Search

Denna studie undersöker hur jobbcoacher framställer nyanländas anställningsbarhet och utsatta position på den svenska arbetsmarknaden. Genom en socialkonstruktivistiskt ansats och kvalitativ metod, har vi intervjuat sju jobbcoacher om deras framställning av nyanländas anställningsbarhet. Studien undersöker även hur jobbcoacher resonerar och beskriver vilka hinder och möjligheter nyanlända möter i etableringen på den svenska arbetsmarknad. Studien undersöker ytterligare hur jobbcoachernas beskrivningar kan förstås utifrån kritiska teorier om andrafiering, fördomar och diskriminering. Resultatet visar att jobbcoacherna framställer att nyanlända befinner sig i en utsatt situation och att de möter flertalet hinder vid etablering på den svenska arbetsmarknaden. Språkkunskaper i det svenska språket, bristande nätverk och arbetsgivares attityder är tre exempel på hinder som nyanlända möts av. Resultatet visar vidare att nyanlända erbjuds insatser som språkträning och intervjuträning. Slutligen visar studien att jobbcoachernas beskrivning av nyanländas anställningsbarhet kan förstås som en slags “andrafierad” bild av nyanlända eftersom de målas upp som en “annorlunda” grupp på arbetsmarknaden i behov av särskilda insatser. Vi hoppas att studien bidrar med förståelse och kunskap om nyanländas situation på den svenska arbetsmarknaden., This study investigate how job coaches presents newcomers' employability and their vulnerable position in the Swedish labour market. Through a social constructivist approach and qualitative method, we have interviewed seven job coaches about their portrayal of new arrivals' employability. The study also examines how job coaches' reason and describes what obstacles and opportunities newcomers encounter in their establishing in the Swedish labour market. The study further investigates how job coaches' descriptions can be understood on the basis of critical theories of ‘othering’, prejudices and discrimination. The results show that job coaches represent newcomer's vulnerable situation and that they encounter several obstacles in their establishing in the Swedish labour market. Language skills in the Swedish language, lack of networks and the attitude of employers are three examples of obstacles that new arrivals encounter. The results also show that newcomers are offered supportive measures, such as language training and interview training. Finally, the study shows that job coaches descriptions of newcomer's employability can be understood as a kind of "othering" image of newcomers because they are presented as a "different" group in the labour market, in need of special efforts. We hope that this study contributes with understanding and knowledge of the situation of newcomers in the Swedish labour market.

Bakgrund: Kommunikation är avgörande för ett fungerande teamsamarbete och brister i kommunikation kan leda till missförstånd och allvarliga konsekvenser. Forskning visar att brister i kommunikation kan leda till ineffektiva och försenade operationer samt att kommunikation är en sårbar punkt inom vården som kan hota patientsäkerheten. Syfte: Studiens syfte var att belysa operationsteamets erfarenheter av kommunikation perioperativt. Metod: Systematiska sökningar av två databaser låg till grund för de artiklar som granskades och analyserades. Analysen genomfördes enligt SBU:s metod för meta-syntes. Resultat: Utifrån analysen framkom fem huvudteman; Kommunikation som har ett tydligt syfte, Kommunikation som brister, Kommunikation som uttryck för trygghet i teamet, Kommunikation som uttryck för sociala strukturer samt Kommunikation vid konflikter. Slutsatser: Perioperativ kommunikation kan främjas eller hämmas av flera faktorer. Personal bör därför utbildas och tränas i effektiva kommunikationsmetoder.

De senaste åren har allt fler människor flytt till Europa. Folk tvingas på flykt på grund av krig, katastrofer och elände. Detta kan knappast vara positivt för deras psykiska hälsa. Allmänsjuksköterskans roll kommer att prövas av detta och det är därför viktigt att sjuksköterskan är medveten om olika tankesätt och omvårdnadsstrategier för att behandla den psykiska ohälsan. Inte minst när det visar att psykisk ohälsa har blivit en ökad trend för sjukskrivning bland den svenska befolkningen. Tio vetenskapliga artiklar och en rapport som behandlade psykisk ohälsa hos människor på flykt analyserades för att ingå i resultatet. Den första delen av resultatet beskriver förekomsten av psykisk ohälsa medan den andra delen redovisar upplevelser i tre teman och sju underteman. Resultatet visar att psykisk ohälsa bland människor på flykt är utbredd, även om det förekommer tydliga skillnader gällande psykiska diagnoser hos dem. Deras upplevelser handlar i stor utsträckning om faktorer som förstärker deras psykiska ohälsa och sätter dem i utanförskap. Det gör att de försöker värna om sig själva genom försvarsmekanismer som inte alltid är till det bättre, samtidigt som de upplever att det finns stöd i deras nya omgivning. Hos människorna själva finns en drivkraft om att kunna acklimatisera sig i det nya samhället även om hinder upplevs, såväl inom dem som runt om kring. Det är därför önskvärt att sjuksköterskan, med hjälp av kunskap om förekomst och upplevelser hos människor på flykt, utför en mellanmänsklig, god och förtroendeingivande vård som behandling för de människor som lider av psykisk ohälsa till följd av flykt., Background: There has been an increasing prevalence of mental illness among Swedes; in addition a lot more people have fled their home countries due to war and disaster. With them they carried traumatic experiences. What have these effects and occurrences had on their mental status? Aim: This study aims to investigate the prevalence and experience of mental illness among fleeing people. Method: A literature overview was performed to gather and analyse data from both qualitative and quantitative studies. A search for prevalence in quantitative data was used. Prevalence of mental illness is first presented in a compilation and then three themes with seven subthemes describing similarities and differences emerged in the analysis of qualitative and quantitative studies. Results: Prevalence of mental illness was more common among displaced people than the non-displaced with depression, anxiety and posttraumatic stress as the most common diagnosis. Traumatic experiences were also a factor that could hinder the individuals from adopt in the new country. It also showed that there were effects that fortified the mental illness as well as their own defence mechanisms. However, the individuals also experienced support from people with similar experience as well as people in the society they now belong to. They also felt that they wanted to be acclimatized into their new country in order to create a new life. Conclusions: The nurse's role is of importance to create an interpersonal relationship and thus provide safety and trustworthiness to give patients’, persons who have fled, understanding and confidence in health care regarding their mental health.