Search

Illavarslande rubriker om klimatet och klimatångest har blivit allt vanligare i dagens samhälle. Debatter och diskussioner om global uppvärmning, klimatförändringar och konsekvenser av dessa verkar endast stiga i intresse. Engagemanget sprider sig bland samhällsmedborgare och likaså verkar, enligt många alarmerade rubriker, även negativa känslor kopplat till klimatet spridas. Klimatångest har blivit ett begrepp som florerar i forskning och vardagliga situationer allt mer. Forskning visar att klimatångest kan drabba alla, men kanske värst barn och unga. Samma ungdomar som de alarmerande rubrikerna syftar till befinner sig också i skolan där detta är ett viktigt och nödvändigt inslag. Frågeställningarna i examensarbetet syftar till att undersöka vilken medvetenhet och inställning gymnasieungdomar, som läser naturkunskap, har till frågor om miljö, klimat och hållbar utveckling. Frågeställningarna undersöker också i vilken utsträckning dessa gymnasieungdomar känner klimatångest, hur de upplever skolans undervisning och hur detta påverkar deras lust att lära sig mer om miljö, klimat och hållbar utveckling. Undersökningen genomfördes med en digital enkät som totalt besvarades av 123 naturkunskapselever i olika årskurser på gymnasiet. Resultatet visar att många elever anser sig ha en klimatpåverkan och kunna reflektera över denna. Vissa skillnader i medvetenhet och kunskap framkommer mellan de olika årskurserna där de äldre eleverna bedöms ha en mer nyanserad bild av klimatläget. Det framkommer även att många elever känner en oro och ångest kopplat till klimatet, men att ordet ”ångest” är ett starkt känsloladdat ord och att många skolungdomar hellre använder ordet ”oro”. Trots, eller kanske tack vare, elevernas i många fall negativa känslor kopplat till området anser de undervisningen som viktig, meningsfull och nödvändig för att öka förståelsen och lösa klimatkrisen. Många elever vill att skolan ska undervisa ännu mer om klimatet och ha ett större fokus på lösningar av kl

Oro för klimatet är något som blir allt vanligare hos både barn och vuxna. Majoriteten av de studier som genomförts inom området klimatoro har undersökt äldre barn och vuxnas mående kopplat till klimatkrisen. Fokus för denna studie ligger därför på de yngre barnen, i årskurs två och tre, för att undersöka vad de känner inför klimatförändringarna. Tidigare forskning har visat att transformativa och deliberativa arbetsmetoder är fördelaktiga att använda vid undervisning om komplexa ämnesområden som klimatförändringar. Därför undersöker denna studie även om lärare använder dessa arbetssätt under sin geografiundervisning. Studien är genomförd med semistrukturerade intervjuer av två lärare och tre elevgrupper med fem elever vardera. Förutom intervjuer genomfördes även mer kreativa inslag som rankningsövningar och teckningsmoment. Resultatet visade att de intervjuade lärarna, till viss del, använde transformativa och deliberativa arbetsmetoder när de hade möjlighet att dela upp klassen i mindre grupper. De intervjuade lärarna ansåg att dagens elever var väl insatta i miljörelaterade frågor, jämfört med tidigare årskullar och gärna deltog i diskussioner inom ämnet. Samma lärare ansåg däremot inte att undervisningen bidragit till att förändra elevernas inställning till klimatet. Det framgår dessutom av resultatet att klimatförändringar är ett komplext ämnesområde som är svårt för ett flertal elever att samtala om. Det kan bero på elevernas unga ålder, då de på grund av detta ännu inte haft så omfattande undervisning inom området samt att eleverna ännu inte nåtts av stora mängder information om klimatförändringar. Resultatet för teckningsmomentet, som genomfördes med eleverna, visade att drygt hälften av eleverna kände oro för klimatförändringar vilket är en lägre andel än vad tidigare forskning visat. Det bedöms bero på att eleverna i denna studie är yngre än de barn och unga vuxna som deltagit i tidigare forskning. På grund av studiens begränsade storlek kan den dock inte, Concern about the climate is something that is becoming increasingly common among children. Most of the studies that have been done around this subject have investigated older childrens feelings about to the climate crisis. This studie will therefore focus on the younger children, in class two and three, to see how they feel about climate change. Previous research has shown that transformative and deliberative methods are beneficial to use when teaching about complex areas such as climate change. Therefore, our study examines whether the interviewed teachers use these working methods during their geography teaching. The study3 av 52is carried out with semi-structured interviews of two teachers and three student groups with five students each. In addition to the interview, we also used more creative elements such as ranking exercises and a drawing session. The results showed that the interviewed teachers used transformative and deliberative learning when they had the opportunity to divide the class into smaller groups. The teachers also considered that today's students were well versed in environment-related issues compared to previous students and that they are happy to participate in discussions on the subject. Based on the results the teachers did not consider that the teaching contributed to changing the students attitude towards the climate. It also appears from the results that climate change is a complex subject and that it was difficult for several students to answer the questions during the interview. This may be due to the young age of the students, as they have not yet been taught a lot in the field and have not yet been reached by any large amounts of information about climate change. The results for the drawing session, which was carried out with the students, showed that just over half of the students felt concerned about the climate change, which is a lower percentage than previous research has shown. It is judged to be due to the fact that the student, 2024-01-12

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

El estudio cinético de las reacciones químicas es de suma importancia, tanto desde el punto de vista fundamental para entender las variables y mecanismos que controlan la velocidad de las reacciones químicas y la evolución de las concentraciones con el tiempo; como desde el punto práctico para predecir los parámetros que pueden llevar a la creación de mejores catalizadores y permitir el diseño de reactores químicos. Por otro lado, la electroquímica es extremadamente importante en este momento de la historia ya que se prevé que juegue un papel fundamental en la descarbonización del sistema energético bien a través de la interconversión entre hidrógeno y energía como en la captura y revalorización de CO2. Las reacciones electroquímicas son reacciones químicas donde la transferencia de electrones ocurre en la interfaz electrodo-electrolito, también llamada doble capa eléctrica, siendo tremendamente dependientes tanto de la estructura del electrodo y composición de dicha la doble capa. Entender la estructura de la doble capa eléctrica nos permite dilucidar cómo es la dinámica de la transferencia de carga entre el electrodo y el electrolito, así como la adsorción de especies químicas en la superficie del electrodo. El agua como solvente del electrolito desempeña un papel fundamental en numerosos procesos electroquímicos. Comprender cómo la orientación de las moléculas del agua en la doble capa eléctrica, o la adsorción de los protones e hidroxilos (iones del agua) afectan la eficiencia y la velocidad de una reacción electroquímica es crucial. Con frecuencia, la cinética de los procesos de adsorción y transferencia de carga es muy rápida y no es posible utilizar métodos convencionales, como el uso del potenciostato en el que se estudia, entre otras variaciones, el cambio de la corriente en la interfase electrodo-electrolito dependiendo del incremento potencial, para la medida de la velocidad. A ello se une la existencia de una constante de tiempo finita inherente a la com

Background - Young adults’ are facing grave challenges when attempting to access housing in Sweden. Home ownership and first-hand leasing contracts are difficult to acquire and out of reach for those without external help. At the same time, the mental well-being of young adults’ in Sweden have shown to be deteriorating, including symptoms such as severe depression, anxiety and worry. This study attempts to explore the vulnerability of young adults’ in the Swedish housing market, and to better comprehend the reasons behind growing concerns regarding their future housing. Aim - The aim of the thesis is to explore what factors contribute to young adults’ future housing worries in Sweden.Data/Methodology - The study is based on data collected from a national survey conducted in 2023. Following, an empirical analysis was performed on a sample of 1396 individuals between the ages 18-30. A logistic regression is thereafter conducted to test a model on the basis of hypothesised factors. Results - The results show that young adults’ who are unsatisfied with life, have low disposable income, live in a major city and do not hold a mortgage have an increased propensity to worry about their future housing situation. Conclusion - The study suggests that individual traits may not amplify concerns about future housing as much as broader societal and economic factors., Bakgrund - Unga vuxna står inför svåra utmaningar när de försöker få tillgång till bostäder i Sverige. Ägandet av bostad samt tillgången till ett förstahandskontrakt är utmanande och utom räckhåll för dem utan extern hjälp. Samtidigt har den mentala hälsan hos unga vuxna i Sverige försämrats, och symtom såsom depression, ångest och oro blir allt vanligare. Denna studie utforskar sårbarheten hos unga vuxna på den svenska bostadsmarknaden för att bättre förstå orsakerna bakom ökande oro angående deras framtida boende.Syfte - Syftet med avhandlingen är att utforska vilka faktorer som bidrar till unga vuxnas framtida bostadsoro i SverigeData/Metod - Studien baseras på data insamlad från en nationell enkät genomförd 2023. Därefter utfördes en empirisk analys på ett urval av 1396 individer mellan 18-30 år. En logistisk regression genomförs sedan för att testa en modell baserad på hypotetiserade faktorer. Resultat - Resultaten visar att unga vuxna som är missnöjda med livet, har låg disponibel inkomst, bor i en storstad och inte har ett bostadslån har ökad benägenhet att oroa sig för sin framtida bostadssituation. Slutsats - Studien antyder att individuella egenskaper inte förstärker oro för framtida bostadssituation lika mycket som bredare samhälleliga och ekonomiska faktorer.

Introduktion: Att genomgå anestesi kan upplevas skrämmande och skapar ofta en stor oro eller ångest inför ögonblicket då patienten överlämnar sig helt och hållet till vårdpersonalen. Tidigare forskning visar att patienternas oro och ångest kan bero på flera olika faktorer, exempelvis att inte ha kontroll över situationen, känsla av oro och ångest inför förstagångsbesök på sjukhus och oro och ångest inför eventuellt postoperativt illamående. Patienter kan uppleva oro och ångest för att vakna under operation medan en del patienter upplever oro och ångest inför döden. Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur anestesisjuksköterskor bedömer oro eller ångest hos patienter inför anestesi. Metod:Semistrukturerade intervjuer med 10 anestesisjuksköterskor analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visar att anestesisjuksköterskor uppfattar oro och ångest hos patienter som ska genomgå anestesi, men det rapporterades inte något om användande av adekvata mätinstrument som kan bedöma oron och ångesten. Intervjuerna resulterade i fyra kategorier som beskriver hur anestesisjuksköterskor bedömer patienter som uppvisar tecken på oro eller ångest inför anestesi. Kunskapsbaserad bedömning där bedömning av patienter med oro och ångest baseras på erfarenhet där anestesisjuksköterskan också påtalar att oro och ångest noteras genom en tyst kunskap som är svårt att vidareutveckla verbalt. Bedömning genom kommunikation och samtal med patienten, bedömning genom klinisk observation, hur patienten ser ut och hur patienten för sig och bedömning av vitala parametrar, hur patientens kropp är påverkad av situationen. Slutsats: Anestesisjuksköterskor belyser oro som en mycket vanlig förekommande känsla hos patienter, en oro som framkommer genom deras bedömningar genom att samtala med patienten, läsa av kroppsspråk och göra en bedömning utifrån de vitala parametrarna. I tidigare forskning påvisas att det finns adekvata mätinstrument för att genomföra bedömningarna

Problem definition: Cataract surgery and intravitreal injections are common treatmentsat eye clinics and these procedures can be preceded by worry and anxiety in the patient.It is the ophthalmic nurse's responsibility to work for good nursing care and promotewell-being for all patients. Increased knowledge of the ophthalmic nurse's experience ofmeeting patients with anxiety during eye procedures would therefore be valuable inpromoting health and well-being. Purpose: To explore ophthalmic nurses’ experiencesof meeting patients with anxiety associated with planned invasive procedures in the eye.Method: A qualitative interview study with semi-structured questions and an inductiveapproach was performed. Ten ophthalmic nurses from five eye clinics in Central andSouth of Sweden participated in the study. Results: The analysis resulted into threecategories and eight subcategories. The three categories where Anxiety vary,Circumstances that can affect anxiety and Anxiety can lead to consequences.Conclusion: The ophthalmic nurses´ experiences were that all patients were anxiouspreoperatively. Individualized information and person-centered nursing care reducedpatients´ anxiety. The importance of the team and specific nursing actions such ashandhold were also of value. Future studies could be interviews with ophthalmic nurses’or patients with focus on nursing actions that can calm anxiety., Problemformulering: Kataraktkirurgi och intravitreala injektioner är vanliga ingrepppå ögonmottagningar och dessa ingrepp kan föregås av oro och ångest hos patienten. Iögonsjuksköterskans ansvar ligger det att arbeta för en god omvårdnad och främjavälbefinnande för alla patienter. Ökad kunskap om ögonsjuköterskans erfarenhet avmötet med patienter med oro vid ingrepp i ögat skulle därför vara av värde för attfrämja hälsa och välbefinnande. Syfte: Att undersöka ögonsjuksköterskorserfarenheter av att möta patienter med oro i samband med planerade ingrepp i ögat.Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor och induktiv ansatsgenomfördes. Tio ögonsjuksköterskor från fem ögonmottagningar i mellersta ochsödra Sverige deltog. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och åttasubkategorier. De tre kategorierna var; Oro varierar, Omständigheter som kanpåverka oro, Oro kan leda till konsekvenser. Konklusion: Ögonsjuksköterskornahade en erfarenhet av att alla patienter hade någon form av oro preoperativt.Individanpassad information och ett personcentrerat omvårdnadsarbete var ett stöd föratt lindra oro hos patienterna. Teamets betydelse och specifika omvårdnadsåtgärdersom till exempel en hand att hålla var också av värde. Framtida studier kan varaintervjuer med ögonsjuksköterskor eller patienter med fokus på omvårdnadsåtgärdersom kan stilla oro.

Bakgrund: Många personer lever med hälsoångest men få vet egentligen vad det innebär för individen själv och individens familj. Hälsoångest som kännetecknas av en stark oro av att ha eller drabbas av sjukdom är relativt nytt även inom sjukvården, varpå personalen behöver få ökad förståelse för personer som lever med hälsoångest. Syfte: Syftet med studien var att belysa erfarenheter hos personer som lever med hälsoångest. Metod: Studien är skriven som en allmän litteraturstudie med induktiv ansats där 12 kvantitativa och två kvalitativa vetenskapliga artiklar inkluderades för att beskriva det aktuella kunskapsläget. Resultatartiklarna analyserades systematiskt och resulterade i fyra kategorier. Resultat: Fyra kategorier framkom ur resultatet: Tidigare trauma, Oro, Informationssökande och Samsjuklighet. I de flesta studierna framkom att livshändelser såväl tidigare som senare i livet påverkade graden av hälsoångest. Oro kring hälsa, psykiatrisk och somatisk samsjuklighet samt informationssökande efter symtom på internet hade stor påverkan på hälsoångest. Konklusion: Hälsoångest är vanligt förekommande bland personer i samhället och utbildning och personcentrerad vård är två sätt att angripa tillståndet på. Vidare saknas kvalitativ forskning inom området vilket hade ökat förståelsen för tillståndet ytterligare., Background: Many people live with health anxiety, but few know what it means for the individual himself/herself and for their family. Health anxiety, which is characterized by a concern about having or suffering from an illness, is relatively new even in healthcare, and the staff needs to increase understanding of people with health anxiety. Aim: The aim was to shed light on the experiences of people living with health anxiety. Method: The study was written as a general literature study with an inductive approach with 12 quantitative and two qualitative scientific articles to describe the current state of knowledge. The resulting articles were systematically analyzed and resulted in four categories. Results: Four categories emerged from the results: Previous trauma, Worry, Information seeking and Comorbidity. In most of the studies, life events influenced the degree of health anxiety. Concerns about health, psychiatric and somatic comorbidity and searching for information on symptoms on the internet also had a major impact on health anxiety. Conclusion: Health anxiety is common among people in society, and education and person-centered care are two ways to treat the condition. Furthermore, there is a lack of qualitative research, which would have further increased the understanding of the condition.

Bakgrund: Rädsla och oro är vanligt förekommande hos barn som ska genomgå generell anestesi i samband med operation. Detta innebär både ett direkt lidande för barnen och resultera i dåliga erfarenheter för framtida sjukvårdsbesök, men kan också medföra stora utmaningar för anestesisjuksköterskor. Av den anledning har flera metoder testats och studerats för minska barns preoperativa rädsla och oro, varav lekterapi är en sådan metod. Syftet: Att granska och sammanställa vetenskaplig forskning kring effekterna av lekterapi som ett verktyg för att minska preoperativ rädsla och oro hos barn som ska genomgå generell anestesi. Metod: En systematisk utförd litteraturstudie med narrativ syntes, som uteslutande inkluderar randomiserade kontrollerade studier (RCT). Databaserna PubMed och Cinahl har använts för att söka tidigare studier och totalt 14 randomiserade kontrollstudier har inkluderats i studiens resultat. Huvudresultat: Tio av de granskade studierna visat att lekterapi kan ha en positiv effekt på barns rädsla och oro i samband med generell anestesi. Fyra av de granskade studierna visade på tvetydiga resultat och/eller resultat som inte var statistiskt signifikanta. Slutsats: Det finns stöd i forskningen för att relativt små förändringar i den preoperativa vården, såsom lekterapi i några minuter, kan bidra till stor skillnad för vårdkvaliteten., Background: Fear and anxiety are common among children undergoing general anesthesia for surgery. This not only directly affects the children but also results in negative experiences for future healthcare visits, and can pose significant challenges for anesthesia nurses. For this reason, several methods have been tested and studied to reduce children's preoperative fear and anxiety, with play therapy being one such method. Aim: The aim of this literature review is to examine and compile scientific research on the effects of play therapy as a tool to reduce preoperative fear and anxiety in children undergoing general anesthesia. Method: A systematically conducted literature review with narrative synthesis, exclusively including randomized controlled trials (RCT). The databases PubMed and Cinahl were used to search for previous studies, and a total of 14 randomized controlled trials have been included in the study's findings. Main results: The main result of this study shows that ten of the reviewed studies demonstrated that play therapy can have a positive effect on children's fear and anxiety associated with general anesthesia. Four of the reviewed studies showed ambiguous results and/or results that were not statistically significant. Conclusion: The conclusion of this literature review is that previous research indicates that relatively small changes in preoperative care, such as play therapy for a few minutes, can make a significant difference in the quality of care.

Bakgrund: I samband med en operation kan patienter uppleva oro pre-, intra- och postoperativt. Regional anestesi möjliggör att patienten kan vara vaken under operationen men gör samtidigt att patienten och personalen kan behöva hantera den oro som kan uppstå. Det saknas kunskap kring hur patienter upplever oro under operationen. Syfte: Syftet var att sammanställa patienters upplevelser av oro under kirurgiskt ingrepp i vaket tillstånd. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Artiklar söktes i databaserna PubMed och CINAHL. Insamlade data syntesterades genom meta-aggregation. Resultat: Resultatet bestod av fem synteser med 13 underliggande kategorier. Följande synteser utarbetades: Kunskap och oro, En oroande miljö, En ansatt kropp, Kommunikation, Att hantera och lindra oro. Slutsats: Det finns skillnader i vad som orsakar och lindrar oro hos patienter. För att lindra oro behöver operationsteamet anpassa omvårdnaden inför varje patient. Det finns en kunskapslucka när det kommer till patienters beskrivningar av operation.

Sammanfattning Bakgrund: Barn med oro, ångest och rädsla är vanligt förekommande i hälso- och sjukvården. Specialistsjuksköterskan besitter en utmanande och komplexarbetsroll i mötet med barnen. Det finns flera orsaker till dessa känslor och specialistsjuksköterskan behöver identifiera och arbeta förebyggande för att öka barnets välbefinnande. Syfte: Att beskriva specialistsjuksköterskans erfarenheter av att vårda ängsliga barn i hälso- och sjukvården. Metod: Kvalitativ design med induktivt förhållningssätt utfördes. Tio specialistsjuksköterskor intervjuades och innehållet analyserades med Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Procedurrelaterad smärta och en okänd ny vårdmiljö för barnet är ofta vanliga anledningar till ängslan. Barnet kan uttrycka ängslan på olika sätt. Kommunikation, delaktighet och förberedelse kan bidra till att de ängsliga barnens upplevelse gynnas. Ibland krävs inte bara ett samspel mellan specialistsjuksköterskan och barnet, utan även med föräldrar och andra vårdinstanser. Brist på barnvänliga miljöer, adekvata och välfungerande resurser samt brist på tid kan även vara bidragande faktorer till att barnets behov åsidosätts. Slutsats: Att som specialistsjuksköterska lyckas navigera sig bland utmaningarna i mötet kräver skicklighet för att inte påverka framtida besök i vården negativt. För att specialistsjuksköterskan ska kunna uppmärksamma och bemöta dessa barn på bästa sätt krävs en förståelse av barnets individuella behov i samspel med lyhördhet, skicklighet och kompetens., Summary Background: Children with worry, anxiety and fear are common in health care. The specialised nurse has a challenging and complex work role in the meeting with the children. There are several reasons for these feelings and the specialist nurse needs to identify and work preventively to increase the child's well-being. Purpose: To describe the specialised nurse's experiences of caring for anxious children in health care. Method: Qualitative design with inductive approach was performed. Ten specialist nurses were interviewed and the content was analyzed using Graneheim and Lundman's content analysis. Results: Procedure-related pain and an unfamiliar new environment for the child are often common reasons for anxiety. The child can express anxiety in different ways. Communication, participation and preparation can contribute to the anxious children's experience benefiting. Sometimes not only interaction between the specialist nurse and the child is required, but also with parents and other care agencies. Lack of child-friendly environments, adequate and wellfunctioning resources and lack of time can also be contributing factors to the child's needs being neglected. Conclusion: As a specialist nurse, managing to navigate through the challenges in the meeting requires skill in order not to negatively affect future visits to care. In order for the specialist nurse to be able to pay attention to and respond to these children in the best way, an understanding of the child's individual needs is required in interaction with sensitivity, skill and competence.

Bakgrund: Majoriteten patienter upplever oro i samband med operation. Oro beror på olika bakomliggande faktorer och är oftast lättare att identifiera än att lindra, då alla patienter är olika och har individuella behov. Det ingår i anestesisjuksköterskors ansvar att identifiera samt lindra oro hos patienter, då det kan orsaka ett psykiskt lidande. Därför är det väsentligt att anestesisjuksköterskor har vetskap om olika omvårdnadsåtgärder som finns för att lindra oro hos patienter. Syfte: Att kartlägga omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters upplevelse av oro perioperativt. Metod: Integrativ litteraturöversikt med 22 vetenskapliga artiklar som analyserades. Resultat: I resultatet beskrevs två teman, betydelsen av kommunikation och alternativa behandlingsmetoder, vilka beskrevs i sammanlagt fyra subteman, att interagera med patienter, att samverka med teamet, att använda kognitiva- och fysiska behandlingsalternativ. Slutsats: Examensarbetet kartlägger, samt ökar kunskapen om vilka omvårdnadsåtgärder som används för att lindra patienters oro i samband med operation., Background: The majority of patients experience anxiety associated with surgery. Anxiety depends on various underlying factors and is usually easier to identify than to relieve, as all patients are different and have individual needs. The responsibility of anaesthesia nurses includes to identify and alleviate anxiety in patients, as it can cause psychological distress. Therefore, it is essential that anaesteshia nurses have knowledge of various nursing interventions that exist to alleviate anxiety in patients. Purpose: To map nursing interventions that are used to alleviate patients’ experience of anxiety perioperatively. Method: Integrative literature review with 22 scientific articles that were analysed. Result: The results were described in two themes, the importance of communication and alternative treatment methods, which were described in a total of four subthemes, interacting with patients, collaborating with the team, using cognitive- and physical treatment alternatives. Conclusion: The thesis maps and increases knowledge about which nursing measures are used to alleviate patients' anxiety in connection with surgery.

Bakgrund: Omsorgssvikt mot barn är ett globalt problem. Omsorgssvikt under barndomen ger i många fall konsekvenser hela livet, framförallt i form av psykisk ohälsa. Barnhälsovårdssjuksköterskor har en viktig uppgift i att bedöma barns hälsa och utveckling samt identifiera riskfaktorer. Motiv: Tidigare studier visar att barnhälsovårdssjuksköterskor upplever det utmanande att identifiera och anmäla när barn får bristande omsorg därför kan det finnas ett intresse att belysa dessa erfarenheter i ljuset av ett systematiskt bedömningsinstrument. Syfte: Att belysa barnhälsovårdssjuksköterskors erfarenheter av att oroa sig för att barn får bristande omsorg. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats. Åtta barnhälsovårdssjuksköterskor från två familjecentraler och tre barnavårdscentraler i norra Sverige deltog. Data samlades in genom kombinerade intervjutekniker, narrativ, “think-aloud” och reflekterande. Datan analyserades med induktiv kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framträdde fyra kategorier och ett övergripande tema, att göra sig uppmärksam vilket innebar att det upplevdes ansvarsfullt med risk att missa att barn far illa. Intuition och kunskap medförde att de anade oråd. De försökte bedöma barnets situation genom att försöka ta reda på mer information och ta hjälp av andra. Erfarenhet och ett systematiskt bedömningsinstrument upplevdes underlätta bedömningen. De agerade genom att själva försöka stödja familjerna eller anmäla till socialtjänsten. Orosanmälan kunde väcka känslor och det fanns en ovisshet hur de skulle agera. De blev känslomässigt berörda i mötet med familjerna och beskrev en känsla av att det inte är lönt vilket ledde till att det var svårt att lämna bakom sig. Konklusion: Att möta barn som får bristande omsorg är en svår uppgift för sjuksköterskorna men ett systematiskt bedömningsinstrument kan vara till hjälp i bedömningen., Background: Child maltreatment is a global problem. The most common consequence of maltreatment is mental illness that follows them throughout life. Child health nurses have an important task in assessing children's health and development and identifying various risk factors. Motive: Previous studies show that child health nurses find it challenging to identify and report when children receive inadequate care, therefore there may be of interest to illuminate these experiences in the light of a systematic assessment instrument. Aim: To illuminate child health nurses' experiences of worrying about children receiving inadequate care. Methods: Qualitative method with an abductive approach. Eight child health nurses from two family centers and three childcare centers in northern Sweden participated. Data were collected through combined interview techniques, narrative, “think-aloud” and reflection. The data was analyzed using inductive qualitative content analysis. Result: The analysis resulted in for categories and one an overarching theme: to pay attention, which meant that it was perceived as responsible with the risk of missing these children. Intuition and knowledge meant that they sensed that something was not right. They tried to assess the child's situation by trying to find out more information and seek from others. Experience and a systematic assessment instrument were perceived to facilitate the assessment. They acted by trying to support the families themselves or reporting to social services. The report of concern could arouse emotions and there was uncertainty as to how they would act. They were emotionally affected in the meeting with the families and described a feeling that it is not worth it, which made it difficult to leave behind. Conclusion: Meeting maltreated children entails a difficult task for the nurses, but a systematic assessment instrument can be helpful in the assessment.

Bakgrund: Oro är ett känslomässigt svar på stimuli som kan ge fysiologiska effekter. Att befinna sig i en operationssal är för många patienter en ny upplevelse där de överlämnar sin kropp till vårdpersonalen. Anestesisjuksköterskan kan hantera en patient i regional anestesi med olika omvårdnadsåtgärder. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som finns mot oro, pre och intraoperativt hos patienter som genomgår operationer i regional anestesi. Metod: Deskriptiv litteraturstudie där 17 artiklar granskades med SBU samt GRADE och analyserades deduktivt med Fundamentals of Care som teoretisk utgångspunkt. Resultat: Olika omvårdnadsåtgärder finns för att lindra oro icke-farmakologisk under regional anestesi. Majoriteten av resultaten visade tekniska åtgärder som video, musik, VR samt en minoritet om samtal och aromaterapi. Slutsats: Fler tekniska omvårdnadsåtgärder framkom vilket var oväntat. De hade effekt mot oro men på bekostnad av anestesisjuksköterskans relationella kontakt med patienten. Nyckelord: Regional anestesi, oro, icke farmakologisk, omvårdnadsåtgärder, Fundamentals of Care, Background: Anxiety is an emotional response to stimuli which can give physiological effects. To be in an operating theater is a new experience for many patients where they hand over their bodies to the healthcare staff. The nurse anesthetist can manage the patient during regional anesthesia with different nursing interventions. Purpose: The aim of the study was to describe non-pharmacological nursing interventions that exist towards anxiety, pre and intraoperative in patients undergoing surgery under regional anesthesia. Method: A descriptive literature review where 17 articles were reviewed with SBU and GRADE and analyzed deductively with Fundamentals of Care as a theoretical outset. Results: Various nursing interventions exist to alleviate anxiety non-pharmacologicaly under regional anesthesia. The majority of the results showed technical measures such as video, music, VR and a minority of conversation and aromatherapy. Conclusion: Several technical nursing interventions emerged, which was unexpected. They had an effect on anxiety but at the expense of the nurse anesthetist´s relational contact with the patient. Keywords: Regional anesthesia, anxiety, non pharmacological, nursing interventions, Fundamentals of Car

Bakgrund: Diabetes typ-1 är en kronisk sjukdom med livslång behandling som kräver daglig egenvård. Sjukdomen kan orsaka akuta som såväl långsiktiga livshotande komplikationer. Förekomsten av sjukdomen hos barn ökar i Sverige och globalt. Unga barn besitter inte förmågan att ansvara över behandlingen och därför blir föräldrarna behandlingsansvariga. I sjuksköterskans omvårdnadsansvar ingår bland annat personcentrerad vård. Kärnkompetensen personcentrerad vård innebär att vårdpersonalen ser hela individen och gör denne delaktig i sin vård. Vidare bör en personcentrerad vård samverka med en familjecentrerad vård, där familjen betraktas som en helhet då sjukdomen ger upphov till olika upplevelser hos familjemedlemmarna. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenhet av att ha barn med diabetes typ-1. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio kvalitativa originalartiklar. Till databassökningen användes Cinahl Complete och PubMed. De ämnesord som användes vid sökningarna i databaserna var – diabetes mellitus typ 1, parent, life experiences och life style changes. Analysen genomfördes med inspiration av Fribergs metod. Kvalitetsgranskningen utfördes med hjälp av sju av Fribergs 14 föreslagna granskningsfrågor. Resultat: I litteraturöversiktens resultat framkom tre teman; ”Erfarenheter av en förändrad vardag”, ”Erfarenheter av ständig oro” och ”Erfarenheter av det stora ansvaret”. Diagnostillfället upplevdes av föräldrarna som ett tillfälle präglad av rädsla, chock och sorg. Sjukdomen förändrade föräldrarnas vardag och för att hantera den förändrade vardagen var en anpassning nödvändig. Sjukdomen innebar en ständig rädsla hos föräldrarna som oroade sig över flera faktorer kopplat till sitt barns sjukdom, hälsa samt föräldrarnas förmåga att hantera barnets sjukdom. Vidare framkom att föräldrarna behövde bära ett stort ansvar som bland annat innefattade övervakning av barnet, ständig kontakt med barnets skola, svårigheter att lämna bort barnet samt daglig omvårdnad och behandli, Background: Diabetes typ-1 is a chronic disease with lifelong treatment that requires daily self-care. The disease can cause acute as well as long-term life-threatening complications. The incidence of the disease in children is increasing in Sweden and globally. Young children do not possess the ability to be responsible for the treatment and therefore the parents become responsible for the treatment. The nurse’s responsibilities includes, among other things, person-centred care. The core competence of person-centred care means that the care staff sees the whole individual and involving them in their own care. Furthermore, a person-centred care should cooperate with a family-centred care, where the family is considered as a whole, as the illness gives rise to different experiences in the family members. Aim: To describe parents’ experience of having children with diabetes typ-1. Method: A literature review based on ten qualitative original articles. Cinahl Complete and PubMed were used for the database search. The keywords used in the searches in the databases were – diabetes mellitus typ 1, parent, life experiences and life style changes. The analysis was carried out with inspiration from Friberg’s method, and the quality review was carried out using seven of Friberg’s 14 suggested review questions. Results: In the results of the literature review, three themes emerged: “Experiences of a changed daily life”, “Experiences of constant worry” and “Experiences of the great responsibility”. The diagnosis was experienced by the parents as an occasion characterized by fear, shock, and sadness. The disease changed the parents' everyday life and an adaptation was necessary to manage the changes. The disease meant a constant fear for the parents who worried about several factors linked to their child’s illness and health but also connected to their own ability to handle the child’s illness. Furthermore, it emerged that the parents needed to handle a great deal of responsibil

Sammanfattning: Bakgrund: Främre korsbandsskada är en allvarlig men vanlig skada inom idrott som resulterar i psykologiska konsekvenser, en av dessa är oro för att skada sig igen och detta kan påverka deras återgång till idrott negativt. Oro och andra psykologiska konsekvenser mäts vanligtvis med det smärtcentrerade frågeformuläret Tampa scale of kinesiophobia (TSK), även fast idrottare med korsbandsskada sällan upplever smärta senare i rehabiliteringen. Re-injury anxiety inventory (RIAI) belyser ångest och andra psykologiska faktorer inom rehabilitering (RIAI-R) och återgång till tävlingssammanhang (RIAI-C) som idrottare kan uppleva. Detta frågeformulär finns dock inte på svenska, vilket gör att svenska fysioterapeuter saknar ett självskattningsformulär som mäter ångest för att skada sig igen. Syfte: Att översätta och tvärkulturellt anpassa RIAI från originalspråket engelska till svenska och testa den på en mindre målgrupp. Metod: Kvalitativ och kvantitativ studiedesign. Fem-steg: Steg 1: Översättning av enkät: Steg 2: sammanfogning av översättningarna från steg 1. Steg 3: Återöversättning till originalspråk. Två separata översättningar genomfördes vid steg: 1 och 3. Steg 4: en expertkommitté granskade den sammanfogade versionen. Steg 5: Prefinala versionen testades genom intervjuer med 13 personer som hade genomgått främre korsbandsrekonstruktion (ACLR) och slutliga korrigeringar gjordes i enlighet med detta för att skapa den slutliga versionen. En korrelationsanalys med 18 personer genomfördes även av RIAI-SE och TSK. Resultat: Den prefinala versionen bestod efter intervjuerna och en svensk version RIAI-SE skapades. RIAI-SE och TSK jämfördes, det visade ingen signifikant korrelation P>0,093. Slutsats: Översättningen och kulturella anpassningen av originalformuläret RIAI, resulterade i en svensk version, RIAI-SE. Inga korrelationer mellan RIAI-SE och TSK bekräftar att de mäter olika begrepp. RIAI-SE kan komma att användas av fysioterapeuter på svenska idrotta

Bakgrund: Forskning visar att oro inför anestesi skapar ett stort vårdlidande och ger sämre utfall efter operation. Oro inför anestesi drabbar nästan hälften av alla patienter som genomgår ett kirurgiskt ingrepp. Anestesisjuksköterskan har en viktig uppgift att minska patienters oro inför anestesi genom olika omvårdnadsstrategier. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva olika omvårdnadsstrategier för att lindra patienters oro inför anestesi. Metod: Kvantitativ litteraturstudie med systematisk ansats Resultat: Visar sju övergripande omvårdnadsstrategier som kan lindra oro inför anestesi. Muntlig information där patienten informerades av sjukvårdspersonal om vad som skulle hända innan anestesin. Videoinformation där patienten fick se informationsvideo om vad som ska hända. Preoperativt psykologiskt stöd. Musik där musik spelades innan anestesi. Avslappningsmetod som oroslindring. Beröring där patienter fick massage innan anestesi. Slutsats: Studiens resultat visar sex omvårdnadsstrategier som kan implanteras inom anestesiologisk omvårdnad för att minska patienters oro inför anestesi. Det är viktigt att anestesisjuksköterskan kan lindra oro inför anestesi för att motverka det kortvariga lidandet som oron orsakar. Tidigare forskning visar att oroliga patienter har sämre postanestesiologiskt utfall. Framtida forskning bör fokusera på hur effektiva dessa omvårdnadsstrategier är., Background: Studies show that anxiety associated with anesthesia creates a great deal of suffering and worsen surgical outcomes. Anxiety before anesthesia affects about half of all surgical patients. The anesthesiological nurse plays an important role in lessening patients anxiety before anesthesia using nursing care. Aim: The aim of this study was to describe nursing care strategies to lessen the patients anxiety before anesthesia. Metod: This study used a quantitative literature analysis with a systematic approach. Results: This study found six nursing strategies to reduce anxiety before anesthesia. Verbal information to patients about the procedure from health care personnel. Video information where patients watched a video detailing the procedure. Preoperative psychological support. Music which entailed that the patient listened to music before anesthesia. Relaxation exercises to mitigate anxiety. Physical contact where patients received massage before anesthesia. Conclusion: This study shows that six different nursing strategies that can be implemented in anestesiological nursing to reduce patients anxiety before anesthesia. It is important that the anestesiological nurse is able to reduce patients anxiety before anesthesia to lessen the patients suffering. Previous studies also show that patients with anxiety have worse post-anesthesiological outcomes. Future research should aim to measure the effectiveness of the nursing strategies presented in this study.

Background ​​Dementia is a progressive disease that primarily affects the elderly in Sweden, and it affects the functions of the brain, which leads to impaired motor, physical and cognitive ability. Anxiety and distress in individuals with dementia are often linked to reduced independence, obstacles in performing daily activities, and behavioral issues. The primary treatment for dementia involves qualified and professional care.​ Aim ​​The aim was to highlight the effect of music as a nursing intervention for anxiety and agitation in people with dementia.​ Method ​​A literature review was implemented in accordance with Friberg's method description. Eleven original articles were included from the databases CINAHL and PubMed using the keywords Dementia, Anxiety, Agitation, Music and Music therapy. Results ​​The results are reported in two categories. In one category, it was seen that music effectively reduces anxiety and agitation in people with dementia. In the second category, it was seen that the music also reduced depression, irritability, aggression, restlessness, hallucinations and delirium and improved memory, well-being, sleep quality, cognition and language skills in people with dementia. Conclusions ​​Through person-centered care where individual preferences are taken into account, good care can be achieved with good results. It is the care provider’s responsibility to offer good care where the patient’s autonomy, participation and integrity are included and taken into account. The studies showed that music significantly reduces anxiety and worry in people with dementia.​, Bakgrund ​​Demens är en progressiv sjukdom som främst drabbar äldre i Sverige, och den påverkar hjärnans funktioner vilket leder till en försämrad motorisk, fysisk och kognitiv förmåga. Ångest och oro hos personer med demenssjukdom är ofta kopplade till minskad självständighet, hinder i utförandet av dagliga aktiviteter och beteendemässiga problem. Huvudbehandlingen av demenssjukdom går ut på att ge kvalificerad och professionell omvårdnad.​ Syfte ​​Syftet var att belysa effekten av musik som omvårdnadsåtgärd vid ångest och oro hos personer med demenssjukdom.​ Metod ​​En litteraturöversikt genomfördes i enlighet med Fribergs metodbeskrivning. Elva originalartiklar inkluderades från databaserna CINAHL och PubMed med hjälp av sökorden Dementia, Anxiety, Agitation, Music och Music therapy.​ Resultat ​​Resultatet redovisas i två kategorier. I den ena kategorin såg man att musiken effektivt reducerar ångest och oro hos personer med demenssjukdom. I den andra kategorin såg man att musiken även minskade depressioner, irritabilitet, aggressivitet, rastlöshet, hallucinationer och delirium samt förbättrade minnet, välbefinnandet, sömnkvalitet, kognitionen och språkförmågan hos personer med demenssjukdom. Slutsats Genom en personcentrerad vård där individuella preferenser beaktas kan man uppnå en god vård med goda resultat. Det är vårdgivarens ansvar att erbjuda en god vård där patientens autonomi, delaktighet och integritet inkluderas och beaktas. I studierna såg man att musiken märkbart reducerar ångest och oro hos personer med demenssjukdom.

Syftet med studien var att undersöka socionomstudenters motiv till att utbilda sig till socionom, om det fanns någon oro inför den kommande yrkesrollen, samt om socionomutbildningen ger de förutsättningar som krävs för det kommande arbetslivet. Författarnas hypotes var att det finns ett samband mellan egna erfarenheter av sociala problem och valet att utbilda sig till socionom, samt att socionomstudenter känner en oro för den kommande yrkesrollen och att programmet inte förbereder studenterna i den utsträckning som krävs. Urvalet för studien var socionomstudenter i termin 6 och 7, med 254 deltagande studenter. I studien ingick 231 kvinnor, 21 män, samt två icke-binära. Åldersspannet var mellan 21–56 år. Studien har en kvantitativ ansats med en enkätundersökning som datainsamlingsmetod. Den insamlade datan analyserades genom univariata och bivariata analyser i statistikprogrammet SPSS. Resultatet visar att det största motivet till att studera till socionom var viljan att stödja andra i utsatthet och bidra till förändring i samhället. Majoriteten anser att socionomprogrammet är förberedande för det framtida arbetslivet, dock uppgav de flesta att de känner oro för den kommande yrkesrollen. Slutsatsen är att det finns ett samband mellan egna erfarenheter av sociala problem och valet att studera till socionom, dock är det inte alla respondenters största motiv. Det är även gynnsamt att arbeta inom det sociala arbetet vid sidan av studierna, för att minska oron och bli mer förberedd för den kommande yrkesrollen. Att undersöka motiv, oro och förberedelser relaterat till socionomprogrammet är av relevans då det kan säga något om studenternas värderingar och utmaningar, samt socionomprogrammets utvecklingsområde.

De senaste åren, framför allt under år 2023, har gängkriminaliteten i Sverige förändrats på flera olika plan, både gällande dess karaktär men också till antalet. I samband med att allvarlighetsgraden i den grova organiserade brottsligheten har ökat har även oron över brottsligheten i samhället ökat kraftigt under 2023. Syftet med denna uppsats var därmed attundersöka huruvida oron för att utsättas för brott skiljer sig hos boenden, enligt polisens kartläggning, utsatta områden och boenden i inte utsatta områden. Uppsatsen studerade även om faktorer som kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kan förklara de eventuella skillnaderna i oro. Med grund ur och med hjälp av Stockholms stads Trygghetsmätning från år 2023 analyserades studiens frågeställningar och hypoteser. Urvalet bestod av individer i åldrarna 25–79 år som vid undersökningstillfället var folkbokförda i Stockholms län. Teorierna som har använts för att skapa en bredare förståelse för skillnaderna i oro är Pierre Bourdieus kapitalteori och Ulrich Becks teori om risksamhället. Resultatet för studien presenterades genom logistiska regressionsanalyser samt ett stapeldiagram över skillnaden i oro mellan utsatta områden och inte utsatta områden. Resultatet över den bivariata analysen visade att oddset att känna en hög grad av oro är 37% högre för boenden i utsatta områden jämfört med inte utsatta områden. Vid kontrollering för variablerna kön, utbildningsnivå, etnicitet och ålder kvarstår sambandet, som visade att oddset att boenden i utsatta områden upplever en hög grad av oro är 50% högre jämfört med boenden i inte utsatta områden. Resultaten var statistiskt signifikanta. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är därmed att oddset för att känna en hög grad av oro är högre bland boenden i utsatta områden jämfört med boenden i inte utsatta områden.

Ämnet för denna uppsats är psykologstudenters subjektiva upplevelser och hantering av oro i en värld som beskrivs som riskfylld. Ungdomsbarometern beskriver hur unga idag saknar hopp och tilltro till framtiden. Syftet med denna uppsats är att undersöka unga psykologstudenters upplevelser av att leva i en värld som genom media beskrivs vara präglad av parallella kriser. För att besvara detta syfte har intervjuer genomförts med psykologstudenter som alla är ungdomar. Jag har använt mig av ett teoretiskt ramverk bestående av Anthony Giddens, Ulrich Beck och Jens O.Zinn. Analysen visar att världen uppfattas brinnande, okontrollerbar och att informanterna känner sig hjälplösa inför detta. Media har en betydande roll i att influera deltagarnas lokala värld med globala kriser. Det finns en subjektiv upplevelse av vad risk och kris faktiskt är och deltagarna beskriver att det beror på närheten till dem själva. Deltagarna i studien känner sig överväldigade över alla risker och kriser som de blir informerade om vilket gör att de inte kan oroa sig över allt, de blir selektiva och använder sig av “in-between”-strategier för att antingen undvika bli påminda av det som händer eller hantera de känslor som händelser och nyheter frambringar. De tillvägagångssätt som illustreras i materialet är undvikande och selekterande av information, förnekelse, de tar bort notiser från nyhetskällor, socialt umgänge och tillit. Dessa tillvägagångssätt eller strategier ses som försök till att hålla potentiellt störande händelser i periferin av deras vardagsverklighet och på det sättet skydda deras ontologiska trygghet.

Syftet med den här studien är att öka kunskapen om förskollärares olika erfarenheter av och uppfattningar om arbetet för och med barn som far eller riskerar att fara illa i hemmiljön. Fem förskollärare intervjuades i form av kvalitativa intervjuer. Resultat från studien visade att förskollärarna ansåg att skapa en bra relation med barnen är viktigt. Detta för att kunna upptäcka barn som far eller riskerar fara illa i hemmiljön. Ett centralt resultat visar att förskollärarna har uppmärksammat barn som har bristande klädsel på förskolan. Kläderna är inte anpassade efter väder och årstid. Ett annat resultat visar att förskollärarna oftast anser sig ha ett bra samarbete med föräldrar och att de brukar ge tips och råd till dem samt tipsa om stöd de kan söka utifrån som till exempel från socialtjänsten. Vidare resultat från studien påtalar att förskollärarna diskuterar i arbetslaget när de är oroliga över något barn. Förskollärarna anser att samarbetet med socialtjänsten skulle kunna bli bättre efter en orosanmälan har blivit gjord. De menar att en återkoppling från dem vore bra för att få veta hur det går med utredningen.

Magnetresonanstomografi (MR) är en vanlig medicinsk bildteknik som tydligt framhäver små strukturer i kroppen utan att använda joniserande strålning. Ångest och oro hos patienter är vanliga orsaker till att MR-undersökningar avbryts eller blir inställda. Detta är negativt för både patientens vårdförlopp och för röntgenverksamheten. Därför är det viktigt att röntgensjuksköterskor har kunskap om olika åtgärder för att minska patienternas ångest och oro vid MR-undersökningar. Syftet med studien är att undersöka vilka åtgärder som röntgensjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta för patienter med ångest och oro vid en MR-undersökning. En litteraturöversikt har genomförts där tio vetenskapliga artiklar från PubMed och Cinahl analyserats och sammanställts. Resultaten visade att röntgensjuksköterskor kan utföra olika åtgärder, såsom ökad information och kommunikation, sedering, musik, aromaterapi och fotmassage för att minska patienternas ångest och oro vid MR-undersökningar.

Composición de las distintas definiciones de reservas internacionales desde 1952, Índice de hojas - Índice de series - Hojas de datos - Notas, Versión 2