Search

Enligt Högskolelagen skall högskolorna i sin verksamhet främja en hållbar utveckling. FNs Agenda 2030 och dess 17 globala hållbarhetsmål belyser ytterligare högskolornas roll att utveckla och sprida kunskap om hållbar utveckling. Det ställs dock krav på högskolelärares insikter kring hållbarhetsbegreppet och iscensättandet av dess flervetenskaplighet i undervisningssituationen. Den här artikeln beskriver en fakultetsövergripande högskolepedagogisk kurs, Undervisning för hållbar utveckling, med dessa krav som utgångspunkt. Kursens genomförande och design presenteras, liksom syfte och lärdomar.

Purpose This paper aims to unveil how sustainability is integrated into the courses/programmes of higher education institutions. The research question addressed is: how do academics representing different disciplines cooperate and engage in the work of integrating sustainability into their teaching programmes. Design/methodology/approach This paper draws upon the notions of practise variation and institutional work from institutional theory and empirically focusses on the case of Kristianstad University (Sweden). This case is based on an autoethnographic approach and illustrates the experiences shared by six colleagues, representing different disciplines, engaged in implementing sustainability in their courses/programmes. Findings The findings highlight how academics representing different disciplines, with specific traditions and characteristics, face the sustainability challenge. Despite being bound by similar sustainable development goals, differences across disciplines need to be acknowledged and used as an asset if trans-disciplinarity is the ultimate goal. Research limitations/implications Although the intrinsic motivation of individuals to work with sustainability might be a strong driver, the implementation of sustainability within courses/programmes and across disciplines requires joint efforts and collective institutional work. Practical implications By highlighting how academics engage in the work of integrating sustainability, this study emphasizes that managers of higher education institutions need to account for the time and additional resources needed to ensure that academics effectively cope with sustainability. Intrinsic motivation may not last if organizational structures and leadership are not supportive on a practical level and in the long run. Social implications With the successful implementation of a holistic approach to sustainability, students will have better insights and understanding of both themselves and the surrounding society, layi

Antalet människor har under de senaste 50 åren ökat från tre till nästan åtta miljarder. Samtidigt har livsstilen i rikare delar av världen bidragit till att vi i dag överutnyttjar jordens resurser. Hur ska vi leva och fördela jordens resurser så att också framtida generationer kan få ett bra liv här på jorden? Under de kommande tio åren måste vi se till att uppnå de 17 globala hållbarhetsmålen i Agenda 2030. Det är den handlingsplanen som ska stimulera till åtgärder och handlingskraft lokalt, nationellt och globalt. Hållbarhetsmålen är integrerade och beroende av varandra och därför måste samtliga mål uppnås för att vår framtida samhällsutveckling ska bli hållbar. Det handlar om att vi människor och alla andra livsformer ska kunna frodas på planeten Jorden i samklang med naturen. Hållbar utveckling - människa, miljö och samhälle är en lärobok avsedd för - studier i gymnasieskolans kurser (Gy11) inom ämnena biologi, geografi, naturkunskap och hållbart samhälle. Den är även lämpad som grundläggande lärobok i hållbar utveckling inom lärarutbildningen och tillgodoser de övergripande ­perspektiven miljö respektive hållbar utveckling, som ingår i all utbildning i skolan och högskolan. I dag bygger hållbar utveckling inte bara på ekologisk välfärd. Miljö- och klimatfrågor vävs samman med frågor och utmaningar inom många olika områden såsom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Det är dock fortfarande kunskapen om sambanden i naturen som utgör grundbulten. Vi har alla ett ansvar att föra denna viktiga kunskap vidare till kommande generationer. Boken utgör ett värdefullt redskap för hur frågor om miljö och hållbar utveckling kan lyftas fram och få lösningar. Varje kapitel avslutas med ett antal fakta- och diskussionsfrågor.

Introduction The aim of this study was to investigate what kind of landscapes the students want to conserve. The research questions were (1) What are the landscape types the Finnish, Swedish and Norwegian students´ drawings students want to conserve, (2) what kind of elements are drawn by students, and (3) what kind of wellbeing (mental, physical, social) do the drawings reflect? Theoretical framework The core concepts of the study are landscape, environment and well-being. According to environmental psychology the landscape can be divided to nature, built and social landscape. The landscape and the environment gain their significance through individual experiences and observations. It has been shown how environmental relations and images in space and place are created and how they are shaped by knowledge, experience and thinking. Feelings, sense of worthiness and attitudes also have an important role. The landscape and environment always have cultural implications, and thus they can be seen as a process in which nature environment becomes cultural landscape due to human activity. In the field of health promotion, landscape can be understood to be a multi-faceted resource for mental, physical and social health and well-being and health determinant (Abraham, Sommerhalder & Abel, 2010). Research design This was a qualitative study consisting students’ drawings and written descriptions of landscapes worth conserving. The participants (N = 541) were Finnish (n = 177), Norwegian (n = 200) and Swedish (n = 164) primary school students in grades 3-6. Inductive and deductive content analyses were carried out. Results All students drew nature, built and social environment in drawings of landscape they want to conserve. Norwegian students drew clearly more often social landscapes than the students from Finland and Sweden. Finnish and Swedish students preferred built and nature landscapes. All seven categorized elements were drawn in landscapes in all grades in e

Teachers need knowledge of species and species identification skills for teaching thestructure and function of ecosystems, and the principles of biodiversity and its role in sustainability.The aim of this study is to analyze Nordic student teachers’ views on the most ecient methodsand strategies to teach and learn species and species identification, and to find some trends abouthow well their views are reflected in a species identification test. Student teachers in Finland,Norway, and Sweden (N = 426) answered a questionnaire consisting of fixed and open-endedquestions, and a species identification test. An analysis of variance, Chi-Square, and t-test were usedfor quantitative data and an inductive content analysis for qualitative data. Results showed thatoutdoor teaching and learning methods are more ecient than indoor methods. The majority ofstudent teachers considered outdoor experiential learning with living organisms as the most ecientteaching and learning method. Student teachers who highlighted outdoor experiential learning andoutdoor project work as their most ecient methods received significantly better results in the speciesidentification test than the others. Field trips and fieldwork were emphasized as the most importantsources in schools and universities, while the Internet was the most important source among media.The student teachers underlined teachers’ expertise in the form of in-depth understanding of subjectsand supervising skills for ecient teaching both outdoors and indoors. Therefore, teaching andlearning of species and species identification as the practical part of biodiversity and sustainabilityeducation is emphasized as an integral part of teacher education programs.

Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt behandlar nyckelfrågorna inom hållbar utveckling och miljöstrategi. Boken ger läsaren både en förståelse för och en uppdatering av forskningsläget inom ämnen som global uppvärmning, resursfördelning, energiförsörjning, hållbar produktion och konsumtion samt hållbara lösningar. Kopplat till varje kapitel finns avsnitt som ger vägledning i att söka och kritiskt granska information. I en fördjupande del av boken ges läsaren ytterligare kunskap om informationssökning, källkritik och enklare referenshantering. Detta gör boken till ett utmärkt verktyg för rapportskrivning och genomförande av projektarbeten inom miljöområdet på olika nivåer. Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt vänder sig till dig som studerar på utbildningar inom miljö- och landskapsvetenskap, skogs- och lantbruksvetenskap, ekonomi och samhällsplanering. Den riktar sig även till dig som arbetar praktiskt med klimat- och miljöfrågor samt Agenda 2030 inom företag, kommuner och myndigheter. Människa och miljö – med praktisk vägledning för projekt utgör en starkt reviderad utgåva av Klimat och miljöstrategi i ett samlat perspektiv från 2010.

Progressionsplaner avseende studenters färdigheter i informationskompetens är alltjämt föremål för diskussion i högre utbildning. Föreliggande projekt tar avstamp i problematiken kring varför studenter inom förskollärarutbildningen nästan genomgående ”väljer bort” kvantitativ metod i samband med planeringen och skrivandet av examensarbetet. I utbildningen har det uppdagats att studenter i förberedande terminer inte erbjöds lärandetillfällen att tillägna sig övning i moment som informationskompetens (IK) och beskrivande statistik på basnivå. I arbetet att göra studenterna nyfikna på kvantitativ vetenskaplig metod och känna en större säkerhet att tillgodogöra sig sådana texter genomfördes samplanerade workshops i två delprov under termin 4. Studenterna tilldelades en vetenskaplig artikel inom området hållbar utveckling kopplat till förskolepraktiken som lästes och analyserades med handledning av undervisande lärare och bibliotekarier. Efter workshopen i att söka, samla och värdera vetenskapliga kvantitativa artiklar valde studenterna ut en egen artikel. Arbete skedde parvis och studenterna fick i uppgift att sammanfatta texten och processen om hur de sökt fram den vetenskapliga texten, samt delge den aktuella forskningsfrågan tillsammans med tillhörande kvantitativa metod- och resultatbeskrivning. Studenterna ombads också redogöra för vilken ny kunskap som genererats i deras lärande och konstruktivt reflektera kring etiska och kritiska aspekter på texten. Slutresultatet blev ett vetenskapligt paper som kurskamrater opponerade på vid ett muntligt examinationstillfälle.Det vittnades i utvärderande studentreflektioner om önskemål av artikelsöksövningar i mindre grupper och ytterligare vägledning i vetenskapligt rapportskrivande i samband med skrivande av uppsatsplan och genomförande av sista terminens examensarbete. Studenternas reflekterande utsagor tolkas som positiva och värdefulla gällande innehåll och upplägg av aktuellt moment i delproven termin 4. En av framgångsf

This study aimed to investigate what kind of conceptions do the elementary pre-service teachers (EPT) have of the concepts: species identification (SI), biodiversity (BD) and sustainable development (SD) and how well they understand the relationships between these three concepts? The data of this survey has been collected in Finland and Sweden in 2011. The EPTs (186) were asked to describe the three concepts SI, BD and SD and their relationships. Special emphasis was given to use of e.g. mind maps or concept maps to explain the relationships. In inductive content based analysis EPTs´ understanding of the three concepts and their relationships were studied. The results show, firstly, the three concepts were connected to each other via EPTs´ knowledge or understanding, e.g. the importance of conserving the nature and the understanding of its function as well as man´s interest in the nature and understanding of the basic biological phenomena were emphasized as important matters necessary for comprehending the multifaceted concepts. Secondly, the concepts were connected to each other via man´s actions, e.g. when describing the relationships between the concepts man´s actions were repeatedly mentioned. Man´s action and the way of living have an effect on conservation of the BD. Furthermore, people benefit from BD and take this into account when evaluating the importance of SD. Thirdly, the relationships of the concepts was difficult to understand by the students. In this case the connections between the concepts were not identified at all or the connections were not clearly described. Especially the relationships between SI knowledge and BD or SD were difficult to understand.

Miljöarbete för framtidens samhällsmedborgare finansierat av Gyllenstiernska Krapperupska stiftelsen och Högskolan Kristianstad

Läslyftet

Introduction: Under Swedish law, the universities are required to implement environmental management systems (EMS) in their operations. The introductory EMS review emphasizes education for sustainable development (ESD) as the most significant environmental aspect. Contemporary education spends time on training in sustainability with established knowledge, hazards, risks and approaches for improvement of known issues through 'declarative knowledge', which is always a step behind developments, because it works with historical facts. Objectives:Consequently, a target has been set of equipping students with the knowledge, values, attitudes and competences that will help them deal with problems that arise in society in the future through the introduction of ESD into all of the university’s programs. The aspect of how we can assess whether graduate students possess these skills remains to be resolved before the annual EMS audit. Methods:The available methods for evaluation are surveys addressed to students, alumni and teachers in a prolonged time study. ESD extends and adapts contemporary 'declarative knowledge' to a teachers' toolkit of 'functioning knowledge' as an intrinsic part regardless of the field or the teaching topic. Results:We will develop ESD in the form of tools which can be easily recognized at higher education. The challenge is to broaden students' knowledge and comprehension of a core academic discipline to a level that has not been considered or introduced into education at our university or used in practice. Conclusion:Toolkits which can conveniently be used in ESD are discussed in the conclusions of this paper. The result in annual surveys reports the level of continuous improvement concerning EMS objectives and for teachers it confirms the achievement in planned progression and development of ESD in courses.

Vår planet befolkas i dag av drygt 7 miljarder människor. Till år 2100 är vi ­kanske så många som 11 miljarder människor. Hur ska vi leva och fördela jordens resurser så att också framtida generationer kan få ett bra liv här på jorden? Allt fler rapporter, framför allt från FNs klimatpanel, visar att det brådskar att visa ­handlingskraft. Hållbar utveckling – människa, miljö och samhälle är en lärobok avsedd för ­studier i gymnasieskolans kurser (Gy11) inom ämnena biologi, geografi, naturkunskap och hållbart samhälle. Den är även lämpad som grundläggande lärobok i hållbar utveckling inom lärarutbildningen och tillgodoser de övergripande ­perspektiven miljö respektive hållbar utveckling, som ingår i all utbildning i ­skolan och högskolan. I denna tredje omarbetade och utvidgade upplaga ges en tydlig bild av hur ­hållbar utveckling har utvecklats från ett snävt, naturvetenskapligt ämne till en bred, tvärvetenskaplig och internationell angelägenhet. I dag bygger hållbar utveckling inte bara på ekologisk välfärd. Lika viktigt är det att uppnå ekonomisk och social välfärd, vilket är en mycket större utmaning. Miljö- och klimatfrågor vävs idag samman med utmaningar inom demokrati, mänskliga rättigheter och jämställdhet. Därför är också kunskapen i dag om de grundläggande sambanden i naturen så otroligt mycket viktigare. Och vi har alla ett ansvar att föra ­denna kunskap vidare till kommande generationer. Boken utgör ett värdefullt redskap för hur frågor om miljö och hållbar utveckling kan lyftas och få lösningar. Varje kapitel avslutas med ett antal fakta- och diskussionsfrågor.

Introduction: Human wellbeing is depending either directly or indirectly on biodiversity, ecosystems and the services they provide. The ability to identify species is important to understand the concepts of biodiversity and sustainability. Biodiversity is a rather unknown concept to students and adults. Many students feel that being able to name organisms is not important to them and they have little interest in learning identification skills. Objectives: The purpose of this study was to clarify student teachers’ (N=425) interest in and conceptions of the importance of species identification and the relationship between biodiversity and sustainable development. Methods: - The data was collected by using a semi-structured questionnaire with fixed and open questions. The questionnaire consisted of background questions, a species identification test and open and fixed question about species identification skills, biodiversity and sustainable development. The categories for analyzing the open answers were developed by using an inductive content analyze method. The open answers were discussed in the research group and triple-checked for a high reproducibility. The main categories of conceptions were emotional and aesthetic, cognitive, pragmatical, ecological, conservational, professional, educational, idealistic negative, contradictory and no views. Results: Student teachers explained their interest in plants and animals in a pragmatic way. Cognitive and no views where used to explain the importance of species identification today and in the future. Few students had a professional view. The relationships between species identification and sustainable development were described with cognitive views with almost equal amount of knowledge and conservational reasons. The relationship between biodiversity and sustainable development were explained with cognitive and no views. Conclusion: Many student teachers felt that species identification skills are not import

Introduction: Systems thinking as a base for sustainable development Sustainable development is a wide and complex item often connected to environment and environmental policy. There are studies that show the importance of species identification, interest in nature and outdoor experience for achieving the understanding of environmental issues and understanding of a sustainable lifestyle. The fact is that there is an environmental knowledge gap existing. Ecological literacy is important to bridge this gap. It is important to develop a comprehensive understanding of complex casual relationships, as relationships between human systems and natural systems might be. The starting point to develop this complex understanding is for students to develop a mature understanding of key ecological concepts. These key concepts support more complex concepts which are the base for understanding the more complex relationships. In today’s society humans need to develop a narrow specialization, but they also need to develop a capacity of holistic thinking. This capacity of holistic thinking or systemic thinking is needed because for example sustainable development that links economy, human life and natural environment into one single entity. There are also some recent ecological literacy frameworks that emphasize systems thinking for the construction of a “big picture” view. Systems thinking is a way of thinking that can get people to see their part in the big picture. All are part of a system, everything you do affects the system. If a component is changing in a system, it causes changes in the other system components. The focus in such thinking is on processes and entirety instead of parts. Objectives: This will be a presentation of an article in progress. Newly qualified teachers teach about nature and biodiversity with the skills they have obtained during the obligatory part of their teacher education. Knowledge and identification of species is one of the factors that are important

Hållbar utveckling i högre utbildning, Rådet för samverkan Högskolan Kristianstad

Det förekommer brister avseende forskningsanknytningen i lärarutbildningen (Hattie & Marsh, 2006). I studien fångas den yttre miljön tillsammans med teknikutvecklingens påverkan. Levnadsvanor och handlingsberedskap inkluderas också i studien och benämns den inre miljön. Syftet var att undersöka en grupp lärarstudenters sätt att resonera kring hälso- och miljöfrågor under ett tremånadersprojekt. Centralt var att via seminarieform vägleda studenterna, som befann sig i slutfasen av sin lärarutbildning, i integrerad aktuell didaktisk forskning om folkhälsovetenskap, miljövetenskap och lärande för hållbar utveckling, samt undersöka deras syn på begreppet forskningsanknytning. Övergripande frågeställning var: Hur resonerar lärarstudenter i hälso- och miljöfrågor kopplat till den yttre och inre miljön? Studenterna uttryckte också sina erfarenheter av forskningsanknytning i utbildningen. Sjutton studenter i lärarutbildningen deltog i projektet. Seminarier, enkäter och fokusgruppsintervjuer genomfördes. Teoretiska utgångspunkter för analysen var Agens modell för hälsofaktorer och System jorden (Dahlgren & Whitehead, 1991; Andersson, 2001). Studenterna uttryckte sina kunskapsbrister och kritiserade undervisningen de genomgått i hållbar utveckling i ungdomsskolan och lärarutbildningen, och menade att den oftast handlat om sopsortering. Så småningom kopplade de samman människors hårdutnyttjande av skog och mark genom transporter till och från träning med försämring av människans livsvillkor och hälsa. Studenterna vidgade perspektivet, från de innersta till de yttre sfärerna. Studenterna fann svårigheter att definiera ”forskningsanknytning” och ingen hade sökt eller läst vetenskapliga artiklar av nyfikenhet eller eget intresse. Den integrerade utgångspunkten kan likt frågor med naturvetenskapligt innehåll utifrån ett samhällsperspektiv medverka till utveckling av undervisningsredskap i kommande lärargärning (Ekborg et al., 2009). En medveten strategi var att förmedla vår

Humans are dependent on the service species and ecosystems provide. Being able to identify species is a key to understanding biodiversity. The purpose of this study was to clarify student teachers’ (N=426) interest in and conceptions of the importance of species identification and the relationship between biodiversity and sustainable development. The data was collected by the aid of using a semi-structured questionnaire with fixed and open questions. Student teachers explained their interest in plants and animals in a pragmatic, cognitive or emotional and aesthetic way. Pragmatic, cognitive and educational views where used to explain the importance of species identification today and in the future. Few students had a professional view. The relationships between species identification and sustainable development were described with cognitive, pragmatic, conservational and educational views, whereas the relationship between biodiversity and sustainable development were mostly categorised in the no, cognitive, ecological and conservational views. The student teachers´ conceptual framework related to biodiversity and the relationships between species identification and sustainable development were limited. The results are compared with related literature. This study increases and broadens researchers’ and teacher educators’, knowledge about the challenges of species identification in teacher education and at schools.

Knowledge of species, interest in nature, and nature experiences are the factors that best promote interest in and understanding of environmental issues, biodiversity and sustainable life. The aim of this study is to investigate how well student teachers can identify common local species, their interests in and ideas about species identification and about the importance of species identification for biodiversity and sustainability. Totally 456 student teachers for primary schools were tested using an identification test and a questionnaire consisting of fixed and open questions. A combination of quantitative and qualitative methods was used to get a more holistic view of students’ level of knowledge. The student teachers in Nordic countries identified species reasonably well, while the student teachers in Lithuania identified only up to four species. Experiential learning outdoors was suggested by the majority of students as the most efficient learning method, followed by experiential learning indoors, project work and experimental learning. They regarded the knowledge of species as ‘important’ or ‘very important’ for citizens today, for sustainable development and for biodiversity. Our conclusion is that teaching and learning methods for education of biodiversity and sustainable development should always include experiential and project-based methods in authentic environments.