Search

Titel: Känslan av samhörighet inom fastighetsmäklarbranschen Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Johanna Husak och Maja OlofssonHandledare: Lars-Johan ÅgeDatum: 2024 – Maj Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur känslan av samhörighet på arbetsplatsen påverkar motivationen, prestationen och välmåendet hos fastighetsmäklare. Metod: Studien tillämpar ett kvantitativt tillvägagångssätt i form av en enkätundersökning. Den totala populationen består av 7437 fastighetsmäklare. Urvalet, som tilldelats enkäten, består av 3000 fastighetsmäklare och av dessa har 249 personer svarat. Datan har analyserats i form av deskriptiv statistik och bivariata korrelationsanalyser med hjälp av statistikverktyget JASP . Resultat och slutsats: Undersökningen visar att samhörighet påverkar välmåendet och motivationen, studien visar bland annat ett starkt negativt samband mellan samhörighet och amotivation. Amotivation visar i sin tur en stark negativ korrelation till både prestation och välmående. Därför dras slutsatsen att det viktigaste är att undvika amotivation eftersom det leder till både sämre prestation och välmående. I och med den starka negativa kopplingen mellan samhörighet och amotivation bör företag fokusera på att skapa en miljö som uppfyller fastighetsmäklarnas behov av samhörighet eftersom det kan leda till ökad prestation och välmående. Examensarbetets bidrag: Personer i fastighetsmäklarbranschen kan ta del av studien för att förstå vikten av samhörighet på arbetsplatsen och hur denna kan skapas. Genom att skapa samhörighet på arbetsplatsen är det möjligt att motivera anställda som i sin tur både presterar och mår bättre. Förslag till fortsatt forskning: Föreliggande studie fokuserar endast på behovet av samhörighet, vilket är ett av tre grundläggande psykologiska behov. Det hade därför varit intressant att i stället fokusera p, Title: Relatedness in the real estate agent industry Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Johanna Husak and Maja OlofssonSupervisor: Lars-Johan ÅgeDate: 2024 - May Aim: The purpose of this study is to examine how relatedness in the workplace affects motivation, performance, and well-being among real estate agents in Sweden. Method: The study is based on a quantitative approach in form of a survey. The total population consists of 7437 real estate agents. The sample, which received the survey, consists of 3000 real estate agents, and out of these, 249 individuals have responded. The data has been analyzed using descriptive statistics and bivariate correlation analyses in the statistical program JASP. Results and conclusions: The study shows that relatedness affects well-being and motivation, with the study showing a strong negative correlation between relatedness and amotivation. In turn, amotivation shows a strong negative correlation with both performance and well-being. Therefore, the conclusion is that it is most important to avoid amotivation since it leads to both poorer performance and well-being. Given the strong negative link between relatedness and amotivation, companies should focus on creating an environment that fulfills the real estate agents’ need for relatedness, as this can lead to increased performance and well-being. Contribution of the thesis: People in the real estate industry can use this study to understand the importance of relatedness in the workplace and how it can be created. By creating relatedness at work, it is possible to motivate employees who, in turn, both perform better and have improved well-being. Suggestions for future research: The present study focuses on the need for relatedness, which is one of three basic psychological needs. Therefore, further research is suggested to focus on the other needs to see if any of them are more important for real estate agents. It would

This thesis examines how local journalists in Uppsala would like to work with news reporting, based on their journalistic roles. To answer this main research question, the paper follows three more particular sub-questions: How do local journalists in Uppsala view their current journalistic role? What journalistic role would the journalists like to fulfill? What do the journalists think about the future of local journalism? The chosen method of this exploration is qualitative interviews, with six journalists working at two different editorial offices in Uppsala. By drawing from the theoretic framework by Thomas Hanitzsch and his suggestions on journalistic roles, the paper found that the populist disseminator role is the most apparent among Uppsala’s journalists, in terms of the normative dimension. However, for practical reasons they often have to prioritize the entertainment factor, which is more in line with the accommodative role. In terms of their own preferences, most of the journalists express a deep wish for more investigative journalism in their work. In other words, their cognitive role is more in line with the detached watchdog. Despite current problems, all interviewed journalists are hopeful about the future of local journalism, believing people today need it more than ever before. They also suggest that the Covid-19 pandemic strengthened local journalism, reminding people of its necessity. Overall, this thesis gives an insight into the current situation for local journalists and provides both solutions to the challenges as well as reasons for its highly important place in society.

Bakgrund: En stor del av världens befolkning drabbas av någon form av psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa medför en ökad risk att drabbas av andra sjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar. Detta medför även ett ökat vårdbehov av alla områden inom hälso- och sjukvården för dessa individer. För att en så god omvårdnad som möjligt skall kunna ges till dessa individer behöver sjuksköterskor öka sin kunskap och förståelse för vad psykisk ohälsa innebär. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa inom hälso-och sjukvård. Metod: Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt baserad på nio vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen gjordes med grund i Friberg (2017) analysmetod. Resultat: Resultatet presenterades med tre huvudkategorier; Otillräcklig kunskap och behov av utbildning, Tidsbrist och Otrygghet på arbetsplatsen. Resultatet visade att sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräckligt goda kunskaper om hur man vårdar individer med psykisk ohälsa. Det uppkom också att sjuksköterskorna upplevde en tidsbrist i mötet och vårdandet av individer med psykisk ohälsa. Studien visade också att sjuksköterskorna upplevde en känsla av otrygghet på arbetsplatsen vid vårdandet av personer med psykisk ohälsa. Slutsats: Denna litteraturstudies resultat visade att sjuksköterskor upplevde olika utmaningar i vårdandet av patienter med psykisk ohälsa. Dessa utmaningar summerades till otillräcklig kunskap och behov av utbildning, tidsbrist samt otrygghet på arbetsplatsen. Denna studie bidrar med ökad kunskap om dessa utmaningar som sjuksköterskor upplever när de vårdar patienter med psykisk ohälsa. Genom mer utbildning och en ökad förståelse kring psykisk ohälsa bland sjuksköterskor skulle omvårdnaden för dessa individer kunna förbättras

Det pågår en mängd stadsförnyelseprojekt runt om i Europa där visionen beskrivs med begrepp såsom “hållbara”, “blandade” och “produktiva”. Flera av projekten deltar i arkitekturtävlingar för att få in kreativa och innovativa förslag till utveckling. En återkommande arkitekttävling är Europan som i år innefattar 47 tävlingsområden i Europa och går under temat “Productive cities”. Målet med detta arbete har varit att göra en förstudie av begreppet “produktiva städer” för att sedan tillämpa det i ett gestaltningsförslag i årets Europan. Vi har undersökt begreppets betydelse ur en nutida stadsplaneringskontext och hur landskapsarkitektur kan bidra till “produktiva städer”. Arbetet har genomförts med hjälp av en litteraturstudie, fallstudier och en designstudie för att undersöka begreppet. Vi har under arbetets gång ifrågasatt och försökt förstå vad en produktiv stad egentligen innebär och hur det skiljer sig från exempelvis begreppet en blandad stad. Vi har inte hittat en tydlig definition av begreppet “produktiva städer” och har därför utifrån vår egen tolkning identifierat de faktorer vi tror att landskapsarkitekter kan använda för att främja städers produktivitet. Faktorer vi fokuserade på i designstudien var exempelvis: avstånd mellan boende och verksamheter, mångfald, medborgardeltagande, flexibla platser och främjande av möten mellan människor. Designstudien fokuserar på Uddevallas tävlingsområde där vi utformat ett gestaltningsförslag. Målet med gestaltningen har varit att utveckla platsen och undersöka huruvida tillämpningen av begreppet “produktiva städer” kan bidra till att lösa utmaningar som finns i området idag. Förslaget resulterade i en lokal försörjning av vegetation för Uddevalla genom medborgardeltagande och en vidareutveckling av befintliga initiativ på platsen., There are many active urban renewal projects throughout Europe where the vision is described with terms such as ”sustainable”, ”mixed” and ”productive”. Several of the projects participate in architectural competitions to bring in creative and innovative proposals for development. A recurring architectural competition is Europan, which involves 47 competition sites in Europe this year and carries the theme ”Productive cities”. The aim of this work has been to conduct a pre study of the concept “productive cities” and then apply it in a design proposal in this year’s Europan. We have investigated the significance of the concept in a contemporary urban planning context and how landscape architecture can contribute to productive cities. The work has been carried out with a literature study, case studies and a design study to investigate the term. During this work, we have questioned and investigated what a productive city actually means and how it differs from, for example, the concept of a mixed city. We have not found a clear definition of the term “productive cities” and have therefore, based on our own interpretation, identified the factors we believe that landscape architects can use to promote productivity in the cities. Factors we focused on in the design study were, for example: distances between housing and work places, diversity, citizen participation, flexible places and the promotion of meetings between people. The design study focuses on Uddevalla’s competition site where we have created a design proposal. The aim of the design has been to develop the site and investigate whether application of the concept “productive cities” can play a part in solving the challenges currently present at the site. The proposal resulted in a local supply of vegetation for Uddevalla through citizen participation and a further development of existing initiatives on the site.

Det är planerare och politiker som påverkar hur det offentliga rummet ska gestaltas. Samtidigt verkar stadens invånare ha ett intresse av att påverka sin närmiljö genom egna initiativ. Platser som står oanvända fylls av guerilla-odlingar, skateramper, tillfälliga boplatser, urban knitting och graffiti. Medborgardeltagandets roll i samhällsplaneringen har förändrats över tid. Från ett kollektivt samhälle i mitten av 1900-talet där folkvalda politiker förde medborgares talan till ett individsamhälle där medborgare själva allt oftare tar plats i beslutsprocesser (Khakee, 2006, s. 17–18). Idag är det inskrivet i Plan- och bygglagen att kommuner ska samråda med medborgarna om detalj- och översiktsplan och Landskapskonventionen syftar till att stärka allmänhetens delaktighet rörande landsbygd och stad (Boverket, 2017a; Riksantikvarieämbetet, 2016). Utifrån uppsatsen mål, att undersöka hur olika processer för medborgardialog kan se ut, så beskriver arbetet medborgarmedverkan, dess teorier och metoder i en litteraturdel för att sedan presentera och analysera fyra referensplatser. Platserna som studeras är Park Fiction i Hamburg, Kolonilotten på Sankt Knut i Malmö, Ungdomsgården Vesterbro i Köpenhamn samt Rosens röda matta i Malmö som alla behandlar medborgardelaktighet i olika former. Platserna studeras och analyseras med hjälp av exempelvis Arnsteins delaktighetsstege med syftet att få en inblick i hur medborgardialog och medborgares inflytande används i den fysiska planeringen, vilka metoder som tillämpats och hur det påverkar platsen. Referensplatserna är studerade utifrån en kvalitativ metod för att skapa en förståelse av beteenden och värderingar. Trots att platserna skiljer sig från varandra och har initierats från olika håll har de använt sig av liknande metoder för delaktighet. Mer forskning behövs för att utvärdera hur valet av metod påverkar slutresultatet men det är tydligt att medborgardeltagande påverkar platsen., Urban planners and politicans affects, influences and shapes the public space. Simultaneously, citizens seem to have an interest in influencing their environment through own initiatives. Unused and abandoned places are occupied by guerrilla farms, skate ramps, temporary settlements, urban knitting and graffiti. The role of citizen participation in social planning has changed over time. From a collective society in the middle of the 20th century where elected politicians represented the citizens opinions, to an individual society where citizens themselves increasingly takes part in decision making processes (Khakee, 2006, pp. 17-18). Today, Swedens Planning and Building Act forces municipalities to consult the citizens on detailed and comprehensive plans and the EU Landscape Convention aims to strengthen public participation in rural and urban areas (Boverket, 2017a; Riksantikvarieämbetet, 2016). This work aims to investigate how different citizen participation processes varies. Citizen participation, its theories and methods are described in a literature section, and then four reference sites are studied. The studied sites are Park Fiction in Hamburg, the Allotment at Sankt Knut in Malmö, Vesterbro youth club in Copenhagen and Rosens röda matta in Malmö, all of which deal with citizen participation in various ways. The sites are studied and analyzed using a theoretical framework of, for example, Arnstein's ladder of participation and common practices. The aim is to gain insight into how citizen participation and citizens initiatives influences physical planning. What methods are used and how does it affects the site? The reference sites are studied on a basis of a qualitative method to gain an understanding for behaviors and values. Although the sites are different from each other and have been initiated from different sources, they have used similar methods of participation. More research is needed to evaluate how the choice of method affects the result. It is howe