerbostadshus med närmare 500 lägenheter ovanför ett uppvärmt garage med en total area på ungefär 26 500m2. Byggnadens energibehov och antalet värmepumpar som behövdes beräknades över ett år i simuleringsprogrammet HPC2 och används sedan för att bygga upp en LCC-kalkyl och göra miljöberäkningar i Excel. Resultatet från LCC-kalkylen visar att värmepumpsystemet är det mest ekonomiskt gynnsamma systemet följt av det kombinerade systemet och att fjärrvärmesystemet hade högst nuvärde i samtliga städer. Miljöpåverkan i Halmstad och Karlstad var lägst för värmepumpsystemet följt av det kombinerade systemet och även här hade fjärrvärmesystemet högst miljöpåverkan. I Östersund har det kombinerade systemet lägst miljöpåverkan, följt av värmepumpsystemet och högst har fjärrvärmesystemet. I Luleå har fjärrvärmesystemet lägst miljöpåverkan, följt av det kombinerade systemet och värmepumpsystemet. A building's heating and warmwater needs make up a large part of its total energy needs and thus it becomes important which heating system is chosen to be economically favorable and environmentally sound as possible. Two common heat sources for multi-dwelling houses are geothermal heating and district heating, geothermal heating has a low operating cost while district heating is available in most Swedish cities, both having a low environmental impact. The aim of the study is to investigate whether a combined system consisting of geothermal heating and district heating is performing well both economically and environmentally in relation to a geothermal heating system or a district heating system at four locations in Sweden, Halmstad, Karlstad, Östersund and Luleå. The reason for evaluating the different cities is that the building's heating needs will vary but also because the mountain delivers different heating effect. The calculations are made over a multi-dwelling house with almost 500 apartments above a heated garage with a total area of approximately 26,500 m2. The building's energy needs, and the number of heat pumps needed were calculated over one year in the HPC2 simulation program and it was then used to build up an LCC calculation to make environmental and financial calculations in Excel. The result from the LCC calculation show that the heat pump system is the most economically favorable system followed by the combined system and that the district heating system had the highest value in all cities. The environmental impact in Halmstad and Karlstad was the lowest for the heat pump system followed by the combined system, and even here, the district heating system had the highest environmental impact. In Östersund, the combined system has the lowest environmental impact, followed by the heat pump system and the district heating system had the highest environmental impact. In Luleå, the district heating system has the lowest environmental impact, followed by the combined system and highest was the heat pump system.

The rapid growth of technology development increases the need for incumbent organizations to digitally transform. Studies show that digitally mature organization have a 26% higher profitability than peers (Westerman et al., 2012), nonetheless, success is rarely obtained as it requires incumbents to radically change their working methods and participate in a very painful transition. To gain knowledge on how to increase the success rate of digital transformations, this thesis examines what critical factors that affect the willingness for change of first line managers. Furthermore, it shows how change management can be applied to improve this willingness. Using a qualitative and exploratory approach through a case study, this research shows that earlier experience of work-related change, perceived usefulness and digital maturity affect the first line managerial willingness to change. Except from applying general theories on change management as well as considering more specific research on technology implementations, this study suggest organizations should focus on leading digital change from transforming individuals based on the three critical factors found to affect managerial change willingness. In doing so, stakeholder management analysis is suggested being a helpful tool as well as moving focus from the technology to a new way of working. Den snabba teknologiska utvecklingen bidrar till ökat behov av digital transformation hos etablerade organisationer. Studier visar att digitalt mogna organisationer har 26% högre lönsamhet än andra (Westerman et al., 2012), men sällan uppnås framgång då det kräver radikala förändringar av arbetssätt hos etablerade företag, något som kan vara mycket smärtsamt. För att få kunskap om hur man kan öka antalet lyckade digitala transformationer, undersöker denna studie vilka kritiska faktorer som påverkar förändringsviljan hos första linjens chefer. Dessutom, visar den hur förändringsledning kan tillämpas för att förbättra denna vilja. Genom en kvalitativ och explorativ metod, och specifikt en fallstudie, visar denna forskning att tidigare erfarenhet av jobbrelaterad förändring, uppskattad användarbarhet och digital mognad påverkar förändringsviljan hos första linjens chef. Förutom att applicera allmänt kända teorier på temat förändringsledning såväl som att ta hänsyn till mer specifik forskning gällande tidigare implementationer av ny teknik, föreslår denna studie att organisationer vid ledning av digital förändring ska fokusera på att omvandla individer baserat på de tre kritiska faktorerna som funnits påverka chefers förändringsvilja. För att lyckas i det förslås organisationer tillämpa intressentanalys liksom fokusera på att flytta fokus från teknik till ett nya arbetssätt.

This thesis investigates which factors that affect the salary for basketball players in the NBA and if the salary cap has achieved its purpose. The data for this project was collected from basketball-reference.com and consisted of performance measures from season 2015/2016 and salaries from the beginning of the season 2016/2017. The study was performed by using multiple linear regression analysis in the software R and the data was handled in Excel. The results from the regression indicates that position point guard, if the player has played in D-league or not,Age, Offensive rebounds, Assists, Steals, Two point attempts, Three point attempts, Free throw attempts, Field goal percentage, Usage percentage and Defensive rating are the main factors that affect the salary. The performance measures that had the greatest were two and three point attempts. The regression model achieved an explanatory level of 57:4%. In complementary to analyze if the salary cap has achieved its purpose, a literature analysis was used and showed that the salary cap systems in North America are neither accurately designed nor do they satisfy the intentions of what they were set to achieve. Denna rapport undersöker vilka prestationsfaktorer som påverkar lönen för basketspelare i NBA och om NBA’s salary cap (lönetak) har uppnått sitt syfte. Datan för projektet hämtades från basketball-reference.com och bestod utav spelarstatistik ifrån säsong 2015/2016 och lön ifrån början av säsong 2016/2017. Undersökningen utfördes genom linjär regressions analys med hjälp utav mjukvaruprogrammet R och datan hanterades i Excel. Resultatet från regressionen visar att positionen point guard, om spelaren spelat i D-league eller inte, ålder, offensiva returer, assists, steals, 2-poängsförsök, 3-poängsförsök, straffkastsförsök, field goal procent, användningsprocent och defensiv rating är faktorer som påverkar lönesättningen. Prestationsmåtten med störst påverkan var 2-poängsförsök och 3-poängsförsök. Regressionsmodellen uppnådde en förklaringsgrad på 57:4%. Motsvarande, för att analysera om NBA’s salary cap har uppnått sitt syfte gjordes en litteraturstudie som visade att salary cap-systemen i Nordamerika varken är korrekt utformade eller uppfyller sina ursprungliga syften.

This thesis investigates which factors that affect the salary for basketball players in the NBA and if the salary cap has achieved its purpose. The data for this project was collected from basketball-reference.com and consisted of performance measures from season 2015/2016 and salaries from the beginning of the season 2016/2017. The study was performed by using multiple linear regression analysis in the software R and the data was handled in Excel. The results from the regression indicates that position point guard, if the player has played in D-league or not,Age, Offensive rebounds, Assists, Steals, Two point attempts, Three point attempts, Free throw attempts, Field goal percentage, Usage percentage and Defensive rating are the main factors that affect the salary. The performance measures that had the greatest were two and three point attempts. The regression model achieved an explanatory level of 57:4%. In complementary to analyze if the salary cap has achieved its purpose, a literature analysis was used and showed that the salary cap systems in North America are neither accurately designed nor do they satisfy the intentions of what they were set to achieve. Denna rapport undersöker vilka prestationsfaktorer som påverkar lönen för basketspelare i NBA och om NBA’s salary cap (lönetak) har uppnått sitt syfte. Datan för projektet hämtades från basketball-reference.com och bestod utav spelarstatistik ifrån säsong 2015/2016 och lön ifrån början av säsong 2016/2017. Undersökningen utfördes genom linjär regressions analys med hjälp utav mjukvaruprogrammet R och datan hanterades i Excel. Resultatet från regressionen visar att positionen point guard, om spelaren spelat i D-league eller inte, ålder, offensiva returer, assists, steals, 2-poängsförsök, 3-poängsförsök, straffkastsförsök, field goal procent, användningsprocent och defensiv rating är faktorer som påverkar lönesättningen. Prestationsmåtten med störst påverkan var 2-poängsförsök och 3-poängsförsök. Regressionsmodellen uppnådde en förklaringsgrad på 57:4%. Motsvarande, för att analysera om NBA’s salary cap har uppnått sitt syfte gjordes en litteraturstudie som visade att salary cap-systemen i Nordamerika varken är korrekt utformade eller uppfyller sina ursprungliga syften.

Trygghet är en viktig del i individers livskvalitet. Ett otryggt samhälle präglas av splittring, utanförskap och en alienation från samhället, där individer upplever att ingen bryr sig och kanske till slut slutar bry sig själva. Stadsmiljön, hur staden är utformad och underhållen, är en viktig del i arbetet för ett tryggare samhälle. Syftet med denna studie är att med ett kvantitativt tillvägagångssätt undersöka sambandet mellan upplevd stadsmiljö och upplevd trygghet i Stockholm. Fenomen som nedskräpning, klotter och bristande belysning tas upp, och i en separat del undersöks även eventuella upplevda problem med specifika sociala fenomen. Studien tar även upp könsskillnader. Definitionen på trygghet utgår från Putnam och Rothsteins olika diskussioner kring tillit, och Wilson och Kellings teori om broken windows används för att förstå stadsmiljöns påverkan. En enkätundersökning skickades till ett slumpmässigt urval respondenter i Stockholms stad, och 965 besvarade enkäter skickades in. Resultaten visar att det finns ett samband mellan stadsmiljö och upplevd trygghet, samt mellan upplevda problem med sociala fenomen och upplevd trygghet. Ju sämre en individ upplever stadsmiljön, eller ju större problem hen upplever med specifika sociala fenomen, desto lägre är den upplevda tryggheten. Resultaten visar även att det föreligger könsskillnader i den upplevda tryggheten, där kvinnor i större utsträckning upplever otrygghet och rädsla för att gå ut ensamma. Resultaten går i linje med tidigare forskning.

Denna uppsats är skriven på uppdrag av en mindre kommun i norra Sverige och behandlar ämnet jämställdhet. Syftet var att undersöka synen på jämställdhet bland kommunfullmäktigeledamöter i denna kommun med frågeställningar som handlade om deras personliga upplevelser, kunskaper och attityder kring jämställdhet samt hur man arbetar i kommunen och hur man vill arbeta i framtiden med jämställdhetsfrågor. I syftet ingick även att vägleda kommunen i deras framtida jämställdhetsarbete. Teoretiska utgångspunkter som fungerade som analytiska verktyg var teorier om motståndmot jämställdhet, organisationsteorier och begreppen kvantitativ och kvalitativ jämställdhet. Kvalitativa intervjuer användes som metod, åtta kommunfullmäktigeledamöter valdes ut med hjälp av både ett målinriktat urval och ett bekvämlighetsurval. Vid analys av det empiriska materialet användes Kvales kategoriseringsmodell. De huvudsakliga resultaten visade att jämställdhet tolkades på många olika sätt och kunskapen var varierad. Lika representation bland könen var det vanligast förekommande svaret på frågan vad jämställdhet är och det var tydligt att maktfrågor osynliggjordes i kommunen