Search

Bakgrund: Det är vanligt att patienter inom den kommunala hälso- och sjukvården lider av smärta. Upprepade studier pekar på att validerade smärtskattningsinstrument inte används i någon större utsträckning. Sjuksköterskors bristande kunskap om smärta, smärtskattning och smärtbehandling leder till sämre smärtlindring och försämrad livskvalitet för patienten. Syfte: Studiens syfte är att undersöka sjuksköterskors uppfattning om smärtskattning och smärtskattningsinstrument inom den kommunala hälso- och sjukvården. Metod: En litteraturöversikt valdes för att genomföra studien. I studien ingår elva artiklar som analyserades med kvalitativinnehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tre kategorier; kunskap, teamsamverkan och barriärer. Studien visar att sjuksköterskor sällan använder sig av smärtskattningsinstrument i sitt dagliga arbete. De anser att det är svårt att smärtskatta en icke-verbal patient samt de patienter som drabbats av kognitiv svikt. Sjuksköterskor saknar kunskap om smärta och smärtlindring. Det framkommer även flera olika barriärer för smärtskattning så som tidsbrist och personalbrist. Teamet runt patienten ansågs viktigt för att förbättra smärtskattning och smärtbehandling. Slutsats: Resultatet visar att sjuksköterskors kunskaper om smärta och smärtskattning är bristfällig. Arbetslivserfarenhet bidrar inte heller till att sjuksköterskor blir mer benägna att smärtskatta. Det behövs mer utbildning om smärta och smärtskattningsinstrument. Background: It is common for patients in municipal healthcare to experience pain. Repeated studies indicate that validated pain assessment tools are rarely used. Nurses' lack of knowledge concerning pain, pain assessment and pain relief leads to poor quality pain management which leads to poor quality of life. Aim: The aim of the study was to investigate nurses' opinions of pain assessment and pain assessment tools in municipal healthcare. Method: A literature review was conducted in which eleven scientific studies were examined and analyzed according to qualitative content analysis. Result: Three categories: knowledge, teamwork and barriers, emerged from the analyses. The study shows that nurses rarely use pain assessment tools in their daily work. Nurses generally think it is complicated to assess pain in non- verbal patients or in patients with cognitive impairment. They also feel that they have a lack of knowledge when it comes to pain relief and pain assessment. Other barriers is lack of time and personnel. The multi professional team is seen as an important part to improve pain assessment and pain management. Conclusion: The result points towards the fact that nurses lack skills in pain management. It is not enough to learn from work experience. More extensive education is needed to gain nurses' interest and skills about pain.

The percentage of eosinophils of polymorphonuclear leukocytes (PMN) and basophils of the leukocytes populations is shown when the patients are divided into active and inactive (A and B) or into GPA or MPA (C and D). Patients with active disease had lower levels of both eosinophils and basophils but no difference were seen comparing GPA and MPA. Kruskal-Wallis test and Dunn’s multiple comparisons test was used to calculate the level of significance between the three groups. Values are reported as median ± IQR. (PDF 86 kb)

Cytospin preparations of purified neutrophils and eosinophils stained with May-Grünwald Giemsa. In the first set of experiment neutrophils and eosinophils were isolated using Histopaque 1119 (Sigma) followed by Percoll (GE Healthcare) and thereafter the eosinophils were separated from the granulocytes using MACS Eosinophil Isolation Kit (Miltenyi Biotech). The cells that were removed from during the eosinophil purification step were regarded as neutrophils (A) and the ones that remained as eosinophils (B). In the second part of the experiment eosinophils were purified using the MACSXpress® Eosinophil Isolation kit (Miltenyi Biotech) (C). (PDF 199 kb)

Light microscopy picture of two eosinophils that has formed EETs after incubation with PMA for 3 h at 37 °C and 5%CO2. The white arrow indicates the web formed by the DNA and the black arrows indicate the intact granules that remains around the plasma membrane remnants. (PDF 263 kb)

The level of surface expression on eosinophils of A CD16, B CD64, C CD35, D CD193, E CD62L, F CD88, G Siglec-8, H CD11b and I CD11c was measured in healthy blood donors (HBD) and compared to anti-neutrophil cytoplasmic antibodies associated vasculitides (AAV) patients, divided into GPA and MPA patients, using flow cytometry and reported as geometric mean fluorescence intensity (MFI). Kruskal-Wallis test and Dunn’s multiple comparisons test was used to calculate the level of significance between the three groups. Values are reported as median ± IQR. No difference was seen between the GPA and MPA groups. (PDF 95 kb)

Validerat; 20151201 (global_studentproject_submitter)

Godkännandedatum: 2015-06-07

The study explores how the Swedish public service TV institution imagines a child audience in a societal context where the broadcasting landscape hastransformed greatly over the past thirty years and where TV is seen to constitute both risks and benefits for children. The concept of TV for children is established to broaden the scope for studying what has been broadcast for a child audience on public service TV. The empirical material consists of both broadcasting policy documents and an extensive selection of public service TV programmes targeting children, selected from 1980, 1992 and 2007, which marked before, during and after the abolishment of the Swedish public service broadcasting monopoly. The policy texts, as well as TV content, TV talk and TV visuality, have been studied to investigate how the imagined child audience is configured. The study shows that when the category ‘children’ is mentioned in the broadcasting legislation, they are seen foremost as being at risk of being harmed by commercial messages and only gradually as explicitly entitled to TV programme content meant for them. The broadcasting companies, however, have broadcast programming for the child audience during the whole research period. Adult notions form how children are represented. In the TV programmes, these notions have remained largely unchanged over the studied years, even if technology, legislative demands and approaches to narration also provide opportunities for change. The imagined child TV audience configured in TV for children is knowledgeable, but wanting and in need of more knowledge. This audience is also imagined as being close to nature, eager to interact with the programmes and activate on basically all occasions, which opposes the discursive view according to which children are passivized by television. This study of public service TV for children points to and questions discursive ideas about what it means to be a child in a mediated society. Denna studie undersöker hur den svenska public service-TV-institutionen förställer sig en barnpublik i en samhällelig kontext där medielandskapet har genomgått förändringar under de senaste 30 åren och där TV ses som både en risk och en tillgång för barn. I avhandlingen etableras begreppet TV för barn för att visa på och lyfta fram bredden av den TV som riktar sig till en barnpublik. Studiens empiriska material består av lagstiftning, tillstånd och årsrapporter inom TV området och av ett omfattande urval av public service-TV-program för barn. Materialet har valts från 1980, 1992 och 2007, vilket betyder före, under och efter det svenska public service-monopolets upplösning. Dokumenten och TVprogrammen har studerats för att se hur föreställningar om en barn-TV-publik konfigureras. Studien visar att när kategorin barn efterhand nämns i TV lagstiftning och sändningstillstånd ses TV främst som en risk för barn, och då i förhållande till reklam. Först senare skrivs det fram explicit i dessa dokument att barn också ska ha tillgång till TV program. Public service företagen har dock sänt program för en barnpublik under hela undersökningsperioden. I TV-programmen har förställningarna om barn varit mer eller mindre stabila över den studerade tidsperioden, även om ny kommunikationsteknologi, förändringar i sändningstillstånden och sätt att berätta i TV har möjliggjort förändring. Studien visar att den tänkta barn-TV-publiken som konfigureras i TV-programmen är kunnig, men vill och behöver veta mer. Publiken föreställs också vara nära naturen, vilja interagera med TV och vara aktiv i nästan alla situationer. Detta ger en helt annan bild av barn-TV-publiken än den diskursiva föreställningen om det passiva barnet framför TV:n. Den här studien av public service-TV för barn påvisar och ifrågasätter diskursiva idéer om vad det innebär att kategoriseras som barn i ett medierat samhälle.

The study explores how the Swedish public service TV institution imagines a child audience in a societal context where the broadcasting landscape hastransformed greatly over the past thirty years and where TV is seen to constitute both risks and benefits for children. The concept of TV for children is established to broaden the scope for studying what has been broadcast for a child audience on public service TV. The empirical material consists of both broadcasting policy documents and an extensive selection of public service TV programmes targeting children, selected from 1980, 1992 and 2007, which marked before, during and after the abolishment of the Swedish public service broadcasting monopoly. The policy texts, as well as TV content, TV talk and TV visuality, have been studied to investigate how the imagined child audience is configured. The study shows that when the category ‘children’ is mentioned in the broadcasting legislation, they are seen foremost as being at risk of being harmed by commercial messages and only gradually as explicitly entitled to TV programme content meant for them. The broadcasting companies, however, have broadcast programming for the child audience during the whole research period. Adult notions form how children are represented. In the TV programmes, these notions have remained largely unchanged over the studied years, even if technology, legislative demands and approaches to narration also provide opportunities for change. The imagined child TV audience configured in TV for children is knowledgeable, but wanting and in need of more knowledge. This audience is also imagined as being close to nature, eager to interact with the programmes and activate on basically all occasions, which opposes the discursive view according to which children are passivized by television. This study of public service TV for children points to and questions discursive ideas about what it means to be a child in a mediated society. Denna studie undersöker hur den svenska public service-TV-institutionen förställer sig en barnpublik i en samhällelig kontext där medielandskapet har genomgått förändringar under de senaste 30 åren och där TV ses som både en risk och en tillgång för barn. I avhandlingen etableras begreppet TV för barn för att visa på och lyfta fram bredden av den TV som riktar sig till en barnpublik. Studiens empiriska material består av lagstiftning, tillstånd och årsrapporter inom TV området och av ett omfattande urval av public service-TV-program för barn. Materialet har valts från 1980, 1992 och 2007, vilket betyder före, under och efter det svenska public service-monopolets upplösning. Dokumenten och TVprogrammen har studerats för att se hur föreställningar om en barn-TV-publik konfigureras. Studien visar att när kategorin barn efterhand nämns i TV lagstiftning och sändningstillstånd ses TV främst som en risk för barn, och då i förhållande till reklam. Först senare skrivs det fram explicit i dessa dokument att barn också ska ha tillgång till TV program. Public service företagen har dock sänt program för en barnpublik under hela undersökningsperioden. I TV-programmen har förställningarna om barn varit mer eller mindre stabila över den studerade tidsperioden, även om ny kommunikationsteknologi, förändringar i sändningstillstånden och sätt att berätta i TV har möjliggjort förändring. Studien visar att den tänkta barn-TV-publiken som konfigureras i TV-programmen är kunnig, men vill och behöver veta mer. Publiken föreställs också vara nära naturen, vilja interagera med TV och vara aktiv i nästan alla situationer. Detta ger en helt annan bild av barn-TV-publiken än den diskursiva föreställningen om det passiva barnet framför TV:n. Den här studien av public service-TV för barn påvisar och ifrågasätter diskursiva idéer om vad det innebär att kategoriseras som barn i ett medierat samhälle.

Background/Aims: The aim of the study is to search for associations between Antineutrophil cytoplasm antibody (ANCA)-associated vasculitis (AAV) and polymorphisms in the genes of four key molecules possibly involved in different pathogenic pathways; complement C3, CTLA-4, Fcγ-RIIa and IL1-Ra. Patients and Methods: Patients with AAV (n=105) subgrouped as microscopic polyangiitis or granulomatosis with polyangiitis (Wegener's granulomatosis) and myeloperoxidase (MPO) or proteinase 3 (PR3) ANCA positive were compared to a control group of 200 blood donors. Polymorphisms in the genes were analysed with PCR amplification of DNA. Results: The diagnosis of AAV was confirmed in the 105 cases. The gene frequency of C3F was 0.27 in the PR3-ANCA subgroup (p=0.041) compared to 0,19 in the control group. The number of patients homozygous for the shortest 86 bp allele of CTLA-4 was significantly decreased in the whole group of patients (p=0.049). No differences were evident in the Fcγ-RIIa and IL1-Ra polymorphisms when compared to controls, neither in the whole group of patients, nor in any of the sub-groups. Conclusion: The aberrant gene frequency of the C3F allele among PR3-ANCA positive patients and the findings with the CTLA-4 polymorphism indicates that complement may be involved in pathogenesis and that T-cell activation also is of importance in these diseases. © 2014 S. Karger AG, Basel.

Résumé Cette étude vise à montrer comment les syntagmes participiaux français peuvent être traduits en suédois et aussi comment le sens des verbes peut changer selon le contexte dans lequel ils se trouvent. Mon étude vise aussi à démontrer comment ces verbes peuvent être traduits en suédois. Le résultat par rapport aux syntagmes participiaux montre qu’ils subissent souvent des changements de traduction, à savoir des transpositions, mais d’autres solutions de traduction sont aussi possibles, comme une traduction littérale. Par conséquent, l’emploi de la construction participiale en suédois et en français se distingue, mais se ressemble aussi. L’étude montre aussi qu’un certain nombre de verbes peuvent avoir un sens inhabituel, voire spécialisé, dans le domaine médical. Il est démontré dans cette partie de l’étude que ce sont les actants, l’organisation de la syntaxe et les liens sémantiques, entre autres, qui contribuent au changement du sens. Dans la traduction suédoise, on voit qu’il y a eu plusieurs stratégies de traduction employées, entre autres, il y a des verbes qui ne sont pas traduits à cause d’un changement de la syntaxe et d’autres verbes qui ont été traduits littéralement. Mots-clés : Syntagmes participiaux, participe présent, participe passé, traduction, stratégies de traduction, transposition, verbes spécialisés, langue de spécialité, texte médical.

Forskningen är motstridig när det kommer till huruvida män är utsatta för våld i nära relation. Det talas om ett symmetriskt och om ett asymmetriskt våld. Det första syftar på att män i samma utsträckning som kvinnor blir offer för relationsvåld medan det senare står för att majoriteten som utsätts för denna typ av våld är en kvinna. Överens är man dock om att den typ av våld som män och kvinnor utsätts för i en relation är av olika art. Män är mer utsatta för psykisk misshandel medan kvinnor ofta drabbas värre fysiskt. Brottsförebyggande rådet presenterar siffror där var femte utsatt person för relationsvåld i Sverige är en man. I denna artikel presenteras tidigare forskning som berör utsatta män. För att ta reda på vad socialjour, mansjour, polisen och brottsofferjouren i Stockholm anser om problematiken utsatta män har fyra intervjuer genomförts. Finns det utsatta män vilket Brå´s statistik tyder på, kommer verksamheter i kontakt med de utsatta männen och i så fall finns det någon hjälp att ge dem?

Syftet med undersökningen har varit att studera hur ett antal elever på IV-programmet med matematiksvårigheter har upplevt sin matematikundervisning i grundskolan. En kvalitativ metod i form av intervjuer användes. Studien har haft en retrospektiv karaktär där eleven i efterhand har sett tillbaka på vad som hänt i grundskolan och matematikundervisning. Eleverna som intervjuades var tio stycken, 16-19 år gamla. I analysen av resultatet framkom att elevernas matematikupplevelser ofta överskuggades av andra minnen. Många av eleverna hade upplevt mobbing i skolan under längre tid vilket medfört både skolsvårigheter och längre frånvaro från skolan. Tre av eleverna upplevde svårigheter i matematik redan från årskurs 1. De allra flesta av de intervjuade fick svårigheter med matematiken i årskurs 4. De talade om hur tempot blev högre och uppgifternas svårighetsgrad ökade. De fick svårt att hänga med i undervisningen och för några av dem blev skolk en lösning på problemet. De flesta av eleverna har haft specialpedagogiskt stöd individuellt eller i särskild undervisningsgrupp. Slutsatsen dras att det inte går att förutsätta att elever på IV-programmet har specifika matematiksvårigheter. Man kan notera att de har någon typ av svårighet och att skälet bör utredas genom samtal med eleven.

Följande arbete är en undersökning om specifikt vad vardagsrummet är för rum, vad innehåller det och vad har det för funktion. Hur kan detta speglas i föremål och möbler? Hur kan kunskap om hur vi människor relaterar oss till föremål utvecklas i skolan? Vardagsrummet är ett rum där de ”finare” möblerna finns. Där vi umgås när vi har besök. Undersökningsmetoden bygger på en gestaltande undersökningsmetod. Genom litteraturstudier av etnologisk och sociologisk litteratur skrivna av Åke Daun, Eva Londos, Pierre Bourdieu mfl., fotodokumentation och egna erfarenheter har jag analyserat likheter och skillnader då det gäller två generationers olika vardagsrum. Resultatet av denna undersökning är att vardagsrummet och dess föremål förstärker den man är eller vill vara. Två generationers vardagsrum kan se väldigt olika ut. Men de speglar var och en på sitt sätt två olika individer. Jag ser mitt arbete som en undersökning som man kan överföra till elevers vardag och verklighet, ett tillfälla att reflektera över sina egna rum och saker. Eleverna fick i uppgift att välja ut ett föremål att ta med till skolan för att berätta om sin relation till föremålet genom att teckna av det och berätta minnen kring det. Något som jag kom fram till är att eleverna identifierar sig med föremålen. Eleverna använder föremålen för att förstärka sin självbild.

I dag debatteras det flitigt kring unga och deras arbetslöshet i media. Syftet med vår studie är att studera unga med högskoleutbildning och deras syn på val av utbildning och deras möjligheter på arbetsmarknaden. Uppsatsen grundas på en intervjuundersökning bland unga akademiker som har tagit examen från Mälardalens Högskola under 2004 med minst 120 poäng inom Beteendevetenskapliga programmet, Beteendevetenskapliga programmet (Social omsorg), Välfärdsprogrammet med inriktning mot rehabilitering, Missbruksvårdsprogrammet, Datateknik, Energiteknik, Byggteknik, Miljöteknik, Ekonomiprogrammet och Internationella marknadsföringsprogrammet. Respondenterna har fått svara på frågor angående etablering, brist på arbetslivserfarenhet, rörlighet och flexibilitet samt val av utbildning. Intervjusvaren kopplas till teorier, tidigare forskning och tolkas utifrån en hermeneutisk ram. I resultatet av undersökningen framkom att rörlighet och flexibilitet är idag något som man kan behöva för att få ett arbete inom det som man är utbildad till. Det har också visat sig att de som kan ”ta för sig” ökar chanserna till jobb inom sitt utbildningsområde. Även arbetslivserfarenheten har en betydelse för etableringen inom arbetsmarknaden för unga akademiker. Det har även visat sig att unga akademiker idag väljer den utbildning man är intresserad av och inte det arbetsmarknaden söker. Uppsatsen ingår som en del av MOBIL-projektet.

The purpose of this study is to gain a deeper understanding of how Swedish banks manage their International Human Resource Management (IHRM). The thesis deals with how Swedish banks in general, from a corporate perspective, select and train their expatriates. Further, the thesis brings up the issue of gender differences within the area of selection and training of expatriates. The study has a qualitative approach, and was conducted with mainly a descriptive purpose. The research strategy chosen was four case studies. The data was gathered through three personal interviews and one telephone interview, with the person responsible for expatriate selection and training at the IHR department at each head-office. The results of this thesis show that Swedish banks find it hard to generalize specific selection criteria in order to identify appropriate expatriates. Further, the banks primarily select their expatriates through interviews where an open/formal system is used together with background and biographical data. Moreover, Swedish banks use only a limited range of cross cultural training (CCT), the method that is most common among the Swedish banks is to send their expatriates on field trips, before departure in order for the expatriate to get a pre view of the host country. Further, Swedish banks are striving towards a gender-equality policy and there is no hesitation to send female expatriates within the Swedish banking industry. However, women seem to be less willing to undertake international assignments, which can be an explanation to why the majority of the expatriates in the Swedish banking industry are men. Validerat; 20101217 (root)